{ "reports": [ { "id": "Rapport 1", "slug": "rapport-1", "title": "Om kontorsautomation i USA", "series": "Rapport", "date": "December 1981", "year": "1981", "body": "Beskriver ett antal mer eller mindre kända och omtalade provprojekt med kontorsautomatisering i USA: i företag, organisationer, högskolor, flygvapnet. Vidare exempel på informations fönster öppna för abonnemang, konsulteri, nyhetsbrev, seminarier. Slutligen också en lista på publikationer. För varje projekt, totalt 27, beskrivs företag, tillämpning, omfattning av experimentet, motiv för utförande, ev. förstudie, kostnader och genomförda analyser samt utvärdering. Resurserna beskrivs i termer av \"typ, specialområde, tjänster, kostnad, kommentar\" publikationerna i utgivare, område, kommentarer.", "author": "Richard Dalton, då vid konsultföretaget Open Systems.", "records": [ { "info_analysgrad": "Kritiska kommentarer genom Open Systems jämförande analys.", "info_avsandare": "Richard Dalton, då vid konsultföretaget Open Systems.", "info_datumstampel": "Början av 1981. Här finns för varje projekt tidsangivelser så man kan själv följa upp.", "info_innehall": "Beskriver ett antal mer eller mindre kända och omtalade provprojekt med kontorsautomatisering i USA: i företag, organisationer, högskolor, flygvapnet. Vidare exempel på informations fönster öppna för abonnemang, konsulteri, nyhetsbrev, seminarier. Slutligen också en lista på publikationer. För varje projekt, totalt 27, beskrivs företag, tillämpning, omfattning av experimentet, motiv för utförande, ev. förstudie, kostnader och genomförda analyser samt utvärdering. Resurserna beskrivs i termer av \"typ, specialområde, tjänster, kostnad, kommentar\" publikationerna i utgivare, område, kommentarer.", "info_method": "Direktkontakt med projektansvariga resp. ansvariga för tjänst eller publikation.", "info_mottagare": "Ansvariga för och berörda av kontorsautomatisering.", "info_nyhetsvarde": "Att ha trängt bakom rubriker och nyhetsnotiser och tagit reda på omfattning och ambitioner av projekten.", "info_tackning": "Basen är en litteratursökning årsskiftet 1980/81.", "metadata_uri": "rapp1.htm", "published_date": "December 1981", "report_file_path": "pdf/rapport1.pdf", "report_id": "Rapport 1", "report_name": "Om kontorsautomation i USA", "record_id": 1, "local_path": "data/blobs/ac5bf4b06d915f691036fb428d059065d5674bd74dc829f3894e1d39f107bc12.pdf", "fetch_id": 1269, "pages": 56, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "ac5bf4b06d915f691036fb428d059065d5674bd74dc829f3894e1d39f107bc12" ], "posts": [ "9247442804bded76", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument A", "slug": "referensdokument-a", "title": "Informationssystem på svenska kontor", "series": "Referensdokument", "date": "Juni 1982", "year": "1982", "body": "Riksdataförbundet har, med samma författare, gett ut en populär skrift \"En väg till möjligheternas kontor\". Den baserar sig på enkäter och fallstudier kring kontorsinformationssystem i Sverige. Resultatet av dessa enkäter och fallstudier presenteras i detalj i detta TELDOK Referensdokument Det inleds med en översiktlig och betydande diskussion om vad kontorsarbete är och hur mycket det omfattar av svenskt arbetsliv samt hur det traditionellt ser ut Därefter följer rapportens tyngdpunkt redovisning av enkäter, som visar hur, med vilka effekter och attityder man tillämpar den nya tekniken. Ur resultaten har valts ett antal fallstudier för pionjärtillämpningar av bl.a. textbehandling, meddelandesystem och personlig databehandling, också de enkätbaserade. Slutsatserna omfattar såväl lönsamhet som yrkesroller, arbetsorganisation som arbetsmiljö.", "author": "Lillemor Adrianson, Anders Sandberg och Rune Söderström. Lillemor Adrianson och Anders Sandberg är forskare vid Göteborgs Universitet Rune Söderström konsult", "records": [ { "info_analysgrad": "En viss snedvridning genom att pionjärer och entusiaster och huvudkontor, för sig själv enbart hellre svarar.", "info_avsandare": "Lillemor Adrianson, Anders Sandberg och Rune Söderström. Lillemor Adrianson och Anders Sandberg är forskare vid Göteborgs Universitet Rune Söderström konsult", "info_datumstampel": "Början av 1982.", "info_innehall": "Riksdataförbundet har, med samma författare, gett ut en populär skrift \"En väg till möjligheternas kontor\". Den baserar sig på enkäter och fallstudier kring kontorsinformationssystem i Sverige. Resultatet av dessa enkäter och fallstudier presenteras i detalj i detta TELDOK Referensdokument Det inleds med en översiktlig och betydande diskussion om vad kontorsarbete är och hur mycket det omfattar av svenskt arbetsliv samt hur det traditionellt ser ut Därefter följer rapportens tyngdpunkt redovisning av enkäter, som visar hur, med vilka effekter och attityder man tillämpar den nya tekniken. Ur resultaten har valts ett antal fallstudier för pionjärtillämpningar av bl.a. textbehandling, meddelandesystem och personlig databehandling, också de enkätbaserade. Slutsatserna omfattar såväl lönsamhet som yrkesroller, arbetsorganisation som arbetsmiljö.", "info_method": "Enkäter.", "info_mottagare": "Den som vill detaljstudera attityder och erfarenheter ur ett sample tidigare utnytljare av kontorsautomation i Norden.", "info_nyhetsvarde": "En undersökning av denna storlek är unik i Sverige.", "info_tackning": "Har ej eftersträvats.", "metadata_uri": "ref_a.htm", "published_date": "Juni 1982", "report_file_path": "pdf/referensdokumenta.pdf", "report_id": "Referensdokument A", "report_name": "Informationssystem på svenska kontor", "record_id": 2, "local_path": "data/blobs/f39d2f89449711a394369287d41eb042497b2deb87946b33dc6565847eeb4041.pdf", "fetch_id": 1433, "pages": 269, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f39d2f89449711a394369287d41eb042497b2deb87946b33dc6565847eeb4041" ], "posts": [ "e0e5dc6cc44c0c19", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 1", "slug": "info-1", "title": "Talteknologi", "series": "Info", "date": "November 1982", "year": "1982", "body": "En populär översikt av hur man elektroniskt hanterar tal, inmatning som utmatning, äkta som syntetiskt Här finns statistik som talar om när och varför vi arbetar med tal, liksom om nya och gamla sätt att lagra och vidarebefordra tal. Röstbrevlådor är ett exempel. Taligenkännare är en annan taltillämpning. Avslutningsvis ges ett scenario från \"Röstkontoret\" av 2011.", "author": "P G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare.", "records": [ { "info_avsandare": "P G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare.", "info_datumstampel": "November 1982.", "info_innehall": "En populär översikt av hur man elektroniskt hanterar tal, inmatning som utmatning, äkta som syntetiskt Här finns statistik som talar om när och varför vi arbetar med tal, liksom om nya och gamla sätt att lagra och vidarebefordra tal. Röstbrevlådor är ett exempel. Taligenkännare är en annan taltillämpning. Avslutningsvis ges ett scenario från \"Röstkontoret\" av 2011.", "info_method": "Teknisk och tillämpsmässig översikt utan litteraturhänvisningar; journalistik.", "info_mottagare": "Alla som har behov av allmänbildning och grundkunskap om den nya talkommunikationsteknikens alla aspekter.", "info_nyhetsvarde": "Ligger i den heltäckande översikten, sammanställningen.", "info_tackning": "Heltäckande vid utvigningstidpunkten.", "metadata_uri": "info1.htm", "published_date": "November 1982", "report_file_path": "pdf/info1.pdf", "report_id": "Info 1", "report_name": "Talteknologi", "record_id": 3, "local_path": "data/blobs/a01d9bbd3347e9e840b2797e094013f17f8619308d2575f2e0b1bbba7f7f21fb.pdf", "fetch_id": 1250, "pages": 16, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "a01d9bbd3347e9e840b2797e094013f17f8619308d2575f2e0b1bbba7f7f21fb" ], "posts": [ "89a1fb157e53770b", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 2", "slug": "rapport-2", "title": "Telebild. Erfarenheter från näringslivets teledataförsök", "series": "Rapport", "date": "December 1982", "year": "1982", "body": "En beskrivning av vad teledata är och dess historia följs av en redovisning av Telebild-projektet våren 1981 mars 1982. Därefter gjordes en utvärdering, som också finns med. En rad marknads- och tillämpningsmöjligheter skisseras liksom en marknadsstrategi\n(dessa har senare fullföljts genom att Telebild blivit en permanent tjänst).", "author": "Projektledaren för Telebildprojektet ek. dr. Göran Asplund, senare också VD i Telebild AB.", "records": [ { "info_analysgrad": "Författaren kan uppfattas som \"part i målet\" men utländska erfarenheter och ett seminarium för skriftens slututformning har bidragittillbalans.", "info_avsandare": "Projektledaren för Telebildprojektet ek. dr. Göran Asplund, senare också VD i Telebild AB.", "info_datumstampel": "Våren 1982, då experimentet genomförts.", "info_innehall": "En beskrivning av vad teledata är och dess historia följs av en redovisning av Telebild-projektet våren 1981 mars 1982. Därefter gjordes en utvärdering, som också finns med. En rad marknads- och tillämpningsmöjligheter skisseras liksom en marknadsstrategi\n(dessa har senare fullföljts genom att Telebild blivit en permanent tjänst).", "info_method": "Redovisning av utrednings-, forsknings- och analysresultat av \"en som var med\".", "info_mottagare": "Informationsanvändare och informationsutgivare (\"information providers\") i svenskt näringsliv men även organisationsliv. Mediafolk.", "info_nyhetsvarde": "Enda rapport från enda svenska projekt av just denna karaktär.", "info_tackning": "Täcker experimentet i Sverige.", "metadata_uri": "rapp2.htm", "published_date": "December 1982", "report_file_path": "pdf/rapport2.pdf", "report_id": "Rapport 2", "report_name": "Telebild. Erfarenheter från näringslivets teledataförsök", "record_id": 4, "local_path": "data/blobs/7ee72248de254789a4dd15f2286f96197f2a5b89705c144173dd13fc552fbe54.pdf", "fetch_id": 1342, "pages": 66, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "7ee72248de254789a4dd15f2286f96197f2a5b89705c144173dd13fc552fbe54" ], "posts": [ "9719c49d53cd84be", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument B", "slug": "referensdokument-b", "title": "Office automation in Europe", "series": "Referensdokument", "date": "Februari 1983", "year": "1983", "body": "Beskriver (på engelska) ett antal mer eller mindre kända och omtalade provprojekt med kontorsautomatisering i Europa i företag och organisationer samt även på en \"allmän\" marknad\n(videotex). För varje projekt beskrivs företag eller organisation; kontaktperson; telefonnummer; sekretessgrad för information; försökets uppläggning tex. tidsplan, antal engagerade etc; utrustning; utvärdering; resultat; och framtid. Brittiska experiment dominerar bland totalt 22, nästa alla inom den offentliga sektorn. Några resultat finns knappast att rapportera ännu, konstaterar man.", "author": "EIU Informatics. Kvalificerad konsultbyrå för tillämpning av informationsteknik. ", "records": [ { "info_analysgrad": "Försök att gradera nyhetsgrad vad gäller teknik, tillämpningar, ambitionsnivå och oberoende i utvärdering.", "info_avsandare": "EIU Informatics. Kvalificerad konsultbyrå för tillämpning av informationsteknik. ", "info_datumstampel": "Slutet av 1982.", "info_innehall": "Beskriver (på engelska) ett antal mer eller mindre kända och omtalade provprojekt med kontorsautomatisering i Europa i företag och organisationer samt även på en \"allmän\" marknad\n(videotex). För varje projekt beskrivs företag eller organisation; kontaktperson; telefonnummer; sekretessgrad för information; försökets uppläggning tex. tidsplan, antal engagerade etc; utrustning; utvärdering; resultat; och framtid. Brittiska experiment dominerar bland totalt 22, nästa alla inom den offentliga sektorn. Några resultat finns knappast att rapportera ännu, konstaterar man.", "info_method": "Identifiering av försök genom ett halvdussin databaser inhämtade av skriftligt material; intervju med kontaktpersoner.", "info_mottagare": "Den som har behov av att lokalisera experiment med kontorsautomation för att själv söka vidare information.", "info_nyhetsvarde": "Att göra denna typ av sammanställning", "info_tackning": "Stark brittisk slagsida, trots litteratursökning.", "metadata_uri": "ref_b.htm", "published_date": "Februari 1983", "report_file_path": "pdf/referensdokumentb.pdf", "report_id": "Referensdokument B", "report_name": "Office automation in Europe", "record_id": 5, "local_path": "data/blobs/8222fbb8d9beae582b448c3973ceadf704c515b8d3f72248a2124720e5ca3991.pdf", "fetch_id": 1434, "pages": 98, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8222fbb8d9beae582b448c3973ceadf704c515b8d3f72248a2124720e5ca3991" ], "posts": [ "7087afd537db6440", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument C", "slug": "referensdokument-c", "title": "Office automation in Japan", "series": "Referensdokument", "date": "Februari 1983", "year": "1983", "body": "Rapporten (på engelska) inleds med en lägesredovisning för företagsattityder till och synpunkter på kontorsautomation i Japan. Av 2 000 större tillfrågade företag svarade dock bara 270. En slutsats är att Japan inte kommit så långt när det gäller OA ett undantag är dock handelshusen. Detjapanska skriftspråket gör taligenkänning viktig. Utveckling och tillämpningar på detta område sammanfattas. Rapportens huvuddel är dock en serie fallstudier av kontorsautomatisering. För varje avsnitt ges data om företaget dess kontorsteknik och erhållet resultat samt framtidsplaner.", "author": "Konsultföretaget Scantech med Japankontakter som specialitet", "records": [ { "info_analysgrad": "Ingen egen.", "info_avsandare": "Konsultföretaget Scantech med Japankontakter som specialitet", "info_datumstampel": "Nov 1982.", "info_innehall": "Rapporten (på engelska) inleds med en lägesredovisning för företagsattityder till och synpunkter på kontorsautomation i Japan. Av 2 000 större tillfrågade företag svarade dock bara 270. En slutsats är att Japan inte kommit så långt när det gäller OA ett undantag är dock handelshusen. Detjapanska skriftspråket gör taligenkänning viktig. Utveckling och tillämpningar på detta område sammanfattas. Rapportens huvuddel är dock en serie fallstudier av kontorsautomatisering. För varje avsnitt ges data om företaget dess kontorsteknik och erhållet resultat samt framtidsplaner.", "info_method": "Postal enkät telefonförfrågningar. Undersökarna ej ämnesexperter.", "info_mottagare": "Ansvarig för och berörda av kontorsautomatisering, som vill hitta kontakter i Japan att nysta vidare på.", "info_nyhetsvarde": " Första Japan-översikten vad gäller OA", "info_tackning": "Tveksam.", "metadata_uri": "ref_c.htm", "published_date": "Februari 1983", "report_file_path": "pdf/referensdokumentc.pdf", "report_id": "Referensdokument C", "report_name": "Office automation in Japan", "record_id": 6, "local_path": "data/blobs/de6b9cf08c30717ca4089fb283624a0bc5f9f21feea55967a1eed8551d2e1b31.pdf", "fetch_id": 1435, "pages": 82, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "de6b9cf08c30717ca4089fb283624a0bc5f9f21feea55967a1eed8551d2e1b31" ], "posts": [ "066ad2f584a44b4a", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 3", "slug": "rapport-3", "title": "ADB, telekommunikationer och juridiskt arbete", "series": "Rapport", "date": "April 1983", "year": "1983", "body": "En översiktlig beskrivning av teknik inom och tillämpning av ADB och telekommunikationer inleder och knyts sedan till en diskussion av möjligheter att utnyttja dessa hjälpmedel i juridiken. En enkät bland jurister ger empiriskt underlag för denna diskussion. Ett antal praktikfall beskrivs, såsom rättsdatasystemet. Metalls och LOs system. Patentverket, varumärkesarbete m.m. vid Skriptor AiB, informationstjänster med rättsligt innehåll samt två juridiska företag.", "author": "Peter Wahlgren är jur. kand. och arbetar vid Institutet för Rättsinformation vid Stockholms universitet, lett av professor Peter Seipel.", "records": [ { "info_analysgrad": "Enkäten ger god överblick, även om man inte kan vänta sig att alla som svarar har insikt nog för att förutse framtida möjligheter.", "info_avsandare": "Peter Wahlgren är jur. kand. och arbetar vid Institutet för Rättsinformation vid Stockholms universitet, lett av professor Peter Seipel.", "info_forfattare": "Peter Wahlgren, Institutet för Rättsinformation", "info_innehall": "En översiktlig beskrivning av teknik inom och tillämpning av ADB och telekommunikationer inleder och knyts sedan till en diskussion av möjligheter att utnyttja dessa hjälpmedel i juridiken. En enkät bland jurister ger empiriskt underlag för denna diskussion. Ett antal praktikfall beskrivs, såsom rättsdatasystemet. Metalls och LOs system. Patentverket, varumärkesarbete m.m. vid Skriptor AiB, informationstjänster med rättsligt innehåll samt två juridiska företag.", "info_method": "Enda rapport av detta slag.", "info_mottagare": "De som arbetar med rättsinformation av olika slag, men också \"kunskapsarbetare\" av annan typ, tex. revisionsbyråer och konsulter.", "info_nyhetsvarde": "1983.", "info_tackning": "God i Sverige, som är området för undersökningen.", "metadata_uri": "rapp3.htm", "published_date": "April 1983", "report_file_path": "pdf/rapport3.pdf", "report_id": "Rapport 3", "report_name": "ADB, telekommunikationer och juridiskt arbete", "record_id": 7, "local_path": "data/blobs/cbcdcce75f7ae61aa8520788581c321a92ed905beb6bbafd12deb708a8dbc2ee.pdf", "fetch_id": 1353, "pages": 128, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "cbcdcce75f7ae61aa8520788581c321a92ed905beb6bbafd12deb708a8dbc2ee" ], "posts": [ "60a8d19ed08cc4a8", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 4", "slug": "rapport-4", "title": "Meddelande att läsa. Datorbaserade textkommunikationssystem på sex svenska företag", "series": "Rapport", "date": "Maj 1983", "year": "1983", "body": "Med \"datorbaserade textkommunikationssystem\" avses elektronisk post (electronic mail) och \"datorstödda telekonferenser\" (computer conferendng). Både FOA med dess internationellt utnyttjade Komsystem, och Volvo, med det omtalade Memo finns med, liksom IBM (Sverige), SAS, SKF och Hässle. Mot en bakgrund av generella systemidéer beskrivs de sex systemen i detalj, liksom idéema bakom att använda dem. Rapportens tyngdpunkt ligger dock på en redovisning av erfarenheter, både av själva införandet och \"driften\" därefter, samt på en jämförande analys och enframtidsdiskussion. Frågor som tex. människa-maskinkommunikation, sekretess och säkerhet tas upp.", "author": "Lillemor Adrianson är psykolog vid Göteborgs Universitet Rune Söderström konsult i kontorsautomatisering. En expertgrupp med en sociolog och en organisationskonsult har biträtt", "records": [ { "info_analysgrad": "Stark punkt i rapporten, då olika infallsvinklar är representerade bland de intervjuade.", "info_avsandare": "Lillemor Adrianson är psykolog vid Göteborgs Universitet Rune Söderström konsult i kontorsautomatisering. En expertgrupp med en sociolog och en organisationskonsult har biträtt", "info_datumstampel": "Maj 1983.", "info_innehall": "Med \"datorbaserade textkommunikationssystem\" avses elektronisk post (electronic mail) och \"datorstödda telekonferenser\" (computer conferendng). Både FOA med dess internationellt utnyttjade Komsystem, och Volvo, med det omtalade Memo finns med, liksom IBM (Sverige), SAS, SKF och Hässle. Mot en bakgrund av generella systemidéer beskrivs de sex systemen i detalj, liksom idéema bakom att använda dem. Rapportens tyngdpunkt ligger dock på en redovisning av erfarenheter, både av själva införandet och \"driften\" därefter, samt på en jämförande analys och enframtidsdiskussion. Frågor som tex. människa-maskinkommunikation, sekretess och säkerhet tas upp.", "info_method": "Chef, fackrepresentant användare och systemansvarig har intervjuats, var jämte olika typer av material som dessa ställt till förfogande har granskats.", "info_mottagare": "Personer i företag och organisationer som är delaktiga i eller berörs av belsut om datorstödd textkommunikation.", "info_nyhetsvarde": "Enda svenska jämförelse av detta slag.", "info_tackning": "Sex representativa användare dock inte alla.", "metadata_uri": "rapp4.htm", "published_date": "Maj 1983", "report_file_path": "pdf/rapport4.pdf", "report_id": "Rapport 4", "report_name": "Meddelande att läsa. Datorbaserade textkommunikationssystem på sex svenska företag", "record_id": 8, "local_path": "data/blobs/5f4acc20d34477f7cf08ca16bc9b67c1340add88679c0ad64c6b175a059cf944.pdf", "fetch_id": 1364, "pages": 89, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "5f4acc20d34477f7cf08ca16bc9b67c1340add88679c0ad64c6b175a059cf944" ], "posts": [ "6e1c0e8fe5918a50", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 5", "slug": "rapport-5", "title": "Videokonferenser och tillämpningar av bredbandskommunikation i Nordamerika", "series": "Rapport", "date": "September 1983", "year": "1983", "body": "Även om Sverige var \"världstätast\" när det gäller studios för videokonferenser (TV-konferenser), så finns störst erfarenhet i USA Där har inte mindre än 100 organisationer granskats. Den tekniska delen av rapporten beskriver utvecklingen inom bredbandsteknik och satellitkommunikaiton. Över ett tjog företag eller nät erbjuder videoservice i\nNordamerika. Därtill kommer intema nät inom branscher som hotell, banker, försäkring, utbildning, hälsovård, elektronik och data, flyg och bilar. Erfarenheter från dessa liksom från ad hoc-konferenser, redovisas, inklusive kostnads-nytto-kalkyler, allt detta kortfattat då underlaget ännu är begränsat En engelsk-svensk ordlista för detta specialområde samt en telefonkatalog över experter kompletterar rapporten.", "author": "Kjell Samuelson, professor, Informatik med systemvetenskap, Stockholms Universitet/KTH.", "records": [ { "info_analysgrad": "Utgår från källornas bedömningar. Teknisk orientering.", "info_avsandare": "Kjell Samuelson, professor, Informatik med systemvetenskap, Stockholms Universitet/KTH.", "info_datumstampel": "September 1983.", "info_innehall": "Även om Sverige var \"världstätast\" när det gäller studios för videokonferenser (TV-konferenser), så finns störst erfarenhet i USA Där har inte mindre än 100 organisationer granskats. Den tekniska delen av rapporten beskriver utvecklingen inom bredbandsteknik och satellitkommunikaiton. Över ett tjog företag eller nät erbjuder videoservice i\nNordamerika. Därtill kommer intema nät inom branscher som hotell, banker, försäkring, utbildning, hälsovård, elektronik och data, flyg och bilar. Erfarenheter från dessa liksom från ad hoc-konferenser, redovisas, inklusive kostnads-nytto-kalkyler, allt detta kortfattat då underlaget ännu är begränsat En engelsk-svensk ordlista för detta specialområde samt en telefonkatalog över experter kompletterar rapporten.", "info_method": "Långsiktsplanerare och experimentatorer samt debattörer vad gäller intemkommunikation i organisationer, företag och nätverk, speciéllt för att få tips om kontakter för att gå vidare.", "info_nyhetsvarde": "Unik i sin breda bevakning av ett stort område.", "info_tackning": "Mycket god täckning av Nordamerika.", "metadata_uri": "rapp5.htm", "published_date": "September 1983", "report_file_path": "pdf/rapport5.pdf", "report_id": "Rapport 5", "report_name": "Videokonferenser och tillämpningar av bredbandskommunikation i Nordamerika", "record_id": 9, "local_path": "data/blobs/cfedba0d03907e9a209bb45c1007bf7129dfa3854958cb81547bda465aea82b3.pdf", "fetch_id": 1376, "pages": 214, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "cfedba0d03907e9a209bb45c1007bf7129dfa3854958cb81547bda465aea82b3" ], "posts": [ "880baf7b5121e06e", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 6", "slug": "rapport-6", "title": "The automated office", "series": "Rapport", "date": "November 1983", "year": "1983", "body": "Rapporten vill redovisa intressanta nyheter inom kontorsautomation i USA Bla. beskrivs talande och lyssnande datorer, frågan om bildskärmsarbete är farligt och aspekter på telependling. Konstruktion och produktion diskuteras, trots titeln, också. Kontorsfunktionema uppdelas i transaktioner, dokumentation, telefonering och personalkontakter. Informationslagring och databaser, informationsförmedling och nätverk, inoch utmatning tillhör det som behandlas. Huvudrapporten är på engelska och mer komplex, varför skriften inleds med återgivande av populariserande artiklar på svenska. Huvudrapporten beskriver teknik, produktivitetsutveckling, kontorsarbetet i systemtermer och fogar här in empiriska data. Rapporten är på engelska men har vissa svenska inslag, b l a en kort utblick i början.", "author": "Olov Östberg skrev rapporten som TCOs gästforskare i USA med bakgrund som professor i Luleå; nu är han bl a åter i Luleå; Martin Helander är ergonomi-professor i USA tidigare i Lulea", "records": [ { "info_analysgrad": "En betydande skepsis till tekniken; en mindre till primärmaterialet", "info_avsandare": "Olov Östberg skrev rapporten som TCOs gästforskare i USA med bakgrund som professor i Luleå; nu är han bl a åter i Luleå; Martin Helander är ergonomi-professor i USA tidigare i Lulea", "info_datumstampel": "November 1983.", "info_innehall": "Rapporten vill redovisa intressanta nyheter inom kontorsautomation i USA Bla. beskrivs talande och lyssnande datorer, frågan om bildskärmsarbete är farligt och aspekter på telependling. Konstruktion och produktion diskuteras, trots titeln, också. Kontorsfunktionema uppdelas i transaktioner, dokumentation, telefonering och personalkontakter. Informationslagring och databaser, informationsförmedling och nätverk, inoch utmatning tillhör det som behandlas. Huvudrapporten är på engelska och mer komplex, varför skriften inleds med återgivande av populariserande artiklar på svenska. Huvudrapporten beskriver teknik, produktivitetsutveckling, kontorsarbetet i systemtermer och fogar här in empiriska data. Rapporten är på engelska men har vissa svenska inslag, b l a en kort utblick i början.", "info_method": "I huvudsak litteraturöversikt insatt i ett egenutvecklat analysschema. Forskningsrön omsatta till utvecklingsresultat", "info_mottagare": "Utredare och forskar vad gäller data och kommunikationssystem; analytiker inom större företag och organisationer med ansvar för utveckling inom dessa områden.", "info_nyhetsvarde": "Ett försök till \"heltäckning\" av kontorsfunktionerna, vilket hjälper läsaren att själv uppdatera rapporten.", "metadata_uri": "rapp6.htm", "published_date": "November 1983", "report_file_path": "pdf/rapport6.pdf", "report_id": "Rapport 6", "report_name": "The automated office", "record_id": 10, "local_path": "data/blobs/58baa70c71317a30dc15d0e68000364168312fb12f1a41952bf08a28ebb92711.pdf", "fetch_id": 1387, "pages": 125, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "58baa70c71317a30dc15d0e68000364168312fb12f1a41952bf08a28ebb92711" ], "posts": [ "99087bae1ad34ffa", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 7", "slug": "rapport-7", "title": "Det framtida kontoret", "series": "Rapport", "date": "November 1983", "year": "1983", "body": "Beskriver inledningsvis olika sätt att dela in kontorsautomationens innehåll och komponenter. Återger i översättning 4 bearbetade föredrag som hölls av ledande utländska experter på kontorsautomation vid ett IVA-symposium. Innehåller 6 intervjuer med svenska sakkunniga.", "author": "Arne Larsson (redigering och intervjuer) och Tom Lindström (inledning).", "records": [ { "info_analysgrad": "Varje del innnehåller konstruktiva reflektioner.", "info_avsandare": "Arne Larsson (redigering och intervjuer) och Tom Lindström (inledning).", "info_datumstampel": "IVA-symposiet arrangerades 1981, och intervjuer, redigering m.m. skedde 1982-1983.", "info_innehall": "Beskriver inledningsvis olika sätt att dela in kontorsautomationens innehåll och komponenter. Återger i översättning 4 bearbetade föredrag som hölls av ledande utländska experter på kontorsautomation vid ett IVA-symposium. Innehåller 6 intervjuer med svenska sakkunniga.", "info_method": "Föredrag och intervjuer.", "info_mottagare": "Intressant som inledning till ämnet kontorsautomation.", "info_tackning": "Grundkunskaper.", "metadata_uri": "rapp7.htm", "published_date": "November 1983", "report_file_path": "pdf/rapport7.pdf", "report_id": "Rapport 7", "report_name": "Det framtida kontoret", "record_id": 11, "local_path": "data/blobs/6ee0d724fa757d77c6661f519918f4d6d6bdebe39511802a711a39a4b511e87b.pdf", "fetch_id": 1398, "pages": 66, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "6ee0d724fa757d77c6661f519918f4d6d6bdebe39511802a711a39a4b511e87b" ], "posts": [ "288886a99a43b1ed", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 8", "slug": "rapport-8", "title": "Kontorsautomation", "series": "Rapport", "date": "December 1983", "year": "1983", "body": "Ett försök att ur en omfattande dokumentation av experiment med kontorsautomatisering i USA Västeuropa och Japan dra fram ett antal viktiga trender och spännande exempel Teleposten drivs på av snabbt kända telekostnader. Informationshantering är inte längre detsamma som ADB. Första steget tas nu via persondatorer. I Europa arbetar man på kommunikation mellan, i USA inom organisationer. Japan ligger efter på kontorsautomation, före dock på telefax.", "author": "Wennersten och Holmberg är välrenommerade journalister inom området bägge som fd chefredaktörer på Datavärlden resp. Modern Administration.", "records": [ { "info_analysgrad": "Subjektivt urval; det spännande snarare än det signifikanta.", "info_avsandare": "Wennersten och Holmberg är välrenommerade journalister inom området bägge som fd chefredaktörer på Datavärlden resp. Modern Administration.", "info_datumstampel": "Febr. 1983 (ursprungsdokumenten).", "info_innehall": "Ett försök att ur en omfattande dokumentation av experiment med kontorsautomatisering i USA Västeuropa och Japan dra fram ett antal viktiga trender och spännande exempel Teleposten drivs på av snabbt kända telekostnader. Informationshantering är inte längre detsamma som ADB. Första steget tas nu via persondatorer. I Europa arbetar man på kommunikation mellan, i USA inom organisationer. Japan ligger efter på kontorsautomation, före dock på telefax.", "info_method": "Journalistik summering av \"länderexperter\" i form av fallstudier eller \"faktablad\" kring olika projekt.", "info_mottagare": "Den som vill skaffa sig en översikt över tendenser inom\n(teleanknuten) kontorsautomatisering 1983.", "info_nyhetsvarde": "Inget eget det är lätttillgängligheten och överblicken som är viktiga.", "info_tackning": "Betingat av ursprungsmaterialet som är från litet olika tidpunkter. Bra täckning i USA och Storbritannien, god i Japan, sämre på Europas fastland.", "metadata_uri": "rapp8.htm", "published_date": "December 1983", "report_file_path": "pdf/rapport8.pdf", "report_id": "Rapport 8", "report_name": "Kontorsautomation", "record_id": 12, "local_path": "data/blobs/60413d62a9511dcb103fabd4336834edfed651e94a34fe8603aa42d354c68051.pdf", "fetch_id": 1409, "pages": 38, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "60413d62a9511dcb103fabd4336834edfed651e94a34fe8603aa42d354c68051" ], "posts": [ "468f520f9d1f82ab", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 9", "slug": "rapport-9", "title": "Datakommunikation i företag", "series": "Rapport", "date": "December 1983", "year": "1983", "body": "Här beskrives ett antal praktikfall (tio) med avancerade tillämpningar av datakommunikation i storföretag. Rapporten inleds dock med en bakgrundsbeskrivning vad gäller utvecklingen mot ett informationssamhälle, olika typer av datanät (lokala, privata, publik, långdistans) samt problem med integrerade system. Avslutningsvis konstateras att området är i snabb utveckling vad gäller volym, pris, prestanda och nya idéer och möjligheter, att effekterna på organisationsnivå gäller kapital och arbetskraftsbesparing, kundservice och kvalitet på informationen och att effekten på marknivå hittills ej säkert kan avläsas.", "author": "Civ. ek. Tomas Pousette, inom ramen för ett projekt för Data- och elektronikkommittén.", "records": [ { "info_analysgrad": "Fallen valda med omsorg ur större sample; tonvikt på svenska men även några karakteristiska tillämpningar från annat håll God teori i botten för analysen.", "info_avsandare": "Civ. ek. Tomas Pousette, inom ramen för ett projekt för Data- och elektronikkommittén.", "info_datumstampel": "Våren - sommaren 1983.", "info_innehall": "Här beskrives ett antal praktikfall (tio) med avancerade tillämpningar av datakommunikation i storföretag. Rapporten inleds dock med en bakgrundsbeskrivning vad gäller utvecklingen mot ett informationssamhälle, olika typer av datanät (lokala, privata, publik, långdistans) samt problem med integrerade system. Avslutningsvis konstateras att området är i snabb utveckling vad gäller volym, pris, prestanda och nya idéer och möjligheter, att effekterna på organisationsnivå gäller kapital och arbetskraftsbesparing, kundservice och kvalitet på informationen och att effekten på marknivå hittills ej säkert kan avläsas.", "info_method": "Forskning via intervjuer och litteraturstudier.", "info_mottagare": "Ansvariga för databehandling, telekommunikation, och företagsledning i större företag och organisationer samt företag som betjänar sådana.", "info_nyhetsvarde": "Denna typ av djup empirisk studie på detta område är ovanlig.", "info_tackning": "Har ej eftersträvats vad gäller antal, däremot vad gäller fenomen.", "metadata_uri": "rapp9.htm", "published_date": "December 1983", "report_file_path": "pdf/rapport9.pdf", "report_id": "Rapport 9", "report_name": "Datakommunikation i företag", "record_id": 13, "local_path": "data/blobs/b23919fa0f247422ee81c78d57aa0086c2945a11b2054948d52a7a5438b8e272.pdf", "fetch_id": 1421, "pages": 99, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "b23919fa0f247422ee81c78d57aa0086c2945a11b2054948d52a7a5438b8e272" ], "posts": [ "15626deeb8343e4f", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 10", "slug": "rapport-10", "title": "Telematik i Frankrike", "series": "Rapport", "date": "Juni 1984", "year": "1984", "body": "Redovisar intryck från en studieresa med Teldok till Frankrike våren 1984. Ett drygt dussin resedeltagare ger sina intryck av videotex och elektroniska telefonkataloger, optiska kabelnät och aktiva betalkort (\"smart card\"), kontorsautomation och elektroniska massmedia, datateknisk folkbildning och industrisatsningar, fransk telepolitik och europeiskt elektroniksamarbete. Värdet i ögonblicksbilderna är att få fram siffror och fakta om vad som verkligen görs,till skillnad från vad som planeras, samt vilka erfarenheter som fanns.", "author": "Ett antal initierade svenska, som kunnat jämföra och diskutera.", "records": [ { "info_analysgrad": "Begränsat till vad gruppen fick se, men diskussionerna i gruppen ger mångfald.", "info_avsandare": "Ett antal initierade svenska, som kunnat jämföra och diskutera.", "info_datumstampel": "Mars 1984.", "info_innehall": "Redovisar intryck från en studieresa med Teldok till Frankrike våren 1984. Ett drygt dussin resedeltagare ger sina intryck av videotex och elektroniska telefonkataloger, optiska kabelnät och aktiva betalkort (\"smart card\"), kontorsautomation och elektroniska massmedia, datateknisk folkbildning och industrisatsningar, fransk telepolitik och europeiskt elektroniksamarbete. Värdet i ögonblicksbilderna är att få fram siffror och fakta om vad som verkligen görs,till skillnad från vad som planeras, samt vilka erfarenheter som fanns.", "info_method": "Intervjuer och faktamaterial från studiebesök.", "info_nyhetsvarde": "Förstahandskontakt med \"verkligheten bakom rubrikerna\" tex. vad gäller videotex, betalkort. Centre Mondial.", "info_tackning": "Tid och värdarnas val av besök och intervjuobjekt ger begränsningarna; de önskemål gruppen ställde uppfylldes dock i huvudsak. Kompletteringar via genomgång av svenska ambassaden i Paris.", "metadata_uri": "rapp10.htm", "published_date": "Juni 1984", "report_file_path": "pdf/rapport10.pdf", "report_id": "Rapport 10", "report_name": "Telematik i Frankrike", "record_id": 14, "local_path": "data/blobs/6199d2feacac64207551ed49913b6988ea3225966f326bfd82da839fda3e304a.pdf", "fetch_id": 1270, "pages": 92, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "6199d2feacac64207551ed49913b6988ea3225966f326bfd82da839fda3e304a" ], "posts": [ "4a3cbf9e5865d1a2", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 2", "slug": "info-2", "title": "Ett textnummer", "series": "Info", "date": "Maj 1984", "year": "1984", "body": "Utgångspunkten är att vi i högre utsträckning överför text men att detta \"högre\" blir allt högre med standardisering. OSI, Open Systems Interconnection, skall bli porten till fritt, problemfritt, textutbyte. Telexnätet är det traditionella, och kombinerat med datanät blir det Télétex, en del av datanätet Datex, Telefax håller dock på att gå om telex och här utnyttjas Giksom för videotex) mest telenätet \"Datei uppringd\", ibland Datei. Datei uppringd blir Telepak, Datei fast är enfixteleförbindelse tex. för höghastighets/dataöverföring. Elektronisk post och datorbaserade konferenssystem presenteras också, liksom databassökning.", "author": "Docent P G Holmlöv, medieforskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm,tillika TELDOKs sekreterare.", "records": [ { "info_analysgrad": "Ger alla för användarens allmänbildning väsentliga begrepp och förklaringar, däremot inga tekniska detaljer, råd eller avvägningar när det gäller systemval eller installationer.", "info_avsandare": "Docent P G Holmlöv, medieforskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm,tillika TELDOKs sekreterare.", "info_datumstampel": "Maj 1984", "info_innehall": "Utgångspunkten är att vi i högre utsträckning överför text men att detta \"högre\" blir allt högre med standardisering. OSI, Open Systems Interconnection, skall bli porten till fritt, problemfritt, textutbyte. Telexnätet är det traditionella, och kombinerat med datanät blir det Télétex, en del av datanätet Datex, Telefax håller dock på att gå om telex och här utnyttjas Giksom för videotex) mest telenätet \"Datei uppringd\", ibland Datei. Datei uppringd blir Telepak, Datei fast är enfixteleförbindelse tex. för höghastighets/dataöverföring. Elektronisk post och datorbaserade konferenssystem presenteras också, liksom databassökning.", "info_method": "Översiktlig, lättläst, uppslagsartad introduktion.", "info_mottagare": "Alla som vill ha en allmänbildande, systematisk översikt över begrepp och funktioner för textkommunikation: videotex, teledata, Datavison, teletex, Datapak, Datei etc.", "info_nyhetsvarde": " Den i lättsmält och komprimerad form samlade översikten.", "info_tackning": "Täcker just text, däremot ej tex. bilder eller röst.", "metadata_uri": "info2.htm", "published_date": "Maj 1984", "report_file_path": "pdf/info2.pdf", "report_id": "Info 2", "report_name": "Ett textnummer", "record_id": 15, "local_path": "data/blobs/83ccd04e1e13f91ee28c632f3ea86684cf09e66989923a05557a24c9fc957631.pdf", "fetch_id": 1261, "pages": 24, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "83ccd04e1e13f91ee28c632f3ea86684cf09e66989923a05557a24c9fc957631" ], "posts": [ "3ec04bee05c70aba", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 11", "slug": "rapport-11", "title": "Ny teleteknik ny organisation? Juni 1984", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "Söker granska hur teletekniken (och informationstekniken) kan utnyttjas för att förändra arbetsorganisationen, från omfördelning av arbetsuppgifter till telependling. En mängd praktikfall relateras till organisationslärans teorier. Samma teknik visar sig kunna utnyttjas till både exempelvis centralisering och decentralisering. Såväl kontorsarbete som annan verksamhet tex. forskning och konstruktion, behandlas. Omfattande litteraturlista. Finns också på engelska", "author": "Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin, HVIA. Konsult resp. forskare i användning och spridning av ny informationsteknik.", "records": [ { "info_analysgrad": "Reportagen är inte kritiska, utan refererar uttalanden av \"parter i målet\".", "info_avsandare": "Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin, HVIA. Konsult resp. forskare i användning och spridning av ny informationsteknik.", "info_datumstampel": "Materialinsamling färdig 1983.", "info_innehall": "Söker granska hur teletekniken (och informationstekniken) kan utnyttjas för att förändra arbetsorganisationen, från omfördelning av arbetsuppgifter till telependling. En mängd praktikfall relateras till organisationslärans teorier. Samma teknik visar sig kunna utnyttjas till både exempelvis centralisering och decentralisering. Såväl kontorsarbete som annan verksamhet tex. forskning och konstruktion, behandlas. Omfattande litteraturlista. Finns också på engelska", "info_method": "Studiebesök och rapportläsning; resultatet är reportage.", "info_mottagare": "De som är intresserade av organisatoriska aspekter på teknikval och introduktion, tex. fack, företagsledning, personal och organisationsansvarig.", "info_nyhetsvarde": "Att man sammanfört så skilda verksamheter, teori och praktik.", "info_tackning": "Ämnets omfattning och snabba förändring gör att här bara kan finnas stickprov, valda med experthjälp. Teori och diskussion hjälper dock den som vill gå vidare.", "metadata_uri": "rapp11.htm", "report_file_path": "pdf/rapport11.pdf", "report_id": "Rapport 11", "report_name": "Ny teleteknik ny organisation? Juni 1984", "record_id": 16, "local_path": "data/blobs/e6d1bb93dc386c1667cccef4e4f24e53b743c7b42670b1f91f7908ad51d7d5bd.pdf", "fetch_id": 1282, "pages": 161, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e6d1bb93dc386c1667cccef4e4f24e53b743c7b42670b1f91f7908ad51d7d5bd" ], "posts": [ "2f2373e51dfac1b1", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 12", "slug": "rapport-12", "title": "Telemöten i USA en öppenhjärtig rapport", "series": "Rapport", "date": "December 1984", "year": "1984", "body": "Alla slags telemöten datorstödda, med video, bara ljud, bildtelefon, telefaxstödda, behandlas. Rapporten är insiktsfull och kritisk och tränger igenom mycket av den ryktes- och mytbildning som uppstått kring telemöten. Några resor skall man tex. inte tro sig spara in, men resemönstret ändras. Audio är svårt. Decentraliserade grupper kan samarbeta mycket produktivt. Planerings- och koordineringsmöten (inom NASA) går bra på audion. Fem villkor för framgång: uppfinningsrika människor och organisationer, tids- och uppgiftspress, samt personliga intressen. Många misslyckanden beror på att man inte lärt av tidigare erfarenheter. Integrationen med mikrodatorer är en viktigt trend.", "author": "Robert Johansen, Institute for the Future. Dr. Robert Johansen är intemationellt erkänd kommunikationsforskare.", "records": [ { "info_analysgrad": "God behärskning av ämnet ordentlig kritisk distans.", "info_avsandare": "Robert Johansen, Institute for the Future. Dr. Robert Johansen är intemationellt erkänd kommunikationsforskare.", "info_datumstampel": "1984.", "info_innehall": "Alla slags telemöten datorstödda, med video, bara ljud, bildtelefon, telefaxstödda, behandlas. Rapporten är insiktsfull och kritisk och tränger igenom mycket av den ryktes- och mytbildning som uppstått kring telemöten. Några resor skall man tex. inte tro sig spara in, men resemönstret ändras. Audio är svårt. Decentraliserade grupper kan samarbeta mycket produktivt. Planerings- och koordineringsmöten (inom NASA) går bra på audion. Fem villkor för framgång: uppfinningsrika människor och organisationer, tids- och uppgiftspress, samt personliga intressen. Många misslyckanden beror på att man inte lärt av tidigare erfarenheter. Integrationen med mikrodatorer är en viktigt trend.", "info_method": "Direktkontakt med ansvarig som driver teknikmöten samt noggranna studier av dokumentation kring dessa.", "info_mottagare": "Ovärderlig grund för telemöten. Samhällsplanerare, kommunikationssociologer och psykologer.", "info_nyhetsvarde": "Unik i sin öppenhet och personligt kritiska analys.", "info_tackning": "Täcker USA", "metadata_uri": "rapp12.htm", "published_date": "December 1984", "report_file_path": "pdf/rapport12.pdf", "report_id": "Rapport 12", "report_name": "Telemöten i USA en öppenhjärtig rapport", "record_id": 17, "local_path": "data/blobs/481b7015fafb63d2b412ce514e278b5e2c3525195b6925cbecd9de5b6d9d2752.pdf", "fetch_id": 1294, "pages": 41, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "481b7015fafb63d2b412ce514e278b5e2c3525195b6925cbecd9de5b6d9d2752" ], "posts": [ "27f0b56cdbe3e162", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 13", "slug": "rapport-13", "title": "Persondatorer i USA", "series": "Rapport", "date": "December 1984", "year": "1984", "body": "Beskriver persondatorns historia och diskuterar definitionen av vad en persondator är. Granskning av marknadsledarna, de tio största tillverkarna, samt marknadsutvecklingen. Tar upp olika aspekter av persondatorns användning, såsom program, användning i arbetslivet särskilt på kontor och i den stora federala förvaltningsapparaten samt även hemarbete. Ren hobbyverksamhet finns också med, liksom skolornas datoranvändning och andra utbildningsaspekter. Den framtida utvecklingen beskrivs i termer av pris; typer; periferiutrustning; nät etc. Bland \"spridda notiser\" återfinns återverkningar på dataservice; könsklyftan; databrottslighet; programmering i naturligt språk m.m.", "author": "Börje Söderlund, tidigare journalist vid Televerket.", "records": [ { "info_analysgrad": "Hederligt återgivande av källor och olikartade bilder. Fattas gör dock det konstnärliga användandet av persondatorer.", "info_avsandare": "Börje Söderlund, tidigare journalist vid Televerket.", "info_datumstampel": "Augusti 1984.", "info_innehall": "Beskriver persondatorns historia och diskuterar definitionen av vad en persondator är. Granskning av marknadsledarna, de tio största tillverkarna, samt marknadsutvecklingen. Tar upp olika aspekter av persondatorns användning, såsom program, användning i arbetslivet särskilt på kontor och i den stora federala förvaltningsapparaten samt även hemarbete. Ren hobbyverksamhet finns också med, liksom skolornas datoranvändning och andra utbildningsaspekter. Den framtida utvecklingen beskrivs i termer av pris; typer; periferiutrustning; nät etc. Bland \"spridda notiser\" återfinns återverkningar på dataservice; könsklyftan; databrottslighet; programmering i naturligt språk m.m.", "info_method": "Litteraturarbete, konsultrapporter inte minst.", "info_mottagare": "Politiker, datordebattörer, media, alla som är intresserade av persondatorens framtida användning och marknadsutveckling.", "info_nyhetsvarde": "Att på svenska få en samlad bild.", "info_tackning": "God; inriktningen på USA ger en viss begränsning.", "metadata_uri": "rapp13.htm", "published_date": "December 1984", "report_file_path": "pdf/rapport13.pdf", "report_id": "Rapport 13", "report_name": "Persondatorer i USA", "record_id": 18, "local_path": "data/blobs/1937bed360d6533b5838d3e030add94bf4143c8be0e7b9c9ddb7520cc0e39467.pdf", "fetch_id": 1307, "pages": 45, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "1937bed360d6533b5838d3e030add94bf4143c8be0e7b9c9ddb7520cc0e39467" ], "posts": [ "ab2e7f8403c7a6fd", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument D", "slug": "referensdokument-d", "title": "Office automation and related technologies in Japan", "series": "Referensdokument", "date": "Februari 1985", "year": "1985", "body": "Ger (på engelska) ny statistik beträffande kontorsautomation (OA) i Japan läge för olika utrustningar, prognoser, enkätsvar om problem och produktivitetsvinster m.m.. Beskriver inträngande teknikläget inom fyra särskilda teknik-/tillämpningsområden. För telefax, som är särskilt utbredd i Japan, pågår ett utvecklingsarbete på den s.k. grupp 4typen som kommer att göra den olik grupp 4-telefax i Europa. Arbete pågår också beträffande datoriserad språköversättning, inom olika myndigheter och företag som beskrivs. Talteknologi taligenkänning/talstyrning och syntetiskt tal harförekommitlänge i Japan, och rapporten återger några tillämpningar och anger forskningsfronten. Captain, det japanska videotex-systemet beskrivs och jämförs med NAPLPS och CEPT, amerikanska respektive europeiska standarder för videotex. Beskriver återbesök (nya fallstudier) hos åtta av de organisationer som dokumenteras i Referensdokument C.", "author": "Robert Kelley och Andreas Odermatt. Dåvarande Scantech Tokyo Office.", "records": [ { "info_analysgrad": "Återgivning av innehåll i dokument och intervjuer.", "info_avsandare": "Robert Kelley och Andreas Odermatt. Dåvarande Scantech Tokyo Office.", "info_datumstampel": "Materialet insamlades 1984.", "info_innehall": "Ger (på engelska) ny statistik beträffande kontorsautomation (OA) i Japan läge för olika utrustningar, prognoser, enkätsvar om problem och produktivitetsvinster m.m.. Beskriver inträngande teknikläget inom fyra särskilda teknik-/tillämpningsområden. För telefax, som är särskilt utbredd i Japan, pågår ett utvecklingsarbete på den s.k. grupp 4typen som kommer att göra den olik grupp 4-telefax i Europa. Arbete pågår också beträffande datoriserad språköversättning, inom olika myndigheter och företag som beskrivs. Talteknologi taligenkänning/talstyrning och syntetiskt tal harförekommitlänge i Japan, och rapporten återger några tillämpningar och anger forskningsfronten. Captain, det japanska videotex-systemet beskrivs och jämförs med NAPLPS och CEPT, amerikanska respektive europeiska standarder för videotex. Beskriver återbesök (nya fallstudier) hos åtta av de organisationer som dokumenteras i Referensdokument C.", "info_method": "Dokumentstudier och intervjuer av japanska undersökare.", "info_mottagare": "Allmänintresserade liksom specialister inom rapportens huvudområden kontorsautomation, videotex, talteknologi, telefax, nästa generations datorer.", "info_nyhetsvarde": "Komprimerad Japan-översikt", "info_tackning": "Mycket god inom teknik-/ tillämpningsområdena.", "metadata_uri": "ref_d.htm", "published_date": "Februari 1985", "report_file_path": "pdf/referensdokumentd.pdf", "report_id": "Referensdokument D", "report_name": "Office automation and related technologies in Japan", "record_id": 19, "local_path": "data/blobs/7f2324eb690946b48be672bba62610c43fc5a311163d4ed1872e30740b473afb.pdf", "fetch_id": 1436, "pages": 108, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "7f2324eb690946b48be672bba62610c43fc5a311163d4ed1872e30740b473afb" ], "posts": [ "d0e580ebd9043995", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument E", "slug": "referensdokument-e", "title": "Office automation in the US", "series": "Referensdokument", "date": "Februari 1985", "year": "1985", "body": "Fallstudier (på engelska) över tiden av knappt 30 mycket varierande system för kontorsautomation i vid mening - videokonferenser, elektroniska meddelandesystem, databassökning, talteknologi, distansarbete m.m. Samma företag och organisationer besöktes först\n1981 och återbesöktes sedan (1982-1983) av samme undersökare/konsult, som själv är mycket tekniskt kompetent.", "author": "Richard Dalton, konsult, författare m.m. inom områdena kontorsautomation och programvaror.", "records": [ { "info_analysgrad": "Kommenterande, jämförande. Tidsdimensionen ger ett extra värde.", "info_avsandare": "Richard Dalton, konsult, författare m.m. inom områdena kontorsautomation och programvaror.", "info_datumstampel": "Datainsamlingar 1981 - 1983, färdigställt 1984.", "info_innehall": "Fallstudier (på engelska) över tiden av knappt 30 mycket varierande system för kontorsautomation i vid mening - videokonferenser, elektroniska meddelandesystem, databassökning, talteknologi, distansarbete m.m. Samma företag och organisationer besöktes först\n1981 och återbesöktes sedan (1982-1983) av samme undersökare/konsult, som själv är mycket tekniskt kompetent.", "info_method": "Personliga och telefonintervjuer.", "info_mottagare": "Ansvariga för och utredare av ADB- och kontorsinformationsfrågor.", "info_nyhetsvarde": "Visar vad som kan hända med kontorsautomationssystem efter den första prövoperioden succé, vidareutveckling, misslyckande eller to.m. total glömska. (Hade vi ett sånt system? Känner du nån som vill köpa vårt gamla..?)", "info_tackning": "Ett fåtal amerikanska företag, de flesta dock mycket stora och ryktbara av olika skäl.", "metadata_uri": "ref_e.htm", "published_date": "Februari 1985", "report_file_path": "pdf/referensdokumente.pdf", "report_id": "Referensdokument E", "report_name": "Office automation in the US", "record_id": 20, "local_path": "data/blobs/a5fa3e19f58a7911fca4922ec4d888b9c9c3877637567a5c26143df1e42be344.pdf", "fetch_id": 1437, "pages": 98, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "a5fa3e19f58a7911fca4922ec4d888b9c9c3877637567a5c26143df1e42be344" ], "posts": [ "f35563cd0a7bcba2", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 14", "slug": "rapport-14", "title": "Informationsteknologi i Storbritannien", "series": "Rapport", "date": "April 1985", "year": "1985", "body": "Beskriver på nära 150 sidor ett tjugotal studiebesök gjorda i Storbritannien (främst London) hösten 1984. Studiebesöken är ordnade i avsnitten enligt tre översiktliga ämnesområden Medier och telematik (kabel-TV, satellit-TV, text-TV m.m.), Kontorsautomation och Övrigt (informationsteknologi-progam, persondatorer mm.). Resenärer från myndigheter, företag, fackpress och forskningsorgan har dokumenterat i stort sett var sitt besök samt avslutningsvis lämnat intressanta personliga kommentarer. Två särskilda avsnitt gäller konkurrensen mellan privatiserade British Telecom och Mercury, respektive utbildning av British Telecom-anställda inom den nya informationsteknologin.", "author": "Redaktörer har varit Göran Axelsson, då datadelegationen, och Agneta Qwerin, då statskontoret", "records": [ { "info_analysgrad": "Referaten är till övervägande del neutralt återgivande, men det finns också markerade avsnitt med kritisk analys plus en rad personliga kommentarer.", "info_avsandare": "Redaktörer har varit Göran Axelsson, då datadelegationen, och Agneta Qwerin, då statskontoret", "info_datumstampel": "Resan gjordes oktober 1984 och avrapporterades våren 1985.", "info_innehall": "Beskriver på nära 150 sidor ett tjugotal studiebesök gjorda i Storbritannien (främst London) hösten 1984. Studiebesöken är ordnade i avsnitten enligt tre översiktliga ämnesområden Medier och telematik (kabel-TV, satellit-TV, text-TV m.m.), Kontorsautomation och Övrigt (informationsteknologi-progam, persondatorer mm.). Resenärer från myndigheter, företag, fackpress och forskningsorgan har dokumenterat i stort sett var sitt besök samt avslutningsvis lämnat intressanta personliga kommentarer. Två särskilda avsnitt gäller konkurrensen mellan privatiserade British Telecom och Mercury, respektive utbildning av British Telecom-anställda inom den nya informationsteknologin.", "info_method": "Intervjuer på plats, kompletterade med rapport- och dokumentsstudier, diskussioner inom gruppen.", "info_mottagare": "Bra för den som planerar en studieresa till Storbritannien eller annat utbyte av erfarenheter främst inom de beskrivna ämnesområdena. Annars för den som söker allmänna upplysningar om Storbritanniens informationsteknologi m.m.", "info_nyhetsvarde": "Belyser tendenser inom brittisk informationsteknologi och kommunikationsteknologi från flera håll.", "info_tackning": "Stickprov, men hos många centrala myndigheter och företag.", "metadata_uri": "rapp14.htm", "published_date": "April 1985", "report_file_path": "pdf/rapport14.pdf", "report_id": "Rapport 14", "report_name": "Informationsteknologi i Storbritannien", "record_id": 21, "local_path": "data/blobs/f912e0b9ec4e0def00ce97b1e5ac6f400a293c77f4412bb2712d2eb1bafa8a34.pdf", "fetch_id": 1319, "pages": 153, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f912e0b9ec4e0def00ce97b1e5ac6f400a293c77f4412bb2712d2eb1bafa8a34" ], "posts": [ "967c814d707b88b4", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 15", "slug": "rapport-15", "title": "Datorbaserad information i småföretag", "series": "Rapport", "date": "Juni 1985", "year": "1985", "body": "Behandlar hur ett urval småföretag i USA/Canada använder smådatorer och datanätskommunikation för att hitta information i databaser, utväxla meddelanden och/eller beställa tjänster (varubeställning och banktjänster). Beskriver innehållet och kostnaderna för några av de mest kända databaserna i USA, både sådana som rings upp med vanliga terminaler och persondatorer, och en som är videotexbaserad. Redogör för situationen beträffande datanät (Tymnet och GTETelenet). Berättar kort om prissituationen m.m. beträffande smådatorer i USA.\n", "author": "Per Eriksson, frilansjournalist, tidigare programmerare, datautredare och DX-entusiast", "records": [ { "info_analysgrad": "Kritisk granskning av konsekvenser av dator- och databasanvändning. Kostnadsuppgifter. Jämförelser med svenska förhållanden.", "info_avsandare": "Per Eriksson, frilansjournalist, tidigare programmerare, datautredare och DX-entusiast", "info_datumstampel": "Resan gjordes hösten 1984.", "info_innehall": "Behandlar hur ett urval småföretag i USA/Canada använder smådatorer och datanätskommunikation för att hitta information i databaser, utväxla meddelanden och/eller beställa tjänster (varubeställning och banktjänster). Beskriver innehållet och kostnaderna för några av de mest kända databaserna i USA, både sådana som rings upp med vanliga terminaler och persondatorer, och en som är videotexbaserad. Redogör för situationen beträffande datanät (Tymnet och GTETelenet). Berättar kort om prissituationen m.m. beträffande smådatorer i USA.\n", "info_method": "Intervjuer, främst personliga, men också via persondatorer och meddelandesystem. Läsning av broschyrer, facktidningar m.m. (drygt 70 numrerade referenser).", "info_mottagare": "Alla som är intresserade av meddelandesystem, databaser och/eller informationssituationen för småföretag.", "info_nyhetsvarde": "Den breda sammanställningen och inriktningen på småföretag.", "info_tackning": "Viktigaste databaserna och datanäten täcks in, men naturligtvis bara ett litet och orepresentativt urval småföretag. Innehåller en rad värdefulla adresser.", "metadata_uri": "rapp15.htm", "published_date": "Juni 1985", "report_file_path": "pdf/rapport15.pdf", "report_id": "Rapport 15", "report_name": "Datorbaserad information i småföretag", "record_id": 22, "local_path": "data/blobs/ec0c520a1e1cc026ff8e09968760cc33bb9fc1d645cf7dcbc1186cbd88349852.pdf", "fetch_id": 1330, "pages": 73, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "ec0c520a1e1cc026ff8e09968760cc33bb9fc1d645cf7dcbc1186cbd88349852" ], "posts": [ "0864dfe49cd0e977", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 16", "slug": "rapport-16", "title": "Grannskap 90", "series": "Rapport", "date": "September 1985", "year": "1985", "body": "I Nykvarn har i några år bedrivits experiment med en \"grannskapscentral\": Man \"telependlar\" från denna förort via att gå till att vad gäller tele- och informationshantering välförsedd lokalt kontor. Projektet har genomförts av en forskargrupp vid Nordiska Institutet för Samhällsplanering, Nordplan, och rapporten beskriver bakgrund, själva experimentet, forskningsmetoden, effekter och vad som händer närmast efteråt Försöket är avslutat och detta är den samlade redovisningen.", "author": "Mats-G Engström, Hilkka Paavonen och Bengt Sahlberg. Forskare i gruppen som stod för försöket Fördel: mycket initierade. Nackdel: ev. partiska.", "records": [ { "info_analysgrad": "Analysen är samtidigt grundlig och lättläst delvis genom det rikhaltiga bildmaterialet Här finns, på forskningsvis, idéer om fortsatt forskning, en ordentlig litteraturförteckning och även en presentation av ett antal referenser.", "info_avsandare": "Mats-G Engström, Hilkka Paavonen och Bengt Sahlberg. Forskare i gruppen som stod för försöket Fördel: mycket initierade. Nackdel: ev. partiska.", "info_datumstampel": "September 1987", "info_innehall": "I Nykvarn har i några år bedrivits experiment med en \"grannskapscentral\": Man \"telependlar\" från denna förort via att gå till att vad gäller tele- och informationshantering välförsedd lokalt kontor. Projektet har genomförts av en forskargrupp vid Nordiska Institutet för Samhällsplanering, Nordplan, och rapporten beskriver bakgrund, själva experimentet, forskningsmetoden, effekter och vad som händer närmast efteråt Försöket är avslutat och detta är den samlade redovisningen.", "info_mottagare": "De som är intresserade av nya tekniska möjligheter till decentralisering och regional utveckling.", "info_nyhetsvarde": "Den enda populära rapporten som täcker just detta unika försök.", "info_tackning": "Vad gäller just detta unika försök är detta en heltäckande rapport", "metadata_uri": "rapp16.htm", "published_date": "September 1985", "report_file_path": "pdf/rapport16.pdf", "report_id": "Rapport 16", "report_name": "Grannskap 90", "record_id": 23, "local_path": "data/blobs/8bfe39ae397922bd916d7254b02543b3bd473bbd79c3b86b9cf74e6eef847d7d.pdf", "fetch_id": 1338, "pages": 119, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8bfe39ae397922bd916d7254b02543b3bd473bbd79c3b86b9cf74e6eef847d7d" ], "posts": [ "76a6c30dd3a6b394", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument F", "slug": "referensdokument-f", "title": "Office automation in Europe", "series": "Referensdokument", "date": "Oktober 1985", "year": "1985", "body": "Uppföljning av Referensdokument B.", "author": "Kvalificerad konsultbyrå för tillämpning av informationsteknik.", "records": [ { "info_avsandare": "Kvalificerad konsultbyrå för tillämpning av informationsteknik.", "info_innehall": "Uppföljning av Referensdokument B.", "metadata_uri": "ref_f.htm", "published_date": "Oktober 1985", "report_file_path": "pdf/referensdokumentf.pdf", "report_id": "Referensdokument F", "report_name": "Office automation in Europe", "record_id": 24, "local_path": "data/blobs/6c7d0d96ee1a6ca5d935b5363b3266cc75e03574926aef5d3e326f08717476a0.pdf", "fetch_id": 1438, "pages": 122, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "6c7d0d96ee1a6ca5d935b5363b3266cc75e03574926aef5d3e326f08717476a0" ], "posts": [ "93c2d6bbfc58275f", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 3", "slug": "info-3", "title": "Ett bredbandsnummer", "series": "Info", "date": "Januari 1986", "year": "1986", "body": "En översikt över vad bredband är, inte enbart kabel-TV eller satelliter, var kabel-TV i Sverige finns \"just nu\" liksom utbudet från satellit Hur mycket utrymme kräver bilder vad är optiska fibrer -vad är videokonferenser? För satelliter ges en ordlista.", "author": "P G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare, medieexpert.", "records": [ { "info_analysgrad": "Översikt ej utan kritik och beskrivning av ekonomiska och andra frågetecken.", "info_avsandare": "P G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare, medieexpert.", "info_datumstampel": "Januari, 1986", "info_innehall": "En översikt över vad bredband är, inte enbart kabel-TV eller satelliter, var kabel-TV i Sverige finns \"just nu\" liksom utbudet från satellit Hur mycket utrymme kräver bilder vad är optiska fibrer -vad är videokonferenser? För satelliter ges en ordlista.", "info_method": "Populär, tillämpnings-, pris- och utvecklingsorienterad översikt, lättläst illustrerad och journalistisk.", "info_mottagare": "Alla med behov av allmänbildning och grundkunskaper av olika aspekter inom hela bredbandsfältet", "info_nyhetsvarde": " I den heltäckande översikten men även i översikten av svenska installationer/experiment prisuppskattningar och framtidsbedömningar.", "info_tackning": "Vältäckande vid utgivningen.", "metadata_uri": "info3.htm", "published_date": "Januari 1986", "report_file_path": "pdf/info3.pdf", "report_id": "Info 3", "report_name": "Ett bredbandsnummer", "record_id": 25, "local_path": "data/blobs/1aff0b4e316498adace26bc8a48426af3d8f223c84c81179deda4c3de1b4c36a.pdf", "fetch_id": 1262, "pages": 36, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "1aff0b4e316498adace26bc8a48426af3d8f223c84c81179deda4c3de1b4c36a" ], "posts": [ "3623c073212e4b02", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 17", "slug": "rapport-17", "title": "Datorisering i u-land", "series": "Rapport", "date": "April 1986", "year": "1986", "body": "Kina och Indien har tillhopa nära 2 mrd invånare. Underrubriken beskriver innehållet väl: nedslag från en studieresa, där den allmänna samhällsmiljön och det institutionella systemet den allmänna dataoch telepolitiken måste beskrivas för att läsaren skall förstå något av de konkreta intrycken, som inte sällan pekar på diskrepanser mellan ambition och verklighet på avstånd mellan isolerade eliter och mönsteranläggningar å ena sidan, samhället i dess helhet å andra sidan.", "author": "Birgitta Frejhagen och Tore Lindblom. Författarna sysslade med datapolitik på LO.", "records": [ { "info_analysgrad": "Hälsosamt kritisk inställning till diskrepansen ambition-verklighet men naturlig avsaknad av statistik och annan kvantifiering. \"Intryck\", som undertiteln säger.", "info_avsandare": "Birgitta Frejhagen och Tore Lindblom. Författarna sysslade med datapolitik på LO.", "info_datumstampel": "April 1986", "info_innehall": "Kina och Indien har tillhopa nära 2 mrd invånare. Underrubriken beskriver innehållet väl: nedslag från en studieresa, där den allmänna samhällsmiljön och det institutionella systemet den allmänna dataoch telepolitiken måste beskrivas för att läsaren skall förstå något av de konkreta intrycken, som inte sällan pekar på diskrepanser mellan ambition och verklighet på avstånd mellan isolerade eliter och mönsteranläggningar å ena sidan, samhället i dess helhet å andra sidan.", "info_method": "Man har i förväg sökt finna intressanta intervju- och studieobjekt dels på policy-, dels på praktisk nivå. Rapporten är välorganiserad och mycket lättläst journalistik.", "info_mottagare": "Alla med intresse för teknikutveckling, -anpassning och -spridning i U-land.", "info_nyhetsvarde": "Själva temat samt det faktum att man kommit åt särskilt det kinesiska materialet samt att författarna har en så praktiskt kvalificerad referensram.", "info_tackning": "Geografiska och andra naturliga begränsningar vid en studieresa.", "metadata_uri": "rapp17.htm", "published_date": "April 1986", "report_file_path": "pdf/rapport17.pdf", "report_id": "Rapport 17", "report_name": "Datorisering i u-land", "record_id": 26, "local_path": "data/blobs/114f38a611a079165efb7048788e91b1f04718c7e10a0c3f49eeeab98d28059b.pdf", "fetch_id": 1339, "pages": 47, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "114f38a611a079165efb7048788e91b1f04718c7e10a0c3f49eeeab98d28059b" ], "posts": [ "4ea1febab6c0b9a9", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 18", "slug": "rapport-18", "title": "Kontorsautomation i USA", "series": "Rapport", "date": "April 1986", "year": "1986", "body": "Rapportens kärna är en redovisning av tolv praktikfall av kontorsautomatisering i stora amerikanska företag. Mallen är att för varje enskilt fall redovisa serviceorganisation, nuläge, fördelar och begränsningar, utbildning och underhåll, utrustning och framtidsplaner. Genom att den ursprungliga rapporten kompletteras med material från andra rapporter finns dels en analyserande sammanfattning, dels en redovisning av marknadstendenser.", "author": "SRI International, amerikanskt uppdragsforskningsinstitut som arbetat med ett flerårigt projekt kring kontorsautomation i USA, och Göran Axelsson, då Civildepartementet regeringens ansvarige för datafrågor.", "records": [ { "info_analysgrad": "Inträngande granskning, plus sammanfattande analys. Problemet är det rörliga målet", "info_avsandare": "SRI International, amerikanskt uppdragsforskningsinstitut som arbetat med ett flerårigt projekt kring kontorsautomation i USA, och Göran Axelsson, då Civildepartementet regeringens ansvarige för datafrågor.", "info_datumstampel": "Originalrapport november 1983, svensk bearbetning april 1986. (Sedan dess har kommit en uppföljande\nrapport, juni 1987, med sex av praktikfallsföretagen.)", "info_innehall": "Rapportens kärna är en redovisning av tolv praktikfall av kontorsautomatisering i stora amerikanska företag. Mallen är att för varje enskilt fall redovisa serviceorganisation, nuläge, fördelar och begränsningar, utbildning och underhåll, utrustning och framtidsplaner. Genom att den ursprungliga rapporten kompletteras med material från andra rapporter finns dels en analyserande sammanfattning, dels en redovisning av marknadstendenser.", "info_method": "Redovisning av de tolv fallen vart och ett för sig jämte analys och sammanfattning av de där gjorda observationerna.", "info_mottagare": "Beslutsfattare vad gäller kontorsautomation särskilt i stora organisationer.", "info_nyhetsvarde": "Ligger i den inträngande granskningen av några ledande pionjärer.", "info_tackning": "Totalt studerades 30 företag, och de tolv valdes för att ge en så långt möjligt varierande och heltäckande bild.", "metadata_uri": "rapp18.htm", "published_date": "April 1986", "report_file_path": "pdf/rapport18.pdf", "report_id": "Rapport 18", "report_name": "Kontorsautomation i USA", "record_id": 27, "local_path": "data/blobs/e579813dda9b60015ee2c727475d7aa63a8d27041ad84e5c55a81c2ca877ccdb.pdf", "fetch_id": 1340, "pages": 119, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e579813dda9b60015ee2c727475d7aa63a8d27041ad84e5c55a81c2ca877ccdb" ], "posts": [ "84d2cfdc4f5ad5b2", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 19", "slug": "rapport-19", "title": "Digitalisering i Västtyskland", "series": "Rapport", "date": "April 1986", "year": "1986", "body": "Observationer, analys och kommentarer från studiebesök hos ministerier (forskning, tele och post) tillverkande företag (Siemens, Nixdorf) och en mässa (Hannover). Utöver digitalisering och optiska fibrer berörs bl a kontorskommunikationen och videotex. Efter en sen start tar Västtyskland ledningen vad gäller digitalisering (ISDN). Den svenska och den västtyska utvecklingen jämförs. Olika nya tjänster beskrivs, särskilt bildkommunikation.", "author": "Resedeltagarna d.v.s. åtta olika författare, särskilt redaktörerna, Peter Magnusson, Statsanställdas förbund och TCO, och P G Holmlöv, docent Ekonomiska forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare.", "records": [ { "info_analysgrad": "Ansatsen är internationell och särskilt svensk jämförelse, samt de personliga intrycken och reflektionerna.", "info_avsandare": "Resedeltagarna d.v.s. åtta olika författare, särskilt redaktörerna, Peter Magnusson, Statsanställdas förbund och TCO, och P G Holmlöv, docent Ekonomiska forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare.", "info_datumstampel": "Resa april 1985, rapport april 1986.", "info_innehall": "Observationer, analys och kommentarer från studiebesök hos ministerier (forskning, tele och post) tillverkande företag (Siemens, Nixdorf) och en mässa (Hannover). Utöver digitalisering och optiska fibrer berörs bl a kontorskommunikationen och videotex. Efter en sen start tar Västtyskland ledningen vad gäller digitalisering (ISDN). Den svenska och den västtyska utvecklingen jämförs. Olika nya tjänster beskrivs, särskilt bildkommunikation.", "info_method": "Reserapporten, med ett rapporteringsansvar för respektive besök och personliga intryck.", "info_mottagare": "Den som intresserar sig för internationell telematikutveckling i allmänhet och i Västtyskland i synnerhet; för ISDN och för bildkommunikation.", "info_nyhetsvarde": "Aktuell rapport (då) från ett område där det i Västtyskland sker mycket snabbt.", "info_tackning": "Bundespost, Siemens, Nixdorf, forskningsministerier.", "metadata_uri": "rapp19.htm", "published_date": "April 1986", "report_file_path": "pdf/rapport19.pdf", "report_id": "Rapport 19", "report_name": "Digitalisering i Västtyskland", "record_id": 28, "local_path": "data/blobs/23f141918cfba7a734bb0696fc38dd729570d6e64863a903ffb20571d822cb3d.pdf", "fetch_id": 1341, "pages": 37, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "23f141918cfba7a734bb0696fc38dd729570d6e64863a903ffb20571d822cb3d" ], "posts": [ "8228e1efd0a33bee", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 20", "slug": "rapport-20", "title": "Telematik och organisationsstyrning", "series": "Rapport", "date": "Augusti 1986", "year": "1986", "body": "EGOS är namnet på en grupp europeiska organisationsforskare som regelbundet möts för presentation och diskussion av nya rön inom organisationsforskningen. Vid det sjunde EGOS-kollokviet 1985 gällde en session 'Telematics och Organizational Control\". Rapporten refererar presentationer av sessionens 15 bidrag och summerar också resultaten av diskussioner i samband med presentationerna. Spännvidden är stor i de ämnen som behandlas: telematik på kontoret i sjukvården, i handel i skilda europeiska länder. \n Det handlar om tankar och rön från pågående arbeten. Det går alltså inte att peka på några slutliga resultat eller analyser. De uppfattningar och resultat som redovisades vid kollektivet i juni 1985 har numera sannolikt kompletterats och vidareutvecklats.", "author": "Bengt-Arne Vedin, professor i innovationskunskap vid Tekniska Högskolan i Stockholm.", "records": [ { "info_analysgrad": "Referat av ett gallrat material från kollokviet. Detaljer och basfakta utlämnade till förmån för mer lättillgängliga sammanfattningar för läsaren. Ingen av uppsatsförfattarna har haft tillfälle att påverka bearbetningen i rapporten. Urval, tolkning och redigering står Bengt-Arne Vedin för.", "info_avsandare": "Bengt-Arne Vedin, professor i innovationskunskap vid Tekniska Högskolan i Stockholm.", "info_datumstampel": "Juni 1985", "info_innehall": "EGOS är namnet på en grupp europeiska organisationsforskare som regelbundet möts för presentation och diskussion av nya rön inom organisationsforskningen. Vid det sjunde EGOS-kollokviet 1985 gällde en session 'Telematics och Organizational Control\". Rapporten refererar presentationer av sessionens 15 bidrag och summerar också resultaten av diskussioner i samband med presentationerna. Spännvidden är stor i de ämnen som behandlas: telematik på kontoret i sjukvården, i handel i skilda europeiska länder. \n Det handlar om tankar och rön från pågående arbeten. Det går alltså inte att peka på några slutliga resultat eller analyser. De uppfattningar och resultat som redovisades vid kollektivet i juni 1985 har numera sannolikt kompletterats och vidareutvecklats.", "info_method": "Sammanfattning av inlämnade bidrag (\"papers\"), presentationer och diskussioner.", "info_mottagare": "Organisationsutredare och utvecklare inom både privat och offentlig verksamhet", "info_nyhetsvarde": "Rapporten utgör en spegel av idéer och tankegångar daterade juni 1985.", "info_tackning": "22 forskare varav 5 svenska refereras.", "metadata_uri": "rapp20.htm", "published_date": "Augusti 1986", "report_file_path": "pdf/rapport20.pdf", "report_id": "Rapport 20", "report_name": "Telematik och organisationsstyrning", "record_id": 29, "local_path": "data/blobs/d3722537bb9e74c59ce018040bf649ace9cfc537a7dc16457166685c047ae1b3.pdf", "fetch_id": 1343, "pages": 71, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "d3722537bb9e74c59ce018040bf649ace9cfc537a7dc16457166685c047ae1b3" ], "posts": [ "e27eab0ed42c86c0", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 21", "slug": "rapport-21", "title": "Telebild", "series": "Rapport", "date": "Augusti 1986", "year": "1986", "body": "En sammanfattning av erfarenheter med ett av de svenska försöken att introducera videotex-Telebild. Här döljs inte två misslyckanden: fingrafik och reseinformation. Men i stort sett har man lyckats. Tjänsteutbudet beskrivs och slutsatser om hur tjänster bör byggas upp dras. Volymutveckling, informationslämnare, användarkategorier och deras beteende beskrivs. Användare och informationsgivare har besvarat enkäter. Några slutsatser och förslag för framtiden lanseras.", "author": "Göran Asplund, ek dr, då VD för Telebild.", "records": [ { "info_analysgrad": "Så inträngande som materialet medgett; begränsningen ligger alltså i gruppen Telebild-användare.", "info_avsandare": "Göran Asplund, ek dr, då VD för Telebild.", "info_datumstampel": "Augusti 1986", "info_innehall": "En sammanfattning av erfarenheter med ett av de svenska försöken att introducera videotex-Telebild. Här döljs inte två misslyckanden: fingrafik och reseinformation. Men i stort sett har man lyckats. Tjänsteutbudet beskrivs och slutsatser om hur tjänster bör byggas upp dras. Volymutveckling, informationslämnare, användarkategorier och deras beteende beskrivs. Användare och informationsgivare har besvarat enkäter. Några slutsatser och förslag för framtiden lanseras.", "info_method": "Författaren var själv VD för Telebild och har alltså systematiserat och redovisat sina egna observationer samt naturligtvis reaktioner från andra medverkande och utnytljare bla. insamlade via enkät Särskild möda har lagts ned på att lära av misslyckandena.", "info_mottagare": "Främst de som överväger att själva engagera sig i videotex-verksamhet, tex. som informationsgivare.", "info_nyhetsvarde": "Samlad redovisning av erfarenheterna i Sverige av ett uppmärksammat nytt medium under introduktionsfasen.", "info_tackning": "Täcker just Telebild, det största och mest lyckosamma svenska videotex-försöket", "metadata_uri": "rapp21.htm", "published_date": "Augusti 1986", "report_file_path": "pdf/rapport21.pdf", "report_id": "Rapport 21", "report_name": "Telebild", "record_id": 30, "local_path": "data/blobs/8a1b41d69baf0f065d48ae5a1b798c51df15e6e426249a5126d97c3813b5a12b.pdf", "fetch_id": 1344, "pages": 89, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8a1b41d69baf0f065d48ae5a1b798c51df15e6e426249a5126d97c3813b5a12b" ], "posts": [ "959378b0beb2d98a", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 22", "slug": "rapport-22", "title": "Fjärrarkivering", "series": "Rapport", "date": "Oktober 1986", "year": "1986", "body": "Begreppet \"Fjärrarkivering\" avser att gå utanför men också innefatta databaser, referensregister etc. Man kan behöva kombinera ritningar, information ur skivor och mikrofilm, brev, externa och interna dokument.. Lagar och förordningar kräver en viss lagringstid för många dokument Det gäller att kunna söka och hitta. Det gäller också att slippa dubblera informationslagringen. Fjärrarkiveringen är ännu något som befinner sig i tillblivelse.\nRapporten beskriver olika sätt att lagra, söka och distribuera material via fjärrarkiv. Två enkäter har gjorts, till leverantörer och användare. Arkivet visar sig oftast knutet till kontorsservice. Eftersom en av författarna är verksam vid Vattenfall har man kunnat göra en ingående beskrivning av dess system (pluralis! systemen är högst olika).\nSaab-Scania i Trollhättan, PLM, Göteborgs fastighetskontor. General Electrics ångturbinfabrik i Schenectady m.fl. praktikfall finns beskrivna. Författarna har utvecklat en enkel modell, som gör det möjligt att överskådligt beskriva vilka egenskaper eller funktioner respektive system har. Om fjärrarkivering ännu inte finns, så ligger företag i teknik- och dokumentintensiv verksamhet sådana som har hög datormognad, främst speciellt viktiga är de grundläggande, verkliga behoven och att ha en helhetssyn.", "author": "Jörgen Holhammar arbetar vid Ringhalsverket och sysslar med fjärrarkiv vid Vattenfall. Anders Orrsjö, som har eget konsultföretag, anlitades i detta projekt.", "records": [ { "info_analysgrad": "Både översiktlig och djup, en kombination som förklaras av att författarnas ursprungliga vision om fjärrarkivering inte genomförts någonstans.", "info_avsandare": "Jörgen Holhammar arbetar vid Ringhalsverket och sysslar med fjärrarkiv vid Vattenfall. Anders Orrsjö, som har eget konsultföretag, anlitades i detta projekt.", "info_datumstampel": "Oktober 1986, enkäter slutförda februari 1986.", "info_innehall": "Begreppet \"Fjärrarkivering\" avser att gå utanför men också innefatta databaser, referensregister etc. Man kan behöva kombinera ritningar, information ur skivor och mikrofilm, brev, externa och interna dokument.. Lagar och förordningar kräver en viss lagringstid för många dokument Det gäller att kunna söka och hitta. Det gäller också att slippa dubblera informationslagringen. Fjärrarkiveringen är ännu något som befinner sig i tillblivelse.\nRapporten beskriver olika sätt att lagra, söka och distribuera material via fjärrarkiv. Två enkäter har gjorts, till leverantörer och användare. Arkivet visar sig oftast knutet till kontorsservice. Eftersom en av författarna är verksam vid Vattenfall har man kunnat göra en ingående beskrivning av dess system (pluralis! systemen är högst olika).\nSaab-Scania i Trollhättan, PLM, Göteborgs fastighetskontor. General Electrics ångturbinfabrik i Schenectady m.fl. praktikfall finns beskrivna. Författarna har utvecklat en enkel modell, som gör det möjligt att överskådligt beskriva vilka egenskaper eller funktioner respektive system har. Om fjärrarkivering ännu inte finns, så ligger företag i teknik- och dokumentintensiv verksamhet sådana som har hög datormognad, främst speciellt viktiga är de grundläggande, verkliga behoven och att ha en helhetssyn.", "info_mottagare": "Arkivansvariga i bred mening, d.v.s. databasansvariga etc.", "info_nyhetsvarde": "Inför och beskriver på ett teoretiskt och praktiskt sätt ett nytt begrepp.", "info_tackning": "Än tycks inga fullljädrade fjärrarkiv finnas!", "metadata_uri": "rapp22.htm", "published_date": "Oktober 1986", "report_file_path": "pdf/rapport22.pdf", "report_id": "Rapport 22", "report_name": "Fjärrarkivering", "record_id": 31, "local_path": "data/blobs/6e32af805662142aba90f568bb2f734e3e5481ba57769ab2f3f06c624319aa99.pdf", "fetch_id": 1345, "pages": 118, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "6e32af805662142aba90f568bb2f734e3e5481ba57769ab2f3f06c624319aa99" ], "posts": [ "a90f04ed0ea362ae", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 23", "slug": "rapport-23", "title": "Stress och kontorsautomation", "series": "Rapport", "date": "Oktober 1986", "year": "1986", "body": "En översiktlig och populariserad sammanfattning av ett stort forskningsområde. Stress uppstår i många olika situationer i arbetslivet Människan är fortfarande utrustad med ett nervsystem för jägarsamhället. Rapporten beskriver stressbegreppet och analyserar hur individen kan underresp. överstimuleras i sitt arbete. På tex. kontor kan man lätt bli stressad både av över- och understimulans, för få och för enahanda intryck, eller för många stimulanser. Här redovisas tre olika utvecklingsstadier för datoriserade kontor, satsvis bearbetning, realtid och terminal, och mikrodatorer, ordbehandling eller CAD, i tre olika organisationer, statligt affärsdrivande verk, stort försäkringsbolag och ett elektronikföretag. I tex. miljön \"satsvis bearbetning\" lider driftavdelningarna av understimulans. På motsvarande sätt redovisas vad som blivit bättre och sämre. Slutsatserna är bla. att stress vid terminalarbete går att påverka tekniskt men att flertalet stressproblem är av arbetsorganisatorisk art. Ett avslutande resonemang pekar på överväganden och yrkesrollen vid införande av ny teknik. I bilaga kompletteras skriften med en sammanfattning av en konferens om bildskärmsarbete, hållen i maj 1986, i de avsnitt som gällde stress.", "author": "Gunilla Bradley, docent vid sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.", "records": [ { "info_analysgrad": "Inträngande när det gäller individperspektivet valet av studieobjekt begränsar organisationsmiljö och teknisk utformning.", "info_avsandare": "Gunilla Bradley, docent vid sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.", "info_datumstampel": "Oktober 1986", "info_innehall": "En översiktlig och populariserad sammanfattning av ett stort forskningsområde. Stress uppstår i många olika situationer i arbetslivet Människan är fortfarande utrustad med ett nervsystem för jägarsamhället. Rapporten beskriver stressbegreppet och analyserar hur individen kan underresp. överstimuleras i sitt arbete. På tex. kontor kan man lätt bli stressad både av över- och understimulans, för få och för enahanda intryck, eller för många stimulanser. Här redovisas tre olika utvecklingsstadier för datoriserade kontor, satsvis bearbetning, realtid och terminal, och mikrodatorer, ordbehandling eller CAD, i tre olika organisationer, statligt affärsdrivande verk, stort försäkringsbolag och ett elektronikföretag. I tex. miljön \"satsvis bearbetning\" lider driftavdelningarna av understimulans. På motsvarande sätt redovisas vad som blivit bättre och sämre. Slutsatserna är bla. att stress vid terminalarbete går att påverka tekniskt men att flertalet stressproblem är av arbetsorganisatorisk art. Ett avslutande resonemang pekar på överväganden och yrkesrollen vid införande av ny teknik. I bilaga kompletteras skriften med en sammanfattning av en konferens om bildskärmsarbete, hållen i maj 1986, i de avsnitt som gällde stress.", "info_method": "Sammanfattning av egen och andras forskning; fallstudier, konferensrapport.", "info_mottagare": "Personer med ansvar för utformning av kontors- och produktionsmiljö, data- och telesystem och organisationer, forskare och fackrepresentanter med denna inriktning.", "info_nyhetsvarde": "Individperspektivet sammanfattning och popularisering av ett stort och heterogent forskningsfack.", "info_tackning": "Hög representativitet för större organisationer och naturligtvis vid den givna tidpunkten, samt konferensen.", "metadata_uri": "rapp23.htm", "published_date": "Oktober 1986", "report_file_path": "pdf/rapport23.pdf", "report_id": "Rapport 23", "report_name": "Stress och kontorsautomation", "record_id": 32, "local_path": "data/blobs/81b16236721a3704586b36f4e5516d6953c03c813990b073163a7a7cb411d449.pdf", "fetch_id": 1346, "pages": 45, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "81b16236721a3704586b36f4e5516d6953c03c813990b073163a7a7cb411d449" ], "posts": [ "6e262394792bc1b0", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 24", "slug": "rapport-24", "title": "Meddelanden att använda", "series": "Rapport", "date": "November 1986", "year": "1986", "body": "Rapporten är en fortsättning på en tidigare TELDOK Rapport 4, \"Meddelande att läsa\". Eftersom nätverksarbete och organisation blir allt mer aktuella: vad innebär det för datorbaserade telekommunikationssystem (meddelande- och konferenssystem)? Rapportens material är inhämtat via fallstudier hos tre användare: SAS, Statskontoret och Svenska Finans.\nMånga noterar 30 minuters tidsbesparing per dag. Meddelandesystemen blir integrerade i den totala kommunikation, \"multimedia\". Rapporten beskriver nätverksarbete, människans reaktion, elektronikens nätverk och användningsområden. Att införa ett meddelandesystem är en läroprocess, som också beskrivs. Meddelandesystem tillväxer just nu mycket snabbt.", "author": "Lillemor Adriansson, Jan Löwstedt och Rune Söderström. Lillemor Adriansson är fil. lic. och doktorand i psykologi, Göteborgs Universitet och studerar socialpsykologiska aspekter på kontorsautomatisering och kommunikationssystem. Jan Löwstedt är civilekonom och forskare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet där han granskar teknikens inverkan på tjänstemannaarbete. Rune Söderström är civilingenjör och konsult med ett förflutet inom ett data- och teleföretag.", "records": [ { "info_analysgrad": "Via tidigare arbete och litteraturstudier finns en god referensram. Kombinationen av forskar- och konsultinsats samt de tre företagens beredvillighet att öppna sig gör både redovisning och analys vältäckande dock med den relativa begränsningen till de tre olika organisationernas verksamhetstyper.", "info_avsandare": "Lillemor Adriansson, Jan Löwstedt och Rune Söderström. Lillemor Adriansson är fil. lic. och doktorand i psykologi, Göteborgs Universitet och studerar socialpsykologiska aspekter på kontorsautomatisering och kommunikationssystem. Jan Löwstedt är civilekonom och forskare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet där han granskar teknikens inverkan på tjänstemannaarbete. Rune Söderström är civilingenjör och konsult med ett förflutet inom ett data- och teleföretag.", "info_datumstampel": "November 1986", "info_innehall": "Rapporten är en fortsättning på en tidigare TELDOK Rapport 4, \"Meddelande att läsa\". Eftersom nätverksarbete och organisation blir allt mer aktuella: vad innebär det för datorbaserade telekommunikationssystem (meddelande- och konferenssystem)? Rapportens material är inhämtat via fallstudier hos tre användare: SAS, Statskontoret och Svenska Finans.\nMånga noterar 30 minuters tidsbesparing per dag. Meddelandesystemen blir integrerade i den totala kommunikation, \"multimedia\". Rapporten beskriver nätverksarbete, människans reaktion, elektronikens nätverk och användningsområden. Att införa ett meddelandesystem är en läroprocess, som också beskrivs. Meddelandesystem tillväxer just nu mycket snabbt.", "info_mottagare": "Företag och andra organisationer som överväger att satsa på elektroniska meddelandesystem.", "info_nyhetsvarde": "Vältäckande, praktisk redovisning av möjligheter och problem med elektroniska meddelandesystem och elektronikstött nätverksarbete.", "metadata_uri": "rapp24.htm", "published_date": "November 1986", "report_file_path": "pdf/rapport24.pdf", "report_id": "Rapport 24", "report_name": "Meddelanden att använda", "record_id": 33, "local_path": "data/blobs/0c348145ed276c4b01bb30e964734f6c768cd779a1d362677fe0356a09e7960a.pdf", "fetch_id": 1347, "pages": 94, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "0c348145ed276c4b01bb30e964734f6c768cd779a1d362677fe0356a09e7960a" ], "posts": [ "257235d7621485cc", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 25", "slug": "rapport-25", "title": "Ny teleteknik i Sverige användning i dag", "series": "Rapport", "date": "November 1986", "year": "1986", "body": "En sammanfattning av observationer från studieresor i Sverige till intressanta pionjärer inom praktiskt telematik. Här finns en redogörelse för digitalisering av telenät, inklusive de möjligheter och tjänster detta för med sig, speciellt när det gäller kontorsväxlar. Översiktligt beskrivs några praktiska tillämpningar i Malmöhus läns landsting, Elektrolux, SKF och Volvo. För olika enheter inom Volvo finns också grundligare rapporter.\nEtt tryckeri, Tofters, har gjort sig känt för att systematiskt komma närmare kunden via datateknik. Bakom Tofters framgångar ligger betydande investeringar. Ett annat besöksobjekt var Skandia och liksom Volvo har detta företag ett eget databolag. Man har bl.a. installerat egen lokal kabel.\nÄven Televerket har studerats, inklusive Teleskolan i Kalmar. I Kalmar förbereds uppbyggnaden av lokala liksom bättre förbindelser till riket i övrigt, Kalmaritprojektet Inte bara Televerket utan även konkurrenten Comvik har besökts, med satellitlänkar till kabel-TV-nät radiolänk till centralpunkt för kommunikation Sverige-USA samt mobiltelefon och personsökning.", "author": "Redaktören, Monica Ståhl, arbetade på TeleDelta, Televerkets konsultföretag. Ett antal \"studieresenärer\" med olika bakgrund har bistått redaktören.", "records": [ { "info_analysgrad": "Ur givna uttalanden, broschyrer etc. har vaskats fram jämförelser och så långt möjligt sakliga bedömningar.", "info_avsandare": "Redaktören, Monica Ståhl, arbetade på TeleDelta, Televerkets konsultföretag. Ett antal \"studieresenärer\" med olika bakgrund har bistått redaktören.", "info_datumstampel": "Studieresorna är i själva verket flera,från sommaren 1985 till sommaren 1986. Utgiven november 1986.", "info_innehall": "En sammanfattning av observationer från studieresor i Sverige till intressanta pionjärer inom praktiskt telematik. Här finns en redogörelse för digitalisering av telenät, inklusive de möjligheter och tjänster detta för med sig, speciellt när det gäller kontorsväxlar. Översiktligt beskrivs några praktiska tillämpningar i Malmöhus läns landsting, Elektrolux, SKF och Volvo. För olika enheter inom Volvo finns också grundligare rapporter.\nEtt tryckeri, Tofters, har gjort sig känt för att systematiskt komma närmare kunden via datateknik. Bakom Tofters framgångar ligger betydande investeringar. Ett annat besöksobjekt var Skandia och liksom Volvo har detta företag ett eget databolag. Man har bl.a. installerat egen lokal kabel.\nÄven Televerket har studerats, inklusive Teleskolan i Kalmar. I Kalmar förbereds uppbyggnaden av lokala liksom bättre förbindelser till riket i övrigt, Kalmaritprojektet Inte bara Televerket utan även konkurrenten Comvik har besökts, med satellitlänkar till kabel-TV-nät radiolänk till centralpunkt för kommunikation Sverige-USA samt mobiltelefon och personsökning.", "info_method": "Ett antal kvalificerade författare har omväxlande gjort översiktliga beskrivningar av nya tendenser och idéer som ISDN, konkreta besök och interyjuer samt beskrivit produkter och tjänster.", "info_mottagare": "Alla som vill hitta referenssynpunkter och kontakter i Sverige för erfarenheter. De som söker en uppdatering och saklig redovisning av ofta refererade projekt och produkter.", "info_nyhetsvarde": "Försök att se \"hela Sverige\" översiktligt.", "info_tackning": "Täcker naturligtvis inte alla pionjäraktiviteter i Sverige men urvalet är representativt och brett.", "metadata_uri": "rapp25.htm", "published_date": "November 1986", "report_file_path": "pdf/rapport25.pdf", "report_id": "Rapport 25", "report_name": "Ny teleteknik i Sverige användning i dag", "record_id": 34, "local_path": "data/blobs/2364a32fefe1aa5ad319dd5ab4bc72514a0e924b563a4ec87a7bc6e9918ddb0b.pdf", "fetch_id": 1348, "pages": 81, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "2364a32fefe1aa5ad319dd5ab4bc72514a0e924b563a4ec87a7bc6e9918ddb0b" ], "posts": [ "f6b94ddd559cf22c", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 26", "slug": "rapport-26", "title": "Datorstödda kunskapssystem i framtidens kontor", "series": "Rapport", "date": "December 1986", "year": "1986", "body": "En initierad beskrivning av dagsläget för kunskapsbaserade expertsystem om man så vill en gren av tillämpad artifidell intelligens. Efter en kort beskrivning av utvecklingen av datorer följer en analys av vad som skall menas med kunskapsteknik, vilka utvecklingshjälpmedel som finns och hur de för närvarande utnyttjas. De konkreta exemplen återfinns under rubriken \"beslutsstödsystem\" och är oftast juridiska och ekonomiska. Expertsystems funktion av kommunikationsmedia betonas, och det för vidare till människa-maskin-interaktion liksom självförklarande program. Problem och möjligheter med expertsystem behandlas medan kontorstillämpningarna lämnas åt läsaren att härleda. Ordlista återfinns sist i skriften.", "author": "Sture Hägglund, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping; han är expert på expertsystem.", "records": [ { "info_analysgrad": "Ger kritiska synpunkter på översiktsnivå och anger tex. etiska problem.", "info_avsandare": "Sture Hägglund, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping; han är expert på expertsystem.", "info_datumstampel": "December 1986", "info_innehall": "En initierad beskrivning av dagsläget för kunskapsbaserade expertsystem om man så vill en gren av tillämpad artifidell intelligens. Efter en kort beskrivning av utvecklingen av datorer följer en analys av vad som skall menas med kunskapsteknik, vilka utvecklingshjälpmedel som finns och hur de för närvarande utnyttjas. De konkreta exemplen återfinns under rubriken \"beslutsstödsystem\" och är oftast juridiska och ekonomiska. Expertsystems funktion av kommunikationsmedia betonas, och det för vidare till människa-maskin-interaktion liksom självförklarande program. Problem och möjligheter med expertsystem behandlas medan kontorstillämpningarna lämnas åt läsaren att härleda. Ordlista återfinns sist i skriften.", "info_method": "Välstrukturerad kunskapsöversikt med en viss (naturlig) slagsida i exemplen mot författarens egen bakgrund.", "info_mottagare": "De som behöver en realistisk nulägesbeskrivning av hur långt expertsystemen kommit de som behöver tips och idéer till fördjupning samt de som har behov av definitioner och samband till närliggande områden.", "info_nyhetsvarde": "I försöken att anbringa ett kommunikations- och kontorsperspektiv samt i den systematiska översikten på svenska.", "info_tackning": "Vältäckande i principer, problem och allmän lägesbeskrivning.", "metadata_uri": "rapp26.htm", "published_date": "December 1986", "report_file_path": "pdf/rapport26.pdf", "report_id": "Rapport 26", "report_name": "Datorstödda kunskapssystem i framtidens kontor", "record_id": 35, "local_path": "data/blobs/9fe1281fa1ebb52fc28e6d0c286c5ec1e88b5d59e709ab9542b26c9b996536bb.pdf", "fetch_id": 1349, "pages": 103, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "9fe1281fa1ebb52fc28e6d0c286c5ec1e88b5d59e709ab9542b26c9b996536bb" ], "posts": [ "62d776da15dc9af9", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 4", "slug": "info-4", "title": "Att söka i databaser", "series": "Info", "date": "Mars 1987", "year": "1987", "body": "Detta är en skrift för den som haft svårt att hänga med i den snabba utvecklingen när det gäller information tillgänglig i databasen sådana för bibliografier, fakta, fulltext tillämpningar och kunskap. Allt fler blir av affärsmässig karaktär. Läsaren får tips om var man kan få information ur vilka baser som finns, hur man bär sig åt med eller utan assistans, vad det kostar och vad man skall vänta sig, vilka nät som finns och vilken utrustning som behövs. Ett konkret exempel ger kött på benen.", "author": "Lillemor Larsson, då VD i Mailstar AB, nu VD i Vesdtel.", "records": [ { "info_analysgrad": "Mer en \"kort introduktion\" än analys av problem, för- och nackdelar etc.", "info_avsandare": "Lillemor Larsson, då VD i Mailstar AB, nu VD i Vesdtel.", "info_datumstampel": "Mars 1987", "info_innehall": "Detta är en skrift för den som haft svårt att hänga med i den snabba utvecklingen när det gäller information tillgänglig i databasen sådana för bibliografier, fakta, fulltext tillämpningar och kunskap. Allt fler blir av affärsmässig karaktär. Läsaren får tips om var man kan få information ur vilka baser som finns, hur man bär sig åt med eller utan assistans, vad det kostar och vad man skall vänta sig, vilka nät som finns och vilken utrustning som behövs. Ett konkret exempel ger kött på benen.", "info_method": "Lättläst kunskapsöversikt och bruksanvisning.", "info_mottagare": "Den som ännu inte utnyttjar databaser, direkt eller indirekt men genom deras och hjälpmedlens utveckling behöver en generell översikt.", "info_nyhetsvarde": "Inget utöver att vara en populär, lättillgänglig översikt och introduktion.", "info_tackning": "Ingen katalog över databaser men täcker de aspekter och problem som berör nybörjaren.", "metadata_uri": "info4.htm", "published_date": "Mars 1987", "report_file_path": "pdf/info4.pdf", "report_id": "Info 4", "report_name": "Att söka i databaser", "record_id": 36, "local_path": "data/blobs/f77e9c213570a48a31759d9cf5f2c2acf88211c67d67dc2a7678070b05486e8a.pdf", "fetch_id": 1263, "pages": 23, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f77e9c213570a48a31759d9cf5f2c2acf88211c67d67dc2a7678070b05486e8a" ], "posts": [ "f994bda3b8400c39", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 27", "slug": "rapport-27", "title": "Inflytande och Datorbaserade Kommunikationssystem", "series": "Rapport", "date": "April 1987", "year": "1987", "body": "Detta är en rapport från ett treårigt forskningsprojekt om faktisk och potentiell användning av datorstöd i kontorsarbete. Vad man studerat och rapporterat om är användning av meddelandesystem, från \"lappar\" över \"brev\" till \"konferenser\". Utöver naturliga frågor\nsom vilka funktioner som finns och väljs behandlas även tex. etik samt förstås det som är slutknorren i detta projekt: resursfördelning och inflytande.\nDet stora steget visar sig vara att få en terminal i rummet. Sekretessfrågor är centrala. Horisontala kontakter gynnas. Möjligheterna att få information om redan fattade beslut ökar, men inte möjligheterna att påverka dem. Klyftan mellan data- och icke datakunniga ökar inte. En rad prognoser ges med vederbörliga reservationer liksom en lista över frågor och tänkbara krav vid införandet av ett meddelandesystem.", "author": "Hans Köhler, projektledare för forskningsprojektet Institutionen för Administrativ Databehandling, Stockholms Universitet samt Arbetslivscentrum.", "records": [ { "info_analysgrad": "X", "info_avsandare": "Hans Köhler, projektledare för forskningsprojektet Institutionen för Administrativ Databehandling, Stockholms Universitet samt Arbetslivscentrum.", "info_datumstampel": "Rapporten ursprungligen utgiven i juni 1986, då projektet blev färdigt återtryckt av TELDOK i april 1987.", "info_innehall": "Detta är en rapport från ett treårigt forskningsprojekt om faktisk och potentiell användning av datorstöd i kontorsarbete. Vad man studerat och rapporterat om är användning av meddelandesystem, från \"lappar\" över \"brev\" till \"konferenser\". Utöver naturliga frågor\nsom vilka funktioner som finns och väljs behandlas även tex. etik samt förstås det som är slutknorren i detta projekt: resursfördelning och inflytande.\nDet stora steget visar sig vara att få en terminal i rummet. Sekretessfrågor är centrala. Horisontala kontakter gynnas. Möjligheterna att få information om redan fattade beslut ökar, men inte möjligheterna att påverka dem. Klyftan mellan data- och icke datakunniga ökar inte. En rad prognoser ges med vederbörliga reservationer liksom en lista över frågor och tänkbara krav vid införandet av ett meddelandesystem.", "info_method": "Detta är en rapport från ett forskningsprojekt av tvärvetenskaplig karaktär. Här finns således metodredovisning, källförteckning etc.", "info_mottagare": "Alla intressenter i datorstödda meddelandesystem, elektronisk post och datoriserade telekonferenser.", "info_nyhetsvarde": "Forskning vad gäller effekter och användning av elektroniska meddelandesystem med denna bredd och detta djup har knappast redovisats tidigare.", "info_tackning": "De flesta väsentliga aspekter för vid projektet aktuell hård- och mjukvara samt för större organisationer internt.", "metadata_uri": "rapp27.htm", "published_date": "April 1987", "report_file_path": "pdf/rapport27.pdf", "report_id": "Rapport 27", "report_name": "Inflytande och Datorbaserade Kommunikationssystem", "record_id": 37, "local_path": "data/blobs/23cbffb42c7d90125e4dea5914a95f04908c00005db0a0f57a44ce0eaba3df5f.pdf", "fetch_id": 1350, "pages": 178, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "23cbffb42c7d90125e4dea5914a95f04908c00005db0a0f57a44ce0eaba3df5f" ], "posts": [ "ef62c0f413e13e64", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 28", "slug": "rapport-28", "title": "Ny informationsteknologi i Japan", "series": "Rapport", "date": "April 1987", "year": "1987", "body": "Efter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken.", "author": "Av PG Holmlöv och Bengt-Arne Vedin med Birgitta Frej. Angivna författare har sammanställt kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat. Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare. Vedin innovationsforskare.", "records": [ { "info_analysgrad": "Så långt språk- och kulturproblem tillåter en positiv kritisk granskning.", "info_avsandare": "Av PG Holmlöv och Bengt-Arne Vedin med Birgitta Frej. Angivna författare har sammanställt kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat. Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare. Vedin innovationsforskare.", "info_datumstampel": "Resa november 1986, rapport april 1987.", "info_innehall": "Efter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken.", "info_method": "Material från studieresa, kompletterad med erfarenheter från andra resor, studiebesök och inlästa böcker och rapporter.", "info_mottagare": "Den som vill få en överblicksbild av den sjudande japanska utvecklingen samt trådar att börja nysta i när det gäller den nya telesituationen; experiment för lokal utveckling eller för medicin, äldrevård och detaljhandel", "info_nyhetsvarde": "En allsidig och grundlig granskning av \"telematik\" i Japan, därtill analyserande och översiktlig; samtidigt färskvara eller historisk replipunkt.", "info_tackning": "Studieresor ger alltid ett positivt urval, en tonvikt på det pionjärartade och intressanta snarare än det typiska. För komplettering, se även TELDOK Rapport 29.", "metadata_uri": "rapp28.htm", "published_date": "April 1987", "report_file_path": "pdf/rapport28.pdf", "report_id": "Rapport 28", "report_name": "Ny informationsteknologi i Japan", "record_id": 38, "local_path": "data/blobs/c5ec775d6ddeabfcc8a8fac0fc1c7843fbb9160c61339d1df1ed8a3e562340e9.pdf", "fetch_id": 1351, "pages": 111, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "c5ec775d6ddeabfcc8a8fac0fc1c7843fbb9160c61339d1df1ed8a3e562340e9" ], "posts": [ "fc01015009b430e7", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument G", "slug": "referensdokument-g", "title": "Management, usage and effects of Office Automation", "series": "Referensdokument", "date": "April 1987", "year": "1987", "body": "I USA finns ett stort antal avancerade tillämpningar av kontorsautomatisering och ett betydande antal studier och forskningsrapporter kring dessa. Detta är ett kompilat av ett stort antal sådana rapporter litteraturförteckningen omfattar nio sidor. Man beskriver först kontorsautomatisering i termer av inmatningsaktiviteter (från databaser, OCR etc), behandling (beslutsstöd, kalendrar, databasskötsel etc) och intern kommunikation och utmatning (d.v.s. bla. konfe-\nrenser, meddelanden, ordbehandling, utskrift och publicering). Fyra rapporter beskrivs i större detalj, som \"typfall\", och det gäller förväntade vinster generellt vinster med elektroniska meddelandesystem (antalet telefonsamtal går ned men antalet kontakter upp,till exempel), tillgänglighetens betydelse (\"vad betyder avståndet till närmaste terminal?\") och vinster med slutanvändartillgång till datorkraft. Därmed är rymnden given för en övergripande resultatsammanfattning vad gäller hur automatiseringen accepteras och etableras, inklusive kvantitativa och kvalitativa aspekter.", "author": "Ronald E Rice, Douglas E Shook och Ellen Sleeter; Redaktör: Kelly Boan. Samtliga forskare i Kalifomien och engagerade inom just detta problemområde. Kelly Boan arbetar numera som Televerkets representant i USA", "records": [ { "info_analysgrad": "Man accepterar naturligtvis de resultat som finns i primärmaterialet och utvinner en hel del indirekt kritik och förfining via urval och jämförelser (ej alltid redovisat).", "info_avsandare": "Ronald E Rice, Douglas E Shook och Ellen Sleeter; Redaktör: Kelly Boan. Samtliga forskare i Kalifomien och engagerade inom just detta problemområde. Kelly Boan arbetar numera som Televerkets representant i USA", "info_datumstampel": "April 1987. Referenser tom. 1986.", "info_innehall": "I USA finns ett stort antal avancerade tillämpningar av kontorsautomatisering och ett betydande antal studier och forskningsrapporter kring dessa. Detta är ett kompilat av ett stort antal sådana rapporter litteraturförteckningen omfattar nio sidor. Man beskriver först kontorsautomatisering i termer av inmatningsaktiviteter (från databaser, OCR etc), behandling (beslutsstöd, kalendrar, databasskötsel etc) och intern kommunikation och utmatning (d.v.s. bla. konfe-\nrenser, meddelanden, ordbehandling, utskrift och publicering). Fyra rapporter beskrivs i större detalj, som \"typfall\", och det gäller förväntade vinster generellt vinster med elektroniska meddelandesystem (antalet telefonsamtal går ned men antalet kontakter upp,till exempel), tillgänglighetens betydelse (\"vad betyder avståndet till närmaste terminal?\") och vinster med slutanvändartillgång till datorkraft. Därmed är rymnden given för en övergripande resultatsammanfattning vad gäller hur automatiseringen accepteras och etableras, inklusive kvantitativa och kvalitativa aspekter.", "info_mottagare": "Alla som vill ha en översikt över vad forskningen (i främst USA) gett vad gäller kontorsautomatiseringens effekter. Den för sådan automatisering ansvarige kan alltsåfålitteraturtips, forskarens hjälp med en första orientering.", "info_nyhetsvarde": "En unik sammanfattning av resultat från praktiska insatser och därtill knutna studier.", "info_tackning": "Man har sökt forskningen i USA en bit in på 1986.", "metadata_uri": "ref_g.htm", "published_date": "April 1987", "report_file_path": "pdf/referensdokumentg.pdf", "report_id": "Referensdokument G", "report_name": "Management, usage and effects of Office Automation", "record_id": 39, "local_path": "data/blobs/8bd6529dbaa669f046cca1d1ce4cddc2f19217f1e165d6dd85d16cf8f9d85e74.pdf", "fetch_id": 1439, "pages": 76, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8bd6529dbaa669f046cca1d1ce4cddc2f19217f1e165d6dd85d16cf8f9d85e74" ], "posts": [ "e4f0f51911aaa70e", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 29", "slug": "rapport-29", "title": "Telekom i Japan", "series": "Rapport", "date": "Maj 1987", "year": "1987", "body": "TELDOK och Sveriges Tekniska Attachékontor i Tokyo har 1985 bl.a. i samband med en konferens och en studieresa granskat utveckling och användning av telematik i Japan. Här finns redovisning av nationell politik, inte minst avregleringen, statistik för olika tjänster och deras taxor, INS, d.v.s. Information Network System, modellsystem och regionala satsningar. De avancerade användare som besökts finns inom tex. elektronik/data, bank, kommun, varuhus. Utställningen Expo 85 presenteras (vad gäller telematik). Ett antal individers och instituts kritiska bedömningar ges också. Den s.k. Nakasonerapporten, ett viktigt policy-dokument både diskuteras och återges (i sammandrag). Ett intemationellt symposium med fokus på INS summeras, liksom den tekniska utvecklingens intressantare aspekter. Teletaxor i Japan och Sverige jämförs. Jfr TELDOK Rapport 28.", "author": "Göran Axelsson, då Civildepartementet var regeringens telematikansvarige. Ytterligare resedeltagare var fem personer med varierad medieoch telebakgrund. Vidare har tekniska attachékontorets elektronikexperter och Televerket bidragit totalt nio författare.", "records": [ { "info_analysgrad": "Språkoch kulturbarriärer sätter en gräns, men via statistik och kompletterande material samt jämförelse med Sverige eftersträvas en positivt kritisk syn.", "info_avsandare": "Göran Axelsson, då Civildepartementet var regeringens telematikansvarige. Ytterligare resedeltagare var fem personer med varierad medieoch telebakgrund. Vidare har tekniska attachékontorets elektronikexperter och Televerket bidragit totalt nio författare.", "info_datumstampel": "Utgiven maj 1987, den huvudsakliga resan gjordes i september 1985.", "info_innehall": "TELDOK och Sveriges Tekniska Attachékontor i Tokyo har 1985 bl.a. i samband med en konferens och en studieresa granskat utveckling och användning av telematik i Japan. Här finns redovisning av nationell politik, inte minst avregleringen, statistik för olika tjänster och deras taxor, INS, d.v.s. Information Network System, modellsystem och regionala satsningar. De avancerade användare som besökts finns inom tex. elektronik/data, bank, kommun, varuhus. Utställningen Expo 85 presenteras (vad gäller telematik). Ett antal individers och instituts kritiska bedömningar ges också. Den s.k. Nakasonerapporten, ett viktigt policy-dokument både diskuteras och återges (i sammandrag). Ett intemationellt symposium med fokus på INS summeras, liksom den tekniska utvecklingens intressantare aspekter. Teletaxor i Japan och Sverige jämförs. Jfr TELDOK Rapport 28.", "info_method": "I huvudsak en studieresas rapportering, med omfattande redovisning av statistik och rapporter som insamlats vid resan. Därutöver attachékontorets komplettering med fakta som gör rapporten bred.", "info_mottagare": "De som är intresserade av Japans telematik i största allmänhet, avregleringens början, de olika experimenten och pionjärtillämpningarna-INS.", "info_nyhetsvarde": "Aktuell hösten 1985 och därför en bas för jämförelser, en bakgrund att beskriva nuläget mot.", "info_tackning": "Via attachékontoret har man fått med även utvecklingar utanför studieresans ram. Tonvikten är på Tokyoområdet samt politik.", "metadata_uri": "rapp29.htm", "published_date": "Maj 1987", "report_file_path": "pdf/rapport29.pdf", "report_id": "Rapport 29", "report_name": "Telekom i Japan", "record_id": 40, "local_path": "data/blobs/086d8a973cb7b7a18705535c44ed679314b20e107872bc9bbb4cf779fbd5c43c.pdf", "fetch_id": 1352, "pages": 268, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "086d8a973cb7b7a18705535c44ed679314b20e107872bc9bbb4cf779fbd5c43c" ], "posts": [ "e241325b4fa00e6d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 30", "slug": "rapport-30", "title": "Telematikens Årsbok 1987", "series": "Rapport", "date": "Maj 1987", "year": "1987", "body": "Som årsbok vill denna ge aktuell statistik och beskriva aktuella utvecklingsfrågor. Här diskuteras sålunda definitioner, användnings- och utvecklingsområden. Det senare i ett kapitel som omfattar tex. OSI, ISDN, databaser och videotex. En stor del av statistiken är samlad under rubriken \"Sveriges telematiska konkurrenskraft\". Man har, vad gäller forskning, fått med material från det informationsteknologiska programmet. Här återfinns ett kalendarium och en förteckning över mässor och konferenser, samt ett register över talare, utnyttjade året som gick. En omfattande ordlista har sammanställts, och här återfinns också en litteraturprislista. Mer statistik - om den internationella telematiken jämförande sådan ges i bilaga, liksom Sveriges export/import. Årsboken har sökregister.", "author": "Sammanställd av HVI AB. En grupp forskare, utredare och journalister med teknisk och ekonomisk bakgrund. Många experter har utnyttjats och mycket av innehållet är inte primärmaterial. Referensgrupp: TELDOK Redaktionskommitté, förstärkt med andra experter.", "records": [ { "info_analysgrad": "Eftersträvar rättvisande jämförelser och kritisk syn (men lyckas inte alltid helt); beträffande statistik etc. lämnas analysen åt läsaren.", "info_avsandare": "Sammanställd av HVI AB. En grupp forskare, utredare och journalister med teknisk och ekonomisk bakgrund. Många experter har utnyttjats och mycket av innehållet är inte primärmaterial. Referensgrupp: TELDOK Redaktionskommitté, förstärkt med andra experter.", "info_datumstampel": "Maj 1987; en testupplaga gick ut årsskiftet 1986/87 så en del material stoppar där men många kompletteringar har kunnat göras.", "info_innehall": "Som årsbok vill denna ge aktuell statistik och beskriva aktuella utvecklingsfrågor. Här diskuteras sålunda definitioner, användnings- och utvecklingsområden. Det senare i ett kapitel som omfattar tex. OSI, ISDN, databaser och videotex. En stor del av statistiken är samlad under rubriken \"Sveriges telematiska konkurrenskraft\". Man har, vad gäller forskning, fått med material från det informationsteknologiska programmet. Här återfinns ett kalendarium och en förteckning över mässor och konferenser, samt ett register över talare, utnyttjade året som gick. En omfattande ordlista har sammanställts, och här återfinns också en litteraturprislista. Mer statistik - om den internationella telematiken jämförande sådan ges i bilaga, liksom Sveriges export/import. Årsboken har sökregister.", "info_method": "Granskning av tabellverk, tidskrifter, litteratur samt konsultation av experter.", "info_mottagare": "Den som behöver en lättillgänglig uppslagsbok över telematikutvecklingen.", "info_nyhetsvarde": "Den enda svenska (och, tycks det internationella) sammanställningen av denna art på detta område senare fullföljd med ytterligare årsböcker.", "info_tackning": "Ojämn, betingad av tillgängligt material.", "metadata_uri": "rapp30.htm", "published_date": "Maj 1987", "report_file_path": "pdf/rapport30.pdf", "report_id": "Rapport 30", "report_name": "Telematikens Årsbok 1987", "record_id": 41, "local_path": "data/blobs/e047e21ce476dca25444f14f20612faca2ce3d0117f2c09b6119ccace7adef9b.pdf", "fetch_id": 1354, "pages": 308, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e047e21ce476dca25444f14f20612faca2ce3d0117f2c09b6119ccace7adef9b" ], "posts": [ "64865477c9651796", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 1", "slug": "via-1", "title": "OSI och lönsamma öppna kommunikationssystem", "series": "Via", "date": "Maj 1987", "year": "1987", "body": "OSI är en förkortning av Open Systems Interconnection, leverantörsobunden, standardiserad kommunikation. Om och när OSI slår igenom blir det ett riktigt genombrott vad gäller kostnader och kommunikationsfrihet Men standardisering tar tid och det är först efter ca tio år, som det börjar bli möjligt att sprida OSI-kunskap bredare. I slutet av oktober 1986 var TELDOK en av arrangörerna för ett seminarium om läge och utveckling vad gäller OSI. Föredragshållare och deltagare stod för en omfattande dokumentation, som här samlats utan bearbetning, utan ens paginering. I materialet finns bland mycket annat en sammanfattning av var datorproducenterna befinner sig i OSI-hänseende.", "author": "Victor J. Epstein och Gunnar Sundblad. Victor J. Epstein är datachef vid SAFs allmänna grupp. Gunnar Sundblad arbetar vid Sveriges Standardiseringskommission, SIS.", "records": [ { "info_analysgrad": "Ingen (därav \"Via TELDOK\").", "info_avsandare": "Victor J. Epstein och Gunnar Sundblad. Victor J. Epstein är datachef vid SAFs allmänna grupp. Gunnar Sundblad arbetar vid Sveriges Standardiseringskommission, SIS.", "info_datumstampel": "Seminarium oktober 1986.", "info_innehall": "OSI är en förkortning av Open Systems Interconnection, leverantörsobunden, standardiserad kommunikation. Om och när OSI slår igenom blir det ett riktigt genombrott vad gäller kostnader och kommunikationsfrihet Men standardisering tar tid och det är först efter ca tio år, som det börjar bli möjligt att sprida OSI-kunskap bredare. I slutet av oktober 1986 var TELDOK en av arrangörerna för ett seminarium om läge och utveckling vad gäller OSI. Föredragshållare och deltagare stod för en omfattande dokumentation, som här samlats utan bearbetning, utan ens paginering. I materialet finns bland mycket annat en sammanfattning av var datorproducenterna befinner sig i OSI-hänseende.", "info_method": "X", "info_mottagare": "Den som vill skaffa sig en överblick över läget vad gäller OSI.", "info_nyhetsvarde": "Ett visserligen heterogent men dock samlat material kring mycket viktigt område.", "metadata_uri": "via1.htm", "published_date": "Maj 1987", "report_file_path": "pdf/via1.pdf", "report_id": "Via 1", "report_name": "OSI och lönsamma öppna kommunikationssystem", "record_id": 42, "local_path": "data/blobs/194be1143aea2c51e817989696603d36854b713beeac2d6a443d3c1fe4f4568b.pdf", "fetch_id": 1448, "pages": 146, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "194be1143aea2c51e817989696603d36854b713beeac2d6a443d3c1fe4f4568b" ], "posts": [ "2593b063530aeaa6", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 5", "slug": "info-5", "title": "Elektroniska meddelandesystem", "series": "Info", "date": "Juni 1987", "year": "1987", "body": "Beskriver utvecklingen inom vad som omväxlande kallas elektronisk post, elektroniska meddelandehanteringssystem, datorbaserade telefonkonferenser och elektroniska anslagstavlor. Med utgångspunkt i den elektroniska arbetsplatsen kan man, med en central dator som \"brevlåda\", sända personliga brev liksom utväxla meddelanden i större grupper, \"konferenser\". Nätverket av kontakter kan vara internt inom en organisation, alternativt externt, t.o.m. globalt. Olika funktioner finns beskrivna, liksom olika slags programvara. Men om systemen kan vara externa eller interna, kan funktionen \"elektronisk post\" också rymmas i ett större tjänstesystem som videotex. Faktorer som påverkar utvecklingen vad gäller meddelandehantering diskuteras liksom kostnader, standard och valmöjligheter för en rörlig postmottagare.", "author": "Rune Söderström är konsult och nu VD för NOBICON AB.", "records": [ { "info_analysgrad": "Går så långt som till en steg-för-steg-lista för den som vill gå igång med elektronisk post Det finns också en prislista och ett scenario, utöver den faktiska system- och funktionsbeskrivningen.", "info_avsandare": "Rune Söderström är konsult och nu VD för NOBICON AB.", "info_datumstampel": "Juni 1987. Priser är det som riskerar att åldras fortast", "info_innehall": "Beskriver utvecklingen inom vad som omväxlande kallas elektronisk post, elektroniska meddelandehanteringssystem, datorbaserade telefonkonferenser och elektroniska anslagstavlor. Med utgångspunkt i den elektroniska arbetsplatsen kan man, med en central dator som \"brevlåda\", sända personliga brev liksom utväxla meddelanden i större grupper, \"konferenser\". Nätverket av kontakter kan vara internt inom en organisation, alternativt externt, t.o.m. globalt. Olika funktioner finns beskrivna, liksom olika slags programvara. Men om systemen kan vara externa eller interna, kan funktionen \"elektronisk post\" också rymmas i ett större tjänstesystem som videotex. Faktorer som påverkar utvecklingen vad gäller meddelandehantering diskuteras liksom kostnader, standard och valmöjligheter för en rörlig postmottagare.", "info_method": "Litteraturstudier men framförallt intervjuer och studier av hur det går till i praktiken.", "info_mottagare": "Alla som är intresserade av elektronisk post överväger att införa sådana system eller redan börjat göra det och därför har behov att sätta lättillgänglig information i händema på nya \"elektroniska kommunikatörer\".", "info_nyhetsvarde": "Bred och lättillgänglig översikt.", "info_tackning": "Täcker den svenska marknaden och delvis den internationella.", "metadata_uri": "info5.htm", "published_date": "Juni 1987", "report_file_path": "pdf/info5.pdf", "report_id": "Info 5", "report_name": "Elektroniska meddelandesystem", "record_id": 43, "local_path": "data/blobs/5df421397849989137600c43019efda44841dc821b164511547ec2e3c30a34b6.pdf", "fetch_id": 1264, "pages": 28, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "5df421397849989137600c43019efda44841dc821b164511547ec2e3c30a34b6" ], "posts": [ "11d729d35fb50a2c", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument H", "slug": "referensdokument-h", "title": "Arbete vid bildskärm", "series": "Referensdokument", "date": "Augusti 1987", "year": "1987", "body": "Mitt i en intensiv svensk kontrovers om riskerna med bildskärmsarbete, betingad av terminalemas elektromagnetiska fält ägde en internationell konferens rum i Sverige. Av 300 bidrag i 60 sessioner redovisas här i bearbetad och vald form de som handlar om arbetshygien effekter av de nämnda fälten, arbetsställning, bildkvalitet organisation och arbetsplats samt växelverkan människa-dator. Rapporten redovisar forskarnas ännu trevande resultat: man kan mäta magnetfält man kan avläsa effekter, men är de signifikanta och hur ser orsakssambanden ut? Magnetfält eller stress? Fosterskador och hudcancer: är det olika för olika bildskärmar? Beträffande arbetsställning, tangentbord och\nskärmens lutningfinnssäkrare resultat Ett särskilt avsnitt behandlar utvecklingen på bildskärmsområdet från krav över utvecklingen i Japan till prov med ergonomi hos platta skärmar.", "author": "Yngve Hamnerius, kvalificerad bildskärmsforskare vid Chalmers Tekniska Högskola", "records": [ { "info_analysgrad": "Ligger främst i urvalet av material från konferensen; sakliga referat har eftersträvats. Flera föredrag innehöll dock analys och rekommendationer eller krav, tex vid konferensens inledning och när temat var bildskärmsarbetsplatser.", "info_avsandare": "Yngve Hamnerius, kvalificerad bildskärmsforskare vid Chalmers Tekniska Högskola", "info_datumstampel": "Konferens maj 1986.", "info_innehall": "Mitt i en intensiv svensk kontrovers om riskerna med bildskärmsarbete, betingad av terminalemas elektromagnetiska fält ägde en internationell konferens rum i Sverige. Av 300 bidrag i 60 sessioner redovisas här i bearbetad och vald form de som handlar om arbetshygien effekter av de nämnda fälten, arbetsställning, bildkvalitet organisation och arbetsplats samt växelverkan människa-dator. Rapporten redovisar forskarnas ännu trevande resultat: man kan mäta magnetfält man kan avläsa effekter, men är de signifikanta och hur ser orsakssambanden ut? Magnetfält eller stress? Fosterskador och hudcancer: är det olika för olika bildskärmar? Beträffande arbetsställning, tangentbord och\nskärmens lutningfinnssäkrare resultat Ett särskilt avsnitt behandlar utvecklingen på bildskärmsområdet från krav över utvecklingen i Japan till prov med ergonomi hos platta skärmar.", "info_method": "Urval av inlägg vid konferensen, korta referat och viss sammanbindande text och analyser kring referaten.", "info_mottagare": "Forskare som arbetar med \"dataplatsergonomi\"; personer med intresse och ansvar för utformning av \"dataarbetsplatser\".", "info_nyhetsvarde": "Värdet ligger i att en specialisternas konferens och dokumentation kondenserats, översattstillsvenska och till begripligt språk.", "info_tackning": "Konferensen hade god täckning av området som dock är ofullständigt utforskat och i snabb förändring. Urvalet samvetsgrant och representativt.", "metadata_uri": "ref_h.htm", "published_date": "Augusti 1987", "report_file_path": "pdf/referensdokumenth.pdf", "report_id": "Referensdokument H", "report_name": "Arbete vid bildskärm", "record_id": 44, "local_path": "data/blobs/ed542bfff28163aae0787fce563380fe9a886bc947efe2da72dc2e5d88803185.pdf", "fetch_id": 1440, "pages": 62, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "ed542bfff28163aae0787fce563380fe9a886bc947efe2da72dc2e5d88803185" ], "posts": [ "e945adba9273ba75", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument I", "slug": "referensdokument-i", "title": "Sociala försök med informationsteknologi i några danska kommuner", "series": "Referensdokument", "date": "Augusti 1987", "year": "1987", "body": "I december 1984 ingick regering och opposition i Danmark \"hybridnätsavtalet\" enligt vilket ett \"stamnät\" av optiska fibrer skulle byggas ut kompletterat med lokala koaxialförbindelser i alla samhällen med minst 250 hushåll. Teleföretagen gavs en roll, etableringskostnaderna skulle fördelas delvis solidariskt kommunerna skulle vara med i planeringen, satellitprogram skulle distribueras på hybridnätet och regeringen skulle aktivt stödja pilotprojekt för ett deecentralt utnyttjande av fabriker i mindre samhällen och glest befolkade områden. Men även industrihänsyn väger tungt De resultat rapporten kan redovisa är hur man arbetat för att lägga upp pilotprojekt vi får to.m. vara med om ett möte i en kommun och hur dessa projekt ser ut De flesta kommunerna är glesbygd under avfolkning, med förre unga och ett tilltagande antal pensionärer. Man vill effektivisera lantbrukets ekonomi och produktion, och det kräver egna databaser och program. Turismen kan utvecklas med hjälp av teledata. Hantverk och småindustri kan få tillgång till konstruktionshjälpmedel, kvalitets- och produktionsstyrning. Undervisning är ett viktigt behovsområde. Kommunkontoret kan föras närmare medborgaren TV och radio kan bli lokala. På några håll startar man informations- och servicecentra I en kommun satsar man även på byar med färre än 250 hushåll. Större samhällen som Vejle, Aabenraa — som fått rangen av \"nationellt försökscentrum\" och Köpenhamn (med medel från en europeisk fond för att utbilda arbetslösa) finns också representerade, liksom de effekt- och konsekvensstudier, som är en viktig del i de danska experimenten.", "author": "Tommy Lundtofte, dansk i Sverige", "records": [ { "info_analysgrad": "Fömtsättningarna (demografi etc) i varje kommun beskrivs liksom hur projektet kommit till och initiala resultat/värderingar.", "info_avsandare": "Tommy Lundtofte, dansk i Sverige", "info_datumstampel": "X", "info_innehall": "I december 1984 ingick regering och opposition i Danmark \"hybridnätsavtalet\" enligt vilket ett \"stamnät\" av optiska fibrer skulle byggas ut kompletterat med lokala koaxialförbindelser i alla samhällen med minst 250 hushåll. Teleföretagen gavs en roll, etableringskostnaderna skulle fördelas delvis solidariskt kommunerna skulle vara med i planeringen, satellitprogram skulle distribueras på hybridnätet och regeringen skulle aktivt stödja pilotprojekt för ett deecentralt utnyttjande av fabriker i mindre samhällen och glest befolkade områden. Men även industrihänsyn väger tungt De resultat rapporten kan redovisa är hur man arbetat för att lägga upp pilotprojekt vi får to.m. vara med om ett möte i en kommun och hur dessa projekt ser ut De flesta kommunerna är glesbygd under avfolkning, med förre unga och ett tilltagande antal pensionärer. Man vill effektivisera lantbrukets ekonomi och produktion, och det kräver egna databaser och program. Turismen kan utvecklas med hjälp av teledata. Hantverk och småindustri kan få tillgång till konstruktionshjälpmedel, kvalitets- och produktionsstyrning. Undervisning är ett viktigt behovsområde. Kommunkontoret kan föras närmare medborgaren TV och radio kan bli lokala. På några håll startar man informations- och servicecentra I en kommun satsar man även på byar med färre än 250 hushåll. Större samhällen som Vejle, Aabenraa — som fått rangen av \"nationellt försökscentrum\" och Köpenhamn (med medel från en europeisk fond för att utbilda arbetslösa) finns också representerade, liksom de effekt- och konsekvensstudier, som är en viktig del i de danska experimenten.", "info_method": "Studier av beslutsdokument besök och intervjuer.", "info_mottagare": "Den som intresserar sig för lokala och regionala telematikprojekt för lokal samhälls- och näringslivsutveckling.", "info_nyhetsvarde": "En grundlig insikt i intressanta men sällan beaktade satsningar i vårt södra grannland.", "info_tackning": "Förefaller representativt när det gjordes i meningen att det är de som då kommit längst som presenteras.", "metadata_uri": "ref_i.htm", "published_date": "Augusti 1987", "report_file_path": "pdf/referensdokumenti.pdf", "report_id": "Referensdokument I", "report_name": "Sociala försök med informationsteknologi i några danska kommuner", "record_id": 45, "local_path": "data/blobs/8114b2d5120337dafb067bbbbccd957df5823853c89635ed4023f0959f4cd6e0.pdf", "fetch_id": 1441, "pages": 67, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8114b2d5120337dafb067bbbbccd957df5823853c89635ed4023f0959f4cd6e0" ], "posts": [ "614bcd8d16e19076", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 2", "slug": "via-2", "title": "Telekonferenser och telekommunikationer i USA 1986", "series": "Via", "date": "September 1987", "year": "1987", "body": " Telecon VI-utställningen innehöll ett antal intressanta stillbildstelefoner. Vidare växer telekonferenser enligt principen punkttillmulti-punkt. Ett antal universitets-, konsult- och utredningsföretags nyckelpersoner och projekt beskrivs kortfattat. Mer detaljerade är rapporterna från Pac Bell och Gateway, Times Mirrors nedlagda videotextjänst.", "author": "Claire Forchheimer är forskare och småföretagare.", "records": [ { "info_analysgrad": "Flera institutioner beskrivs på ett tiotal rader, d.v.s. med undantag för stillbildstelefoner och Gateway rör det sig i stort sett om kommenterade projektbeskrivningar och persontips.", "info_avsandare": "Claire Forchheimer är forskare och småföretagare.", "info_datumstampel": "Hösten 1986", "info_innehall": " Telecon VI-utställningen innehöll ett antal intressanta stillbildstelefoner. Vidare växer telekonferenser enligt principen punkttillmulti-punkt. Ett antal universitets-, konsult- och utredningsföretags nyckelpersoner och projekt beskrivs kortfattat. Mer detaljerade är rapporterna från Pac Bell och Gateway, Times Mirrors nedlagda videotextjänst.", "info_method": "Korta referat av vad förf. sett och hört.", "info_mottagare": "Den som behöver tips inför USA-besök inom telematikområdet liksom den som söker experter och utredare.", "info_nyhetsvarde": "Begränsat utom för den som har intresse av just de beskrivna företeelserna och institutionerna.", "info_tackning": "Ett väl valt stickprov på aktiviteter i USA.", "metadata_uri": "via2.htm", "published_date": "September 1987", "report_file_path": "pdf/via2.pdf", "report_id": "Via 2", "report_name": "Telekonferenser och telekommunikationer i USA 1986", "record_id": 46, "local_path": "data/blobs/e1448370e2405b8fd38e117f991c5c74cf91c683913c88f19f49256df5d5c7a4.pdf", "fetch_id": 1459, "pages": 24, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e1448370e2405b8fd38e117f991c5c74cf91c683913c88f19f49256df5d5c7a4" ], "posts": [ "6f54b4a449a6a0b5", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 3", "slug": "via-3", "title": "Videotex 87", "series": "Via", "date": "September 1987", "year": "1987", "body": "Detta är den bearbetade dokumentationen från en konferens. Perspektivet är nordiskt och de erfarenheter som vid konferenstillfållet fanns, redovisas inte bara från Norden utan även från BRD. Två områden dominerar: finanssektorn och affärsresandet. I den förra branschen är information nyckeln tillframgång,och börsaffärer och värdetransporter samt skattefrågor har med framgång utnyttjat videotex. Resebyråns roll ser ut att förändras och kreditkort utvecklar nya funktioner för resenärer. Från andra branscher än dessa två ges varierade exempel, t.ex. från byggbranschen, försäkringar och bilar, transporter och nyhetsservice. Avslutningsvis behandlar ett dussintal artiklar olika teknikfrågor.", "author": "Göran Asplund m. fl. Göran Asplund är Sveriges \"Mr Videotex\", VD i Innovatel AB och ekon dr. Beträffande medarbetarna, se Metod.", "records": [ { "info_analysgrad": "Redovisningen är ofta men inte alltid djupgående och någon gång färgad av att vederbörande själv representerar en viss aktivitet med fördelar vad gäller praktiska kunskaper men kanske också brister i allsidigt perspektiv.", "info_avsandare": "Göran Asplund m. fl. Göran Asplund är Sveriges \"Mr Videotex\", VD i Innovatel AB och ekon dr. Beträffande medarbetarna, se Metod.", "info_datumstampel": "Januari 1987.", "info_innehall": "Detta är den bearbetade dokumentationen från en konferens. Perspektivet är nordiskt och de erfarenheter som vid konferenstillfållet fanns, redovisas inte bara från Norden utan även från BRD. Två områden dominerar: finanssektorn och affärsresandet. I den förra branschen är information nyckeln tillframgång,och börsaffärer och värdetransporter samt skattefrågor har med framgång utnyttjat videotex. Resebyråns roll ser ut att förändras och kreditkort utvecklar nya funktioner för resenärer. Från andra branscher än dessa två ges varierade exempel, t.ex. från byggbranschen, försäkringar och bilar, transporter och nyhetsservice. Avslutningsvis behandlar ett dussintal artiklar olika teknikfrågor.", "info_method": " Dels rena artiklar från namngivna författare, experter och oftast föreläsare vid konferensen, dels anteckningar från föredrag.", "info_mottagare": "Alla videotex-intresserade.", "info_nyhetsvarde": " Ger i bearbetad och lättillgänglig form hela konferensinnehållet.", "info_tackning": "Det väsentliga från konferensen, det som då var mest aktuellt i nordisk videotex.", "metadata_uri": "via3.htm", "published_date": "September 1987", "report_file_path": "pdf/via3.pdf", "report_id": "Via 3", "report_name": "Videotex 87", "record_id": 47, "local_path": "data/blobs/75f38260d2dd7759cb9a015268ff8e88db5e234b63e05c83428177d2d0b76b85.pdf", "fetch_id": 1471, "pages": 225, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "75f38260d2dd7759cb9a015268ff8e88db5e234b63e05c83428177d2d0b76b85" ], "posts": [ "02d27cb163a930c2", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 6", "slug": "info-6", "title": "Tillverkning i kunskapssamhället", "series": "Info", "date": "Oktober 1987", "year": "1987", "body": "Sverige är på väg in i ett informationssamhälle, karakteriserat bla. av en stor tjänstesektor, f.n. ca 22 procents industrisysselsättning och stor exportandel för industriproduktionen. Tillverkningen datoriseras nu, med böljan i produktutvecklingen, med CAD, datorstödd konstruktion för bättre kvalitet och snabbare utveckling, för kostnadsbesparing och för större möjligheter att ersätta fysisk provning med simulering. Nästa steg är datorstödd tillverkning eller CAM, där CAD-resultaten styr produktionen. Efter hand integreras också lagerhantering, ekonomisk redovisning och fakturering. Även säljarbete och kunder engageras, liksom underleverantörer. Fabriken blir en enda maskin, en FMSanläggning (flexible manufacturing system). Allt detta kräver kommunikation. Internt mellan funktioner och avdelningar, externt till kunder och underleverantörer. Men också till kunskapskällor och konsulter. 'Tillbehör\" till produkter och system i form av databaser om hållfasthet slittålighet materialfakta m.m. blir konkurrensmedel, eftersom kunderna har egna CAD-system. Kommunikationen kräver standardisering, så att olika maskiner, datorer och databaser kan \"tala med varandra\". GM har lanserat en standard MAP, Manufacturing Automation Protocol, i Europa arbetar bilindustrin med Odette, och med Multi Dokument System har kanske första steget tagits mot en \"blankett\" som kan datoriseras och gå till alla tull- och andra myndigheter.", "author": "Eric Giertz, tekn dr, konsult med eget företag.", "records": [ { "info_analysgrad": "Häftet är översiktligt och överskådligt och kan gå in på konsekvenser endast i generella ordalag.", "info_avsandare": "Eric Giertz, tekn dr, konsult med eget företag.", "info_datumstampel": "Oktober 1987", "info_innehall": "Sverige är på väg in i ett informationssamhälle, karakteriserat bla. av en stor tjänstesektor, f.n. ca 22 procents industrisysselsättning och stor exportandel för industriproduktionen. Tillverkningen datoriseras nu, med böljan i produktutvecklingen, med CAD, datorstödd konstruktion för bättre kvalitet och snabbare utveckling, för kostnadsbesparing och för större möjligheter att ersätta fysisk provning med simulering. Nästa steg är datorstödd tillverkning eller CAM, där CAD-resultaten styr produktionen. Efter hand integreras också lagerhantering, ekonomisk redovisning och fakturering. Även säljarbete och kunder engageras, liksom underleverantörer. Fabriken blir en enda maskin, en FMSanläggning (flexible manufacturing system). Allt detta kräver kommunikation. Internt mellan funktioner och avdelningar, externt till kunder och underleverantörer. Men också till kunskapskällor och konsulter. 'Tillbehör\" till produkter och system i form av databaser om hållfasthet slittålighet materialfakta m.m. blir konkurrensmedel, eftersom kunderna har egna CAD-system. Kommunikationen kräver standardisering, så att olika maskiner, datorer och databaser kan \"tala med varandra\". GM har lanserat en standard MAP, Manufacturing Automation Protocol, i Europa arbetar bilindustrin med Odette, och med Multi Dokument System har kanske första steget tagits mot en \"blankett\" som kan datoriseras och gå till alla tull- och andra myndigheter.", "info_method": "Systematisk kunskapsöversikt Den insiktsfulle utredarens sammanfattning, med rader av konkreta exempel.", "info_mottagare": "Den som behöver en överblick över aktuella utvecklingstendenser vad gäller teknik för industriproduktion, främst verkstadsindustri.", "info_nyhetsvarde": "Översikten, helheten, lättillgängligheten.", "info_tackning": "Täcker främst verkstadsindustri, i mindre grad processindustri.", "metadata_uri": "info6.htm", "published_date": "Oktober 1987", "report_file_path": "pdf/info6.pdf", "report_id": "Info 6", "report_name": "Tillverkning i kunskapssamhället", "record_id": 48, "local_path": "data/blobs/9f5f323abe5310cc209ef229f653fc3fe68076dece9bd6d4d61f345b4e821634.pdf", "fetch_id": 1265, "pages": 16, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "9f5f323abe5310cc209ef229f653fc3fe68076dece9bd6d4d61f345b4e821634" ], "posts": [ "be0487499ead6a9d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 31", "slug": "rapport-31", "title": "Kontorens informationssystem", "series": "Rapport", "date": "December 1987", "year": "1987", "body": "Undertiteln är \"Verkligheten bakom visionerna i Europa, USA och Japan ett reportage\". Författarna söker vederlägga ett antal myter och bygger på ett antal intervjuer och praktikfall för att sedan beskriva vilka tillämpningar och erfarenheter som finns. Antalet integrerade system visar sig vara litet, delvis på grund av en vildvuxen tillväxt av persondatorer. Bristen på standard är svårt hämmande, liksom avsaknaden av produktivitetsmål. Tillämpningama är fristående, med ordbehandling och snabbväxande telefax i spetsen. Elektronisk post, videokonferenser och informationssökning i publika databaser är ännu ovanliga. Europa ligger långt efter när det gäller intelligenta nät USA ser en snabb persondatortillväxt Japan har få kontorsinformationssystem eller persondatorer men leder på telefax.", "author": "B G Wennersten och Sten Holmberg. Författarna är journalister och konsulter med stor erfarenhet av datautvecklingen.", "records": [ { "info_analysgrad": "Rapporten ger en översiktlig helhetsbild, utan att gå på djupet eller redovisa etc.", "info_avsandare": "B G Wennersten och Sten Holmberg. Författarna är journalister och konsulter med stor erfarenhet av datautvecklingen.", "info_datumstampel": "December 1987", "info_innehall": "Undertiteln är \"Verkligheten bakom visionerna i Europa, USA och Japan ett reportage\". Författarna söker vederlägga ett antal myter och bygger på ett antal intervjuer och praktikfall för att sedan beskriva vilka tillämpningar och erfarenheter som finns. Antalet integrerade system visar sig vara litet, delvis på grund av en vildvuxen tillväxt av persondatorer. Bristen på standard är svårt hämmande, liksom avsaknaden av produktivitetsmål. Tillämpningama är fristående, med ordbehandling och snabbväxande telefax i spetsen. Elektronisk post, videokonferenser och informationssökning i publika databaser är ännu ovanliga. Europa ligger långt efter när det gäller intelligenta nät USA ser en snabb persondatortillväxt Japan har få kontorsinformationssystem eller persondatorer men leder på telefax.", "info_method": "Undertitelns \"reportage\" markerar en mycket ambitiös - journalistisk ansats. Genom medarbetare, studiebesök, intervjuer och facklitteratur har en analyserad helhetsbild fogats samman.", "info_mottagare": "Den som vill få en överblick över utvecklingstendenser och idéer om var konkreta erfarenheter kan finnas att hämta.", "info_nyhetsvarde": "Redovisningen av ett antal karakteriserade nyheter och deras relation till verkligheten. Den översiktliga helhetsbilden. Tjugo praktikfall från olika länder och branscher.", "info_tackning": "Antalet intervjuer och studiebesök är naturligtvis få, givet det stora geografiska och ämnesmässiga innehållet men facklitteraturens kompletteringar fyller ut översikten.", "metadata_uri": "rapp31.htm", "published_date": "December 1987", "report_file_path": "pdf/rapport31.pdf", "report_id": "Rapport 31", "report_name": "Kontorens informationssystem", "record_id": 49, "local_path": "data/blobs/1b17ba92c7da172dfaf62d5a587297411b293e057bb46b390ddde441bf2be53e.pdf", "fetch_id": 1355, "pages": 127, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "1b17ba92c7da172dfaf62d5a587297411b293e057bb46b390ddde441bf2be53e" ], "posts": [ "a79fb236e3ee1c4c", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 32", "slug": "rapport-32", "title": "ISDN ur ett användarperspektiv", "series": "Rapport", "date": "December 1987", "year": "1987", "body": "Beskriver vad vi kan vänta av ISDN. Det är ett basgränssnitt på två 64 kbit/s och ett primärgränssnitt med ett trettiotal kanaler på ca 2 Mbit/s. Det är bra för både användare och televerk, dels genom digital teknik, dels genom integration av röst data, text och bild. ISDN är alltså inte enbart en datatjänst eller transmission. Det ersätter inte allt och även om standardiseringen inte är klar, kommer ISDN säkert - för alla, oavsett organisationsstorlek. Det finns alltså skäl att förbereda sig, och skriften ger kunskap för detta. Några fältprov relateras, några användare intervjuas.", "author": "Dipak Khakar. Författaren är datatelematikkonsult", "records": [ { "info_analysgrad": "Går långt i att inte endast relatera teknik och tjänster utan också systematiskt föreslå planeringssteg, experiment etc. Antyder även ISDN:s vidareutveckling.", "info_avsandare": "Dipak Khakar. Författaren är datatelematikkonsult", "info_datumstampel": "December 1987", "info_innehall": "Beskriver vad vi kan vänta av ISDN. Det är ett basgränssnitt på två 64 kbit/s och ett primärgränssnitt med ett trettiotal kanaler på ca 2 Mbit/s. Det är bra för både användare och televerk, dels genom digital teknik, dels genom integration av röst data, text och bild. ISDN är alltså inte enbart en datatjänst eller transmission. Det ersätter inte allt och även om standardiseringen inte är klar, kommer ISDN säkert - för alla, oavsett organisationsstorlek. Det finns alltså skäl att förbereda sig, och skriften ger kunskap för detta. Några fältprov relateras, några användare intervjuas.", "info_method": "Författaren har via dokument och intervjuer kartlagt vad ISDN innebär i olika avseenden, vilka gränssnitten och tjänsterna är liksom hur man kan planera i olika avseenden.", "info_mottagare": "Alla i informations- och teleintensiva mindre och större organisationer med behov och ansvar att planera för telematik med tre års framförhållning", "info_nyhetsvarde": "Helhetsbilden av \"vad man bör göra åt ISDN i nuläget\". Kartläggningen av verkligheten bakom härskande myter.", "info_tackning": "Är i allt väsentligt heltäckande vad gäller dagsläge och därav betingad utblick. Användare och fältprov är däremot naturligen exempel (väl valda).", "metadata_uri": "rapp32.htm", "published_date": "December 1987", "report_file_path": "pdf/rapport32.pdf", "report_id": "Rapport 32", "report_name": "ISDN ur ett användarperspektiv", "record_id": 50, "local_path": "data/blobs/3d02513cec9e1685bab7ebee2a4da321c6e8ab7ab9810c2bae3da412b80cd4a1.pdf", "fetch_id": 1356, "pages": 53, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "3d02513cec9e1685bab7ebee2a4da321c6e8ab7ab9810c2bae3da412b80cd4a1" ], "posts": [ "6575fea772ceffb3", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 4", "slug": "via-4", "title": "Informationsteknologi Telekommunikationer i älvsborgs län", "series": "Via", "date": "Januari 1988", "year": "1988", "body": "En granskning av kommunikationernas betydelse för ett tvärsnitt av näringsliv och förvaltning i Älvsborgs län, närmare bestämt Nobelplast, Volvo, Ellos, Luna, Sparbank Väst och Landstinget För samtliga dessa verksamheter spelar telekommunikationen en nyckelroll och alla utnyttjar datorer och datakommunikation, flertalet elektroniska meddelanden. Fallstudier har utförts mot bakgrund av en beskrivning av informationsteknikens utveckling i allmänhet och teleteknikens effekter på varu och tjänsteproduktion samt distribution. I synnerhet när planerna för telenätets utveckling i länet jämförs med de studerade organisationernas aktiviteter och behov visar det sig att teleutvecklingen tycks svara mot behoven, även om det inte alldeles saknar problem.", "author": "Åke Forsström, Lena Hansen och Sten Lorentzon är forskare vid Kulturgeografi, Göteborgs Universitet De har haft stöd av en referensgrupp, kunnig om länets näringsstruktur.", "records": [ { "info_analysgrad": "Man har gått in i och detaljstuderat de sex organisationernas beteende och behov och ställt resultaten mot framtida teknisk och volymmässig utveckling.", "info_avsandare": "Åke Forsström, Lena Hansen och Sten Lorentzon är forskare vid Kulturgeografi, Göteborgs Universitet De har haft stöd av en referensgrupp, kunnig om länets näringsstruktur.", "info_datumstampel": "Oktober 1986", "info_innehall": "En granskning av kommunikationernas betydelse för ett tvärsnitt av näringsliv och förvaltning i Älvsborgs län, närmare bestämt Nobelplast, Volvo, Ellos, Luna, Sparbank Väst och Landstinget För samtliga dessa verksamheter spelar telekommunikationen en nyckelroll och alla utnyttjar datorer och datakommunikation, flertalet elektroniska meddelanden. Fallstudier har utförts mot bakgrund av en beskrivning av informationsteknikens utveckling i allmänhet och teleteknikens effekter på varu och tjänsteproduktion samt distribution. I synnerhet när planerna för telenätets utveckling i länet jämförs med de studerade organisationernas aktiviteter och behov visar det sig att teleutvecklingen tycks svara mot behoven, även om det inte alldeles saknar problem.", "info_method": "Fallstudier d.v.s. granskning av kommunikationsvolymer och -praxis i de sex verksamheterna samt intervjuer och jämförelser med tekniska data, analyser och framskrivningar.", "info_mottagare": " De som är intresserade av informationteknikens framtida påverkan på konkurrenskraft, näringslivsutveckling och regional balans, särskilt vad gäller teleanknutna system.", "info_nyhetsvarde": "Fallstudierna", "info_tackning": "Avsikten är att de sex aktiviteterna skall vara representativa för länet. Mindre företag saknas liksom t ex. försäkringsbolag.", "metadata_uri": "via4.htm", "published_date": "Januari 1988", "report_file_path": "pdf/via4.pdf", "report_id": "Via 4", "report_name": "Informationsteknologi Telekommunikationer i älvsborgs län", "record_id": 51, "local_path": "data/blobs/72438fbfc0ad760fc6c79292c6358746ebe3fee284253123c7772905083ad38a.pdf", "fetch_id": 1483, "pages": 93, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "72438fbfc0ad760fc6c79292c6358746ebe3fee284253123c7772905083ad38a" ], "posts": [ "77c49a99bf33910d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 5", "slug": "via-5", "title": "Informationsteknologi Informationsteknologiska begrepp", "series": "Via", "date": "Januari 1988", "year": "1988", "body": "Innehåll: En begreppsmässig diskussion av informationsteknologi, mikroelektronik och hithörande begrepp samt en redovisning av den tekniska utvecklingens faser. Utvecklingens volym-, bredd- och integrationsaspekter men särskilt dess effekter på transporter, produktion och ditribution tas upp, eftersom rapporten är ett appendix till Via TELDOK nr 4, som via fallstudier belyser detta specifikt för Älvsborgs län. Sambandet mellan telenätet och icke-fysiska nät diskuteras.", "author": "Åke Forsström, Lena Hansen och Sten Lorentzon är forskare vid kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs Universitet.", "records": [ { "info_analysgrad": "Man har sökt koppla samman och bringa reda i olika begrepp samt kombinera teknik, organisation och regionala aspekter.", "info_avsandare": "Åke Forsström, Lena Hansen och Sten Lorentzon är forskare vid kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs Universitet.", "info_datumstampel": "Oktober 1986", "info_innehall": "Innehåll: En begreppsmässig diskussion av informationsteknologi, mikroelektronik och hithörande begrepp samt en redovisning av den tekniska utvecklingens faser. Utvecklingens volym-, bredd- och integrationsaspekter men särskilt dess effekter på transporter, produktion och ditribution tas upp, eftersom rapporten är ett appendix till Via TELDOK nr 4, som via fallstudier belyser detta specifikt för Älvsborgs län. Sambandet mellan telenätet och icke-fysiska nät diskuteras.", "info_method": "Kompilat d.v.s. kunskapsöversikt där källor kring den tekniska utvecklingen kombineras med sådana som handlar mänsklig kommunikation.", "info_mottagare": " Alla som behöver en begreppskatalog samt särskilt de som är intresserade av samband mellan mänsklig, organisatorisk och teknisk kommunikation.", "info_nyhetsvarde": "Framförallt kopplingen mänsklig-organisatorisk-teknisk kommunikation.", "info_tackning": "Den snabb- och lättlästa översiktens, d.v.s. med nödvändighet relativt ytlig.", "metadata_uri": "via5.htm", "published_date": "Januari 1988", "report_file_path": "pdf/via5.pdf", "report_id": "Via 5", "report_name": "Informationsteknologi Informationsteknologiska begrepp", "record_id": 52, "local_path": "data/blobs/f1c87fa859b7866999d2d8646dc2f3f5dbd53a981b3429f612c3da10c8380118.pdf", "fetch_id": 1488, "pages": 62, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f1c87fa859b7866999d2d8646dc2f3f5dbd53a981b3429f612c3da10c8380118" ], "posts": [ "f4d6ee751bacfb0a", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 33", "slug": "rapport-33", "title": "Datastrategier i statsförvaltningen", "series": "Rapport", "date": "Februari 1988", "year": "1988", "body": "Rapporten beskriver införandet av datasystem inom bostads-, social- och arbetsmarknadsstyrelserna, i polisväsendet väg- och lantmäteriverken samt vid länsstyrelsen i Norrbotten. Utgångspunkt tema för en offentlig ADB-strategi beskrivs i termer av systemutveckling (speciellt användaranpassning), kontors-, informationsoch ärendesystem, datastruktur och operativsystem (där UNIX fordras), kommunikation (asynkron, till avdelningsdator). Socialstyrelsens lösning, med terminaler kopplade till stordatorer via televäxeln, pekar mot framtiden, liksom OSI. Kunderna måste ha beslutsmakten.", "author": "Peter Magnusson är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.", "records": [ { "info_analysgrad": "Rapporten är aktuell och beskriver således ett antal första installationer. De kontrasterar mot väl analyserade erfarenheter av tidigare system. Priset är att det är för tidigt att analysera de mer kvarblivande eller ännu dolda effektema av de nya systemen. Analysen av de olika alternativen är djupgående och genomförd ur användarperspektiv.", "info_avsandare": "Peter Magnusson är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.", "info_datumstampel": "Februari 1988", "info_innehall": "Rapporten beskriver införandet av datasystem inom bostads-, social- och arbetsmarknadsstyrelserna, i polisväsendet väg- och lantmäteriverken samt vid länsstyrelsen i Norrbotten. Utgångspunkt tema för en offentlig ADB-strategi beskrivs i termer av systemutveckling (speciellt användaranpassning), kontors-, informationsoch ärendesystem, datastruktur och operativsystem (där UNIX fordras), kommunikation (asynkron, till avdelningsdator). Socialstyrelsens lösning, med terminaler kopplade till stordatorer via televäxeln, pekar mot framtiden, liksom OSI. Kunderna måste ha beslutsmakten.", "info_method": "Författaren har deltagit i diskussion och förhandlingar kring flera av de beskrivna systemen, liksom i deras första utvärdering från användarsidan.", "info_mottagare": "Alla med ansvar för att utforma och införa data- och kontorsinformationssystem av administrativ art, inte endast fack eller användare.", "info_nyhetsvarde": "Aktuell, varierad och bred analys, från användarsynpunkt av ett antal offentliga datasystem.", "info_tackning": "Rapporten täcker uppenbarligen inte hela statsförvaltningen, men de sju systemen ger ändå en god och representativ bild, bortsett från att vissa specialisttillämpningar aldrig gärna kan representeras av något annat (typ SCB, patent- och registreringsverket riksskatteverket).", "metadata_uri": "rapp33.htm", "published_date": "Februari 1988", "report_file_path": "pdf/rapport33.pdf", "report_id": "Rapport 33", "report_name": "Datastrategier i statsförvaltningen", "record_id": 53, "local_path": "data/blobs/1f527fd496b8cbff293edbb78dd84f6a7e209b0c1f2aabeaf0e9127ac2c5f82d.pdf", "fetch_id": 1357, "pages": 55, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "1f527fd496b8cbff293edbb78dd84f6a7e209b0c1f2aabeaf0e9127ac2c5f82d" ], "posts": [ "0aa3d07a6463af91", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 6", "slug": "via-6", "title": "Telematiken hemma", "series": "Via", "date": "Februari 1988", "year": "1988", "body": "Detta är en konferensrapport från juni 1987: \"Social implications of home interactive telematics\" i Amsterdam. Utöver resonemang och erfarenheter från distansarbete presenterades bl.a. en heldatoriserad amerikansk plastvilla Det finns ca tusen sådana \"intelligenta hem\", och fler till kommer i snabb takt Bland normativa slutsatser, alltså rekommendationer för ett socialt utnyttjande av telematik, kan nämnas frihet att kommunicera, socialt deltagande samt utveckling av individuell kreativitet och kompetens.", "author": "Tomas Ohlin är fil. lic. och numera vid Téléguide Scandinavia AB.", "records": [ { "info_analysgrad": " Rapporten går långt i själva struktureringen av de många diskussionernas resultat, som blir till frågelistor.", "info_avsandare": "Tomas Ohlin är fil. lic. och numera vid Téléguide Scandinavia AB.", "info_datumstampel": "Juni 1987.", "info_innehall": "Detta är en konferensrapport från juni 1987: \"Social implications of home interactive telematics\" i Amsterdam. Utöver resonemang och erfarenheter från distansarbete presenterades bl.a. en heldatoriserad amerikansk plastvilla Det finns ca tusen sådana \"intelligenta hem\", och fler till kommer i snabb takt Bland normativa slutsatser, alltså rekommendationer för ett socialt utnyttjande av telematik, kan nämnas frihet att kommunicera, socialt deltagande samt utveckling av individuell kreativitet och kompetens.", "info_method": "Sammanfattning av konferensinlägg, strukturering av materialet.", "info_mottagare": "Den som är inttesserad av sodala och politiska frågor i anslutning till vardagslivets telematik.", "info_nyhetsvarde": "Svensk sammanfattning av \"svåråtkomlig\" konferens på framtidsbetonat tema.", "info_tackning": "Naturligen begränsad av konferensprogrammet som i sin tur präglas av att själva området är på sökstadiet", "metadata_uri": "via6.htm", "published_date": "Februari 1988", "report_file_path": "pdf/via6.pdf", "report_id": "Via 6", "report_name": "Telematiken hemma", "record_id": 54, "local_path": "data/blobs/a5b58ff25ac7c932ab5c7d2e15b1522c549b2c495c06c718367d88e78bbe06e6.pdf", "fetch_id": 1489, "pages": 18, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "a5b58ff25ac7c932ab5c7d2e15b1522c549b2c495c06c718367d88e78bbe06e6" ], "posts": [ "0f35dc158da65fa7", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 7", "slug": "via-7", "title": "Telematik och informationsteknologi i Singapore och Taiwan", "series": "Via", "date": "Februari 1988", "year": "1988", "body": "Beskriver ledande företag och centrala organisationer vad gäller informationsteknik i Singapore och Taiwan. Tyngdpunkten ligger på datorer och de större företagen presenteras. Industripolitik, regeringssatsningar på utbildning, utvecklingsinstitut programmering, samarbete med utländska företag etc. behandlas också. Singapore är välplanerat, relativt sett högst utvecklat också starkt regeringsstyrt. Taiwan har mycket mer av handelshinder men inom landet en fri\nmarknadsekonomi med gott om riskkapital dessutom stort handelsöverskott och jättelik valutareserv. Engelskspråkighet hos alla, hög sparkvot och stort handelsflöde karakteriserar Singapore, isolering från omvärlden och därmed även från de senaste marknadssignalerna Taiwan.", "author": "Per Eriksson", "records": [ { "info_analysgrad": "Kritisk granskning av de intervjuades och dokumentens fakta men inga egna kalkyler etc.", "info_avsandare": "Per Eriksson", "info_datumstampel": "Februari 1988", "info_innehall": "Beskriver ledande företag och centrala organisationer vad gäller informationsteknik i Singapore och Taiwan. Tyngdpunkten ligger på datorer och de större företagen presenteras. Industripolitik, regeringssatsningar på utbildning, utvecklingsinstitut programmering, samarbete med utländska företag etc. behandlas också. Singapore är välplanerat, relativt sett högst utvecklat också starkt regeringsstyrt. Taiwan har mycket mer av handelshinder men inom landet en fri\nmarknadsekonomi med gott om riskkapital dessutom stort handelsöverskott och jättelik valutareserv. Engelskspråkighet hos alla, hög sparkvot och stort handelsflöde karakteriserar Singapore, isolering från omvärlden och därmed även från de senaste marknadssignalerna Taiwan.", "info_method": "Intervjuer med nyckelpersoner samt studier av dokument, statistik etc.", "info_mottagare": "Den som ser konkurrenter eller handelspartners i Fjärran Östern inom data och elektronik.", "info_nyhetsvarde": "En ovanligt grundlig beskrivning av data-/elektroniklandskapet i dessa två viktiga länder.", "info_tackning": "En begränsning till två länder och till sådant som är tydligt just nu snarare än nya, oupptäckta eller mer kontroversiellt beskrivna tendenser. Sydkorea saknas uppenbarligen.", "metadata_uri": "via7.htm", "published_date": "Februari 1988", "report_file_path": "pdf/via7.pdf", "report_id": "Via 7", "report_name": "Telematik och informationsteknologi i Singapore och Taiwan", "record_id": 55, "local_path": "data/blobs/c931e3bd58ed1d973eaff92ec2af84c0387d8608016c8b120b23a35798ff0052.pdf", "fetch_id": 1490, "pages": 47, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "c931e3bd58ed1d973eaff92ec2af84c0387d8608016c8b120b23a35798ff0052" ], "posts": [ "f60701f97c867273", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 8", "slug": "via-8", "title": "Datoranvändning vid handelshögskolor i USA", "series": "Via", "date": "Februari 1988", "year": "1988", "body": "Förf. har besökt nära tjugo högskolor med inriktning på utnyttjandet av datorer i utbildningen av \"civilekonomer\" (MBA). Det handlar dock om utbildning i ekonomi, där datorn är ett verktyg, inte datorutbildning. Omfattningen av den obligatoriska undervisningen i informationsbehandling har ännu inte stabiliserat sig. Rapporten belyser olika projekt för att åstadkomma \"en uppkablad campus\" och bygga upp utbildningspaket samt ger exempel på den programvara och de tekniska system som används. Tre universitet lyfts särskilt fram: University of Arizona, UCLA och Georgia State. I en särskild bilaga återges på engelska en rapport om datorisering från just UCLA.", "author": "Mats Lundeberg, Ingolf Ståhl och Mats Glader. Författarna är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm.", "records": [ { "info_analysgrad": "Den redigerade dagboksanteckningens, kompletterad med uppgifter ur skriftligt material.", "info_avsandare": "Mats Lundeberg, Ingolf Ståhl och Mats Glader. Författarna är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm.", "info_datumstampel": " December 1986 - mars 1987.", "info_innehall": "Förf. har besökt nära tjugo högskolor med inriktning på utnyttjandet av datorer i utbildningen av \"civilekonomer\" (MBA). Det handlar dock om utbildning i ekonomi, där datorn är ett verktyg, inte datorutbildning. Omfattningen av den obligatoriska undervisningen i informationsbehandling har ännu inte stabiliserat sig. Rapporten belyser olika projekt för att åstadkomma \"en uppkablad campus\" och bygga upp utbildningspaket samt ger exempel på den programvara och de tekniska system som används. Tre universitet lyfts särskilt fram: University of Arizona, UCLA och Georgia State. I en särskild bilaga återges på engelska en rapport om datorisering från just UCLA.", "info_method": "Referat från studiebesök, konferenser och intervjuer.", "info_mottagare": "Alla som är intresserade av företagsledar- och ekonomisk utbildning.", "info_nyhetsvarde": "Sammanställningen från så många olika men tillsammans representativa besöksobjekt", "info_tackning": "Tillsammans har de tre författarna täckt ett gott tvärsnitt av mer välutvecklade amerikanska högskolor, välutvecklade vad gäller datoranvändning.", "metadata_uri": "via8.htm", "published_date": "Februari 1988", "report_file_path": "pdf/via8.pdf", "report_id": "Via 8", "report_name": "Datoranvändning vid handelshögskolor i USA", "record_id": 56, "local_path": "data/blobs/8561a164501374b79f8551aaee8b44ca9929d1968dd638774b9441315fed337a.pdf", "fetch_id": 1491, "pages": 125, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8561a164501374b79f8551aaee8b44ca9929d1968dd638774b9441315fed337a" ], "posts": [ "63f3305061c24649", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 34", "slug": "rapport-34", "title": "Lönsamt lärande", "series": "Rapport", "date": "Mars 1988", "year": "1988", "body": "Detta är en rapport från en studieresa i USA för att se hur företag där utnyttjar ny informationsteknik. General Motors räknar tex. med denna som ett viktigt verktyg i den planerade, supermoderna Saturn-fabriken, mot vilken kontrasteras NUMMI, en gammal fabrik som återöppnats i samarbete med Toyota och där samarbetet ledning-anställda blev nyckeln till framgång. Tandem erbjuder ett för alla öppet system, med större antal terminaler än anställda. Apple ger tillgång till information, tätt och styrande. J C Penney ger underlag för besked till mellanchefer, men de breda grupperna får ingen utbildning. En advokatbyrå använder informationsteknik för att konkurrera med snabba leveranser.", "author": "Birgitta Frejhagen o Mats Utbult. Birgitta Frejhagen var då LOs dataexpert Mats Utbult är journalist.", "records": [ { "info_avsandare": "Birgitta Frejhagen o Mats Utbult. Birgitta Frejhagen var då LOs dataexpert Mats Utbult är journalist.", "info_datumstampel": "Resan gjord hösten 1986.", "info_innehall": "Detta är en rapport från en studieresa i USA för att se hur företag där utnyttjar ny informationsteknik. General Motors räknar tex. med denna som ett viktigt verktyg i den planerade, supermoderna Saturn-fabriken, mot vilken kontrasteras NUMMI, en gammal fabrik som återöppnats i samarbete med Toyota och där samarbetet ledning-anställda blev nyckeln till framgång. Tandem erbjuder ett för alla öppet system, med större antal terminaler än anställda. Apple ger tillgång till information, tätt och styrande. J C Penney ger underlag för besked till mellanchefer, men de breda grupperna får ingen utbildning. En advokatbyrå använder informationsteknik för att konkurrera med snabba leveranser.", "metadata_uri": "rapp34.htm", "published_date": "Mars 1988", "report_file_path": "pdf/rapport34.pdf", "report_id": "Rapport 34", "report_name": "Lönsamt lärande", "record_id": 57, "local_path": "data/blobs/898bda9778f9f3cf04e0f3e73db1d4d84ed11710b399e9527edbe10b29eb845a.pdf", "fetch_id": 1358, "pages": 85, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "898bda9778f9f3cf04e0f3e73db1d4d84ed11710b399e9527edbe10b29eb845a" ], "posts": [ "7ec5622074094bfd", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 9", "slug": "via-9", "title": "Intelevent 87: Konkurrens och samexistens.", "series": "Via", "date": "Mars 1988", "year": "1988", "body": "Beskriver det huvudsakliga innehållet i rubrikens konferens, som präglas av tendenser som avreglering och sant global telemarknad. Det finns en ny oro för politiska ingrepp, samtidigt som osäkerheten och marknadsutvecklingen är mycket stor. Det råder en konflikt mellan konkurrens och standardisering. Behoven både av samarbete och standards beskrivs som oerhört viktiga, samtidigt som långa förhandlingar är en risk. Men man får inte dra parallellerna med utvecklingen i USA för långt Det finns inte ekonomiskt utrymme för en helt fri marknad i Europa Användarna anser att de är bortglömda. Det börjar bli ett motstånd mot amerikanska TV-program i Europa. Telehamnar är ett orosmoln för telebolagen som ser sig följa de största kundema. Det råder en obalans mellan till gången på snabba nät och utrustning som är snabb nog: om den utrustningen nästan helt saknas, blir nätutnyttjandet orimligt dyrt.", "author": "Berit Christiernin är svensk fackpressjournalist specialist på tele, data och elektronik.", "records": [ { "info_analysgrad": "Den analys som fördragshållare och diskussioner skapade.", "info_avsandare": "Berit Christiernin är svensk fackpressjournalist specialist på tele, data och elektronik.", "info_datumstampel": "Konferensen ägde rum i Genève i mitten av oktober 1987.", "info_innehall": "Beskriver det huvudsakliga innehållet i rubrikens konferens, som präglas av tendenser som avreglering och sant global telemarknad. Det finns en ny oro för politiska ingrepp, samtidigt som osäkerheten och marknadsutvecklingen är mycket stor. Det råder en konflikt mellan konkurrens och standardisering. Behoven både av samarbete och standards beskrivs som oerhört viktiga, samtidigt som långa förhandlingar är en risk. Men man får inte dra parallellerna med utvecklingen i USA för långt Det finns inte ekonomiskt utrymme för en helt fri marknad i Europa Användarna anser att de är bortglömda. Det börjar bli ett motstånd mot amerikanska TV-program i Europa. Telehamnar är ett orosmoln för telebolagen som ser sig följa de största kundema. Det råder en obalans mellan till gången på snabba nät och utrustning som är snabb nog: om den utrustningen nästan helt saknas, blir nätutnyttjandet orimligt dyrt.", "info_method": "Sammanfattning, i stort sett session för session, av de väsentligaste anförandena på konferensen.", "info_mottagare": "Beslutsfattare och planerare på såväl användar- som leverantörsidan, med behov av att följa aktuella internationella tendenser, värderingar och problemdiskussioner.", "info_nyhetsvarde": "En lättillgänglig sammanfattning av det viktigaste på en stor internationell konferens.", "info_tackning": "I huvudsak ett (västeuropeiskt perspektiv, trots representation från Nordamerika.", "metadata_uri": "via9.htm", "published_date": "Mars 1988", "report_file_path": "pdf/via9.pdf", "report_id": "Via 9", "report_name": "Intelevent 87: Konkurrens och samexistens.", "record_id": 58, "local_path": "data/blobs/1635e4e0133f5aaf930371d9e1539d912b550f7cef2133590baeb402d292dcae.pdf", "fetch_id": 1492, "pages": 35, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "1635e4e0133f5aaf930371d9e1539d912b550f7cef2133590baeb402d292dcae" ], "posts": [ "4a2db77151b2973b", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 10", "slug": "via-10", "title": "Office Automation Trends in the United States", "series": "Via", "date": "April 1988", "year": "1988", "body": "Rapporten utgör resultatet av djupstudier av kontorsautomatiseringen i sex stora amerikanska företag. Samma företag, som här studerats 1986-87, ingick i en liknande studie 1983, och författaren kan konstatera att det skett djupgående förändringar sedan dess. Det gäller inte bara ny teknik som PC och LAN utan också rent organisatoriskt Sålunda är det nu slutanvändarna som är de pådrivande, och det är på deras budget som kontorsautomatiseringen bekostas. Därmed har den interna organisationen för informationsbehandling lagts om. Bundenheten till en datorleverantör har förbytts en öppning mot flera.", "author": "Alan Purchase var forskare vid världens största uppdragsforskningsinstitut SRI International, numer ensamföretagare med företaget APA (konsult).", "records": [ { "info_analysgrad": "Långtgående vad gäller generella slutsatser men framtvingat ytlig vad gäller fallspecifika, då de företag som utgör praktikfallen är anonyma.", "info_avsandare": "Alan Purchase var forskare vid världens största uppdragsforskningsinstitut SRI International, numer ensamföretagare med företaget APA (konsult).", "info_datumstampel": "Juni 1987.", "info_innehall": "Rapporten utgör resultatet av djupstudier av kontorsautomatiseringen i sex stora amerikanska företag. Samma företag, som här studerats 1986-87, ingick i en liknande studie 1983, och författaren kan konstatera att det skett djupgående förändringar sedan dess. Det gäller inte bara ny teknik som PC och LAN utan också rent organisatoriskt Sålunda är det nu slutanvändarna som är de pådrivande, och det är på deras budget som kontorsautomatiseringen bekostas. Därmed har den interna organisationen för informationsbehandling lagts om. Bundenheten till en datorleverantör har förbytts en öppning mot flera.", "info_method": "Djupafallstudier, upprepade med tre-fyra års mellanrum.", "info_mottagare": "Ala som är intresserade av generella tendenser vad gäller kontorsautomatisering datorer eller tele eller både-och.", "info_nyhetsvarde": "Jämförelsen mellan samma organisationer vid två olika tidpunkter, i en verksamhet under snabb förändring.", "info_tackning": "De sex stora företagen är så olika som möjligt vad gäller geografisk placering, branschtillhörighet och sätt att arbeta med kontorsautomation.", "metadata_uri": "via10.htm", "published_date": "April 1988", "report_file_path": "pdf/via10.pdf", "report_id": "Via 10", "report_name": "Office Automation Trends in the United States", "record_id": 59, "local_path": "data/blobs/a891893b6c354efbfecebaefe48473454657b2d3ed7f92a58f01e259db478a0c.pdf", "fetch_id": 1449, "pages": 45, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "a891893b6c354efbfecebaefe48473454657b2d3ed7f92a58f01e259db478a0c" ], "posts": [ "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 35", "slug": "rapport-35", "title": "Datautbyte mellan öppna system (Open Systems Interconnection)", "series": "Rapport", "date": "Juni 1988", "year": "1988", "body": "Det är svårt att kommunicera mellan olika system, t ex olika datasystem. Men nu håller något på att hända: en intemationell och omfattande standardisering. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har utvecklat en modell för kommunikation mellan öppna system. Intresset för modellen är stort fast den ännu inte är färdig det gäller att åstadkomma standard på sju olika nivåer. De omtalade MAP, Manufacturing Automation Protocol som General Motors satsar helhjärtat på, och det tekniska systemet TOP som Boeing går inför, ingår i OSI. Rapporten redovisar hur OSI växer fram och vilka som är aktörer. De sju nivårna beskrivs, liksom situationen i Sverige.", "author": "Victor Pylypenko är datajournalist.", "records": [ { "info_analysgrad": "Snarare varudeklarationens än den praktiska tillämpningen.", "info_avsandare": "Victor Pylypenko är datajournalist.", "info_datumstampel": "Juni 1988.", "info_innehall": "Det är svårt att kommunicera mellan olika system, t ex olika datasystem. Men nu håller något på att hända: en intemationell och omfattande standardisering. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har utvecklat en modell för kommunikation mellan öppna system. Intresset för modellen är stort fast den ännu inte är färdig det gäller att åstadkomma standard på sju olika nivåer. De omtalade MAP, Manufacturing Automation Protocol som General Motors satsar helhjärtat på, och det tekniska systemet TOP som Boeing går inför, ingår i OSI. Rapporten redovisar hur OSI växer fram och vilka som är aktörer. De sju nivårna beskrivs, liksom situationen i Sverige.", "info_method": "Systematisk faktaredovisning på basen av dokument och intervjuer.", "info_mottagare": "Alla med system- och kommunikationsansvar för framtida dataoch telesystem.", "info_nyhetsvarde": "Den aktuella överblickens.", "info_tackning": "Ger i allt väsentligt en översikt utan att gå in i detaljer på företagsnivå eller specifika satsningar, utom hos NBS, National Bureau of Standards.", "metadata_uri": "rapp35.htm", "published_date": "Juni 1988", "report_file_path": "pdf/rapport35.pdf", "report_id": "Rapport 35", "report_name": "Datautbyte mellan öppna system (Open Systems Interconnection)", "record_id": 60, "local_path": "data/blobs/afae2db653bef812dc229de4f193c25c452a8420282e3ab96738c98a94384ca1.pdf", "fetch_id": 1359, "pages": 61, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "afae2db653bef812dc229de4f193c25c452a8420282e3ab96738c98a94384ca1" ], "posts": [ "9e7962b5fe9ebe6d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 36", "slug": "rapport-36", "title": "Omvälvning i televärlden", "series": "Rapport", "date": "Juni 1988", "year": "1988", "body": " TEIDOK har gett frilansjournalisten Göte Andersson i uppgift att dokumentera hur företag, hushåll och\nsamhälle i nära framtid kommer att påverkas av de stora förändringar som förestår ifråga om telekommunikationer och ny informationsteknologi.\nFör att kunna beskriva det omfattande problemfältet har red. vänt sig till initierade skribenter och intervjupersoner. Det första kapitlet berättar om den nya internationella konkurrensutsatta marknad som är på väg att skapas. Här presenteras drivkrafterna för den snabba förändringen. Stora företag med omfattande internationella telekommunikationer kommer först att dra nytta av den internationella utvecklingen.\nBoken berättar om hur flertjänstnätet, på engelska Integrated Services Digital Network (ISDN), kommer att byggas ut i Sverige på 90-talet. Förändringen av teletaxorna och behoven av datautbildning ägnas enskilda kapitel. Boken är ett verk av sex skribenter. Nya författare presenteras med bild i början av varje kapitel.", "author": "Frilansjournalisten Göte Andersson", "records": [ { "info_avsandare": "Frilansjournalisten Göte Andersson", "info_datumstampel": "Juni 1988", "info_innehall": " TEIDOK har gett frilansjournalisten Göte Andersson i uppgift att dokumentera hur företag, hushåll och\nsamhälle i nära framtid kommer att påverkas av de stora förändringar som förestår ifråga om telekommunikationer och ny informationsteknologi.\nFör att kunna beskriva det omfattande problemfältet har red. vänt sig till initierade skribenter och intervjupersoner. Det första kapitlet berättar om den nya internationella konkurrensutsatta marknad som är på väg att skapas. Här presenteras drivkrafterna för den snabba förändringen. Stora företag med omfattande internationella telekommunikationer kommer först att dra nytta av den internationella utvecklingen.\nBoken berättar om hur flertjänstnätet, på engelska Integrated Services Digital Network (ISDN), kommer att byggas ut i Sverige på 90-talet. Förändringen av teletaxorna och behoven av datautbildning ägnas enskilda kapitel. Boken är ett verk av sex skribenter. Nya författare presenteras med bild i början av varje kapitel.", "metadata_uri": "rapp36.htm", "published_date": "Juni 1988", "report_file_path": "pdf/rapport36.pdf", "report_id": "Rapport 36", "report_name": "Omvälvning i televärlden", "record_id": 61, "local_path": "data/blobs/0e81013b0a9f0c47c7961495b48d3c3d1974e31cffb5fece6268b294bfcd526a.pdf", "fetch_id": 1360, "pages": 145, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "0e81013b0a9f0c47c7961495b48d3c3d1974e31cffb5fece6268b294bfcd526a" ], "posts": [ "1f6895899931a369", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 37", "slug": "rapport-37", "title": "Expertsystem i Storbritannien", "series": "Rapport", "date": "Juni 1988", "year": "1988", "body": " Författaren gör en genomgång av expertsystem och artificiell intelligens (AI) i Storbritannien. De brittiska demonstrationsprojekten på området presenteras, en del i kritisk detalj.", "author": "Peter Docherty. Författaren är verksam vid Statskontoret och vid IMIT, Handelshögskolan och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.", "records": [ { "info_avsandare": "Peter Docherty. Författaren är verksam vid Statskontoret och vid IMIT, Handelshögskolan och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.", "info_datumstampel": "Juni 1988", "info_innehall": " Författaren gör en genomgång av expertsystem och artificiell intelligens (AI) i Storbritannien. De brittiska demonstrationsprojekten på området presenteras, en del i kritisk detalj.", "metadata_uri": "rapp37.htm", "published_date": "Juni 1988", "report_file_path": "pdf/rapport37.pdf", "report_id": "Rapport 37", "report_name": "Expertsystem i Storbritannien", "record_id": 62, "local_path": "data/blobs/01c4444927b36a37565cf517fa67bfb03661d1d3e47181166982dd41869996bf.pdf", "fetch_id": 1361, "pages": 65, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "01c4444927b36a37565cf517fa67bfb03661d1d3e47181166982dd41869996bf" ], "posts": [ "95a617a4b62991df", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 38", "slug": "rapport-38", "title": "Informationshantering för samhällsservice slå 80 000 till offentliga sektorn", "series": "Rapport", "date": "Juni 1988", "year": "1988", "body": "Rapporten kan beskrivas som en analyserande idékatalog där nya tankar om \"service management\" kombineras med telematikmöjligheter till visioner om nya sätt att ge offentlig främst kommunal service. Medborgare ses i rollerna som klient part i tex. rättsväsendet) eller kund. Tjänstemannen är brukare och han kan \"kortslutas\" eller få bättre informationsstöd. Servicen kan också mer flexibelt formas efter regioners och individers särart, liksom den kan värderas. Den övergripande roll medborgaren har är dock den som medborgare, d.v.s. deltagare i den politiska processen. Utöver dessa aspekter belyses även nya möjligheter för informationssvaga och handikappade.\nRapporten redovisar olika scenarier, för att levandegöra olika idéer, tex. den om \"Medborgarkontor\". Man har inventerat nationellt förändringsarbete och även samlat material från USA Norge och Västtyskland. Problemområden som granskas är information, integritet teknik och yrkesroll/kompetens.", "author": "Carl-Öije Segerlund, konsult i Svenska Kommunförbundet och Karl-Erik Andersson, direktör i Kommundata.", "records": [ { "info_analysgrad": "Skriften är snarare idé- och debattskapande än fullständig och analytisk.", "info_avsandare": "Carl-Öije Segerlund, konsult i Svenska Kommunförbundet och Karl-Erik Andersson, direktör i Kommundata.", "info_datumstampel": "Juni 1988", "info_innehall": "Rapporten kan beskrivas som en analyserande idékatalog där nya tankar om \"service management\" kombineras med telematikmöjligheter till visioner om nya sätt att ge offentlig främst kommunal service. Medborgare ses i rollerna som klient part i tex. rättsväsendet) eller kund. Tjänstemannen är brukare och han kan \"kortslutas\" eller få bättre informationsstöd. Servicen kan också mer flexibelt formas efter regioners och individers särart, liksom den kan värderas. Den övergripande roll medborgaren har är dock den som medborgare, d.v.s. deltagare i den politiska processen. Utöver dessa aspekter belyses även nya möjligheter för informationssvaga och handikappade.\nRapporten redovisar olika scenarier, för att levandegöra olika idéer, tex. den om \"Medborgarkontor\". Man har inventerat nationellt förändringsarbete och även samlat material från USA Norge och Västtyskland. Problemområden som granskas är information, integritet teknik och yrkesroll/kompetens.", "info_method": "En modell av serviceverksamhet generellt har lagts över en verklighet av offentliga tjänster. Ur tankar om nya sätt att hantera information och observationer utomlands har en serie idéer genererats och beskrivits.", "info_mottagare": "Politiker med intresse för det politiska systemet och den offentliga, särskilt den kommunala förvaltningen. Regionala och kommunala offentliga organ. Serviceproducenter.", "info_nyhetsvarde": "Sammanvävningen av service-tänkande, telematik och olika roller i förmedlingen av offentliga tjänster.", "info_tackning": "God på kommunplanet, endast skissartad vad gäller all offentlig service.", "metadata_uri": "rapp38.htm", "published_date": "Juni 1988", "report_file_path": "pdf/rapport38.pdf", "report_id": "Rapport 38", "report_name": "Informationshantering för samhällsservice slå 80 000 till offentliga sektorn", "record_id": 63, "local_path": "data/blobs/ed421546231a2444168723dc1ca7bc09df3ce06b4f0403c053634c50cf8dc182.pdf", "fetch_id": 1362, "pages": 109, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "ed421546231a2444168723dc1ca7bc09df3ce06b4f0403c053634c50cf8dc182" ], "posts": [ "9f3578f304475170", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 39", "slug": "rapport-39", "title": "Telehamnar utveckling och trender", "series": "Rapport", "date": "Juni 1988", "year": "1988", "body": "En telehamn är en knutpunkt eller en handelsplats för telekommunikation. Här sammanstrålar optiska fiberkablar och satellitlänkar, här finns tillgång till datorer och datanät här går det att videokonferera. Ofta kombineras telehamnar med andra tjänster, kontorshotell och mötesfunktioner, för att förstärka den regionala och lokala utvecklingen. I sin mest koncentrerade form är telehamnen en intelligent byggnad. Det finns redan ett antal telehamnar, särskilt i tätbefolkade städer där lokal teletrafik genom sin omfattning blivit ett bekymmer. Många fler planeras eller håller på att skapas. Världsföreningen av telehamnar håller årligen konferens och denna rapport redovisar två sådana konferenser, vilket innebär presentation av telehamnar i Japan, USA och Europa. Utvecklingen relateras till dels tekniken (ISDN etc), dels nationella förhållanden (monopol, privatisering). I London finns sålunda två, konkurrerande telehamnar,\nvilket förbättrat kvaliteten och snabbat på utbyggnaden.", "author": "Kristina Stenqvist, då konsult i telefrågor.", "records": [ { "info_analysgrad": "Författaren är kritisk och ställer olika uttalanden och resultat mot varandra samt ger en bredare bild för att resultaten skall kunna tolkas.", "info_avsandare": "Kristina Stenqvist, då konsult i telefrågor.", "info_datumstampel": "Juni 1988", "info_innehall": "En telehamn är en knutpunkt eller en handelsplats för telekommunikation. Här sammanstrålar optiska fiberkablar och satellitlänkar, här finns tillgång till datorer och datanät här går det att videokonferera. Ofta kombineras telehamnar med andra tjänster, kontorshotell och mötesfunktioner, för att förstärka den regionala och lokala utvecklingen. I sin mest koncentrerade form är telehamnen en intelligent byggnad. Det finns redan ett antal telehamnar, särskilt i tätbefolkade städer där lokal teletrafik genom sin omfattning blivit ett bekymmer. Många fler planeras eller håller på att skapas. Världsföreningen av telehamnar håller årligen konferens och denna rapport redovisar två sådana konferenser, vilket innebär presentation av telehamnar i Japan, USA och Europa. Utvecklingen relateras till dels tekniken (ISDN etc), dels nationella förhållanden (monopol, privatisering). I London finns sålunda två, konkurrerande telehamnar,\nvilket förbättrat kvaliteten och snabbat på utbyggnaden.", "info_method": "I huvudsak föredrag och material vid konferenser, kompletterat med intervjuer.", "info_mottagare": "Den som är intresserad allmänt av \"utvecklingen in i kommunikationssamhället\" och regional utveckling.", "info_nyhetsvarde": "Bred, aktuell sammanfattning av läget på ett i Sverige föga uppmärksammat område.", "info_tackning": "Även utan detaljbeskrivning av varje enskilt projekt är rapporten representativ för utvecklingen vad gäller telehamnar intill slutet av 1987, d.v.s. då företeelsen ännu är ny och i förändring.", "metadata_uri": "rapp39.htm", "published_date": "Juni 1988", "report_file_path": "pdf/rapport39.pdf", "report_id": "Rapport 39", "report_name": "Telehamnar utveckling och trender", "record_id": 64, "local_path": "data/blobs/abbdeaf729daae8a30bc1dfcbd4c0e4017de29de90e5a81c43e510b084abb53b.pdf", "fetch_id": 1363, "pages": 114, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "abbdeaf729daae8a30bc1dfcbd4c0e4017de29de90e5a81c43e510b084abb53b" ], "posts": [ "b1f478565f59a624", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument J", "slug": "referensdokument-j", "title": "Informationsteknologi i företag och myndigheter förnyelse eller konservering? Juni 1988", "series": "Referensdokument", "date": "", "year": "", "body": "Förf. har studerat hur informationsteknik utnyttjas i ett antal praktiska exempel. Ett par av dessa är statliga, fyra industriella. Projekten har avancerat olika långt Det ena statliga systemet är personaladministrativt och detfinnsbla. på Luftfartsverket. Det andra avser rationalisering av den allmänna försäkringens administration och det är ett av Sveriges största ADB-projekt Ett av de tillverkande företagen är ett verkstadsföretag, som utvecklat en datapolicy och bl.a. rationaliserat material- och produktionsstyrning liksom redovisningssystem. Mer översiktligt jämförs också Electrolux, Philips Norrköping och Luxor. Det framstår tydligt att man kan skilja mellan rationella och strategiska överväganden vid teknikvalet.", "author": "Peter Andersson är forskare vid Tema Teknik och social förändring vid Universitetet i Linköping.", "records": [ { "info_analysgrad": "De olika studierna har mycket olika detaljeringsnivå och det är främst verkstadsföretaget och det stora försäkringsprojektet som är analyserade mer djupgående. Det beror också på projektens olikartade karaktär och utvecklingsstadium.", "info_avsandare": "Peter Andersson är forskare vid Tema Teknik och social förändring vid Universitetet i Linköping.", "info_datumstampel": "Juni 1988.", "info_innehall": "Förf. har studerat hur informationsteknik utnyttjas i ett antal praktiska exempel. Ett par av dessa är statliga, fyra industriella. Projekten har avancerat olika långt Det ena statliga systemet är personaladministrativt och detfinnsbla. på Luftfartsverket. Det andra avser rationalisering av den allmänna försäkringens administration och det är ett av Sveriges största ADB-projekt Ett av de tillverkande företagen är ett verkstadsföretag, som utvecklat en datapolicy och bl.a. rationaliserat material- och produktionsstyrning liksom redovisningssystem. Mer översiktligt jämförs också Electrolux, Philips Norrköping och Luxor. Det framstår tydligt att man kan skilja mellan rationella och strategiska överväganden vid teknikvalet.", "info_method": "Forskningsansats inom en begränsad tid och kostnad.", "info_mottagare": "Praktiker som arbetar med att installera datasystem i såväl förvaltning som näringsliv, forskare med intresse av dessa teman.", "info_nyhetsvarde": "Kombinationen av olikartade projekt med möjligheter till paralleller.", "info_tackning": "Förf. har sökt ge resultaten en vidaretillämpninggenom att öppna möjligheter för olika slags jämförelser.", "metadata_uri": "ref_j.htm", "report_file_path": "pdf/referensdokumentj.pdf", "report_id": "Referensdokument J", "report_name": "Informationsteknologi i företag och myndigheter förnyelse eller konservering? Juni 1988", "record_id": 65, "local_path": "data/blobs/75ba30034a4fd3a33dde611e48744aaa2c075859b7e06d04600d2ddae070882a.pdf", "fetch_id": 1442, "pages": 105, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "75ba30034a4fd3a33dde611e48744aaa2c075859b7e06d04600d2ddae070882a" ], "posts": [ "39a593e4f2bc4e70", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 11", "slug": "via-11", "title": "Optiska medier", "series": "Via", "date": "Juni 1988", "year": "1988", "body": "Det finns nära hundra olika optiska system för lagring av information. I de flesta handlar det om att en laser gör gropar i lagringsmediet och groparna \"avläses\" också med laser. Fördelarna är god ekonomi och ofta snabb återsökning av information. Men skälet till variationsrikedomen är att det finns olika avvägningar mellan tex. kostnad, möjlighet att radera, söktid m.m. Dessa spelar olika roll beroende på den konkreta tillämpningen, och rapporten systematiserar skillnader och därmed aktuella och troliga tillämpningsområden.", "author": "Rune Pettersson är forskare vid Stockholms Universitet och utvecklingsansvarig vid Esselte Förlag.", "records": [ { "info_analysgrad": "Går så långt tillgängliga data tillåter.", "info_avsandare": "Rune Pettersson är forskare vid Stockholms Universitet och utvecklingsansvarig vid Esselte Förlag.", "info_datumstampel": "Januari 1988.", "info_innehall": "Det finns nära hundra olika optiska system för lagring av information. I de flesta handlar det om att en laser gör gropar i lagringsmediet och groparna \"avläses\" också med laser. Fördelarna är god ekonomi och ofta snabb återsökning av information. Men skälet till variationsrikedomen är att det finns olika avvägningar mellan tex. kostnad, möjlighet att radera, söktid m.m. Dessa spelar olika roll beroende på den konkreta tillämpningen, och rapporten systematiserar skillnader och därmed aktuella och troliga tillämpningsområden.", "info_method": "Systematisk faktaredovisning samt försök att upprätta en taxonomi.", "info_mottagare": "Den som är intresserad av framtidens informationslagring oavsett tillämpning, d.v.s. video, ljud, data m.m", "info_nyhetsvarde": "Den unika opartiska översikten.", "info_tackning": "X", "metadata_uri": "via11.htm", "published_date": "Juni 1988", "report_file_path": "pdf/via11.pdf", "report_id": "Via 11", "report_name": "Optiska medier", "record_id": 66, "local_path": "data/blobs/bd20a6edc857bb76c20461c62e82cedf8f1c8e43019ed1022b426a47ef3d5842.pdf", "fetch_id": 1450, "pages": 34, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "bd20a6edc857bb76c20461c62e82cedf8f1c8e43019ed1022b426a47ef3d5842" ], "posts": [ "7d73546c05e719ee", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 40", "slug": "rapport-40", "title": "Telematik i Frankrike", "series": "Rapport", "date": "September 1988", "year": "1988", "body": "Detta är en reserapport med tyngdpunkten lagd på den dynamiska franska videotexutvecklingen Minitel. Utöver teleadminstrationens satsning återfinns entusiasm över kostnadseffektivitet från en postorderfirma, erfarenheter från bank och tidning samt från programföretag. Bakgrunden är den sena utbyggnaden av telenätet i Frankrike, som i gengäld gjort den explosiv. Bland andra experiment i denna satsning märks Biarritz bildtelefoni och kabel-TV. Liberaliseringen har fått en egen profil. Rapporttitelns II står för att detta är TELDOKs andra studieresa till Frankrike. Utöver Minitel är det Smart Card och Bull som fått återbesök: det intelligenta kortet har det fortsatt trögt medan alliansen BullHoneywell-NEC avsatt konkret offensiva spår.", "author": "Agnete Qwerin (red). Red. är numera VD för Utbildningsstiftelsen Futurum. Hennes medresenärer representerar ett tvärsnitt av telematikintressenter.", "records": [ { "info_analysgrad": "Något varierande, i allmänhet baserad på faktasamling och kritisk diskussion.", "info_avsandare": "Agnete Qwerin (red). Red. är numera VD för Utbildningsstiftelsen Futurum. Hennes medresenärer representerar ett tvärsnitt av telematikintressenter.", "info_datumstampel": "Resan gjord i oktober 1987.", "info_innehall": "Detta är en reserapport med tyngdpunkten lagd på den dynamiska franska videotexutvecklingen Minitel. Utöver teleadminstrationens satsning återfinns entusiasm över kostnadseffektivitet från en postorderfirma, erfarenheter från bank och tidning samt från programföretag. Bakgrunden är den sena utbyggnaden av telenätet i Frankrike, som i gengäld gjort den explosiv. Bland andra experiment i denna satsning märks Biarritz bildtelefoni och kabel-TV. Liberaliseringen har fått en egen profil. Rapporttitelns II står för att detta är TELDOKs andra studieresa till Frankrike. Utöver Minitel är det Smart Card och Bull som fått återbesök: det intelligenta kortet har det fortsatt trögt medan alliansen BullHoneywell-NEC avsatt konkret offensiva spår.", "info_method": "Rapporförfattama står dels för egna specifika avsnitt med motsvarande avsnitt som gmnd, dels för subjektiva intryckredovisade separat", "info_mottagare": "Främst videotex-, Frankrike- och Smart Card-intresserade samt de som är engagerade i telesystemets utbyggnad.", "info_nyhetsvarde": "Minitel, Biarritz, deltagarnas subjektiva intryck.", "info_tackning": " Minitelutvecklingen generellt samt några av dess tillämpningar;i övrigt Paris-baserade exempel och teleutvecklingen från regeringens perspektiv Biarritz-experimentet", "metadata_uri": "rapp40.htm", "published_date": "September 1988", "report_file_path": "pdf/rapport40.pdf", "report_id": "Rapport 40", "report_name": "Telematik i Frankrike", "record_id": 67, "local_path": "data/blobs/5c4de35d7d224218e60a23a6c6c79c21618852ec2981a9f22393ccc2b395dd60.pdf", "fetch_id": 1365, "pages": 97, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "5c4de35d7d224218e60a23a6c6c79c21618852ec2981a9f22393ccc2b395dd60" ], "posts": [ "cc5c493b11f7683c", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 41", "slug": "rapport-41", "title": "Digitalisering i Förbundsrepubliken", "series": "Rapport", "date": "September 1988", "year": "1988", "body": "", "author": "Peter Magnusson (red). Red.är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.", "records": [ { "info_avsandare": "Peter Magnusson (red). Red.är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.", "info_datumstampel": "Oktober 1988", "metadata_uri": "rapp41.htm", "published_date": "September 1988", "report_file_path": "pdf/rapport41.pdf", "report_id": "Rapport 41", "report_name": "Digitalisering i Förbundsrepubliken", "record_id": 68, "local_path": "data/blobs/263e5ed2542a7ffe45728ed6a23b702ac3763d889e92a10a0e776c44e8f775ee.pdf", "fetch_id": 1366, "pages": 65, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "263e5ed2542a7ffe45728ed6a23b702ac3763d889e92a10a0e776c44e8f775ee" ], "posts": [ "ade7b4f034323e83", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 7", "slug": "info-7", "title": "Utsträckt kommunikation att tänja våra sinnen", "series": "Info", "date": "September 1988", "year": "1988", "body": "Diskuterar hur vi kan tänja våra sinnen för att på så vis med teknikens hjälp övervinna geografiska och tidsmässiga avstånd. Utgångspunkten är en modell i två dimensionen enkelriktad dubbelriktad kommunikation och individ gmpp. Tonvikten ligger på dubbelriktad eller interaktiv kommunikation och inte minst på möjligheterna att överföra rörlig bild. Beskrivningen är en populär kunskapssammanställning, grundad på artiklar och studiebesök.", "author": "Claire Forchheimer, numera VD för en läkarmottagning och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.", "records": [ { "info_analysgrad": "Den korta, översiktliga rapporten tvingar förf. att ange utvecklingens breda linjer men med angivande av specifika tillämpningsexempel och med idéer om framtida utveckling.", "info_avsandare": "Claire Forchheimer, numera VD för en läkarmottagning och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.", "info_datumstampel": "September 1988", "info_innehall": "Diskuterar hur vi kan tänja våra sinnen för att på så vis med teknikens hjälp övervinna geografiska och tidsmässiga avstånd. Utgångspunkten är en modell i två dimensionen enkelriktad dubbelriktad kommunikation och individ gmpp. Tonvikten ligger på dubbelriktad eller interaktiv kommunikation och inte minst på möjligheterna att överföra rörlig bild. Beskrivningen är en populär kunskapssammanställning, grundad på artiklar och studiebesök.", "info_method": "Materialet kommer från USA och utgör konsultrapporter, facktidskrifter och produktbroschyrer. Förf. har gjort intervjuer under studieresorna liksom bland forskare på Universitetet i Linköping och på Televerket", "info_mottagare": "Alla med intresse av en bred och aktuell allmän orientering om bild- och mobiltelefon samt andra snabbt föränderliga sätt att kommunicera dubbelriktat gärna i grupp och även med bild", "info_nyhetsvarde": "Översiktlighet parad med lättillgänglighet.", "info_tackning": "Täcker väl utvecklingens huvudlinjer fram till utgivningstidpunkten.", "metadata_uri": "info7.htm", "published_date": "September 1988", "report_file_path": "pdf/info7.pdf", "report_id": "Info 7", "report_name": "Utsträckt kommunikation att tänja våra sinnen", "record_id": 69, "local_path": "data/blobs/5d472b68e9e76198051b553f3ece3a4ba404ad5445cae2b157f09d97351461d8.pdf", "fetch_id": 1266, "pages": 20, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "5d472b68e9e76198051b553f3ece3a4ba404ad5445cae2b157f09d97351461d8" ], "posts": [ "5cd1f952d51f95c0", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 42", "slug": "rapport-42", "title": "Kontorsinformationssystem i den offentliga sektorn", "series": "Rapport", "date": "Oktober 1988", "year": "1988", "body": " Om staten för att genomföra offentliga tjänster och arbetsuppgifter köper eller stöder inköp av avancerade informationssystem, då kan väl själva urvalet av uppgifter liksom stödet utformas så att inte bara själva jobbet blir rationellare skött utan också upphandlingen ger brittisk industri särskild stimulans? Stimulans på två sätt, genom att ge skjuts åt utvecklingen av nya system, och genom att skapa demonstrationsmöjligheter så att marknaden kan övertygas om att den nya tekniken fungerar.\nEtt tjugotal sådana projekt definieras inom regeringskansli, kommuner och landsting, statlig industri, myndigheter och verk. Resultat och erfarenheter studerades av konsulter. Det visar sig viktigt att från början veta vad man skall göra och det i varje etapp. Det är väsentligt att matcha samordningsvilja med en organisation som svarar mot den. Den offentliga sektorn är väl värd att satsa på. Men det är viktigt att undvika dubbla budskap.", "author": "Peter Docherty. Författaren är verksam vid IMIT och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.", "records": [ { "info_analysgrad": "Slutsatsdragningen förs mycket långt flera resonerande och grundligt underbyggda steg.", "info_avsandare": "Peter Docherty. Författaren är verksam vid IMIT och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.", "info_datumstampel": "Oktober 1988", "info_innehall": " Om staten för att genomföra offentliga tjänster och arbetsuppgifter köper eller stöder inköp av avancerade informationssystem, då kan väl själva urvalet av uppgifter liksom stödet utformas så att inte bara själva jobbet blir rationellare skött utan också upphandlingen ger brittisk industri särskild stimulans? Stimulans på två sätt, genom att ge skjuts åt utvecklingen av nya system, och genom att skapa demonstrationsmöjligheter så att marknaden kan övertygas om att den nya tekniken fungerar.\nEtt tjugotal sådana projekt definieras inom regeringskansli, kommuner och landsting, statlig industri, myndigheter och verk. Resultat och erfarenheter studerades av konsulter. Det visar sig viktigt att från början veta vad man skall göra och det i varje etapp. Det är väsentligt att matcha samordningsvilja med en organisation som svarar mot den. Den offentliga sektorn är väl värd att satsa på. Men det är viktigt att undvika dubbla budskap.", "info_method": "Författaren har genom regelbundna besök både \"hos\" experimenten och hos centrala insatser regelbundet följt verksamheten samt studerat all central dokumentation.", "info_mottagare": " Ansvariga för uppläggning av experiment med kontorsinformationsystem av omfattande slag, inte bara inom det offentliga utan även i organisationer och större företag.", "info_nyhetsvarde": "I analys och sammanställning.", "info_tackning": "Sex av de 21 försöken hade hunnit fullföljas. Dämtöver redovisas ytterligare sju utanför de 21, granskade av en organisation CCTA.", "metadata_uri": "rapp42.htm", "published_date": "Oktober 1988", "report_file_path": "pdf/rapport42.pdf", "report_id": "Rapport 42", "report_name": "Kontorsinformationssystem i den offentliga sektorn", "record_id": 70, "local_path": "data/blobs/e3198e20073f9b048efd32bb80d4fefac3b0522b6ae08c20a5391f54fe501e58.pdf", "fetch_id": 1367, "pages": 42, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e3198e20073f9b048efd32bb80d4fefac3b0522b6ae08c20a5391f54fe501e58" ], "posts": [ "7456e8415fb67da8", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 12", "slug": "via-12", "title": "Den automatiserade experten", "series": "Via", "date": "Oktober 1988", "year": "1988", "body": "Detta sönderfaller i två delar. Den ena delen är en sammanfattning av en konferens \"Culture, Language and Artifidal Intelligence\" som hölls i Stockholm i juni 1988. Det blev en kultur- och forskningspolitisk engångsmanifestation som till stor del handlade om det omöjliga i att objektivt avbilda mycket inklusive konferensen. Sammanhang har stor betydelse, nomenklaturer råkar i gungning, mycken kunskap går inte att uttrycka tyst kunskap. Metaforer styr och begränsar därmed också vårt tänkande.\nDen andra delen är en studie av i vilken mån expertsystem verkligen används i USA .Förf. finner att dessa är grovt överreklamerade och att det finnsen rad vandringshistorier om stora tillämpningar som faktiskt aldrig sett dagens ljus annat än i liten skala, kanske på laboratoriet. Nyckelprocessen, att översätta expertens kunskap till systemet, blir också flaskhals och grundproblem.", "author": " Olov Östberg, Randall Whitakeroch Benjamin Amick, III. Förf. är forskare, Olov Östberg professor, då vid Televerket nu vid Statskontoret.", "records": [ { "info_analysgrad": "Går mycket långt i kritisk bearbetning av bägge delmaterielen.", "info_avsandare": " Olov Östberg, Randall Whitakeroch Benjamin Amick, III. Förf. är forskare, Olov Östberg professor, då vid Televerket nu vid Statskontoret.", "info_datumstampel": "Expertsystemen i USA hösten 1987, konferensen alltså i juni 1988.", "info_innehall": "Detta sönderfaller i två delar. Den ena delen är en sammanfattning av en konferens \"Culture, Language and Artifidal Intelligence\" som hölls i Stockholm i juni 1988. Det blev en kultur- och forskningspolitisk engångsmanifestation som till stor del handlade om det omöjliga i att objektivt avbilda mycket inklusive konferensen. Sammanhang har stor betydelse, nomenklaturer råkar i gungning, mycken kunskap går inte att uttrycka tyst kunskap. Metaforer styr och begränsar därmed också vårt tänkande.\nDen andra delen är en studie av i vilken mån expertsystem verkligen används i USA .Förf. finner att dessa är grovt överreklamerade och att det finnsen rad vandringshistorier om stora tillämpningar som faktiskt aldrig sett dagens ljus annat än i liten skala, kanske på laboratoriet. Nyckelprocessen, att översätta expertens kunskap till systemet, blir också flaskhals och grundproblem.", "info_method": "USA-studien är en forskargrupps kritiska granskning, konferensrapporten ett urval och en syntes av vad som sades, strukturerat för denna rapportering.", "info_mottagare": " Alla med intresse av expertsystem och artificiell intelligens, dessutom de som intresserar sig för vetbarhets-, kunskaps- och forskningsproblem.", "info_nyhetsvarde": "Den kritiska granskningen av expertsystemen är till omfattning och djup närmast unik.", "info_tackning": "De mest omtalade expertsystemen i USA vid studiens genomförande har alla granskats. Vad gäller konferensen har av grundläggande skäl bara en viss syntes kunnat göras, och innehållet var givet av konferensprogrammet", "metadata_uri": "via12.htm", "published_date": "Oktober 1988", "report_file_path": "pdf/via12.pdf", "report_id": "Via 12", "report_name": "Den automatiserade experten", "record_id": 71, "local_path": "data/blobs/0bcbfe95b674dba7e51dcbcb97c66feda01c1fbb4f1d735c6c4be48f321ecb23.pdf", "fetch_id": 1451, "pages": 129, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "0bcbfe95b674dba7e51dcbcb97c66feda01c1fbb4f1d735c6c4be48f321ecb23" ], "posts": [ "9c1d871db58c26fb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 43", "slug": "rapport-43", "title": "Storanvändares erfarenheter av avancerad teleteknik", "series": "Rapport", "date": "November 1988", "year": "1988", "body": "En undersökning av hur stora organisationer mest företag utnyttjar den nya teletekniken. Många talar om dess strategiska effekter, oftast dock utan större konkretion. En av teknikens fördelar är dess smidiga formbarhet. Utbildning är en viktig förutsättning. Investeringar görs ofta utan helhetssyn, styckevis och helt efter vad som är lönsamt Ny teknik adderas till gammal. Tillförlitlighet är A och O, standardisering mycket viktig.", "author": "Tomas Müller m.fl. Förf. är verksamma vid konsultföretaget Holst Vedin Information AB, specialiserat på information om avancerad teknik.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grad av analys: Begränsad av intervjuoffrens kunskap och öppenhet breddad genom de internationella och branschvisa jämförelserna.", "info_avsandare": "Tomas Müller m.fl. Förf. är verksamma vid konsultföretaget Holst Vedin Information AB, specialiserat på information om avancerad teknik.", "info_datumstampel": "April 1988", "info_innehall": "En undersökning av hur stora organisationer mest företag utnyttjar den nya teletekniken. Många talar om dess strategiska effekter, oftast dock utan större konkretion. En av teknikens fördelar är dess smidiga formbarhet. Utbildning är en viktig förutsättning. Investeringar görs ofta utan helhetssyn, styckevis och helt efter vad som är lönsamt Ny teknik adderas till gammal. Tillförlitlighet är A och O, standardisering mycket viktig.", "info_method": "Intervjuer, studier av dokument jämförelser inom branscher.", "info_mottagare": "De som behöver känna till utvecklingslinjer och bedömningar vad gäller stora telebrukares erfarenheter, arbetssätt och planer.", "info_nyhetsvarde": "Studiet av just stora användare.", "info_tackning": "De viktiga branscherna bland storanvändare finns med,frånsett flygbolag och försäkringsbolag.", "metadata_uri": "rapp43.htm", "published_date": "November 1988", "report_file_path": "pdf/rapport43.pdf", "report_id": "Rapport 43", "report_name": "Storanvändares erfarenheter av avancerad teleteknik", "record_id": 72, "local_path": "data/blobs/30f9557e75edcac3462455587e86d2b5e4c548bd3564d18849ead3559f42fd55.pdf", "fetch_id": 1368, "pages": 80, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "30f9557e75edcac3462455587e86d2b5e4c548bd3564d18849ead3559f42fd55" ], "posts": [ "219151b9f3a0ed79", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 44", "slug": "rapport-44", "title": "TELDOKs Årsbok", "series": "Rapport", "date": "Supplement 1988", "year": "1988", "body": "1987 gav TELDOK ut Telematikens Årsbok. Detta är en uppdatering \"en halv årsbok\". Statistik och andra tabellmässiga uppgifter har sålunda byggts på men referensramen är tidigare årsbokens. Likaså har namn- och referenslistor, kalendarium etc. förnyats. De kvalitativa, resonerande avsnitten är fårre och kortare och tar upp aktualiteter, bla. utvecklingen i några viktiga länder, forskningssamverkan internationellt liberalisering och standardisering.", "author": "Tomas Müller, Gull-May Holst m.fl. Arbetet har hållits samman av Holst Vedin Information AB (numera Communicativa AB), ett konsultföretag spedaliserat på information om avancerad teknik. Medarbetare har hämtats även från branschorgan och journalistik.", "records": [ { "info_avsandare": "Tomas Müller, Gull-May Holst m.fl. Arbetet har hållits samman av Holst Vedin Information AB (numera Communicativa AB), ett konsultföretag spedaliserat på information om avancerad teknik. Medarbetare har hämtats även från branschorgan och journalistik.", "info_datumstampel": "September 1988", "info_innehall": "1987 gav TELDOK ut Telematikens Årsbok. Detta är en uppdatering \"en halv årsbok\". Statistik och andra tabellmässiga uppgifter har sålunda byggts på men referensramen är tidigare årsbokens. Likaså har namn- och referenslistor, kalendarium etc. förnyats. De kvalitativa, resonerande avsnitten är fårre och kortare och tar upp aktualiteter, bla. utvecklingen i några viktiga länder, forskningssamverkan internationellt liberalisering och standardisering.", "info_method": "Sammanställning av statistik och fakta ur varierande faktakällor, elva svårtillgängliga\teller privata. Kompilering av uppgifter om händelser som inträffat etc.", "info_mottagare": "Alla som behöver ett referensverk för utvecklingen inom telematik, d.v.s. tele, datorer, informationsteknik.", "info_nyhetsvarde": "Årsbokens och referensverkets.", "info_tackning": "Ojämn och betingad av tillgången på statistik, ojämn för tex. programvara, detaljerad vad gäller bankomater m.m.", "metadata_uri": "rapp44.htm", "published_date": "Supplement 1988", "report_file_path": "pdf/rapport44.pdf", "report_id": "Rapport 44", "report_name": "TELDOKs Årsbok", "record_id": 73, "local_path": "data/blobs/79e5e17d081c6fb5424cc541bd70dfe19b1c5034734481f16cff5928085d9fd1.pdf", "fetch_id": 1370, "pages": 158, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "79e5e17d081c6fb5424cc541bd70dfe19b1c5034734481f16cff5928085d9fd1" ], "posts": [ "4a5085ee5e160d3d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 8", "slug": "info-8", "title": "Datorgrafik och kommunikation", "series": "Info", "date": "November 1988", "year": "1988", "body": " Beskriver alla slags datorsystem för att \"teckna\", d.v.s. datorstödd konstruktion, kartografi, bildbehandling, simulering, kontorsinformation och grafisk formgivning samt medicin. De olika funktionella delarna, såsom bildskärmar, inmatningsorgan, minnen och utmatningsorgan behandlas, liksom nätverk och andra telekommunikations frågor. Här finns framskrivningar av utvecklingen både vad gäller pris och användning liksom aktuella kostnadsuppgifter.\nGrafiskt arbete desktop publishing presentationssystem samt konstruktion CAD behandlas mer i detalj.", "author": "Roland Nameth driver ett konsultföretag för datorgrafik. Vision Rainbow Computer Graphics Consultants.", "records": [ { "info_analysgrad": "Den kunniga översiktens.", "info_avsandare": "Roland Nameth driver ett konsultföretag för datorgrafik. Vision Rainbow Computer Graphics Consultants.", "info_datumstampel": "November 1988.", "info_innehall": " Beskriver alla slags datorsystem för att \"teckna\", d.v.s. datorstödd konstruktion, kartografi, bildbehandling, simulering, kontorsinformation och grafisk formgivning samt medicin. De olika funktionella delarna, såsom bildskärmar, inmatningsorgan, minnen och utmatningsorgan behandlas, liksom nätverk och andra telekommunikations frågor. Här finns framskrivningar av utvecklingen både vad gäller pris och användning liksom aktuella kostnadsuppgifter.\nGrafiskt arbete desktop publishing presentationssystem samt konstruktion CAD behandlas mer i detalj.", "info_method": "En kunnigs kunniga översikt", "info_mottagare": "Alla som behöver en översikt över eller en första introduktion till området datoriserad grafik.", "info_nyhetsvarde": "En lättillgänglig, grundläggande och vältäckande översikt.", "info_tackning": "Alla väsentliga tillämpningar av datorgrafik i dag; de mest utnyttjade är utförligare beskrivna.", "metadata_uri": "info8.htm", "published_date": "November 1988", "report_file_path": "pdf/info8.pdf", "report_id": "Info 8", "report_name": "Datorgrafik och kommunikation", "record_id": 74, "local_path": "data/blobs/f52a9c2466bb6a956beeb31f380e0223530eff7d199e9ada009aae4a27d1b7fe.pdf", "fetch_id": 1267, "pages": 28, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f52a9c2466bb6a956beeb31f380e0223530eff7d199e9ada009aae4a27d1b7fe" ], "posts": [ "5a8c979e11024962", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 45", "slug": "rapport-45", "title": "KommunKOM och NorrKOM pilotprojekt och systemintroduktion", "series": "Rapport", "date": "December 1988", "year": "1988", "body": "De två KOM-systemen är elektroniska brevlådor och anslagstavlor för kommunalt bruk. Rapporten är den första i en serie, där utvecklingen vad gäller denna nya kommunikationstillämpning kommer att studeras och rapporteras. I KommunKOM har man hunnit gå över från QZs KOM till det \"modernare\" Portacom. Själva användningen är en besvikelse. Det är svårt att efter nyhetens behag upprätthålla tillräcklig trafik, ha en \"kritisk massa\" som gör det nödvändigt att titta i brevlådan. Det hänger delvis samman med att det inte finns tillräckligt med terminaler och motsvarande, som gör det lätt att kommunicera. Kostnaderna visar sig också avskräckande. Aktiva konferensledare är ytterligare en svåruppfylld förutsättning. För Kommundata internt har KommunKOM hunnit växa sig betydelsefullt NorrKOM har en positiv utveckling. Därtill bidrar inte minst ett delsystem SkolKOM, som svarar för en tredjedel av NorrKOM.", "author": "Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet", "records": [ { "info_analysgrad": "Djupgående men också diskuterande redovisning. Dessa kommer att öka ytterligare med framtida rapporter.", "info_avsandare": "Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet", "info_datumstampel": "December 1988.", "info_innehall": "De två KOM-systemen är elektroniska brevlådor och anslagstavlor för kommunalt bruk. Rapporten är den första i en serie, där utvecklingen vad gäller denna nya kommunikationstillämpning kommer att studeras och rapporteras. I KommunKOM har man hunnit gå över från QZs KOM till det \"modernare\" Portacom. Själva användningen är en besvikelse. Det är svårt att efter nyhetens behag upprätthålla tillräcklig trafik, ha en \"kritisk massa\" som gör det nödvändigt att titta i brevlådan. Det hänger delvis samman med att det inte finns tillräckligt med terminaler och motsvarande, som gör det lätt att kommunicera. Kostnaderna visar sig också avskräckande. Aktiva konferensledare är ytterligare en svåruppfylld förutsättning. För Kommundata internt har KommunKOM hunnit växa sig betydelsefullt NorrKOM har en positiv utveckling. Därtill bidrar inte minst ett delsystem SkolKOM, som svarar för en tredjedel av NorrKOM.", "info_method": "Faktisk redovisning av vad som sker i nätet inklusive statistik över användningens utveckling etc.", "info_mottagare": "Alla som är intresserade av elekttoniska post- och konferenssystem, samt de som arbetar med telematik i den offentliga sektorn, särskilt kommuner och skola.", "info_nyhetsvarde": "Studieområdet i kommuners användning av elektroniska meddelandesystem; serien av \"avläsningspunkter\" nu och i framtiden.", "info_tackning": "Täcker det som rubriken utsäger.", "metadata_uri": "rapp45.htm", "published_date": "December 1988", "report_file_path": "pdf/rapport45.pdf", "report_id": "Rapport 45", "report_name": "KommunKOM och NorrKOM pilotprojekt och systemintroduktion", "record_id": 75, "local_path": "data/blobs/18a2a90482bf4275cdf25457bc013a7047b8ce04fc56a326268601621ed8ac31.pdf", "fetch_id": 1371, "pages": 47, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "18a2a90482bf4275cdf25457bc013a7047b8ce04fc56a326268601621ed8ac31" ], "posts": [ "0c276d7c4f5e3dee", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 46", "slug": "rapport-46", "title": "Information Technology Requires Dramatic Organizational Changes", "series": "Rapport", "date": "December 1988", "year": "1988", "body": "Rapporterar från ett internationellt seminarium sommaren 1988, med temat hur informationstekniken påverkar industriella organisationer och deras arbetssätt Tyngdpunkten ligger på bilindustrin, inte endast General Motors och dess Saturnus-projekt utan också Volvo samt mer generellt japanska tillverkare. Dessutom diskuteras med utförlig statistik och fallbeskrivningar det senaste inom filöverföring (EDI), VAN, intelligenta nät och elektroniska meddelandesystem (som jämförs).", "author": "Göte Andersson (red.). General Motors och Volvo representeras av James Lewandows W resp. Tammo Wellemets, båda med ansvar för resp. företags utveckling inklusive informationsteknikens utnyttjande. Robert C Cole är professor i Michigan med lång erfarenhet av japansk, amerikansk och svensk bilindustri. Percy Tannenbaum och Richard Adler studerar och beforskar bägge det praktiska utnyttjandet av tele- och informationsteknik med Kalifornien som utsiktspunkt Barbara Lucas är konsult marknadsutveckling beträffande teletjänster m m, verk-\nsam. Massachusetts, medan William A Lucas är rådgivare vad gäller internationella elektroniska meddelandessystem åt västtyska televerket.", "records": [ { "info_analysgrad": "Föredragshållarnas, d.v.s. djupgående.", "info_avsandare": "Göte Andersson (red.). General Motors och Volvo representeras av James Lewandows W resp. Tammo Wellemets, båda med ansvar för resp. företags utveckling inklusive informationsteknikens utnyttjande. Robert C Cole är professor i Michigan med lång erfarenhet av japansk, amerikansk och svensk bilindustri. Percy Tannenbaum och Richard Adler studerar och beforskar bägge det praktiska utnyttjandet av tele- och informationsteknik med Kalifornien som utsiktspunkt Barbara Lucas är konsult marknadsutveckling beträffande teletjänster m m, verk-\nsam. Massachusetts, medan William A Lucas är rådgivare vad gäller internationella elektroniska meddelandessystem åt västtyska televerket.", "info_datumstampel": "Midsommar 1988", "info_innehall": "Rapporterar från ett internationellt seminarium sommaren 1988, med temat hur informationstekniken påverkar industriella organisationer och deras arbetssätt Tyngdpunkten ligger på bilindustrin, inte endast General Motors och dess Saturnus-projekt utan också Volvo samt mer generellt japanska tillverkare. Dessutom diskuteras med utförlig statistik och fallbeskrivningar det senaste inom filöverföring (EDI), VAN, intelligenta nät och elektroniska meddelandesystem (som jämförs).", "info_method": "Sammanfattningar av anföranden, ibland av författarna själva ibland av redaktören. Alla inläggen har bearbetas i efterhand av resp. talare.", "info_mottagare": "Beslutsfattare och \"policy makers\" vad gäller planering, install ation och användning av informationsteknik för hela organisationer, främst tillverkande industrier samt även meddelandesystem och metoder fö rfilöverföring generellt", "info_nyhetsvarde": "Dels General Motors planer, dels uppgifter om EDI och elektronisk post dels hela kombinationen av jämförande fakta från olika delar av världen.", "info_tackning": "Ett stora organisationers perspektiv, främst industriell produktion.", "metadata_uri": "rapp46.htm", "published_date": "December 1988", "report_file_path": "pdf/rapport46.pdf", "report_id": "Rapport 46", "report_name": "Information Technology Requires Dramatic Organizational Changes", "record_id": 76, "local_path": "data/blobs/9a6d408e520bebcd91d25e5405d8e4e6c0b5f22832656119fdd07df84361cc66.pdf", "fetch_id": 1372, "pages": 58, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "9a6d408e520bebcd91d25e5405d8e4e6c0b5f22832656119fdd07df84361cc66" ], "posts": [ "f5ca4dc615f514d4", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 47", "slug": "rapport-47", "title": "Standardisering i Storbritannien", "series": "Rapport", "date": "Februari 1989", "year": "1989", "body": "Studieresan genomfördes mot en bakgrund av en tidigare liknande resa 1984. Som titeln utsäger, stod standardiseringsarbetet i centrum, både vid Londonbörsen, inom Storbritanniens \"Statskontor\" CCTA vid X-Open, understött av Department ofTrade and Industry och inom British Telecom. Vid förra resan var Alvey-programmet högaktuellt, och det var naturligt att se hur det utvecklats. Mest besvikelser men studier vid det kraftfulla SPRU, Science Policy Reserarch Unit, kan ge mer besked i framtiden. British Telecoms konkurrent Mercury bidrog till reseintrycken, liksom liberaliseringens övervakningsorgan Oftel. Vidare finns rapporter från Turing-institutet ett centrum för utveckling av artificiell intelligens och två mässor.", "author": "Peter Magnusson och Agneta Qwerin (red.). Av sjutton resenärer bidrar sexton med endera eller bägge av personliga intryck resp. rapport från ett specifikt besök, konferens etc. Bidragen bygger på vederbörandes speciella kompetens inom resp. tema Representationen från offentlig förvaltning var stor.", "records": [ { "info_analysgrad": "Naturligtvis begränsad till besöksobjekt och intervjuade men inom dessa ramar djupgående.", "info_avsandare": "Peter Magnusson och Agneta Qwerin (red.). Av sjutton resenärer bidrar sexton med endera eller bägge av personliga intryck resp. rapport från ett specifikt besök, konferens etc. Bidragen bygger på vederbörandes speciella kompetens inom resp. tema Representationen från offentlig förvaltning var stor.", "info_datumstampel": "Resan gjordes i november 1988.", "info_innehall": "Studieresan genomfördes mot en bakgrund av en tidigare liknande resa 1984. Som titeln utsäger, stod standardiseringsarbetet i centrum, både vid Londonbörsen, inom Storbritanniens \"Statskontor\" CCTA vid X-Open, understött av Department ofTrade and Industry och inom British Telecom. Vid förra resan var Alvey-programmet högaktuellt, och det var naturligt att se hur det utvecklats. Mest besvikelser men studier vid det kraftfulla SPRU, Science Policy Reserarch Unit, kan ge mer besked i framtiden. British Telecoms konkurrent Mercury bidrog till reseintrycken, liksom liberaliseringens övervakningsorgan Oftel. Vidare finns rapporter från Turing-institutet ett centrum för utveckling av artificiell intelligens och två mässor.", "info_method": "Personliga bidrag från resenärerna.", "info_mottagare": "Den som är intresserad av Storbritannien allmänt samt dess Alveyprogram - d.v.s. användarintierade praktiska IT-satsningar samt den som vill följa standardiseringsarbetet.", "info_nyhetsvarde": " Det samlade greppet över offentlig databehandling och telestandardisering samt jämförelsen med läget fyra år tidigare.", "info_tackning": "Brittisk offentlig förvaltning med utflykter till forskning men med utlämnande av industrin.", "metadata_uri": "rapp47.htm", "published_date": "Februari 1989", "report_file_path": "pdf/rapport47.pdf", "report_id": "Rapport 47", "report_name": "Standardisering i Storbritannien", "record_id": 77, "local_path": "data/blobs/faa482a291a64aba495674266e245ff6e2c6f6c3543a436216992c77d54ced9f.pdf", "fetch_id": 1373, "pages": 90, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "faa482a291a64aba495674266e245ff6e2c6f6c3543a436216992c77d54ced9f" ], "posts": [ "cd24592c2e389900", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 48", "slug": "rapport-48", "title": "Några kommuners och Kommunförbundets användning av system för datorförmedlad kommunikation", "series": "Rapport", "date": "Juli 1989", "year": "1989", "body": "Genom initiativ av KommunData och Umeå Universitet har flera kommuner börjat utnyttja elektroniska meddelande- och mötessystem se också TELDOK Rapport 45. Detta är en lägesrapport från denna verksamhet. Fokus är på Kommunförbundet Sundsvall, Nacka och Umeå. Varje projekt som kommit igång har minst en eldsjäl. När SkolKom drogs ner minskade också hela verksamheten. Problem med systemavbrott skapar negativa attityder till systemet.", "author": "Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet och inte själv engagerad i införandet av de aktuella systemen.", "records": [ { "info_analysgrad": "Rapporten går i sin analys längre än till enbart faktaredovisning. Genom att det är en lägesrapport är den ännu inte heltäckande eller slutgiltig.", "info_avsandare": "Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet och inte själv engagerad i införandet av de aktuella systemen.", "info_datumstampel": "Utgivning juli 1989.", "info_innehall": "Genom initiativ av KommunData och Umeå Universitet har flera kommuner börjat utnyttja elektroniska meddelande- och mötessystem se också TELDOK Rapport 45. Detta är en lägesrapport från denna verksamhet. Fokus är på Kommunförbundet Sundsvall, Nacka och Umeå. Varje projekt som kommit igång har minst en eldsjäl. När SkolKom drogs ner minskade också hela verksamheten. Problem med systemavbrott skapar negativa attityder till systemet.", "info_method": "Beskrivningen bygger på konferenserna d.v.s. olika typer av statistik och utdrag ur meddelanden/konferensinlägg.", "info_mottagare": "Alla med intresse dels för elektroniska konferens- och kommunikationssystem, dels för kommunikation inom kommun och offentlig verksamhet.", "info_nyhetsvarde": "Som lägesrapport mitt emellan TELDOK Rapport 45 och slutrapporten från projektet TELDOK Rapport 55.", "info_tackning": "En naturlig begränsning är uppenbarligen att det gäller vissa kommuner, med pionjärintresse, samt en viss typ av konferenssystem med specifika karakteristika.", "metadata_uri": "rapp48.htm", "published_date": "Juli 1989", "report_file_path": "pdf/rapport48.pdf", "report_id": "Rapport 48", "report_name": "Några kommuners och Kommunförbundets användning av system för datorförmedlad kommunikation", "record_id": 78, "local_path": "data/blobs/5894cc533e6dda7b05d2fe8cfa5afe5dca478a5a2a9e8f1c5ee046968a0bd279.pdf", "fetch_id": 1374, "pages": 56, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "5894cc533e6dda7b05d2fe8cfa5afe5dca478a5a2a9e8f1c5ee046968a0bd279" ], "posts": [ "93ea8afd11072186", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 49", "slug": "rapport-49", "title": "Lära mer i arbetet med bilder över telenätet", "series": "Rapport", "date": "Juli 1989", "year": "1989", "body": "I Danmark har man satsat på \"hybridnätet\", ett telenät med hög kapacitet för informationsöverföring utan att överallt förlita sig på optiska fibrer.I ett omfattande samhällsexperiment har man erbjudit resurser till att driva projekt på basen av denna nya tekniska möjlighet för informationsöverföring, t ex med levande bilder. Fyra tillämpningar beskrivs: veterinärer som snabbare kan hjälpa sjuka djur; utbildning i och på jobbet tex i fabriken; video i lärarpraktik som för samman teoretiker och praktiken och tandläkare som ger bättre vård med röntgenrådgivning. Intressant nog räcker det ofta med \"halvrörliga\" bilder.", "author": "Mats Utbult är journalist med inriktning på informationsteknikens tillämpningar.", "records": [ { "info_analysgrad": "Bygger i stor utsträckning på de intervjuade, som refereras ordagrant ett avslutande kapitel ger också ett svenskt framtidsperspektiv.", "info_avsandare": "Mats Utbult är journalist med inriktning på informationsteknikens tillämpningar.", "info_datumstampel": "Juli 1989", "info_innehall": "I Danmark har man satsat på \"hybridnätet\", ett telenät med hög kapacitet för informationsöverföring utan att överallt förlita sig på optiska fibrer.I ett omfattande samhällsexperiment har man erbjudit resurser till att driva projekt på basen av denna nya tekniska möjlighet för informationsöverföring, t ex med levande bilder. Fyra tillämpningar beskrivs: veterinärer som snabbare kan hjälpa sjuka djur; utbildning i och på jobbet tex i fabriken; video i lärarpraktik som för samman teoretiker och praktiken och tandläkare som ger bättre vård med röntgenrådgivning. Intressant nog räcker det ofta med \"halvrörliga\" bilder.", "info_method": "Intervjuer och studier på fältet.", "info_mottagare": "Personer intresserade av praktiska erfarenheter av bildkommunikation;företrädareför de grupper som återfinns i de praktiska experimenten, alltså veterinärer, tandläkare och pedagogiskt engagerade; och intressenter i informationsteknikens \"politik\".", "info_nyhetsvarde": "Tidig introduktion till konkreta resultat av de danska försöken.", "info_tackning": "Några konkreta utsnitt ur hybridnätsförsöken, varav det finns flera än de i denna rapport. Liksom fjärrutbildning etc prövats även på andra håll.", "metadata_uri": "rapp49.htm", "published_date": "Juli 1989", "report_file_path": "pdf/rapport49.pdf", "report_id": "Rapport 49", "report_name": "Lära mer i arbetet med bilder över telenätet", "record_id": 79, "local_path": "data/blobs/e5a1beea5b432d7b3da9ef7d8a3d1f1b2b1c195ddec624bab23b22f0034b6958.pdf", "fetch_id": 1375, "pages": 76, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e5a1beea5b432d7b3da9ef7d8a3d1f1b2b1c195ddec624bab23b22f0034b6958" ], "posts": [ "6f429470ab293a8b", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 50", "slug": "rapport-50", "title": "TELDOKs Årsbok 1989/90", "series": "Rapport", "date": "Juli 1989", "year": "1989", "body": "Statistisk och annan redovisning av vad som händer inom telematik och informationsteknik: telekostnader; tillämpningsområden; integrationen teleteknik-datorer; telefax och elektronisk post OSI, EDI etc; mobil och satellitkommunikation. Tonvikten ligger på svenska fakta inklusive ett kalendarium och förtecknigar över mässor och konferenser samt talare. Referenskapitel är ordlistan; TELDOKs aktuella utgivning; övrig aktuell litteratur.", "author": "Gull-May Host (huvudred.). Personal inom konsultföretaget Communicativa AB,förstärkt med olika specialister. ", "records": [ { "info_analysgrad": "Begränsad utom vad gäller några valda aktuella temata.", "info_avsandare": "Gull-May Host (huvudred.). Personal inom konsultföretaget Communicativa AB,förstärkt med olika specialister. ", "info_datumstampel": "Utgiven juli 1989.", "info_innehall": "Statistisk och annan redovisning av vad som händer inom telematik och informationsteknik: telekostnader; tillämpningsområden; integrationen teleteknik-datorer; telefax och elektronisk post OSI, EDI etc; mobil och satellitkommunikation. Tonvikten ligger på svenska fakta inklusive ett kalendarium och förtecknigar över mässor och konferenser samt talare. Referenskapitel är ordlistan; TELDOKs aktuella utgivning; övrig aktuell litteratur.", "info_method": "Statistiksammanställning frå ni stort sett alla relevanta och tillgängliga källor samt försök till analys av ett antal aktuella utvecklingsområden.", "info_mottagare": "Alla med intresse av ett referensverk för informationsteknikens aktuella utveckling sådan den speglas i främst siffror och debatt samt aktiviteter.", "info_nyhetsvarde": "Unik sammanställning, naturligtvis med en aktualitet som avtar med tiden vilket inte hindrar att åtskillig statistik är färsk länge.", "info_tackning": "Begränsas till där statistik finns tillgänglig vilket inte hindrar att omfånget är ca 260 sidor.", "metadata_uri": "rapp50.htm", "published_date": "Juli 1989", "report_file_path": "pdf/rapport50.pdf", "report_id": "Rapport 50", "report_name": "TELDOKs Årsbok 1989/90", "record_id": 80, "local_path": "data/blobs/cbb49215c231a4065a86442c3c35b704f90259b6d8b6b81904062dbf137f37f4.pdf", "fetch_id": 1377, "pages": 269, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "cbb49215c231a4065a86442c3c35b704f90259b6d8b6b81904062dbf137f37f4" ], "posts": [ "c345a9ebe86e78b5", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 13", "slug": "via-13", "title": "SkolKOM ett elektroniskt konferenssystem för skolan", "series": "Via", "date": "Juli 1989", "year": "1989", "body": "Det datorbaserade konferenssystemet KOM har utnyttjats för några olika arbetsuppgifter i skolan, såsom erfarenhetsutbyte och debatt, information samt utbildning. Diskussioner bör helst ha en mötesledare. Teman för debatt har varit ämnena ekonomi, svenska, samhällskunskap, datorn i skolan och lärande och kunskap. När det gällde information var denna mestadels enkelriktad, och redovisade nyheter från forskning och utveckling, läromedel och skolans kalendarium. Utbildningen inriktades dels på att lära ut användningen av själva konferenstekniken, dels kommunikation mer allmänt, dels också informationssökning i en referensdatabas. En föreläsning genomfördes via systemet. Resurspersoner behövs om det hela skall fungera.", "author": "Monica Andersson var projektledare.", "records": [ { "info_analysgrad": "Långtgående strävan efter att sammanfatta erfarenheterna och att tolka dessa.", "info_avsandare": "Monica Andersson var projektledare.", "info_datumstampel": "Genomfördes 1988, rapporten från juli 1989.", "info_innehall": "Det datorbaserade konferenssystemet KOM har utnyttjats för några olika arbetsuppgifter i skolan, såsom erfarenhetsutbyte och debatt, information samt utbildning. Diskussioner bör helst ha en mötesledare. Teman för debatt har varit ämnena ekonomi, svenska, samhällskunskap, datorn i skolan och lärande och kunskap. När det gällde information var denna mestadels enkelriktad, och redovisade nyheter från forskning och utveckling, läromedel och skolans kalendarium. Utbildningen inriktades dels på att lära ut användningen av själva konferenstekniken, dels kommunikation mer allmänt, dels också informationssökning i en referensdatabas. En föreläsning genomfördes via systemet. Resurspersoner behövs om det hela skall fungera.", "info_method": "Diskussioner inom projektgruppen, studier av meddelandetrafiken i konferenssystemet.", "info_mottagare": "Utbildningssystemet personer med intresse för elektroniska meddelandesystem.", "info_nyhetsvarde": "Den översiktliga sammanfattningen av ett allsidigt och ganska omfattande experiment.", "info_tackning": "Begränsat till just detta försök.", "metadata_uri": "via13.htm", "published_date": "Juli 1989", "report_file_path": "pdf/via13.pdf", "report_id": "Via 13", "report_name": "SkolKOM ett elektroniskt konferenssystem för skolan", "record_id": 81, "local_path": "data/blobs/547d987a7e196382da8b9244f69207b9466b3e34a5d331a19318820cfc680cac.pdf", "fetch_id": 1452, "pages": 32, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "547d987a7e196382da8b9244f69207b9466b3e34a5d331a19318820cfc680cac" ], "posts": [ "0bf9a23bf0127680", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 14", "slug": "via-14", "title": "Online i Australien", "series": "Via", "date": "September 1989", "year": "1989", "body": "En jämförelse visar att marknaden för online-databaser i Norden är mycket mer diversifierad än den i Australien: det finns dubbelt så många baser. Det räcker med sex databasvärdar för att nå fyra femtedelar av de australiska databaserna i Norden skulle det krävas hundratalet Antalet sökspråk uppvisar samma olikhet i struktur, alltså fa ̊i Australien men flera tiotal i Norden.", "author": "Elisabet Mickos är expert på databaser och en av de drivande bakom det nordiska nätet Scannet.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grad av analys: Genom författarinnans bakgrund på området djupgående i sin jämförelse Australien-Norden.", "info_avsandare": "Elisabet Mickos är expert på databaser och en av de drivande bakom det nordiska nätet Scannet.", "info_datumstampel": " Utgiven i september 1989.", "info_innehall": "En jämförelse visar att marknaden för online-databaser i Norden är mycket mer diversifierad än den i Australien: det finns dubbelt så många baser. Det räcker med sex databasvärdar för att nå fyra femtedelar av de australiska databaserna i Norden skulle det krävas hundratalet Antalet sökspråk uppvisar samma olikhet i struktur, alltså fa ̊i Australien men flera tiotal i Norden.", "info_method": "Författarinnan har gjort studiebesök i Australien och kunnat göra jämförelser mot bakgrund av djupgående kunskaper och erfarenheter från Norden.", "info_mottagare": "Den som är intresserad av utvecklingen av bibliografiska databaser och online-tjänster samt ett litet lands sätt att hantera en internationell informationsresurs.", "info_nyhetsvarde": "Specialinriktad rapport från ett i detta avseende okänt land.", "info_tackning": "Täcker \"hela universum\" av bibliografiska online-databaser.", "metadata_uri": "via14.htm", "published_date": "September 1989", "report_file_path": "pdf/via14.pdf", "report_id": "Via 14", "report_name": "Online i Australien", "record_id": 82, "local_path": "data/blobs/1c93b22d6810f5fec8b2c81b31dccc0a53f6faf95e5c661de70b7580ff1a0ea3.pdf", "fetch_id": 1453, "pages": 46, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "1c93b22d6810f5fec8b2c81b31dccc0a53f6faf95e5c661de70b7580ff1a0ea3" ], "posts": [ "78d8f4081a2c9bb6", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 51", "slug": "rapport-51", "title": "Datorer i småföretag", "series": "Rapport", "date": "Oktober 1989", "year": "1989", "body": "Redovisar undersökningar av datoranvändning i småföretag i Västerbotten samt i Växjö-regionen. Dessa företag möter en rad problem; reliefen mellan de två olika regionerna är intressant Slutresultatet av analysen blir en fem punkters lista över vad man, d.v.s. det lilla företaget bör göra: själv sätta sig in i datorområdet-självständigt förankring och involvering av eldsjälar; plan för hela datoriseringen; start i det enkla utan att förlora helhetsbilden; etablering av varaktiga relationer med någon leverantör.", "author": "Mats Glader. Författaren är forskare och konsult", "records": [ { "info_analysgrad": "Går genom författarens egen erfarenhet utanför den torra enkätredovisningen till tolkning och de fem goda råden.", "info_avsandare": "Mats Glader. Författaren är forskare och konsult", "info_datumstampel": "Oktober 1989. Undersökningarna genomfördes 1986-88.", "info_innehall": "Redovisar undersökningar av datoranvändning i småföretag i Västerbotten samt i Växjö-regionen. Dessa företag möter en rad problem; reliefen mellan de två olika regionerna är intressant Slutresultatet av analysen blir en fem punkters lista över vad man, d.v.s. det lilla företaget bör göra: själv sätta sig in i datorområdet-självständigt förankring och involvering av eldsjälar; plan för hela datoriseringen; start i det enkla utan att förlora helhetsbilden; etablering av varaktiga relationer med någon leverantör.", "info_method": "Enkätundersökningar samt personliga erfarenheter av att arbeta med datorinförande i småföretag.", "info_mottagare": "Mindre företag, dator- och tillämpningsföretag samt forskare och \"småföretagens vänner\".", "info_nyhetsvarde": "Ligger dels i undersökningsmaterialet dels i författarens slutsatser och råd.", "info_tackning": "Undersökningen som sådan färgas naturligtvis av näringsstrukturen i de regioner där den genomförts. Och varje informationsteknisk tillämpning är ju tidsfärgad.", "metadata_uri": "rapp51.htm", "published_date": "Oktober 1989", "report_file_path": "pdf/rapport51.pdf", "report_id": "Rapport 51", "report_name": "Datorer i småföretag", "record_id": 83, "local_path": "data/blobs/93a4181713c506357377258e08985a8b1a8024610d30de339d4dbfb67896a216.pdf", "fetch_id": 1378, "pages": 87, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "93a4181713c506357377258e08985a8b1a8024610d30de339d4dbfb67896a216" ], "posts": [ "7b427ad27521fd3d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 52", "slug": "rapport-52", "title": "Informationsteknik i Australien", "series": "Rapport", "date": "Oktober 1989", "year": "1989", "body": "Australien är ett ungt land, med en befolkning som är dubbla Sveriges, men mycket mer glesbefolkat Informationstekniken borde kunna utnyttjas för att överbrygga avstånd. Här har skett en avreglering och så präglas landet av att det är en förbundsstat För att stötta egen informationsteknisk industri vill man få fram riskkapital, och den asiatiska marknaden tycks närliggande. Den offentliga sektorn är ofta pionjär vad gäller tillämpning av informationsteknik. Digital kommunikation ägnas särskilt intresse.", "author": "Tiina Läärä var tidigare verksam vid Statskontoret nu vid Infotech Communicator.", "records": [ { "info_analysgrad": "I huvudsak en saklig och allsidig beskrivning av dagsläge och planer på valda områden.", "info_avsandare": "Tiina Läärä var tidigare verksam vid Statskontoret nu vid Infotech Communicator.", "info_datumstampel": "Resa i slutet av 1988, rapporten från oktober 1989.", "info_innehall": "Australien är ett ungt land, med en befolkning som är dubbla Sveriges, men mycket mer glesbefolkat Informationstekniken borde kunna utnyttjas för att överbrygga avstånd. Här har skett en avreglering och så präglas landet av att det är en förbundsstat För att stötta egen informationsteknisk industri vill man få fram riskkapital, och den asiatiska marknaden tycks närliggande. Den offentliga sektorn är ofta pionjär vad gäller tillämpning av informationsteknik. Digital kommunikation ägnas särskilt intresse.", "info_mottagare": " I första hand den som är intresserad av politik för informationsteknikens utveckling visavi samhällets, samt av regionala aspekter.", "info_nyhetsvarde": "Bortsett från i OECDs rapporter tenderar Australien att glömmas bort, fast landet från svenskt perspektiv har intresse.", "info_tackning": "Koncentration på offentliga sektorn och dess åtgärder, inklusive avreglering etc.", "metadata_uri": "rapp52.htm", "published_date": "Oktober 1989", "report_file_path": "pdf/rapport52.pdf", "report_id": "Rapport 52", "report_name": "Informationsteknik i Australien", "record_id": 84, "local_path": "data/blobs/de213748a4de52f404a791733a0e9c5d4c8292686e3de2b04767b27b5c511017.pdf", "fetch_id": 1379, "pages": 80, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "de213748a4de52f404a791733a0e9c5d4c8292686e3de2b04767b27b5c511017" ], "posts": [ "164e0601fb495ad2", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 15", "slug": "via-15", "title": "Data- och telekommunikationer hur påverkas den regionala utvecklingen? Oktober 1989", "series": "Via", "date": "", "year": "", "body": "Stockholms län inrymmer även glesbygd och således åtskilliga frågeställningar kring regional utveckling. Tillsammans med Televerket har man velat belysa vad informationstekniken kan bidra med. Sålunda belyser några av uppsatserna direkt informationsteknikens möjligheter till decentralisering och dekoncentration, liksom dess mer allmänna utvecklingstendenser. Här finns också ett antal fallstudier. I Televerket självt har man prövat med att omlokalisera teletjänstarbete. Utbildning med hjälp av datorer belyses med några exempel. En småföretagare ger en dråplig, och beklämmande, skildring av hur det är omöjligt att ens få besked om informationsteknisk utrustning fungerar smärtfritt samman, eller alls fungerar här dessutom för något så ytligt sett trivialt som sökning i databaser. Televerkets databastjänst presenteras och, som dessert, några olika scenarier för Stockholms-\nregionens utveckling.", "author": "Stockholms län och Televerket där de tre ansvariga är verksamma Nordqvist och Öberg på Länsstyrelsen, Åkehag på Televerket Stockholm.", "records": [ { "info_analysgrad": "Respektive uppsats strävar efter analys med fallstudier etc. som illustrationer.", "info_avsandare": "Stockholms län och Televerket där de tre ansvariga är verksamma Nordqvist och Öberg på Länsstyrelsen, Åkehag på Televerket Stockholm.", "info_datumstampel": "Utgiven i oktober 1989.", "info_innehall": "Stockholms län inrymmer även glesbygd och således åtskilliga frågeställningar kring regional utveckling. Tillsammans med Televerket har man velat belysa vad informationstekniken kan bidra med. Sålunda belyser några av uppsatserna direkt informationsteknikens möjligheter till decentralisering och dekoncentration, liksom dess mer allmänna utvecklingstendenser. Här finns också ett antal fallstudier. I Televerket självt har man prövat med att omlokalisera teletjänstarbete. Utbildning med hjälp av datorer belyses med några exempel. En småföretagare ger en dråplig, och beklämmande, skildring av hur det är omöjligt att ens få besked om informationsteknisk utrustning fungerar smärtfritt samman, eller alls fungerar här dessutom för något så ytligt sett trivialt som sökning i databaser. Televerkets databastjänst presenteras och, som dessert, några olika scenarier för Stockholms-\nregionens utveckling.", "info_method": "Ett antal författare har anlitats, med uppdrag att skriva på vardera ett område som ligger inom respektive bidragsgivares kompetens.", "info_mottagare": "Intressenter i regional utveckling samt i tele- och informationsteknisk tillämpning mer allmänt.", "info_nyhetsvarde": "Inget absolut nyhetsvärde i \"primärdata\" men inriktningen på Stockholm eller själva uppdragen har i sig lett till nya analyser, baserade på tidigare erfarenheter, fallstudier etc.", "info_tackning": "Blir ögonblicksbilder mot bakgrund av författarnas kompetens och inriktning.", "metadata_uri": "via15.htm", "report_file_path": "pdf/via15.pdf", "report_id": "Via 15", "report_name": "Data- och telekommunikationer hur påverkas den regionala utvecklingen? Oktober 1989", "record_id": 85, "local_path": "data/blobs/3cc3e0ace365887f8313976587a716ceeb847d3a593eaecee8f31590c0bc1ee0.pdf", "fetch_id": 1454, "pages": 287, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "3cc3e0ace365887f8313976587a716ceeb847d3a593eaecee8f31590c0bc1ee0" ], "posts": [ "bc50aa85364da187", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 53", "slug": "rapport-53", "title": "Tredje generationens distansutbildning", "series": "Rapport", "date": "December 1989", "year": "1989", "body": "Med tredje generationens distansutbildning avses att lärare och elever liksom elever sinsemellan kan interagera. I centrum för interaktionen finns den datorstödda telekonferensen. En översikt över sådana konferenssystem ges. Pedagogik, studiemiljö, relationer\noch teknik beskrivs. Ett antal svenska, danska, norska, brittiska, amerikanska och kanadensiska satsningar presenteras; de nordiska är i majoritet Exempel på distansundervisning redovisas.", "author": "Rolf Carlsson är pedagog och konsult med eget företag.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grundlig analys av erfarenheterna från beskrivna system.", "info_avsandare": "Rolf Carlsson är pedagog och konsult med eget företag.", "info_datumstampel": "Utgiven december 1989.", "info_innehall": "Med tredje generationens distansutbildning avses att lärare och elever liksom elever sinsemellan kan interagera. I centrum för interaktionen finns den datorstödda telekonferensen. En översikt över sådana konferenssystem ges. Pedagogik, studiemiljö, relationer\noch teknik beskrivs. Ett antal svenska, danska, norska, brittiska, amerikanska och kanadensiska satsningar presenteras; de nordiska är i majoritet Exempel på distansundervisning redovisas.", "info_method": "Övergripande diskussion och analys först beskrivning av konkreta satsningar och erfarenheter sedan.", "info_mottagare": "Intressenter i nya undervisningsmetoder och i datoriserad kommunikation.", "info_nyhetsvarde": "Ligger i den stora mängden olika exempel från många länder, och i den sammanfattande analysen av dem.", "info_tackning": "Även om det finns fler program än de beskrivna är täckningen god med tanke på den tidpunkt då rapporten är skriven; senare nyheter av typen \"groupware\" finns inte med.", "metadata_uri": "rapp53.htm", "published_date": "December 1989", "report_file_path": "pdf/rapport53.pdf", "report_id": "Rapport 53", "report_name": "Tredje generationens distansutbildning", "record_id": 86, "local_path": "data/blobs/d754f97d89a2b337b9af42f03822284fd7460a9872a915c6e9c0a33eed1acc45.pdf", "fetch_id": 1380, "pages": 108, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "d754f97d89a2b337b9af42f03822284fd7460a9872a915c6e9c0a33eed1acc45" ], "posts": [ "5cd83cda48787f31", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 16", "slug": "via-16", "title": "Telefaxen och användarna", "series": "Via", "date": "December 1989", "year": "1989", "body": "Forskarna har gjort en enkätundersökning (som genomfördes per fax) av hur telefax införskaffas och utnyttjas. Man har sökt göra ett representativt urval av telefaxanvändare och fått en svarsfrekvens på 76 procent vilket är tillfredsställande.\nEn fax köps, den hyrs inte; den används till tio sidor om dagen vilket är medianvärdet Vidare ersätter den telefon, brev och telex och den utnyttjas inte sällan för handskrivna meddelanden.", "author": "Christina Lindberg, P G Holmlöv och Karl-Erik Wämeryd. Forskare vid Handelshögskolan. ", "records": [ { "info_analysgrad": "Teoretiskt och praktiskt djupgående.", "info_avsandare": "Christina Lindberg, P G Holmlöv och Karl-Erik Wämeryd. Forskare vid Handelshögskolan. ", "info_datumstampel": "Utgiven december 1989.", "info_innehall": "Forskarna har gjort en enkätundersökning (som genomfördes per fax) av hur telefax införskaffas och utnyttjas. Man har sökt göra ett representativt urval av telefaxanvändare och fått en svarsfrekvens på 76 procent vilket är tillfredsställande.\nEn fax köps, den hyrs inte; den används till tio sidor om dagen vilket är medianvärdet Vidare ersätter den telefon, brev och telex och den utnyttjas inte sällan för handskrivna meddelanden.", "info_method": "Enkätundersökning på vetenskaplig grund.", "info_mottagare": "Intressenter i telefaxen och dess utnyttjande liksom i mer allmänna kommunikationsfrågor.", "info_nyhetsvarde": "Ett nytt medium, grundligt undersökt", "info_tackning": "Enkäten var som sagt representativ vid undersökningstillfället genom den snabba utvecklingen kan möjligen tidigare underrepresenterade kategorier, ökad \"faxmognad\" e.dyl. ha medfört att en undersökning några år senare skulle ge marginellt annorlunda resultat.", "metadata_uri": "via16.htm", "published_date": "December 1989", "report_file_path": "pdf/via16.pdf", "report_id": "Via 16", "report_name": "Telefaxen och användarna", "record_id": 87, "local_path": "data/blobs/05b14120ec769e65ab1c4856ef2e239fd18ddd10acc9ebcdbbe24e1022021785.pdf", "fetch_id": 1455, "pages": 103, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "05b14120ec769e65ab1c4856ef2e239fd18ddd10acc9ebcdbbe24e1022021785" ], "posts": [ "e45b057f6db3186b", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 54", "slug": "rapport-54", "title": "Japanska arbetsplatser", "series": "Rapport", "date": "April 1990", "year": "1990", "body": "LOs Datautskotthar under drygt två veckor besökt arbetsplatser och studerat hur man där arbetar, inte enbart med datorer och informationsteknik.\nFokus låg på sektorerna verkstäder, processindustri, grafiska företag, handel och sjukvård. Beskrivningen bygger på grundliga kontakter \"på golvet\", d.v.s. med den aktiva personalen.", "author": "Datautskottet vid LO.", "records": [ { "info_analysgrad": " Strävan till kritisk diskussion, naturlig koncentration till de branscher och de arbetsplatser som besökts.", "info_avsandare": "Datautskottet vid LO.", "info_datumstampel": "Resan genomfördes i början av 1989, rapporten är från april 1990.", "info_innehall": "LOs Datautskotthar under drygt två veckor besökt arbetsplatser och studerat hur man där arbetar, inte enbart med datorer och informationsteknik.\nFokus låg på sektorerna verkstäder, processindustri, grafiska företag, handel och sjukvård. Beskrivningen bygger på grundliga kontakter \"på golvet\", d.v.s. med den aktiva personalen.", "info_method": "Utförliga diskussioner med användare av teknik och av hela arbetsplatser.", "info_mottagare": " Den som är intresserad av japanskt arbetsliv. Den som vill få inblickar i tillämpningar av informationsteknik i Japan, i ett större perspektiv.", "info_nyhetsvarde": " Ovanligt med djupborrning i det konkreta japanska arbetslivet", "info_tackning": "Ett urval av verksamheter.", "metadata_uri": "rapp54.htm", "published_date": "April 1990", "report_file_path": "pdf/rapport54.pdf", "report_id": "Rapport 54", "report_name": "Japanska arbetsplatser", "record_id": 88, "local_path": "data/blobs/f131a9d7d193086db9966c24d240302b4ab1c35e5a3c882949a1d4fce74dd042.pdf", "fetch_id": 1381, "pages": 109, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f131a9d7d193086db9966c24d240302b4ab1c35e5a3c882949a1d4fce74dd042" ], "posts": [ "613080aa96f2476d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 55", "slug": "rapport-55", "title": "Datorförmedlad kommunikation i kommunal verksamhet", "series": "Rapport", "date": "April 1990", "year": "1990", "body": "I två tidigare TELDOK Rapporter, nr 45 och 48, beskrev samme författare utgångsläget för försök med kommunal kommunikation med datorbaserade telekonferenser, KOM-systemet samt gav han en lägesrapport en bit in i projekten. Detta är slutrapporten. Det visar sig att för några har detta nya hjälpmedel blivit centralt medan andra blott ser det som perifert. Fördelar är mindre telefonberoende och snabbare kontakter samt nätverk som etableras över vanliga organisatoriska gränslinjer. Ledningsgrupper i några kommuner samt några fackgrupper ser mediet som en viktig kanal.", "author": "Hans Köhler är forskare vid Stockholms Universitet och icke involverad i införandet av systemen.", "records": [ { "info_analysgrad": "Bred analys av problem och slutsatser av försöken.", "info_avsandare": "Hans Köhler är forskare vid Stockholms Universitet och icke involverad i införandet av systemen.", "info_datumstampel": "Rapporten utgiven i april 1990.", "info_innehall": "I två tidigare TELDOK Rapporter, nr 45 och 48, beskrev samme författare utgångsläget för försök med kommunal kommunikation med datorbaserade telekonferenser, KOM-systemet samt gav han en lägesrapport en bit in i projekten. Detta är slutrapporten. Det visar sig att för några har detta nya hjälpmedel blivit centralt medan andra blott ser det som perifert. Fördelar är mindre telefonberoende och snabbare kontakter samt nätverk som etableras över vanliga organisatoriska gränslinjer. Ledningsgrupper i några kommuner samt några fackgrupper ser mediet som en viktig kanal.", "info_method": "Intervjuer och studier av \"trafik\" i systemen, dels statistiskt dels innehållsmässigt.", "info_mottagare": "Kommuner, skolor, den offentliga sektom i dess helhet intressenter i elektronisk kommunikation.", "info_nyhetsvarde": "Sammanfattningen av ett antal satsningar på datoriserad kommunikation i offentlig sektor.", "info_tackning": "En naturlig begränsning till aktuella experiment och organisationer, under den givna perioden samt med det utnyttjade konferenssystemet.", "metadata_uri": "rapp55.htm", "published_date": "April 1990", "report_file_path": "pdf/rapport55.pdf", "report_id": "Rapport 55", "report_name": "Datorförmedlad kommunikation i kommunal verksamhet", "record_id": 89, "local_path": "data/blobs/f23b955cd9794e0641ebc5675bc850c6d5d66833f902e2d76fde9d32140f2cf1.pdf", "fetch_id": 1382, "pages": 109, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f23b955cd9794e0641ebc5675bc850c6d5d66833f902e2d76fde9d32140f2cf1" ], "posts": [ "f878c2f55b0a7eb0", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 56", "slug": "rapport-56", "title": "EDI för miljarder", "series": "Rapport", "date": "Maj 1990", "year": "1990", "body": "Beskriver i form av en rad artiklar utvecklingen mot elektroniska dokument EDI. Volvos liksom dess underleverantörers synpunkter är representerade. Skånska liksom byggbranschen. Västtyskland ligger i täten och EDIFACT är snart flygfärdigt. Tull och transporter är centrala i både bil- och annan industri, men blicken riktas även mot bank och försäkring. Ingår i Teldoks Europa-program,", "author": "Göte Andersson (red.) är journalist med inriktning på datorer och teleteknik i tillämpning.", "records": [ { "info_analysgrad": "Begränsad eftersom vad som ges är en serie ögonblicksbilder. Vissa av bidragsgivarna gör även en analys men då utifrån en spedfik situation, ett speciellt problem.", "info_avsandare": "Göte Andersson (red.) är journalist med inriktning på datorer och teleteknik i tillämpning.", "info_datumstampel": "Maj 1990.", "info_innehall": "Beskriver i form av en rad artiklar utvecklingen mot elektroniska dokument EDI. Volvos liksom dess underleverantörers synpunkter är representerade. Skånska liksom byggbranschen. Västtyskland ligger i täten och EDIFACT är snart flygfärdigt. Tull och transporter är centrala i både bil- och annan industri, men blicken riktas även mot bank och försäkring. Ingår i Teldoks Europa-program,", "info_method": "Intervjuer, reportage och vittnesbörd i blandning. Generella faktabakgrunder, om Sveriges handelsberoende och om EDIFACT o dyl, blandas med fallstudier.", "info_mottagare": "Nuvarande och potentiella användare av elektroniska dokument direkt och indirekt, i service och i industri, samt beslutsfattare och myndigheter som berörs av dessa frågor.", "info_nyhetsvarde": "Variationsbredden, beskrivningen av Västtyskland och EDIFACT.", "info_tackning": "Bilindustri och byggenskap är ju inte samtliga existerande branscher, men representerar en spännvidd. Banker, transporter och tull är centrala serviceinstitutioner för handel inom eller över gränser.", "metadata_uri": "rapp56.htm", "published_date": "Maj 1990", "report_file_path": "pdf/rapport56.pdf", "report_id": "Rapport 56", "report_name": "EDI för miljarder", "record_id": 90, "local_path": "data/blobs/02fa916b13053cd89388736af93ed05fc560b4988a7bc927e694d0bd05c62026.pdf", "fetch_id": 1383, "pages": 157, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "02fa916b13053cd89388736af93ed05fc560b4988a7bc927e694d0bd05c62026" ], "posts": [ "75fbc8e228c1cb69", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 57", "slug": "rapport-57", "title": "Framgångsrik användning av informationsteknologi inom distribution av varor och tjänster", "series": "Rapport", "date": "Juni 1990", "year": "1990", "body": "Rapport från en studieresa till USA i april 1989. Informationstekniken innebär en lång rad möjligheter och risker inom distribution och varuhandel. Det illustreras till exempel av Federal Express' \"tunga\" utnyttjande av informationsteknik för att registrera, hålla rätt på, sortera och distribuera sina småpaket liksom företagets misslyckade försök att starta en telefaxtjänst. Olika experiment, praktiskt genomförda projekt och införda system beskrivs. Halva skriften behandlar konsumentnära tjänster, såsom från bank, varuhus, dagligvaruhandel etc. En annonsbyrå, ett elektroniskt medium och besök hos forskare finns också med. Avslutningsvis diskuteras vad som talar för och emot butikslös handel respektive teknik i butiken. Studieresan arrangerades av TELDOK", "author": "Odd Fredriksson och P G Holmlöv. Författarna är forskare vid Fonden för Handels- och Distributionsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm och därmed experter på ämnet.", "records": [ { "info_analysgrad": "Författarnas breda perspektiv och djupgående kunskaper gör att analysen är kvalificerad och kritisk.", "info_avsandare": "Odd Fredriksson och P G Holmlöv. Författarna är forskare vid Fonden för Handels- och Distributionsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm och därmed experter på ämnet.", "info_datumstampel": "Resan gick alltså i april 1989, rapporten utgavs i juni 1990.", "info_innehall": "Rapport från en studieresa till USA i april 1989. Informationstekniken innebär en lång rad möjligheter och risker inom distribution och varuhandel. Det illustreras till exempel av Federal Express' \"tunga\" utnyttjande av informationsteknik för att registrera, hålla rätt på, sortera och distribuera sina småpaket liksom företagets misslyckade försök att starta en telefaxtjänst. Olika experiment, praktiskt genomförda projekt och införda system beskrivs. Halva skriften behandlar konsumentnära tjänster, såsom från bank, varuhus, dagligvaruhandel etc. En annonsbyrå, ett elektroniskt medium och besök hos forskare finns också med. Avslutningsvis diskuteras vad som talar för och emot butikslös handel respektive teknik i butiken. Studieresan arrangerades av TELDOK", "info_method": "Reserapportens, med beskrivningar av intryck och information från olika besök. Men dessutom en kvalificerad analys med kompletteringar och utblickar av mer generell karaktär.", "info_mottagare": "Alla med intresse av hur varuhandel och distribution kan tänkas utvecklas, liksom även den som vill få impulser beträffande krafter som påverkar regional utveckling, företagsstrategier\noch logistiksystem.", "info_nyhetsvarde": "Visserligen finns temat belyst i författarnas material från hemma institutionen, men konkretisering och popularisering i anknytning till de amerikanska besöken innebär direkt och lättillgänglig beskrivning.", "info_tackning": "Studiebesöken under resan är rapportens naturliga fokus. Genom författarnas bakgrund är dock perspektivet åtskilligt bredare.", "metadata_uri": "rapp57.htm", "published_date": "Juni 1990", "report_file_path": "pdf/rapport57.pdf", "report_id": "Rapport 57", "report_name": "Framgångsrik användning av informationsteknologi inom distribution av varor och tjänster", "record_id": 91, "local_path": "data/blobs/314646ed12095d4674957bc61ca17a7664f93f593d55c328c942217c3634c402.pdf", "fetch_id": 1384, "pages": 248, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "314646ed12095d4674957bc61ca17a7664f93f593d55c328c942217c3634c402" ], "posts": [ "2ac205e6f44e3c37", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 17", "slug": "via-17", "title": "Telecommunications Use and Users Economic And Behavioral Aspects", "series": "Via", "date": "Juli 1990", "year": "1990", "body": "Sammanfattning av ett antal presentationer vid ett intemationellt seminarium. Inom teleområdet ökar produktiviteten stadigt med häpnadsväckande tal. Området genomgår nu en om-reglering, vilket föranleder frågan om de facto-monopol är berättigade, med svaret nej. Den primära informationssektorn tillväxer primärt i stadskärnor, inte \"på landet\". Utvecklingen tycks, och borde, gå mot enhetstaxa, utan avståndsberoende. Pris tycks vara avgörande för genombrott i masskonsumtion av elektroniska media: under 500 $ och genomslaget är där. Ett scenario för den framtida butiken presenteras också, liksom en allmän modell för acceptansen av nya telemedier.", "author": "P G Homlöv (red.). Redaktören är forskare vid Handelshögskolan och sekreterare i TELDOK; de deltagande var i allmänhet forskare från Norden och USA samt OECDs teletekniska guru Gaßmann.", "records": [ { "info_analysgrad": "Beror på bidragsgivarna, d.v.s. i allmänhet djupgående analys.", "info_avsandare": "P G Homlöv (red.). Redaktören är forskare vid Handelshögskolan och sekreterare i TELDOK; de deltagande var i allmänhet forskare från Norden och USA samt OECDs teletekniska guru Gaßmann.", "info_datumstampel": "Seminarium i november 1988, utgivning i augusti 1990.", "info_innehall": "Sammanfattning av ett antal presentationer vid ett intemationellt seminarium. Inom teleområdet ökar produktiviteten stadigt med häpnadsväckande tal. Området genomgår nu en om-reglering, vilket föranleder frågan om de facto-monopol är berättigade, med svaret nej. Den primära informationssektorn tillväxer primärt i stadskärnor, inte \"på landet\". Utvecklingen tycks, och borde, gå mot enhetstaxa, utan avståndsberoende. Pris tycks vara avgörande för genombrott i masskonsumtion av elektroniska media: under 500 $ och genomslaget är där. Ett scenario för den framtida butiken presenteras också, liksom en allmän modell för acceptansen av nya telemedier.", "info_method": "Sammanfattningar av ett antal bidrag till seminariet", "info_mottagare": "Intressenter i hur ekonomiska och beteendevetenskapligt orienterade forskare kan beskriva införande och acceptans av nya elektroniska media och hjälpmedel, inklusive regionala aspekter.", "info_nyhetsvarde": "Ovanlig kombination av djupa analyser av villkor och effekter för genomslag av ny teleteknik.", "info_tackning": "Naturlig begränsning till inläggen vid seminariet som av arrangörerna valts för att temat skulle bli allsidigt belyst.", "metadata_uri": "via17.htm", "published_date": "Juli 1990", "report_file_path": "pdf/via17.pdf", "report_id": "Via 17", "report_name": "Telecommunications Use and Users Economic And Behavioral Aspects", "record_id": 92, "local_path": "data/blobs/81b70beca3b57b1b1a98e6377674062fd3b148664f56fd9551b0f56abc0705e0.pdf", "fetch_id": 1456, "pages": 136, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "81b70beca3b57b1b1a98e6377674062fd3b148664f56fd9551b0f56abc0705e0" ], "posts": [ "8a46e70882a6d8ff", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 58", "slug": "rapport-58", "title": "Med dörren på glänt", "series": "Rapport", "date": "Oktober 1990", "year": "1990", "body": "Användningen av informationsteknik i fem småföretag i glesbygd har studerats. Kontakten mellan den som lär och den som lär ut är avgörande för framgång, liksom företagsledningens intresse. Distansarbete förekommer knappast och resandet ökar. Regionkontor har kunnat dras in.\nEn Sifo-undersökning visar att datoriseringen 1989 är ojämnt fördelad den har nått 38 procent av företag med högst fem anställda, 85 procent av sådana med fler än tjugo. När det gäller kommunikation via modem är fördelningen minst lika sned. Av de minsta företagen anser 42 procent att datorn kostar mer än den smakar, mot noll för de med fler än 50 anställda. Regionala skillnader saknas här. Klart mest datoriserad är kategorin \"uppdragsverksamhet\". 56 procent anser sig ha rutiner som inte lämpar sig för datorisering men i Västernorrlands och Gävleborgs län gav endast 30 procent detta svar.\nRapporten redovisar utförligt denna typ av undersökningsresultat. Dessutom finns scenarier, som syntetiserar materialet", "author": " Christer Asplund och Per Davidsson. Per Davidsson är forskare i företagsekonomi vid Umeå Universitet och expert på nyföretagande; han har summerat en studie utförd av Thomas Tydén. Christer Asplund är konsult vid Sifo Futures med ett förflutet bl a inom utvecklingsfonden i Gävleborg.", "records": [ { "info_avsandare": " Christer Asplund och Per Davidsson. Per Davidsson är forskare i företagsekonomi vid Umeå Universitet och expert på nyföretagande; han har summerat en studie utförd av Thomas Tydén. Christer Asplund är konsult vid Sifo Futures med ett förflutet bl a inom utvecklingsfonden i Gävleborg.", "info_datumstampel": "Sifo-studien februari 1989, djupstudien färdig januari 1990. Utgåvan är från oktober 1990.", "info_innehall": "Användningen av informationsteknik i fem småföretag i glesbygd har studerats. Kontakten mellan den som lär och den som lär ut är avgörande för framgång, liksom företagsledningens intresse. Distansarbete förekommer knappast och resandet ökar. Regionkontor har kunnat dras in.\nEn Sifo-undersökning visar att datoriseringen 1989 är ojämnt fördelad den har nått 38 procent av företag med högst fem anställda, 85 procent av sådana med fler än tjugo. När det gäller kommunikation via modem är fördelningen minst lika sned. Av de minsta företagen anser 42 procent att datorn kostar mer än den smakar, mot noll för de med fler än 50 anställda. Regionala skillnader saknas här. Klart mest datoriserad är kategorin \"uppdragsverksamhet\". 56 procent anser sig ha rutiner som inte lämpar sig för datorisering men i Västernorrlands och Gävleborgs län gav endast 30 procent detta svar.\nRapporten redovisar utförligt denna typ av undersökningsresultat. Dessutom finns scenarier, som syntetiserar materialet", "info_method": "Djupstudier av fem mindre företag, SIFO-enkät analys av detta, samt scenarier och resonemang.", "info_mottagare": "Personer med intresse i mindre företagsbehov och beteende.", "info_nyhetsvarde": "Kombinationen av brett och djupt. Utvecklingen till scenarier. En hel del av Sifo-materialet just för mindre företag är nytt, särskilt de regionala jämförelserna.", "info_tackning": "Fem djupa fallstudier i Malungs kommun har naturliga begränsningar, liksom kompletteringen, en bred enkät med ett betydande bortfall och naturligen svagt statistiskt underlag så fort materialet presenteras i alltför speciella och därmed små undergrupper. Scenarier och rekommendationer får ses som debattinlägg och provokationer till alternativa tolkningar.", "metadata_uri": "rapp58.htm", "published_date": "Oktober 1990", "report_file_path": "pdf/rapport58.pdf", "report_id": "Rapport 58", "report_name": "Med dörren på glänt", "record_id": 93, "local_path": "data/blobs/e0c1d4de1d7fbd276408233ae33b981220b9cb595bfff33c7a2974328623bc79.pdf", "fetch_id": 1385, "pages": 56, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e0c1d4de1d7fbd276408233ae33b981220b9cb595bfff33c7a2974328623bc79" ], "posts": [ "ab681a7b9dfeec3a", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 59", "slug": "rapport-59", "title": "Att använda ODETTE på rätt sätt", "series": "Rapport", "date": "November 1990", "year": "1990", "body": "EDI, EDIFACT och Odette är konventioner för elektroniska dokument, som avser att förenkla, förbilliga och effektivisera dokumenthantering särskilt inom bilindustrin och dess underleverantörssystem. Det finns då ett antal fördelar som kan analyseras, men också problem i form av trösklar för att föra in denna standard. Här beskrivs särskilt de mindre företagens förutsättningar, delvis med utgångspunkt i intervjuer.", "author": "Reiner Beck är företagsekonom och forskare vid Institutet för Datorstödd Företagsledning vid Stockholms Universitet.", "records": [ { "info_analysgrad": " Söker beskriva de föroch nackdelar som Odette kan föra med sig, med utgångspunkt från moderna idéer om kapitalrationalisering, JIT etc. Gör dessutom en ansats till en framtidsbeskrivning.", "info_avsandare": "Reiner Beck är företagsekonom och forskare vid Institutet för Datorstödd Företagsledning vid Stockholms Universitet.", "info_datumstampel": "Utgiven i november 1990.", "info_innehall": "EDI, EDIFACT och Odette är konventioner för elektroniska dokument, som avser att förenkla, förbilliga och effektivisera dokumenthantering särskilt inom bilindustrin och dess underleverantörssystem. Det finns då ett antal fördelar som kan analyseras, men också problem i form av trösklar för att föra in denna standard. Här beskrivs särskilt de mindre företagens förutsättningar, delvis med utgångspunkt i intervjuer.", "info_method": "Forskarens analys parad med intervjuer och fallstudier av hur Odette införts och används. Ingår i Teldoks Europa-program.", "info_mottagare": "Större och mindre företag som har behov av Odette men även andra former av EDI. Forskare och policymakers med engagemang i frågor kring elektroniska dokument.", "info_nyhetsvarde": "Fallstudierna jämte tillhörande analys och framtidsbeskrivning torde vara högaktuella åtminstone ej alltför länge efter utgivningstidpunkten.", "info_tackning": "Antalet intervjuade företag är visserligen begränsat men resultaten torde vara någorlunda typiska för bilindustrin.", "metadata_uri": "rapp59.htm", "published_date": "November 1990", "report_file_path": "pdf/rapport59.pdf", "report_id": "Rapport 59", "report_name": "Att använda ODETTE på rätt sätt", "record_id": 94, "local_path": "data/blobs/caa0ed5ae35b352d1e4f43a0103b9cbdfe4c5c8396dd01eeca1b85e4acab21c7.pdf", "fetch_id": 1386, "pages": 51, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "caa0ed5ae35b352d1e4f43a0103b9cbdfe4c5c8396dd01eeca1b85e4acab21c7" ], "posts": [ "4d60ad484a829562", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 60", "slug": "rapport-60", "title": "Bor och jobbar vi annorlunda med data- och teleteknik? Ett seminarium i Nils-Göran Svenssons anda", "series": "Rapport", "date": "December 1990", "year": "1990", "body": "Sammanfattning av innehållet i ett endagsseminarium med dels ett par forskare, dels \"praktiker\" vad gäller utlokalisering av informationstekniskt baserade verksamheter.\nI England visar det sig att man kan flytta ut verksamheter från stadskärnorna, dock bara till ett begränsat avstånd. Men byggföretag kan börja bearbeta helt nya geografiskt sett marknader, förutsatt att de omorganiserar, kortar leveranstider drastiskt närmar sig kunderna på nytt sätt, etc. I Sverige ser vi långsamma svängningar i förlängningen av boende, fritid, service och arbete. Teleteknik är en av många komponenter i detta. Praktikfallen belyser hur informationseller kunskapsarbetare typ journalister och författare kan driva sin verksamhet var som helst medan databehandling för t ex försäkringsverksamhet kan lokaliseras betydligt längre bort från stadskärnorna oberoende av avstånd från dessa än vad man kunde tro av beskrivningen från England.", "author": "Mats Utbult är rutinerad journalist med inriktning på arbetsliv och informationsteknik.", "records": [ { "info_analysgrad": "Helt beroende av vad respektive föredragshållare bidrog med. Och de två forskarna stod för en mycket kvalificerad och utförlig analys.", "info_avsandare": "Mats Utbult är rutinerad journalist med inriktning på arbetsliv och informationsteknik.", "info_datumstampel": "Seminariet hölls i början av 1990 och rapporten utkom i slutet av samma år.", "info_innehall": "Sammanfattning av innehållet i ett endagsseminarium med dels ett par forskare, dels \"praktiker\" vad gäller utlokalisering av informationstekniskt baserade verksamheter.\nI England visar det sig att man kan flytta ut verksamheter från stadskärnorna, dock bara till ett begränsat avstånd. Men byggföretag kan börja bearbeta helt nya geografiskt sett marknader, förutsatt att de omorganiserar, kortar leveranstider drastiskt närmar sig kunderna på nytt sätt, etc. I Sverige ser vi långsamma svängningar i förlängningen av boende, fritid, service och arbete. Teleteknik är en av många komponenter i detta. Praktikfallen belyser hur informationseller kunskapsarbetare typ journalister och författare kan driva sin verksamhet var som helst medan databehandling för t ex försäkringsverksamhet kan lokaliseras betydligt längre bort från stadskärnorna oberoende av avstånd från dessa än vad man kunde tro av beskrivningen från England.", "info_method": "Sammanfattningar av de olika inläggen, med en avrundande kommentar från en av deltagarna med stor överblick.", "info_mottagare": "Organisationer, politiker och beslutsfattare med intresse för frågor kring decentralisering och dekoncentration med hjälp av informationsteknik.", "info_nyhetsvarde": "Båda forskarnas utsagor men även några av praktikfallen torde ha nyhetsvärde — särskilt kombinationen.", "info_tackning": " Innehållet! seminariet som med nödvändighet var begränsat och fokuserat", "metadata_uri": "rapp60.htm", "published_date": "December 1990", "report_file_path": "pdf/rapport60.pdf", "report_id": "Rapport 60", "report_name": "Bor och jobbar vi annorlunda med data- och teleteknik? Ett seminarium i Nils-Göran Svenssons anda", "record_id": 95, "local_path": "data/blobs/bf592b33dbc5b905030e5ecf6ba38fc593b8ab0eaa2cb753695cdbb2738c9eba.pdf", "fetch_id": 1388, "pages": 52, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "bf592b33dbc5b905030e5ecf6ba38fc593b8ab0eaa2cb753695cdbb2738c9eba" ], "posts": [ "e9a10d90c41ac021", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 61", "slug": "rapport-61", "title": "Gränssnitt människa-dator. Ett amerikanskt perspektiv", "series": "Rapport", "date": "Mars 1991", "year": "1991", "body": "Rapport från en studieresa till USA i april 1989. Temat är olika metoder för att göra datorsystem mer användarvänliga. Företag som IBM, Apple och Xerox har besökts. Hypermedia, d.v.s. olika metoder att skapa och hitta i strukturer \"på tvären\", inte bara enligt en innehållsförteckning, diskuteras. Det gör också multimedia-verktyg, inklusive inmatning med handskrift som komplement till tangentbord. Datorer och telemedia kan användas för samverkan i grupp. En sådan samverkan kan underlättas av verktyg för att sålla i informationsflödet men sådana har naturligtvis även andra tillämpningar. Utöver nämnda och andra företag har också högskolor som MIT (Sloan School), Stanford och Carnegie Mellon besökts. I ett appendix finns en reserapport från konferensen Computer-Human Interaction 1989.", "author": "Anders Berg och Lars Hård. Författarna kommer från Statskontoret och har där bl a arbetat med försök med kunskapssystem, det s k Växthuset Studieresan gick i regi av Teldok.", "records": [ { "info_analysgrad": "Kritisk granskning av intrycken från besöken.", "info_avsandare": "Anders Berg och Lars Hård. Författarna kommer från Statskontoret och har där bl a arbetat med försök med kunskapssystem, det s k Växthuset Studieresan gick i regi av Teldok.", "info_datumstampel": "Studieresa april 1989, utgivning mars 1991.", "info_innehall": "Rapport från en studieresa till USA i april 1989. Temat är olika metoder för att göra datorsystem mer användarvänliga. Företag som IBM, Apple och Xerox har besökts. Hypermedia, d.v.s. olika metoder att skapa och hitta i strukturer \"på tvären\", inte bara enligt en innehållsförteckning, diskuteras. Det gör också multimedia-verktyg, inklusive inmatning med handskrift som komplement till tangentbord. Datorer och telemedia kan användas för samverkan i grupp. En sådan samverkan kan underlättas av verktyg för att sålla i informationsflödet men sådana har naturligtvis även andra tillämpningar. Utöver nämnda och andra företag har också högskolor som MIT (Sloan School), Stanford och Carnegie Mellon besökts. I ett appendix finns en reserapport från konferensen Computer-Human Interaction 1989.", "info_method": "Reserapportens. Huvudtemat diskuteras i kapitel inriktade på olika aspekter och dellösningar, vartill kommer besöksbeskrivningar, fakta om besöken och gruppdeltagarnas personliga reflektioner.", "info_mottagare": "Alla som vill få en överblick över vad som pågår när det gäller arbete på användarvänliga datorsystem, dels forskare, dels ansvariga för långsiktiga investeringar i informationssystem.", "info_nyhetsvarde": "Ett antal av de system och ansatser som beskrivs var inte kända utanför företag och laboratorier när resan gjordes, t ex MITs Object Lens eller Wangs Freestyle.", "info_tackning": "Naturlig begränsning till intryck från ett antal studiebesök. Appendix från konferensen vidgar perspektivet.", "metadata_uri": "rapp61.htm", "published_date": "Mars 1991", "report_file_path": "pdf/rapport61.pdf", "report_id": "Rapport 61", "report_name": "Gränssnitt människa-dator. Ett amerikanskt perspektiv", "record_id": 96, "local_path": "data/blobs/c7cad4e9be7ba06ec677af67d86da59c2c99d2d4809dcfd77cd680edfc803ea2.pdf", "fetch_id": 1389, "pages": 78, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "c7cad4e9be7ba06ec677af67d86da59c2c99d2d4809dcfd77cd680edfc803ea2" ], "posts": [ "6065095247828409", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 62", "slug": "rapport-62", "title": "Närhet och avstånd", "series": "Rapport", "date": "Mars 1991", "year": "1991", "body": "Detta är en reserapport från USA och Canada. Inriktningen är informationsteknik utnyttjad för att utjämna regionala skillnader. USA och Canada är varandras kontraster, och Sverige står Canada väsentligt närmare. I det senare landet återfinns en mångfald åtgärder och ansatser för att medge arbete, sjukvård, utbildning m m i glesbygd, inte minst via satelliter. I USA är det vissa delstater eller kommuner som varit aktiva, men mer begränsat t ex i Kalifornien och Colorado. Även informationsteknikens inverkan på decentralisering och \"fjärrsamverkan\" i företag, t ex Hewlett-Packard, behandlas.", "author": "Berndt Öquist. Författaren har eget företag i Östersund och arbetar med regionalt utnyttjande av bland annat informationsteknik. Studieresan arrangerades av Teldok.", "records": [ { "info_analysgrad": "Vissa besökta forskare, utredare och konsulter har bidragit med analys, medan besök på installationer naturligtvis bara hinner ge ögonblicksbilder. Gruppens allsidiga sammansättning borgar för kritisk och mångfacetterad analys.", "info_avsandare": "Berndt Öquist. Författaren har eget företag i Östersund och arbetar med regionalt utnyttjande av bland annat informationsteknik. Studieresan arrangerades av Teldok.", "info_datumstampel": "Resan gjordes i april 1989. Utgåvan är från mars 1991.", "info_innehall": "Detta är en reserapport från USA och Canada. Inriktningen är informationsteknik utnyttjad för att utjämna regionala skillnader. USA och Canada är varandras kontraster, och Sverige står Canada väsentligt närmare. I det senare landet återfinns en mångfald åtgärder och ansatser för att medge arbete, sjukvård, utbildning m m i glesbygd, inte minst via satelliter. I USA är det vissa delstater eller kommuner som varit aktiva, men mer begränsat t ex i Kalifornien och Colorado. Även informationsteknikens inverkan på decentralisering och \"fjärrsamverkan\" i företag, t ex Hewlett-Packard, behandlas.", "info_method": "Reserapportens.", "info_mottagare": "Alla med intresse för praktiska erfarenheter och teoretiska idéer om hur informationsteknik kan påverka regional fördelning av arbete och boende.", "info_nyhetsvarde": "Den breda täckningen av temat informationsteknik och regional utveckling i USA och Canada.", "info_tackning": "På en vecka hinner man blott se ett axplock av de intressantaste företagen, med restriktioner till lokaliseringen. De mest centrala offentliga instanserna har besökts men naturligtvis inte alla delstater etc, heller inte \"gräsrotsnivån\".", "metadata_uri": "rapp62.htm", "published_date": "Mars 1991", "report_file_path": "pdf/rapport62.pdf", "report_id": "Rapport 62", "report_name": "Närhet och avstånd", "record_id": 97, "local_path": "data/blobs/1716ff0fb2b8fa1968f36cdb399293701b128ba77d26bf077b2ef12da663bb04.pdf", "fetch_id": 1390, "pages": 130, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "1716ff0fb2b8fa1968f36cdb399293701b128ba77d26bf077b2ef12da663bb04" ], "posts": [ "96d6b1168283e8d8", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 63", "slug": "rapport-63", "title": "Gränsöverskridande strategier för kompetensföretag", "series": "Rapport", "date": "April 1991", "year": "1991", "body": "Kompetensföretag det är sådana som bygger på kunskap och förmåga men inte på patent eller masstillverkning i stora eller mindre fabriker. Sådana företag borde kunna vara lättrörliga, samtidigt som särskilt de mindre också är utsatta för hårda konkurrenshot. Tre av de företag som bildar grunden för rapporten är renodlat kunskapsinriktade, det fjärde arbetar med unika teletjänster. Dessa företag borde alltså både vara mer utsatta för utländsk konkurrens och samtidigt ha chanser att etablera sig internationellt organiskt genom förvärv eller fusion, eller via allianser och nätverk. Telematiknivån är god men den informationsteknik som utnyttjas är inte särskilt avancerad eller originell. Ingår i Teldoks Europa-program.", "author": "Hagge Rilegård och Stefan Thorén är ekonomer, tidigare vid Handelshögskolan i Stockholm, nu hos Sifo Management Group.", "records": [ { "info_analysgrad": "Söker generalisera och förklara på grundval av andra beskrivningar och naturligtvis de egna praktikfallen.", "info_avsandare": "Hagge Rilegård och Stefan Thorén är ekonomer, tidigare vid Handelshögskolan i Stockholm, nu hos Sifo Management Group.", "info_datumstampel": "Påbörjades sommaren 1990, utgiven april 1991.", "info_innehall": "Kompetensföretag det är sådana som bygger på kunskap och förmåga men inte på patent eller masstillverkning i stora eller mindre fabriker. Sådana företag borde kunna vara lättrörliga, samtidigt som särskilt de mindre också är utsatta för hårda konkurrenshot. Tre av de företag som bildar grunden för rapporten är renodlat kunskapsinriktade, det fjärde arbetar med unika teletjänster. Dessa företag borde alltså både vara mer utsatta för utländsk konkurrens och samtidigt ha chanser att etablera sig internationellt organiskt genom förvärv eller fusion, eller via allianser och nätverk. Telematiknivån är god men den informationsteknik som utnyttjas är inte särskilt avancerad eller originell. Ingår i Teldoks Europa-program.", "info_method": "Intervjuer i fyra företag; strävan efter förklaringar mot teoretisk och allmän bakgrundsbeskrivning.", "info_mottagare": "Ledningen i mindre och medelstora kompetensföretag; konsulter och andra som stödjer dessa; personer och organisationer som erbjuder informationstekniska tjänster till stöd för kunskaps- och kompetensföretag som går ut internationellt.", "info_nyhetsvarde": "Det saknas studier med denna infallsvinkel av svenska kompetensföretag.", "info_tackning": "En viss begränsning ligger i antalet företag samt givetvis i att studieområdet befinner sig i snabb utveckling.", "metadata_uri": "rapp63.htm", "published_date": "April 1991", "report_file_path": "pdf/rapport63.pdf", "report_id": "Rapport 63", "report_name": "Gränsöverskridande strategier för kompetensföretag", "record_id": 98, "local_path": "data/blobs/48f49598fc5991cab1cf7598e26ce3f008ba2ba064cc2feefb2f1d1dca4e8abd.pdf", "fetch_id": 1391, "pages": 98, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "48f49598fc5991cab1cf7598e26ce3f008ba2ba064cc2feefb2f1d1dca4e8abd" ], "posts": [ "9c27d9c624d5270e", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 64", "slug": "rapport-64", "title": "Trimmade transporter för att klara det nya Europas krav", "series": "Rapport", "date": "Maj 1991", "year": "1991", "body": "Medan många rapporter startar utifrån utnyttjandet av vissa kommunikationsprotokoll eller elektroniska dokument, typ Odette, så är här utgångspunkten ett studium av fem mindre företag som alla är beroende av transporter för sin verksamhet. Hur utnyttjar de elektroniska dokument ? Det visar sig t ex att ett av dem, som gör sågar, åker snålskjuts på ett större företags transporter och därmed sparar kraftigt, trots att godset går omvägar. Övriga företag representerar blommor, bildelar, hemelektronik och trycksaker. Avslutningsvis finns en checklista för andra företag som vill gå över till gods- och informationsflöden med stöd av kommunikation mellan datorer. Ingår i Teldoks Europa-program.", "author": "Ulf Dahlbäcker, Magnus Swahn, Mats Utbult och Sören Wallinder. Dahlbäcker och Swahn arbetar på transportföretaget ASG, Utbult är journalist och Wallinder finns på Televerket Teletjänster.", "records": [ { "info_analysgrad": "Genom det allsidiga författarlaget finns en hög grad av sakkunskap när det gäller varierade frågor av ekonomisk, logistisk och teknisk natur representerade.", "info_avsandare": "Ulf Dahlbäcker, Magnus Swahn, Mats Utbult och Sören Wallinder. Dahlbäcker och Swahn arbetar på transportföretaget ASG, Utbult är journalist och Wallinder finns på Televerket Teletjänster.", "info_datumstampel": "Utgiven maj 1991.", "info_innehall": "Medan många rapporter startar utifrån utnyttjandet av vissa kommunikationsprotokoll eller elektroniska dokument, typ Odette, så är här utgångspunkten ett studium av fem mindre företag som alla är beroende av transporter för sin verksamhet. Hur utnyttjar de elektroniska dokument ? Det visar sig t ex att ett av dem, som gör sågar, åker snålskjuts på ett större företags transporter och därmed sparar kraftigt, trots att godset går omvägar. Övriga företag representerar blommor, bildelar, hemelektronik och trycksaker. Avslutningsvis finns en checklista för andra företag som vill gå över till gods- och informationsflöden med stöd av kommunikation mellan datorer. Ingår i Teldoks Europa-program.", "info_method": "Fem utförliga fallstudier med ett betydande analytiskt kringverk av bakgrundsbeskrivningar och slutsatser.", "info_mottagare": "Den som är intresserad av småföretagens villkor; alla med inriktning på transporter och logistik; de som är nyfikna på ändrade villkor i och med integrationen i Europa.", "info_nyhetsvarde": "Allsidigheten och \"närgångenheten\" vad gäller de fem fallstudieföretagen.", "info_tackning": "De fem företagen är ett påfallande allsidigt urval av verksamheter, men de utgör enbart fem.", "metadata_uri": "rapp64.htm", "published_date": "Maj 1991", "report_file_path": "pdf/rapport64.pdf", "report_id": "Rapport 64", "report_name": "Trimmade transporter för att klara det nya Europas krav", "record_id": 99, "local_path": "data/blobs/72ea37c4232a072330f6eb13e24063b2da8f89034cfe915fc1d1d371951ecfaa.pdf", "fetch_id": 1392, "pages": 172, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "72ea37c4232a072330f6eb13e24063b2da8f89034cfe915fc1d1d371951ecfaa" ], "posts": [ "c864308b3e2c36f2", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 18", "slug": "via-18", "title": "Telematik Datorer Småföretag. En modell för kunskapsöverföring", "series": "Via", "date": "Maj 1991", "year": "1991", "body": "I Malungs Kommun har man arbetat med att införa datorer i mindre företag. Det visar sig krävas ett betydande mått av handledning och kunskapsöverföring. Men det räcker heller inte: en syntespedagogik fick utvecklas, där såväl problemhavare/småföretagare som forskare/konsult bidrar med vardera kunskap och erfarenheter, och vilka framför datorn tillsammans utvecklar ny kunskap.", "author": "Thomas Tydén har varit projektledare för projektet och arbetar vid Dalarnas Forskningsråd.", "records": [ { "info_analysgrad": "Går alltså bakom den vanliga ytliga beskrivningen av småföretagarens oro inför och praktiska problem med att ta till sig datorn. Genomtänkt praktiskt baserad analys.", "info_avsandare": "Thomas Tydén har varit projektledare för projektet och arbetar vid Dalarnas Forskningsråd.", "info_datumstampel": "Projektet avslutades 1990, rapporten är från maj 1991.", "info_innehall": "I Malungs Kommun har man arbetat med att införa datorer i mindre företag. Det visar sig krävas ett betydande mått av handledning och kunskapsöverföring. Men det räcker heller inte: en syntespedagogik fick utvecklas, där såväl problemhavare/småföretagare som forskare/konsult bidrar med vardera kunskap och erfarenheter, och vilka framför datorn tillsammans utvecklar ny kunskap.", "info_method": "Rapport från den ansvarige för själva projektet som själv sett hur arbetet utvecklats och bedrivits.", "info_mottagare": "Datorintresserade, mindre företag och \"småföretagens vänner\". Pedagogiskt intresserade.", "info_nyhetsvarde": "Ovanligt projekt även om det finns tidigare studier där man på annat sätt sökt införa datorer i små företag eller undersöka de mindre företagen vad avser deras datormognad.", "info_tackning": "Specifik målgrupp, vid en viss tidpunkt (1988-90), speciellt projekt, begränsad region.", "metadata_uri": "via18.htm", "published_date": "Maj 1991", "report_file_path": "pdf/via18.pdf", "report_id": "Via 18", "report_name": "Telematik Datorer Småföretag. En modell för kunskapsöverföring", "record_id": 100, "local_path": "data/blobs/9a93f41ef07b68c6fa497e119b7e11fab6f5f5d26bc5de29d15a3f02ed13bd35.pdf", "fetch_id": 1457, "pages": 76, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "9a93f41ef07b68c6fa497e119b7e11fab6f5f5d26bc5de29d15a3f02ed13bd35" ], "posts": [ "4f82c174f8ac71b6", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 65", "slug": "rapport-65", "title": "Dataöverföring, ett steg framåt för brittisk industri", "series": "Rapport", "date": "Juni 1991", "year": "1991", "body": " Beskriver ett antal ansatser till att i Storbritannien i mindre företag utnyttja elektroniska dokument i samband med transporter och överföring av konstruktionsdata, CAD. I samband med diskussionen av EDI beskrivs British Coals erfarenheter, i anslutning till CAD/ CAM i bilindustrin exemplet Jaguar. Tre mindre företag, varav ett konsultinriktat tjänar som fallstudier,tillsammans med konsortiet \"Paperbusters\", där avsikten är att så långt möjligt eliminera pappershantering. Ingår i Teldoks Europa-program.", "author": "Fredrik Björnsson arbetade, när han gjorde rapporten, vid det svenska tekniska attachékontoret i London. Nu vid ABB Distribution.", "records": [ { "info_analysgrad": "I huvudsak via de intervjuade samt några av de tekniska utvecklingar som aktualiserats av EDI etc.", "info_avsandare": "Fredrik Björnsson arbetade, när han gjorde rapporten, vid det svenska tekniska attachékontoret i London. Nu vid ABB Distribution.", "info_datumstampel": "Studien slutförd hösten 1990, utgiven i juni 1991.", "info_innehall": " Beskriver ett antal ansatser till att i Storbritannien i mindre företag utnyttja elektroniska dokument i samband med transporter och överföring av konstruktionsdata, CAD. I samband med diskussionen av EDI beskrivs British Coals erfarenheter, i anslutning till CAD/ CAM i bilindustrin exemplet Jaguar. Tre mindre företag, varav ett konsultinriktat tjänar som fallstudier,tillsammans med konsortiet \"Paperbusters\", där avsikten är att så långt möjligt eliminera pappershantering. Ingår i Teldoks Europa-program.", "info_method": "Basen är intervjuer och skriftligt material.", "info_mottagare": " Intressenter i EDI och i mindre företags utnyttjande av detta, samt i utvecklingen av Europa och de brittiska marknaderna", "info_nyhetsvarde": "Särskilt Paperbusters men också EDI i Storbritannien generellt", "info_tackning": "Begränsat antal fallstudier, som dock valts efter omfattande kontakter med industri och analytiker. Alla de sju företag som valet stod mellan beskrivs.", "metadata_uri": "rapp65.htm", "published_date": "Juni 1991", "report_file_path": "pdf/rapport65.pdf", "report_id": "Rapport 65", "report_name": "Dataöverföring, ett steg framåt för brittisk industri", "record_id": 101, "local_path": "data/blobs/c8881d2aaa4112f63a66989473fb7c1e378f4dcc1005fbbfd33890cfaf4ad125.pdf", "fetch_id": 1393, "pages": 72, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "c8881d2aaa4112f63a66989473fb7c1e378f4dcc1005fbbfd33890cfaf4ad125" ], "posts": [ "75ef93315858de75", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 9", "slug": "info-9", "title": "Gods- och informationsströmmar - idag och framtidsdrömmar", "series": "Info", "date": "Juni 1991", "year": "1991", "body": "En kort och översiktlig rapport om utnyttjandet av elektroniska dokument i samband med transporter. Det finns fem nyckelfaktorer: tid, störningshantering, kostnad för beläggning resp. för administration, samt kompetensutveckling och vardagsrationalisering. Idag utnyttjas transaktionssystem, operativa planeringssystem, uppföljningssystem och styrande informationssystem. Affärsidéer förändras, balansen mellan olika transportslag, liksom transportvolymen, påverkas. - Anknyter till TELDOKs Europa-program och till TELDOK Rapport 64.", "author": "Mats Utbult är journalist med inriktning mot informationsteknikens tillämpningar.", "records": [ { "info_analysgrad": "Söker beskriva konsekvenser både nu och i framtiden, såväl vad gäller teknikens som de internationella strukturernas utveckling.", "info_avsandare": "Mats Utbult är journalist med inriktning mot informationsteknikens tillämpningar.", "info_datumstampel": "Utgiven juni 1991.", "info_innehall": "En kort och översiktlig rapport om utnyttjandet av elektroniska dokument i samband med transporter. Det finns fem nyckelfaktorer: tid, störningshantering, kostnad för beläggning resp. för administration, samt kompetensutveckling och vardagsrationalisering. Idag utnyttjas transaktionssystem, operativa planeringssystem, uppföljningssystem och styrande informationssystem. Affärsidéer förändras, balansen mellan olika transportslag, liksom transportvolymen, påverkas. - Anknyter till TELDOKs Europa-program och till TELDOK Rapport 64.", "info_mottagare": "Sammanfattande och överskådligt resonemang samt analys, med basen i ett antal praktikfall som presenteras närmast i bildform.", "info_nyhetsvarde": "Den lättlästa översikten.", "info_tackning": "Går in på alla olika transportmedel men är ytlig och översiktlig, inte djup eller detaljrik.", "metadata_uri": "info9.htm", "published_date": "Juni 1991", "report_file_path": "pdf/info9.pdf", "report_id": "Info 9", "report_name": "Gods- och informationsströmmar - idag och framtidsdrömmar", "record_id": 102, "local_path": "data/blobs/6813722d45e70b5e6f2b93176b9a19ac1b76a8644bdc242644ef6b2b4c669b20.pdf", "fetch_id": 1268, "pages": 20, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "6813722d45e70b5e6f2b93176b9a19ac1b76a8644bdc242644ef6b2b4c669b20" ], "posts": [ "8c206c91ef4cfbc7", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 66", "slug": "rapport-66", "title": "Distansundervisning för företagsledare", "series": "Rapport", "date": "Juli 1991", "year": "1991", "body": "Ett amerikanskt välrenommerat institut för utbildning av företagsledare bygger i väsentlig grad sin pedagogik på datorstödda telekonferenser. Författarinnan har vistats vid det amerikanska institutet upprepade gånger, första gången under ett halvår, för att studera uppläggning och genomförande. Hon har studerat pedagogiken och intervjuat både kursdeltagare och lärare medan kursen pågått. Ett par europeiska initiativ av likartat slag redovisas kortfattat", "author": "Lillemor Adriansson är forskare i psykologi vid Göteborgs Universitet", "records": [ { "info_analysgrad": "Författarinnans frågor till deltagare och lärare bygger på pedagogisk och psykologisk praktik och forskning, och vad som lyfts fram av för- och nackdelar bygger på elevers och lärares svar.", "info_avsandare": "Lillemor Adriansson är forskare i psykologi vid Göteborgs Universitet", "info_datumstampel": "Besök i USA 1988,1989 och 1990, rapporten utgiven i juli 1991.", "info_innehall": "Ett amerikanskt välrenommerat institut för utbildning av företagsledare bygger i väsentlig grad sin pedagogik på datorstödda telekonferenser. Författarinnan har vistats vid det amerikanska institutet upprepade gånger, första gången under ett halvår, för att studera uppläggning och genomförande. Hon har studerat pedagogiken och intervjuat både kursdeltagare och lärare medan kursen pågått. Ett par europeiska initiativ av likartat slag redovisas kortfattat", "info_method": "Redovisning av kursscheman, intervjuinnehåll etc i jämförelse med andra och tidigare erfarenheter.", "info_mottagare": "Dels pedagoger med intresse för nya grepp, dels den som är inriktad på utveckling av datorstödda telekonferenser, dels kandidater till att delta i utbildningen.", "info_nyhetsvarde": "Ett unikt institut en för denna målgrupp unik undervisningsmetod, ej tidigare rapporterad.", "info_tackning": "Ett enda, och ett originellt utbildningsprogram, med viss utblick på en svensk och en europeisk motsvarande satsning, den senare alltför färsk för att resultat skall kunna redovisas.", "metadata_uri": "rapp66.htm", "published_date": "Juli 1991", "report_file_path": "pdf/rapport66.pdf", "report_id": "Rapport 66", "report_name": "Distansundervisning för företagsledare", "record_id": 103, "local_path": "data/blobs/9230de88dda04266678d7250d30cfa86605065da15cdfed798e4962563ed024f.pdf", "fetch_id": 1394, "pages": 68, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "9230de88dda04266678d7250d30cfa86605065da15cdfed798e4962563ed024f" ], "posts": [ "75ab047756f99520", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 67", "slug": "rapport-67", "title": "Finansiella tjänster i Europa", "series": "Rapport", "date": "Juli 1991", "year": "1991", "body": "Beskriver legala aspekter, exempel från mindre och medelstora företag i den finansiella sektorn (inklusive Stockholms Fondbörs och Dow Jones Desktop), databasteknik, nättjänster, tillämpningar för finansiella informationsdatabaser och, i ett särskilt avsnitt, Reuters. Fokus är bank, försäkring och information. Ingår i Teldoks Europaprogram.", "author": "Lillemor Larsson & David A Taylor. David Taylor är brittisk konsult, lillemor Larsson verksam i Vesatel, ett svensk-holländskt företag för specifika teletekniska lösningar.", "records": [ { "info_analysgrad": "Ansatsen är att analysera och dra slutsatser av redovisade erfarenheter.", "info_avsandare": "Lillemor Larsson & David A Taylor. David Taylor är brittisk konsult, lillemor Larsson verksam i Vesatel, ett svensk-holländskt företag för specifika teletekniska lösningar.", "info_datumstampel": "Utgivning juli 1991,", "info_innehall": "Beskriver legala aspekter, exempel från mindre och medelstora företag i den finansiella sektorn (inklusive Stockholms Fondbörs och Dow Jones Desktop), databasteknik, nättjänster, tillämpningar för finansiella informationsdatabaser och, i ett särskilt avsnitt, Reuters. Fokus är bank, försäkring och information. Ingår i Teldoks Europaprogram.", "info_method": "Beskrivning av ett antal konkreta affärsidéer och hur dessa utvecklats, vidare av begrepp och referensramar kring dessas fram-och motgångar.", "info_mottagare": "Intressenter i finansiellatjänster, i det europeiska näringslivets utveckling, och i nya sätt att utnyttja informationsteknik.", "info_nyhetsvarde": "Området finansiella tjänster, inte minst med inriktningen mot mindre företag och Europa.", "info_tackning": "Temat snarare än Europabegränsningen har varit styrande, här finns amerikanska och australiska exempel. Smakprov snarare än heltäckning.", "metadata_uri": "rapp67.htm", "published_date": "Juli 1991", "report_file_path": "pdf/rapport67.pdf", "report_id": "Rapport 67", "report_name": "Finansiella tjänster i Europa", "record_id": 104, "local_path": "data/blobs/01bb7c20d56296dc396affeb8478cc16764f5589040080ddb93c9fe99f9f3fb3.pdf", "fetch_id": 1395, "pages": 76, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "01bb7c20d56296dc396affeb8478cc16764f5589040080ddb93c9fe99f9f3fb3" ], "posts": [ "aec0eb126bb49a9a", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 68", "slug": "rapport-68", "title": "Ny informationsteknik nya strukturer", "series": "Rapport", "date": "September 1991", "year": "1991", "body": "Att försöka att se hur informationstekniken påverkar företags organisatoriska uppbyggnad. Denna bestäms i mycket av de nya konkurrensfaktorer som gäller,typtidskonkurrens, samt av organisatoriska grepp, typ arbete i nätverk. Informationstekniken spelar en viktig roll i ett kraftspel mellan affärsidén och strategin för företaget som bygger på samspelet med affärsmiljön. De spelregler som existera och deras motsvarigheter i form av uppfattningar om hur den aktuella (affärs)världen fungerar är också av betydelse.", "author": "Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin. Gull-May Holst är företagsledare inom marknadskommunikation, Bengt-Arne Vedin forskare med inriktning med innovation och informationsteknik.", "records": [ { "info_analysgrad": "Som förordet påpekar, är det en aktuell diskussion inom ett område där det åtminstone på ytan sker snabba förskjutningar.", "info_avsandare": "Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin. Gull-May Holst är företagsledare inom marknadskommunikation, Bengt-Arne Vedin forskare med inriktning med innovation och informationsteknik.", "info_datumstampel": "September 1991", "info_innehall": "Att försöka att se hur informationstekniken påverkar företags organisatoriska uppbyggnad. Denna bestäms i mycket av de nya konkurrensfaktorer som gäller,typtidskonkurrens, samt av organisatoriska grepp, typ arbete i nätverk. Informationstekniken spelar en viktig roll i ett kraftspel mellan affärsidén och strategin för företaget som bygger på samspelet med affärsmiljön. De spelregler som existera och deras motsvarigheter i form av uppfattningar om hur den aktuella (affärs)världen fungerar är också av betydelse.", "info_method": "Intervjuer med ett betydande antal företag; studier av ytterligare ett antal via olika dokument samt genomgång av aktuell litteratur vad gäller organisation, konkurrensfaktorer och informationsteknik.", "info_mottagare": "Personer med inriktning mot företagsstrategi, organisation och utformning av bärande konkurrensidéer.", "info_nyhetsvarde": "Sammanställning av olika tendenser och beskrivningar som finns i annan litteratur på ett mot informationstekniken vinklat sätt.", "info_tackning": "Beskriver de vid rapportskrivningen mest aktuella tendenserna och teknikområdena", "metadata_uri": "rapp68.htm", "published_date": "September 1991", "report_file_path": "pdf/rapport68.pdf", "report_id": "Rapport 68", "report_name": "Ny informationsteknik nya strukturer", "record_id": 105, "local_path": "data/blobs/6abbab2d8c35522f23d0d8acf9fda50df4ab49223b907d4f0222935441bd29b3.pdf", "fetch_id": 1396, "pages": 92, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "6abbab2d8c35522f23d0d8acf9fda50df4ab49223b907d4f0222935441bd29b3" ], "posts": [ "7aed83b5d1f95989", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 69", "slug": "rapport-69", "title": "Nätverksbildningar för att stödja mindre företag, speciellt inom EG", "series": "Rapport", "date": "November 1991", "year": "1991", "body": "Rapporten beskriver tre nätverksbildningar som riktar in sig på att betjäna mindre företag. Euro Info Center är ett nätverk av olika organisationer, typ banker och småföretagarcentra, X-Nät är uppbyggt i Gävleborgs län och BC-Net ett tjänstenät för kontakter med konsulter och tänkbara samarbetspartners Ingår i TELDOKs Europa-program.", "author": "Heraldo Sales Cavalcante och Ulf Sävström. Cavalcante är verksam vid Institutet för datorstödd företagsledning vid Stockholms Universitet Ulf Sävström vid Näringsdepartementet.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grundlig faktagenomgång, medan intervjuerna av naturliga skäl blott kan bli punktnedslag.", "info_avsandare": "Heraldo Sales Cavalcante och Ulf Sävström. Cavalcante är verksam vid Institutet för datorstödd företagsledning vid Stockholms Universitet Ulf Sävström vid Näringsdepartementet.", "info_datumstampel": "November 1991.", "info_innehall": "Rapporten beskriver tre nätverksbildningar som riktar in sig på att betjäna mindre företag. Euro Info Center är ett nätverk av olika organisationer, typ banker och småföretagarcentra, X-Nät är uppbyggt i Gävleborgs län och BC-Net ett tjänstenät för kontakter med konsulter och tänkbara samarbetspartners Ingår i TELDOKs Europa-program.", "info_method": "Utöver beskrivningar av näten finns intervjuer med småföretag i Tyskland, redogörelser för praktiska erfarenheter, en genomgång av EGs satsningar på mindre företag samt av nordiska insatser för EG-information.", "info_mottagare": "Mindre och medelstora företag samt organisationer och företag som på olika sätt intresserar sig för dessa.", "info_nyhetsvarde": "Inriktningen på mindre företag.", "info_tackning": "De tre angivna näten.", "metadata_uri": "rapp69.htm", "published_date": "November 1991", "report_file_path": "pdf/rapport69.pdf", "report_id": "Rapport 69", "report_name": "Nätverksbildningar för att stödja mindre företag, speciellt inom EG", "record_id": 106, "local_path": "data/blobs/8420a639b192707908cc551ce3b80ce7df9f99e83e2f333fbec5f7340d525c76.pdf", "fetch_id": 1397, "pages": 81, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8420a639b192707908cc551ce3b80ce7df9f99e83e2f333fbec5f7340d525c76" ], "posts": [ "0f7e7b1a9107e3c8", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 70", "slug": "rapport-70", "title": "TELDOKs Årsbok 1992", "series": "Rapport", "date": "December 1991", "year": "1991", "body": "Den årliga statistikgenomgången från hela informationsteknikens fält, inklusive litteraturlista och ordbok samt en kort aktuell krönika.", "author": "Gull-May Holst, Jill Melanon, m. fl. Communicativa AB är ett konsultföretag inom marknadskommunikation, som nu sammanställt en fjärde årgång av denna årsbok.", "records": [ { "info_avsandare": "Gull-May Holst, Jill Melanon, m. fl. Communicativa AB är ett konsultföretag inom marknadskommunikation, som nu sammanställt en fjärde årgång av denna årsbok.", "info_datumstampel": "December 1991.", "info_innehall": "Den årliga statistikgenomgången från hela informationsteknikens fält, inklusive litteraturlista och ordbok samt en kort aktuell krönika.", "info_method": "Sammanställning av från olika källor tillgängligt material, bearbetning till tabeller och diagram.", "info_mottagare": "Alla med intresse av aktuella siffer- och faktauppgifter kring informationstekniken.", "info_nyhetsvarde": " En sammanställning av material som inte någon annanstans finns samlat på detta sätt", "info_tackning": "Fram till i oktober 1991 tillgängligt material.", "metadata_uri": "rapp70.htm", "published_date": "December 1991", "report_file_path": "pdf/rapport70.pdf", "report_id": "Rapport 70", "report_name": "TELDOKs Årsbok 1992", "record_id": 107, "local_path": "data/blobs/ace48a6063c3c8a049ba6d571998f46c2abad524fc030e821db586329774b193.pdf", "fetch_id": 1399, "pages": 300, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "ace48a6063c3c8a049ba6d571998f46c2abad524fc030e821db586329774b193" ], "posts": [ "b67e0788ba95de1a", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 10", "slug": "info-10", "title": "Multimedia i ett användarperspektiv", "series": "Info", "date": "Januari 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "info10.htm", "published_date": "Januari 1992", "report_file_path": "pdf/info10.pdf", "report_id": "Info 10", "report_name": "Multimedia i ett användarperspektiv", "record_id": 108, "local_path": "data/blobs/0f1030fa12f83eab1d2fba7ae8f0106cce4b61cd7cbcfa8363b9ea9de40c6d7c.pdf", "fetch_id": 1251, "pages": 20, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "0f1030fa12f83eab1d2fba7ae8f0106cce4b61cd7cbcfa8363b9ea9de40c6d7c" ], "posts": [ "366173ae701690d7", "2d61f8d91bceb318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 11", "slug": "info-11", "title": "Röstoch talsvarssystem i informationsteknologins tjänst", "series": "Info", "date": "Januari 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "info11.htm", "published_date": "Januari 1992", "report_file_path": "pdf/info11.pdf", "report_id": "Info 11", "report_name": "Röstoch talsvarssystem i informationsteknologins tjänst", "record_id": 109, "local_path": "data/blobs/4be418658c4fd4e7c93d7fd4e4448cf4e9a122e818242acb630b353c1f9a727f.pdf", "fetch_id": 1252, "pages": 20, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "4be418658c4fd4e7c93d7fd4e4448cf4e9a122e818242acb630b353c1f9a727f" ], "posts": [ "867b17f0324fc953", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 12", "slug": "info-12", "title": "Nya affärsmöjligheter med faksimil överföring", "series": "Info", "date": "Februari 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "info12.htm", "published_date": "Februari 1992", "report_file_path": "pdf/info12.pdf", "report_id": "Info 12", "report_name": "Nya affärsmöjligheter med faksimil överföring", "record_id": 110, "local_path": "data/blobs/65858ea1f2aa08e929ed976b1d4513484084027c3e97fe3104d54c1d4a1ad743.pdf", "fetch_id": 1253, "pages": 24, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "65858ea1f2aa08e929ed976b1d4513484084027c3e97fe3104d54c1d4a1ad743" ], "posts": [ "68aed37463d034c1", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 71", "slug": "rapport-71", "title": "CSCW A Promise Soon to be Realized? Mars 1992", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp71.htm", "report_file_path": "pdf/rapport71.pdf", "report_id": "Rapport 71", "report_name": "CSCW A Promise Soon to be Realized? Mars 1992", "record_id": 111, "local_path": "data/blobs/c0e43b08a78f54bb10ebf0e046f1aabd13a4e36a12c4d770f24bdd34df1e05d5.pdf", "fetch_id": 1400, "pages": 146, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "c0e43b08a78f54bb10ebf0e046f1aabd13a4e36a12c4d770f24bdd34df1e05d5" ], "posts": [ "4552b29ee07ac5f1", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 72", "slug": "rapport-72", "title": "Telematik och handikapp i arbetslivet", "series": "Rapport", "date": "Mars 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp72.htm", "published_date": "Mars 1992", "report_file_path": "pdf/rapport72.pdf", "report_id": "Rapport 72", "report_name": "Telematik och handikapp i arbetslivet", "record_id": 112, "local_path": "data/blobs/a7db8cb050d68ac7010a7c64d3656915606b24fdcb0a3aaef8e45dad1b6ebc70.pdf", "fetch_id": 1401, "pages": 113, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "a7db8cb050d68ac7010a7c64d3656915606b24fdcb0a3aaef8e45dad1b6ebc70" ], "posts": [ "1d4f0e75a66d18df", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 73", "slug": "rapport-73", "title": "I en röd liten stuga nervid sjön vill jag jobba", "series": "Rapport", "date": "Mars 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp73.htm", "published_date": "Mars 1992", "report_file_path": "pdf/rapport73.pdf", "report_id": "Rapport 73", "report_name": "I en röd liten stuga nervid sjön vill jag jobba", "record_id": 113, "local_path": "data/blobs/43e93b13c087930e81a2e9ffd5a2353ceea357833de5f567b35d51eff6dd5fd1.pdf", "fetch_id": 1402, "pages": 49, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "43e93b13c087930e81a2e9ffd5a2353ceea357833de5f567b35d51eff6dd5fd1" ], "posts": [ "ebcc06965d012c51", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument K", "slug": "referensdokument-k", "title": "Utgivning 1981-1991", "series": "Referensdokument", "date": "April 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "ref_k.htm", "published_date": "April 1992", "report_file_path": "pdf/referensdokumentk.pdf", "report_id": "Referensdokument K", "report_name": "Utgivning 1981-1991", "record_id": 114, "local_path": "data/blobs/e245f0760e9d6999cb714b5ee0274ae332a78d640aeedf3bf7570e7c5906c5d0.pdf", "fetch_id": 1443, "pages": 78, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e245f0760e9d6999cb714b5ee0274ae332a78d640aeedf3bf7570e7c5906c5d0" ], "posts": [ "50595835df831113", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 19", "slug": "via-19", "title": "Telesystemet i förvandling", "series": "Via", "date": "April 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "via19.htm", "published_date": "April 1992", "report_file_path": "pdf/via19.pdf", "report_id": "Via 19", "report_name": "Telesystemet i förvandling", "record_id": 115, "local_path": "data/blobs/9fbac47825bdc48428080f6678e5ad006bec427d781e6d99e2c15bd35c3952b6.pdf", "fetch_id": 1458, "pages": 102, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "9fbac47825bdc48428080f6678e5ad006bec427d781e6d99e2c15bd35c3952b6" ], "posts": [ "3d1da3d674d46914", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 74", "slug": "rapport-74", "title": "Mobil telekommunikation inom skogsbruket", "series": "Rapport", "date": "Juni 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp74.htm", "published_date": "Juni 1992", "report_file_path": "pdf/rapport74.pdf", "report_id": "Rapport 74", "report_name": "Mobil telekommunikation inom skogsbruket", "record_id": 116, "local_path": "data/blobs/f2903df6c4b9d1027a5acc8e9892b5d013760960f7b251db5b72c914e9e13cbe.pdf", "fetch_id": 1403, "pages": 93, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f2903df6c4b9d1027a5acc8e9892b5d013760960f7b251db5b72c914e9e13cbe" ], "posts": [ "ef81a04b110f313d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 75", "slug": "rapport-75", "title": "Lönsam logistik med sikte på 2000-talet", "series": "Rapport", "date": "September 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp75.htm", "published_date": "September 1992", "report_file_path": "pdf/rapport75.pdf", "report_id": "Rapport 75", "report_name": "Lönsam logistik med sikte på 2000-talet", "record_id": 117, "local_path": "data/blobs/89a52f430c62b29f223c3fe25bbe8630ef0014d468900bbbb0219fa6e0ae487a.pdf", "fetch_id": 1404, "pages": 133, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "89a52f430c62b29f223c3fe25bbe8630ef0014d468900bbbb0219fa6e0ae487a" ], "posts": [ "70dcfa2d4421f783", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 76", "slug": "rapport-76", "title": "Teletjänster", "series": "Rapport", "date": "November 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp76.htm", "published_date": "November 1992", "report_file_path": "pdf/rapport76.pdf", "report_id": "Rapport 76", "report_name": "Teletjänster", "record_id": 118, "local_path": "data/blobs/25dd6e3bc763aeb4eefd1e9f141b58e49eff9fa031f7ce580609295c054b209c.pdf", "fetch_id": 1405, "pages": 149, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "25dd6e3bc763aeb4eefd1e9f141b58e49eff9fa031f7ce580609295c054b209c" ], "posts": [ "fcc2f822f3344bc5", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 77", "slug": "rapport-77", "title": "Telematik för italienska småföretag", "series": "Rapport", "date": "December 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp77.htm", "published_date": "December 1992", "report_file_path": "pdf/rapport77.pdf", "report_id": "Rapport 77", "report_name": "Telematik för italienska småföretag", "record_id": 119, "local_path": "data/blobs/46724930e80ce014ec33160f7c16c617a834a1c81202be3f355e7921161433e7.pdf", "fetch_id": 1406, "pages": 57, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "46724930e80ce014ec33160f7c16c617a834a1c81202be3f355e7921161433e7" ], "posts": [ "d7340f95c2857d40", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 78", "slug": "rapport-78", "title": "Närbilder", "series": "Rapport", "date": "December 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp78.htm", "published_date": "December 1992", "report_file_path": "pdf/rapport78.pdf", "report_id": "Rapport 78", "report_name": "Närbilder", "record_id": 120, "local_path": "data/blobs/9d26f0cbf75a4056c55bec8a0fae12c747dcf0a51281704f5b94ccf33c497dde.pdf", "fetch_id": 1407, "pages": 212, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "9d26f0cbf75a4056c55bec8a0fae12c747dcf0a51281704f5b94ccf33c497dde" ], "posts": [ "26f800503e5e4527", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 79", "slug": "rapport-79", "title": "Fler fyllda frakter med elektronisk asfalt - för transportörer på god väg till EGs inre marknad", "series": "Rapport", "date": "December 1992", "year": "1992", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp79.htm", "published_date": "December 1992", "report_file_path": "pdf/rapport79.pdf", "report_id": "Rapport 79", "report_name": "Fler fyllda frakter med elektronisk asfalt - för transportörer på god väg till EGs inre marknad", "record_id": 121, "local_path": "data/blobs/9ce2fc2854ecf491fec762ff237290335dbff1a86cd50ba4e955a8b41c0e3644.pdf", "fetch_id": 1408, "pages": 119, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "9ce2fc2854ecf491fec762ff237290335dbff1a86cd50ba4e955a8b41c0e3644" ], "posts": [ "f10bfaeaca16c633", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 80", "slug": "rapport-80", "title": "ESPRIT, EUREKA och RACE tre pan-europeiska IT-satsningar", "series": "Rapport", "date": "Februari 1993", "year": "1993", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp80.htm", "published_date": "Februari 1993", "report_file_path": "pdf/rapport80.pdf", "report_id": "Rapport 80", "report_name": "ESPRIT, EUREKA och RACE tre pan-europeiska IT-satsningar", "record_id": 122, "local_path": "data/blobs/56758ffd766eb56398cf768defbf11ff54e96b88dc4dcf3d3dda928ff2d186f0.pdf", "fetch_id": 1410, "pages": 109, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "56758ffd766eb56398cf768defbf11ff54e96b88dc4dcf3d3dda928ff2d186f0" ], "posts": [ "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 20", "slug": "via-20", "title": "Effektivare godstransporter", "series": "Via", "date": "Mars 1993", "year": "1993", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "via20.htm", "published_date": "Mars 1993", "report_file_path": "pdf/via20.pdf", "report_id": "Via 20", "report_name": "Effektivare godstransporter", "record_id": 123, "local_path": "data/blobs/63dad60f2ace451df1e23dea7387a1372bee328e4361c446f17921748625a734.pdf", "fetch_id": 1460, "pages": 67, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "63dad60f2ace451df1e23dea7387a1372bee328e4361c446f17921748625a734" ], "posts": [ "99b64d40041754da", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 21", "slug": "via-21", "title": "Information Technology, Social Fabric", "series": "Via", "date": "Maj 1993", "year": "1993", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "via21.htm", "published_date": "Maj 1993", "report_file_path": "pdf/via21.pdf", "report_id": "Via 21", "report_name": "Information Technology, Social Fabric", "record_id": 124, "local_path": "data/blobs/507317c97ab9dee6dcafb40274d477d0f8b1b32dc0598dcc8a8384d7cc142331.pdf", "fetch_id": 1461, "pages": 87, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "507317c97ab9dee6dcafb40274d477d0f8b1b32dc0598dcc8a8384d7cc142331" ], "posts": [ "3d3997eaf66a412e", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 81", "slug": "rapport-81", "title": "Danskt brobygge pågår", "series": "Rapport", "date": "Juni 1993", "year": "1993", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp81.htm", "published_date": "Juni 1993", "report_file_path": "pdf/rapport81.pdf", "report_id": "Rapport 81", "report_name": "Danskt brobygge pågår", "record_id": 125, "local_path": "data/blobs/7dbd621eb595fcd04183de307cd78ea616376dde872113b87da83abc6227bb1f.pdf", "fetch_id": 1411, "pages": 82, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "7dbd621eb595fcd04183de307cd78ea616376dde872113b87da83abc6227bb1f" ], "posts": [ "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 82", "slug": "rapport-82", "title": "Danmark", "series": "Rapport", "date": "Juni 1993", "year": "1993", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp82.htm", "published_date": "Juni 1993", "report_file_path": "pdf/rapport82.pdf", "report_id": "Rapport 82", "report_name": "Danmark", "record_id": 126, "local_path": "data/blobs/ef6dc965d79517987cc1481c3d21a982b21178a85048a1566c0ee40f26b39692.pdf", "fetch_id": 1412, "pages": 131, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "ef6dc965d79517987cc1481c3d21a982b21178a85048a1566c0ee40f26b39692" ], "posts": [ "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 13", "slug": "info-13", "title": "Tala i bild", "series": "Info", "date": "Juli 1993", "year": "1993", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "info13.htm", "published_date": "Juli 1993", "report_file_path": "pdf/info13.pdf", "report_id": "Info 13", "report_name": "Tala i bild", "record_id": 127, "local_path": "data/blobs/9a640ca139c684a8a7f66fa8f0d5b192775a651d04b0a79d31fb518536828839.pdf", "fetch_id": 1254, "pages": 20, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "9a640ca139c684a8a7f66fa8f0d5b192775a651d04b0a79d31fb518536828839" ], "posts": [ "3b47d47d1f4d7250", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 83", "slug": "rapport-83", "title": "Mänskliga möten med mindre möda", "series": "Rapport", "date": "September 1993", "year": "1993", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp83.htm", "published_date": "September 1993", "report_file_path": "pdf/rapport83.pdf", "report_id": "Rapport 83", "report_name": "Mänskliga möten med mindre möda", "record_id": 128, "local_path": "data/blobs/e69a39095480444e4d9b6cfdd83c9c27cefad8f103d6d726a48898432d10508d.pdf", "fetch_id": 1413, "pages": 194, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e69a39095480444e4d9b6cfdd83c9c27cefad8f103d6d726a48898432d10508d" ], "posts": [ "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 84", "slug": "rapport-84", "title": "Bootstrapping en strategi för att förbättra förmågan till bättre förmåga", "series": "Rapport", "date": "November 1993", "year": "1993", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "rapp84.htm", "published_date": "November 1993", "report_file_path": "pdf/rapport84.pdf", "report_id": "Rapport 84", "report_name": "Bootstrapping en strategi för att förbättra förmågan till bättre förmåga", "record_id": 129, "local_path": "data/blobs/e9dd9c619acdff051ae2a81737b66dec74db01404a5b40c8db2ad64bd0e5f546.pdf", "fetch_id": 1414, "pages": 105, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e9dd9c619acdff051ae2a81737b66dec74db01404a5b40c8db2ad64bd0e5f546" ], "posts": [ "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 22", "slug": "via-22", "title": "Electronic Publishing elektronisk förlagsverksamhet", "series": "Via", "date": "December 1993", "year": "1993", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "via22.htm", "published_date": "December 1993", "report_file_path": "pdf/via22.pdf", "report_id": "Via 22", "report_name": "Electronic Publishing elektronisk förlagsverksamhet", "record_id": 130, "local_path": "data/blobs/f6c870a53ff57b2599c167e635ed19b4b9e288d4e96274b31f95ce358093704f.pdf", "fetch_id": 1462, "pages": 66, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f6c870a53ff57b2599c167e635ed19b4b9e288d4e96274b31f95ce358093704f" ], "posts": [ "2116cbce8e0f469f", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 85", "slug": "rapport-85", "title": "Vård och råd på tråd. Reportage om distansdiagnostik och telemedicin...", "series": "Rapport", "date": "Februari 1994", "year": "1994", "body": "Reportage och analyser utgångspunkt från en nordisk konferens om medicinsk vård och medicinska undersökningar på distans och med stöd av modern informationsteknik. Utöver konferensinnehållet har författaren besökt ett antal praktiska installationer och intervjuat de ansvariga för att få del av deras erfarenheter. Möjligheterna till överföring även av mycket informationsrikt material typ röntgenbilder ger nya möjligheter.", "author": "Mats Utbult ärjournalist med inriktning på data, tele och elektronik.", "records": [ { "info_analysgrad": "Bygger på de intervjuade experterna som är de som står närmast pionjärtillämpningarnas verklighet; detta kan möjligen sägas begränsa den överblick som kanske ännu ingen har men som dock kompletteras genom konferensmaterialet.", "info_avsandare": "Mats Utbult ärjournalist med inriktning på data, tele och elektronik.", "info_datumstampel": "December 1993.", "info_innehall": "Reportage och analyser utgångspunkt från en nordisk konferens om medicinsk vård och medicinska undersökningar på distans och med stöd av modern informationsteknik. Utöver konferensinnehållet har författaren besökt ett antal praktiska installationer och intervjuat de ansvariga för att få del av deras erfarenheter. Möjligheterna till överföring även av mycket informationsrikt material typ röntgenbilder ger nya möjligheter.", "info_method": "Det initierade reportagets.", "info_mottagare": "Den som har behov av att ta del av aktuella och praktiskt tillämpade utvecklingstendenser vad gäller informationstekniskt och särskilt teletekniskt stöd för medicinsk behandling och vård.", "info_nyhetsvarde": "En ögonblicksbild av ett fält som befinner sig i relativt snabb utveckling.", "info_tackning": "Aktuell vid rapporteringstidpunkten dvs hösten 1993.", "metadata_uri": "rapp85.htm", "published_date": "Februari 1994", "report_file": "85_k1-2.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport85.pdf", "report_id": "Rapport 85", "report_name": "Vård och råd på tråd. Reportage om distansdiagnostik och telemedicin...", "record_id": 131, "local_path": "data/blobs/15d52c1627ef4047e047fefa191dcb4221f6eff051e58a198664394d1aa043c7.pdf", "fetch_id": 1415, "pages": 210, "validation": "needs_ocr", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "15d52c1627ef4047e047fefa191dcb4221f6eff051e58a198664394d1aa043c7" ], "posts": [ "632fcd5d904258ed", "9aba2cca0436112d", "d2501609a0a0d1cd", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 86", "slug": "rapport-86", "title": "TELDOKs Årsbok 1994.", "series": "Rapport", "date": "December 1993", "year": "1993", "body": "En aktuell beskrivning, framförallt i form av Statistik, av telekommunikationer och informationsteknik i Sverige i ett internationellt perspektiv. Några branscher är specialbehandlade, t ex handel, turism, EDI, IT 2000 (en utredning inom dåvarande industridepartementet), den personliga digitala assistenten. Den engelskspråkiga upplagan har än mer tonvikt på \"Sverige i världen\", dvs mindre av rent internationell statistik.", "author": "Gull-May Holst (red). Gull-May Holst är konsult och veteran på att sammanställa denna årsbok.", "records": [ { "info_analysgrad": "Korta beskrivningar av innehåll i, länkar mellan och problem med statistikavsnitten; specialistkapitlen är mer ingående analyserande.", "info_avsandare": "Gull-May Holst (red). Gull-May Holst är konsult och veteran på att sammanställa denna årsbok.", "info_datumstampel": "Utgiven i början av 1994; den engelska upplagan, utgiven i juni 1994, innehåller nio sidor appendix.", "info_innehall": "En aktuell beskrivning, framförallt i form av Statistik, av telekommunikationer och informationsteknik i Sverige i ett internationellt perspektiv. Några branscher är specialbehandlade, t ex handel, turism, EDI, IT 2000 (en utredning inom dåvarande industridepartementet), den personliga digitala assistenten. Den engelskspråkiga upplagan har än mer tonvikt på \"Sverige i världen\", dvs mindre av rent internationell statistik.", "info_method": "Statistik ur svenska och internationella källor, expertbeskrivningar, presentationer från olika telekomoperatörer i Sverige (skrivna av dem själva).", "info_mottagare": "Alla med behov av en aktuell uppslagsbok över informationsteknik med tonvikt på telekommunikation och tillämpningar.", "info_nyhetsvarde": "Aktuell till i början av 1995.", "info_tackning": "Statistik fram till hösten 1993, den engelskspråkiga utgåvan har ett appendix från april 1994.", "metadata_uri": "rapp86.htm", "published_date": "December 1993", "report_file_path": "pdf/rapport86.pdf", "report_id": "Rapport 86", "report_name": "TELDOKs Årsbok 1994.", "record_id": 132, "local_path": "data/blobs/8817e1889f0a5acf2de3741ca4ace493a7763412d08da235e0852b5407f78f1a.pdf", "fetch_id": 1416, "pages": 342, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8817e1889f0a5acf2de3741ca4ace493a7763412d08da235e0852b5407f78f1a" ], "posts": [ "601832b79cc00d7d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 87", "slug": "rapport-87", "title": "Informationsteknik och handikapp", "series": "Rapport", "date": "Mars 1994", "year": "1994", "body": "En systematisk beskrivning av alla olika aspekter av hur informationsteknik kan utnyttjas för att förbättra situationen för handikappade av skilda slag, inklusive ett par författarens egna förslag till utvecklingsinsatser.", "author": "Olle Dopping är veteran som datakonsult, på senare år med särskild inriktning mot handikappade; han har för några år sedan skrivit en engelskspråkig rapport med motsvarande inriktning som denna men mycket av materialet här är nytt.", "records": [ { "info_analysgrad": "Detaljerad och djupgående utan att vara obegriplig.", "info_avsandare": "Olle Dopping är veteran som datakonsult, på senare år med särskild inriktning mot handikappade; han har för några år sedan skrivit en engelskspråkig rapport med motsvarande inriktning som denna men mycket av materialet här är nytt.", "info_datumstampel": "Färdigställd i februari 1994, utgiven i mars 1994.", "info_innehall": "En systematisk beskrivning av alla olika aspekter av hur informationsteknik kan utnyttjas för att förbättra situationen för handikappade av skilda slag, inklusive ett par författarens egna förslag till utvecklingsinsatser.", "info_method": "Systematisk beskrivning i form av relevansträd, med några korta tänkta praktikfallsbeskrivningar.", "info_mottagare": "Alla med intresse för hjälpmedel för handikappade.", "info_nyhetsvarde": "Fullständighet kombinerad med aktualitet.", "info_tackning": "Aktuell, inklusive (begränsade) spekulationer om utvecklingstendenser.", "metadata_uri": "rapp87.htm", "published_date": "Mars 1994", "report_file_path": "pdf/rapport87.pdf", "report_id": "Rapport 87", "report_name": "Informationsteknik och handikapp", "record_id": 133, "local_path": "data/blobs/095375c228f1ff9ee8d9b18524bebd90ffc07619f92ef96049c4d7db3976a55a.pdf", "fetch_id": 1418, "pages": 214, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "095375c228f1ff9ee8d9b18524bebd90ffc07619f92ef96049c4d7db3976a55a" ], "posts": [ "6309d949ae902fcd", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 23", "slug": "via-23", "title": "Gruppvara i praktiken.", "series": "Via", "date": "Mars 1994", "year": "1994", "body": "Granskning dels av olika produkter för \"groupware\", gruppvara, dels hur ett antal företag i praktiken nyttjar dessa, vilka synpunkter och erfarenheter de har, etc.", "author": "Ola Bengtsson. Peter Brost, Tommy Ferk. Författarna har gjort detta som ett examensarbete på systemvetenskaplig linje vid ADB på Lunds Universitet.", "records": [ { "info_analysgrad": "Begränsas av studenterans erfarenhet samt den insats man kan vänta av en tiopoängsuppsats; utgår i mycket från de studerade företagens erfarenheter. Man kommer fram till att det går att skilja på en partiell och en total gruppvaru miljö.", "info_avsandare": "Ola Bengtsson. Peter Brost, Tommy Ferk. Författarna har gjort detta som ett examensarbete på systemvetenskaplig linje vid ADB på Lunds Universitet.", "info_datumstampel": "Examensarbetet framlades i juni 1993.", "info_innehall": "Granskning dels av olika produkter för \"groupware\", gruppvara, dels hur ett antal företag i praktiken nyttjar dessa, vilka synpunkter och erfarenheter de har, etc.", "info_method": "Intervjuer och på dessa baserad analys.", "info_mottagare": "Alla som överväger att inskaffa och använda gruppvara liksom naturligtvis de som forskar eller studerar området.", "info_nyhetsvarde": "Tidig svensk empirisk studie av ett område i snabb utveckling.", "info_tackning": "De produkter som studerats (och som kunnat studeras) är Lotus Notes, Fumres Team och Windows for workgroups. Fyra företag som umyttjar gruppvara ingår sedan i studien.", "metadata_uri": "via23.htm", "published_date": "Mars 1994", "report_file_path": "pdf/via23.pdf", "report_id": "Via 23", "report_name": "Gruppvara i praktiken.", "record_id": 134, "local_path": "data/blobs/9ec4af55987fc9ca325a8ad420d7759f7ddd5a9ca8cf2dc792118fdef664668e.pdf", "fetch_id": 1463, "pages": 128, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "9ec4af55987fc9ca325a8ad420d7759f7ddd5a9ca8cf2dc792118fdef664668e" ], "posts": [ "59621903a33cf756", "244699ed58043e68", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 24", "slug": "via-24", "title": "Tvåvägs multiakommunikationer i USA.", "series": "Via", "date": "Mars 1994", "year": "1994", "body": "En faktaspäckad rapport om olika typer av multimediasystem samt hur utvecklingen nu tycks på väg att ta fart, speciellt inom näringsliv och utbildning men även inom hälsovård, myndigheter och underhållning.", "author": "Hans Sandberg är journalist, rapporterande från USA för ett antal svenska tidningar och tidskrifter.", "records": [ { "info_analysgrad": "Begränsad, delvis fömedlad via intervjuuttalanden från personer med erfarenhet och överblick.", "info_avsandare": "Hans Sandberg är journalist, rapporterande från USA för ett antal svenska tidningar och tidskrifter.", "info_datumstampel": "Januari 1994.", "info_innehall": "En faktaspäckad rapport om olika typer av multimediasystem samt hur utvecklingen nu tycks på väg att ta fart, speciellt inom näringsliv och utbildning men även inom hälsovård, myndigheter och underhållning.", "info_method": "Intervjuer och litteraturfakta från aktuell affärs- och teknisk press samt rapporter.", "info_mottagare": "Den som vill ha en översiktlig men ändå detaljerad beskrivning av den amerikanska utvecklingen inom multimedia.", "info_nyhetsvarde": "Närbild med många detaljer men också bredd från ett dynamiskt utvecklingsfält.", "info_tackning": "Omfattande, med den naturliga reservationen på ett snabbrörligt område att det gäller vid rapporttidpunkten.", "metadata_uri": "via24.htm", "published_date": "Mars 1994", "report_file_path": "pdf/via24.pdf", "report_id": "Via 24", "report_name": "Tvåvägs multiakommunikationer i USA.", "record_id": 135, "local_path": "data/blobs/8da0d5ac094696561c8edcdc977d2b9a949467bab8d4aa283abda1da4aa7e77a.pdf", "fetch_id": 1464, "pages": 58, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8da0d5ac094696561c8edcdc977d2b9a949467bab8d4aa283abda1da4aa7e77a" ], "posts": [ "935c764af7782b90", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 88", "slug": "rapport-88", "title": "Arbete i nätverk och förändrad näringsstruktur.", "series": "Rapport", "date": "Maj 1994", "year": "1994", "body": "Beskriver hur ca 400 mindre företag i Baskien i norra Spanien samverkar i ett nätverk Spritel, mot en bakgrund av hur ett par sådana nätverk i Sverige arbetar, Wesmet i Västsverige, Sydnet i södra delen av vårt land och med inriktning mot EG-frågor. I Spanien visar sig småföretagskonsulterna vara bland de främsta användarna.", "author": "Heraldo Sales Cavalcante. Cavalcante är forskare och lärare vid Institutet för Datorstödd företagsledning vid Stockholms Universitet.", "records": [ { "info_analysgrad": "Analys både av vad som nyttjas och vad som inte används samt varför.", "info_avsandare": "Heraldo Sales Cavalcante. Cavalcante är forskare och lärare vid Institutet för Datorstödd företagsledning vid Stockholms Universitet.", "info_datumstampel": "Utgiven maj 1994. Spritel fick priset 1991.", "info_innehall": "Beskriver hur ca 400 mindre företag i Baskien i norra Spanien samverkar i ett nätverk Spritel, mot en bakgrund av hur ett par sådana nätverk i Sverige arbetar, Wesmet i Västsverige, Sydnet i södra delen av vårt land och med inriktning mot EG-frågor. I Spanien visar sig småföretagskonsulterna vara bland de främsta användarna.", "info_method": "Djupintervjuer med ett par företag i Spitel, telefonintervjuer med ytterligare ett antal. Material i samband med att Spritel fick europeiskt pris för det bästa europeiska projektet inom IT.", "info_mottagare": "Målgruppen kan definieras som \"småföretagens vänner\" dvs utvecklingsfonder, handelskammare. Exportrådet, banker, småföretagskonsulter, Nutek, universitet. Televerket etc.", "info_nyhetsvarde": "Beskrivning på basen av intervjuer på \"originalspråket\" — av ett på europeisk nivå prisbelönt IT-projekt.", "info_tackning": "Spritel har 2900 användare varav 400 småföretag. Ungefär en tiondel är klassade som aktiva. En betydande och troligen representativ del av dess har intervjuats.", "metadata_uri": "rapp88.htm", "published_date": "Maj 1994", "report_file_path": "pdf/rapport88.pdf", "report_id": "Rapport 88", "report_name": "Arbete i nätverk och förändrad näringsstruktur.", "record_id": 136, "local_path": "data/blobs/eb7ee65c192a43fdc49cf6459051ffff476791c7591fe3fdfcf1aaf98f393af9.pdf", "fetch_id": 1419, "pages": 52, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "eb7ee65c192a43fdc49cf6459051ffff476791c7591fe3fdfcf1aaf98f393af9" ], "posts": [ "fbc7b9f01e52e25e", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 89", "slug": "rapport-89", "title": "Office Information Systems in the United States and Sweden.", "series": "Rapport", "date": "Maj 1994", "year": "1994", "body": "En beskrivning av utvecklingen vad gäller system för kontorsinformation baserad på tre tidigare intervjuserier för TELDOK; det handlar alltså om förändringar över mer än tio år, med delvis samma företag och organisationer som studieobjekt.", "author": "Alan Purchase är amerikansk konsult inom informationsteknik, speciellt datoranvändning, med ett förflutet inom SRI International och, som sagt, med tidigare TELDOK-rapporter med samma inriktning bakom sig.", "records": [ { "info_analysgrad": "Djupgående och på solida historiska fakta grundad analys, främst genom jämförelser mellan företag och över tiden.", "info_avsandare": "Alan Purchase är amerikansk konsult inom informationsteknik, speciellt datoranvändning, med ett förflutet inom SRI International och, som sagt, med tidigare TELDOK-rapporter med samma inriktning bakom sig.", "info_datumstampel": "Intervjuer hösten 1992, utgivning maj 1994.", "info_innehall": "En beskrivning av utvecklingen vad gäller system för kontorsinformation baserad på tre tidigare intervjuserier för TELDOK; det handlar alltså om förändringar över mer än tio år, med delvis samma företag och organisationer som studieobjekt.", "info_method": "\"Fallstudier\" av system för kontorsinformation i tretton företag och en organisation (Riksdagen). De tidigare intervjuerna gjordes 1983, 1986 och 1989.", "info_mottagare": "Beslutsfattare och kvalificerade användare av informationstekniska system främst i större företag och organisationer.", "info_nyhetsvarde": "Det historiska svepet och hithörande djupare analys och perspektiv.", "info_tackning": "Tillverkande företag med mycket olikartad inriktning; banker; detaljhandel — djupågående fallstudier med sådanas fördelar och begränsningar.", "metadata_uri": "rapp89.htm", "published_date": "Maj 1994", "report_file_path": "pdf/rapport89.pdf", "report_id": "Rapport 89", "report_name": "Office Information Systems in the United States and Sweden.", "record_id": 137, "local_path": "data/blobs/0a4b3c784368f60687c34d13260715f47ba4441bc0d24362221418f178048fd8.pdf", "fetch_id": 1420, "pages": 110, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "0a4b3c784368f60687c34d13260715f47ba4441bc0d24362221418f178048fd8" ], "posts": [ "95552bab9e9d8694", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 14", "slug": "info-14", "title": "Mobila telekommunikationer en handbok.", "series": "Info", "date": "Maj 1994", "year": "1994", "body": "En översiktlig rapport över rubrikens tema, som alltså inte enbart omfattar mobiltelefoni men även mobil radio, mobila data, personsökning, sladdlösa telefoner etc.", "author": "Bengt G Mölleryd. Mölleryd är forskare och doktorand på Handelshögskolan, där han\nforskar kring just mobiltelefonins utveckling.", "records": [ { "info_analysgrad": "Uttömmande vad gäller dagsläget, summarisk vad gäller olika framtida kodningssystem och andra mer tekniska detaljer.", "info_avsandare": "Bengt G Mölleryd. Mölleryd är forskare och doktorand på Handelshögskolan, där han\nforskar kring just mobiltelefonins utveckling.", "info_datumstampel": "Våren 1994.", "info_innehall": "En översiktlig rapport över rubrikens tema, som alltså inte enbart omfattar mobiltelefoni men även mobil radio, mobila data, personsökning, sladdlösa telefoner etc.", "info_method": "Den beskrivande översiktens fullständiga och systematiska genomgång.", "info_mottagare": "Alla med behov av en översikt över totalbilden vad gäller mobil kommunikation, inklusive en analys av den troliga framtida utvecklingen.", "info_nyhetsvarde": "Den täckande och lättillgängliga översiktens.", "info_tackning": "Tar alltså upp de flesta aspekter av mobil kommunikation, dock ej positionering med GPS.", "metadata_uri": "info14.htm", "published_date": "Maj 1994", "report_file_path": "pdf/info14.pdf", "report_id": "Info 14", "report_name": "Mobila telekommunikationer en handbok.", "record_id": 138, "local_path": "data/blobs/a1343eef8ab97e7f8eabebd9c9f0752b3ce746e0da2a404c446610fe4723dfaa.pdf", "fetch_id": 1255, "pages": 18, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "a1343eef8ab97e7f8eabebd9c9f0752b3ce746e0da2a404c446610fe4723dfaa" ], "posts": [ "94422a92194468b2", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 86E", "slug": "rapport-86e", "title": "The TELDOK Yearbook 1994.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1994", "year": "1994", "body": "En aktuell beskrivning, framförallt i form av Statistik, av telekommunikationer och informationsteknik i Sverige i ett internationellt perspektiv. Några branscher är specialbehandlade, t ex handel, turism, EDI, IT 2000 (en utredning inom dåvarande industridepartementet), den personliga digitala assistenten. Den engelskspråkiga upplagan har än mer tonvikt på \"Sverige i världen\", dvs mindre av rent internationell statistik.", "author": "Gull-May Holst (red). Gull-May Holst är konsult och veteran på att sammanställa denna årsbok.", "records": [ { "info_analysgrad": "Korta beskrivningar av innehåll i, länkar mellan och problem med statistikavsnitten; specialistkapitlen är mer ingående analyserande.", "info_avsandare": "Gull-May Holst (red). Gull-May Holst är konsult och veteran på att sammanställa denna årsbok.", "info_datumstampel": "Utgiven i början av 1994; den engelska upplagan, utgiven i juni 1994, innehåller nio sidor appendix.", "info_innehall": "En aktuell beskrivning, framförallt i form av Statistik, av telekommunikationer och informationsteknik i Sverige i ett internationellt perspektiv. Några branscher är specialbehandlade, t ex handel, turism, EDI, IT 2000 (en utredning inom dåvarande industridepartementet), den personliga digitala assistenten. Den engelskspråkiga upplagan har än mer tonvikt på \"Sverige i världen\", dvs mindre av rent internationell statistik.", "info_method": "Statistik ur svenska och internationella källor, expertbeskrivningar, presentationer från olika telekomoperatörer i Sverige (skrivna av dem själva).", "info_mottagare": "Alla med behov av en aktuell uppslagsbok över informationsteknik med tonvikt på telekommunikation och tillämpningar.", "info_nyhetsvarde": "Aktuell till i början av 1995.", "info_tackning": "Statistik fram till hösten 1993, den engelskspråkiga utgåvan har ett appendix från april 1994.", "metadata_uri": "../reports/rep86e.htm", "published_date": "Juni 1994", "report_file_path": "pdf/rapport86e.pdf", "report_id": "Rapport 86E", "report_name": "The TELDOK Yearbook 1994.", "record_id": 139, "local_path": "data/blobs/ac11eab8e6c673ac1a121bb6e30db7edd3aba54591ddd5694a499b504803e6a9.pdf", "fetch_id": 1417, "pages": 283, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "ac11eab8e6c673ac1a121bb6e30db7edd3aba54591ddd5694a499b504803e6a9" ], "posts": [ "991ff247222d3c6e", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 90E", "slug": "rapport-90e", "title": "Telecottages, teleworking and telelearning.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1994", "year": "1994", "body": "Rapporten bygger på ett internationellt symposium \"Telecottage 93\" i Australien samt på intervjuer med deltagare där, plus en lägesbeskrivning över de svenska telestugornas situation just nu. Beskrivningen går särskilt in på telearbete i Australien och Japan samt på hur man gör när man kommer i gång med telestugor i dessa två länder samt i Finland och England. Distansutbildning har sitt eget avsnitt. Författarinnan ger dessutom en framtidsbild.", "author": "Lilian Holloway är VD för Telestugan i Ammamäs.", "records": [ { "info_analysgrad": "Kritisk, positiv analys grundad på egen verksamhet, försök till framskrivning in i framtiden.", "info_avsandare": "Lilian Holloway är VD för Telestugan i Ammamäs.", "info_datumstampel": "Symposiet ägde rum i månadsskiftet november-december 1993, rapporten utgiven i juni 1994.", "info_innehall": "Rapporten bygger på ett internationellt symposium \"Telecottage 93\" i Australien samt på intervjuer med deltagare där, plus en lägesbeskrivning över de svenska telestugornas situation just nu. Beskrivningen går särskilt in på telearbete i Australien och Japan samt på hur man gör när man kommer i gång med telestugor i dessa två länder samt i Finland och England. Distansutbildning har sitt eget avsnitt. Författarinnan ger dessutom en framtidsbild.", "info_method": "Konferensrapport plus intervjuer, allt med basen i egna erfarenheter.", "info_mottagare": "Personer engagerade i telestugor, grannskapscentraler och telehamnar, distansutbildning och fjärrarbete.", "info_nyhetsvarde": "Aktuell intemationell bild från verksamhetsområdet telestugorfjärrarbete.", "info_tackning": "Naturligen begränsad till konferensen men kompletterad med det svenska läget.", "metadata_uri": "../reports/rep90e.htm", "published_date": "Juni 1994", "report_file_path": "pdf/rapport90e.pdf", "report_id": "Rapport 90E", "report_name": "Telecottages, teleworking and telelearning.", "record_id": 140, "local_path": "data/blobs/a7344f28278f757b55faea662827e573fee7bb321ac401645919350bc6799986.pdf", "fetch_id": 1423, "pages": 57, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "a7344f28278f757b55faea662827e573fee7bb321ac401645919350bc6799986" ], "posts": [ "4b9942e2bf9b0826", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 90", "slug": "rapport-90", "title": "Telestugor, telearbete och distansutbildning.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1994", "year": "1994", "body": "Rapporten bygger på ett internationellt symposium \"Telecottage 93\" i Australien samt på intervjuer med deltagare där, plus en lägesbeskrivning över de svenska telestugornas situation just nu. Beskrivningen går sänkilt in på telearbete i Australien och Japan samt på hur man gör när man kommer i gång med telestugor i dessa två länder samt i Finland och England. Distansutbildning har sitt eget avsnitt. Författarinnan ger dessutom en framtidsbild.", "author": "Lilian Holloway är VD för Telestugan i Ammamäs.", "records": [ { "info_analysgrad": "Kritisk, positiv analys grundad på egen verksamhet, försök till framskrivning in i framtiden.", "info_avsandare": "Lilian Holloway är VD för Telestugan i Ammamäs.", "info_datumstampel": "Symposiet ägde mm i månadsskiftet november-december 1993, rapporten utgiven i juni 1994.", "info_innehall": "Rapporten bygger på ett internationellt symposium \"Telecottage 93\" i Australien samt på intervjuer med deltagare där, plus en lägesbeskrivning över de svenska telestugornas situation just nu. Beskrivningen går sänkilt in på telearbete i Australien och Japan samt på hur man gör när man kommer i gång med telestugor i dessa två länder samt i Finland och England. Distansutbildning har sitt eget avsnitt. Författarinnan ger dessutom en framtidsbild.", "info_method": "Konferensrapport plus intervjuer, allt med basen i egna erfarenheter.", "info_mottagare": "Personer engagerade i telestugor, grannskapscentraler och telehamnar, distansutbildning och fjärrarbete.", "info_nyhetsvarde": "Aktuell internationell bild från verksamhetsområdet telestugorfjärrarbete.", "info_tackning": "Naturligen begränsad till konferensen men kompletterad med det svenska läget.", "metadata_uri": "rapp90.htm", "published_date": "Juni 1994", "report_file_path": "pdf/rapport90.pdf", "report_id": "Rapport 90", "report_name": "Telestugor, telearbete och distansutbildning.", "record_id": 141, "local_path": "data/blobs/687f30e1fe2ae5ab583aad61c065e6a359eb1433c00705aeeb2aa6ee3747f7c3.pdf", "fetch_id": 1422, "pages": 57, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "687f30e1fe2ae5ab583aad61c065e6a359eb1433c00705aeeb2aa6ee3747f7c3" ], "posts": [ "c6247444331bbb9e", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 91", "slug": "rapport-91", "title": "NII -USAs elektroniska motorvägar, alias Infobahn.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1994", "year": "1994", "body": "Ett reportage om utvecklingen i USA av idéerna om elektroniska motorvägar the National Information Infrastructure som läget var våren 1994. Tonvikten är på lagstiftningsprocessen, dvs presidentens initiativ och Kongressens behandling av lagförslag.", "author": "Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin. Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin är forskare och konsulter med inriktning på IT samt innovation.", "records": [ { "info_analysgrad": "Här konstrasteras de många motsägande uppfattningarna om vad utvecklingen kan bära i sitt sköte mot varandra, med de olika aktörernas, bedömarnas och analytikernas utgångspunkter redovisade.", "info_avsandare": "Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin. Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin är forskare och konsulter med inriktning på IT samt innovation.", "info_datumstampel": "Rapporten färdigskriven vid utgången av april, utgiven juni 1994.", "info_innehall": "Ett reportage om utvecklingen i USA av idéerna om elektroniska motorvägar the National Information Infrastructure som läget var våren 1994. Tonvikten är på lagstiftningsprocessen, dvs presidentens initiativ och Kongressens behandling av lagförslag.", "info_method": "Intervjuer med nyckelpersoner, genomgång av en stor mängd skriftligt material, från olika hand- och reportageböcker till vittnesmål i Kongressen och andra policy-dokument.", "info_mottagare": "Den som vill förstå särskilt de amerikanska utgångspunkterna och den amerikanska diskussionen vad gäller elektroniska motorvägare eller \"Infobahn\".", "info_nyhetsvarde": "Samlad bild av diskussionen om elektroniska motorvägar i USA men ingen bild av motsvarande i Europa eller Sverige.", "info_tackning": "Rapporten går fram till och med april 1994 och bör täcka de väsentligaste principerna men naturligtvis inte vad som timat i lagstiftningsprocesssen eller i företagens agerande efter denna tidpunkt.", "metadata_uri": "rapp91.htm", "published_date": "Juni 1994", "report_file_path": "pdf/rapport91.pdf", "report_id": "Rapport 91", "report_name": "NII -USAs elektroniska motorvägar, alias Infobahn.", "record_id": 142, "local_path": "data/blobs/42ca9e409ae12485564536ce88c06169d253676c4f53bb0e07a12329fdaae97a.pdf", "fetch_id": 1424, "pages": 175, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "42ca9e409ae12485564536ce88c06169d253676c4f53bb0e07a12329fdaae97a" ], "posts": [ "283d35f0c3920226", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 92", "slug": "rapport-92", "title": "Japan teknik, slagord, genomförandekraft.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1994", "year": "1994", "body": "Rapportering från en studieresa till informationsteknikens Japan i november 1993; speciellt fokus bl a på avancerad forskning typ virtuell verklighet, användarvänliga tekniska system och aktuella produktionssystem typ i bilindustrin.", "author": "Bengt-Arne Vedin. P G Holmlöv, Gull-May Holst, Anna Karlstedt (red). Redaktörerna liksom resenärerna är forskare, företagare, tjänstemän och skribenter med inriktning på informationsteknik.", "records": [ { "info_analysgrad": "Snarare reportagets ytliga jämförelse mellan olika infallsvinklar, inklusive utnyttjande av observationer från TELDOKs två tidigare Japan-rapporter från resor 1985 och 1986, än djupgående.", "info_avsandare": "Bengt-Arne Vedin. P G Holmlöv, Gull-May Holst, Anna Karlstedt (red). Redaktörerna liksom resenärerna är forskare, företagare, tjänstemän och skribenter med inriktning på informationsteknik.", "info_datumstampel": "Resa i november 1993, utgivning juni 1994.", "info_innehall": "Rapportering från en studieresa till informationsteknikens Japan i november 1993; speciellt fokus bl a på avancerad forskning typ virtuell verklighet, användarvänliga tekniska system och aktuella produktionssystem typ i bilindustrin.", "info_method": "Drygt fyrtio besök på företag och institutioner, genomförda i grupper med två till sju deltagare; totala antalet resenärer femton.", "info_mottagare": "Alla som önskar en ögonblicksbild av den varierade och vid besöket delvis omprövande IT-verksamheten i Japan.", "info_nyhetsvarde": "Insidesbilder från japanska företag och laboratorier samt jämförelser däremellan.", "info_tackning": "Naturligen begränsad till besöksobjekten samt kompletterande litteraturuppgifter.", "metadata_uri": "rapp92.htm", "published_date": "Juni 1994", "report_file_path": "pdf/rapport92.pdf", "report_id": "Rapport 92", "report_name": "Japan teknik, slagord, genomförandekraft.", "record_id": 143, "local_path": "data/blobs/efa7acac0c7c536d13f4d15704b5e0e94a6ce344b7f109e8691721ceb374aefd.pdf", "fetch_id": 1425, "pages": 189, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "efa7acac0c7c536d13f4d15704b5e0e94a6ce344b7f109e8691721ceb374aefd" ], "posts": [ "2f1558d0ca948a26", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 93", "slug": "rapport-93", "title": "Den svenska marknaden för online, audiotex och CD-ROM framväxt, nuläge, utveckling och trender.", "series": "Rapport", "date": "Mars 1995", "year": "1995", "body": "Beskriver framväxt, nuläge, utveckling och tendenser med utgångspunkt från onlinemarknaden. Det är den första samlade och utförliga redogörelsen för hela den svenska marknaden för publika databaser. Audiotex och CD-ROM har tagits med eftersom det även här ofta handlar om samma typ av information och de innebär alternativa distributionsvägar.", "author": "Lars Klasén & Anders Olofsson. Lars Klasen (skriver om textbaserade databaser, offentliga register och CD-ROM) är verksam inom konsultföretaget Sema Group InfoData och Anders Olofsson (finansiella tjänster, videotex, audiotex) vid Telias Informationscenter.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grundlig diskussion, inklusive bakgrundsbeskrivningar, frågetecken som \"varför inte videotex?\", konkurrens och synergi CD-ROM gentemot online.", "info_avsandare": "Lars Klasén & Anders Olofsson. Lars Klasen (skriver om textbaserade databaser, offentliga register och CD-ROM) är verksam inom konsultföretaget Sema Group InfoData och Anders Olofsson (finansiella tjänster, videotex, audiotex) vid Telias Informationscenter.", "info_datumstampel": "Utgiven i mars 1995.", "info_innehall": "Beskriver framväxt, nuläge, utveckling och tendenser med utgångspunkt från onlinemarknaden. Det är den första samlade och utförliga redogörelsen för hela den svenska marknaden för publika databaser. Audiotex och CD-ROM har tagits med eftersom det även här ofta handlar om samma typ av information och de innebär alternativa distributionsvägar.", "info_method": "Författarnas egen datainsamling, uppskattningar baserade på en mångfald intervjuer inom branschen liksom på publicerat material.", "info_mottagare": "Användare av databaser, alltså informationssökare som bibliotekarier och andra informatiker, forskare, utredare, journalister.", "info_nyhetsvarde": "Unik rapport eftersom det är den första samlade och rejäla redogörelsen för hela den svenska marknaden på ett område som saknar officiell statistik.", "info_tackning": "Onlinetjänster som säljer information och informationssökning, däremot omfattas inte det som är gratis. Heller inte elektronisk post, bank-, rese-, resultat- eller beställningstjänster.", "metadata_uri": "rapp93.htm", "published_date": "Mars 1995", "report_file_path": "pdf/rapport93.pdf", "report_id": "Rapport 93", "report_name": "Den svenska marknaden för online, audiotex och CD-ROM framväxt, nuläge, utveckling och trender.", "record_id": 144, "local_path": "data/blobs/f7dd1debcea370132757e7819b75a13e7880d56ccd02da547864e6c8a581d72d.pdf", "fetch_id": 1426, "pages": 127, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f7dd1debcea370132757e7819b75a13e7880d56ccd02da547864e6c8a581d72d" ], "posts": [ "7f891a25637c6e09", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 94", "slug": "rapport-94", "title": "Myter om IT.", "series": "Rapport", "date": "April 1995", "year": "1995", "body": "Beskriver femton vanliga myter om IT. Dessa kan delas in i olika kategorier, t ex sådana som hänger samman med att \"investeringar i IT\" är kvalitativt annorlunda jämfört med traditionella investeringar. Det finns också extrapolationer av erfarenheter till exempel från franska Minitel eller amerikansk bildtelefoni som riskerar att leda fel. Och ITs kraftfullhet lurar oss ibland till övertro.", "author": "Bengt-Arne Vedin har doktorerat på innovation bland annat inom IT och är generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer samt ledamot av TELDOK Redaktionskommitté.", "records": [ { "info_analysgrad": "Kritisk, positiv och ibland provokativ analys grundad på egen verksamhet samt på deltagarnas kritiska granskning av ett preliminärt manuskript på ett seminarium hösten 1994.", "info_avsandare": "Bengt-Arne Vedin har doktorerat på innovation bland annat inom IT och är generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer samt ledamot av TELDOK Redaktionskommitté.", "info_datumstampel": "Rapporten färdigskriven i januari 1995.", "info_innehall": "Beskriver femton vanliga myter om IT. Dessa kan delas in i olika kategorier, t ex sådana som hänger samman med att \"investeringar i IT\" är kvalitativt annorlunda jämfört med traditionella investeringar. Det finns också extrapolationer av erfarenheter till exempel från franska Minitel eller amerikansk bildtelefoni som riskerar att leda fel. Och ITs kraftfullhet lurar oss ibland till övertro.", "info_method": "Beskrivning av myterna plus analys av hur de uppstår och sprids, deras inbördes samband och hur de kan hanteras.", "info_mottagare": "Personer med ansvar för IT-verksamhet, särskilt för beslut om inriktning och uppläggning av denna, inklusive investeringar på organisations- eller samhällsnivå.", "info_nyhetsvarde": "Kopplar företeelser inom IT-området till förekomsten av allmänt omfattade föreställningar som är svårutrotade och liksom sprider sig själva, s k memer, och visar hur dessa hänger samman i större mönster, memomer.", "info_tackning": "Seminariet med det preliminära manuskriptet som underlag bidrog till att öka antalet myter som bedömdes värda att ta upp.", "metadata_uri": "rapp94.htm", "published_date": "April 1995", "report_file": "myter_it.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport94.pdf", "report_id": "Rapport 94", "report_name": "Myter om IT.", "record_id": 145, "local_path": "data/blobs/eb483d93ff1c35883a4213c7202a25638539b46f9ad73baf35350aec63df2f7f.pdf", "fetch_id": 1427, "pages": 110, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "eb483d93ff1c35883a4213c7202a25638539b46f9ad73baf35350aec63df2f7f" ], "posts": [ "3e79c5d22e85f802", "2cb7e152422c4422", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 95", "slug": "rapport-95", "title": "Tillväxtföretagen och de teleanknutna informationssystemen.", "series": "Rapport", "date": "Maj 1995", "year": "1995", "body": "Innehåller dels en utförligare beskrivning av hur fem \"tillväxtföretag\" — definierade som sådana som växer med mer än 20 procent i volym per år i minst fem år använder teleanknutna informationssystem, dels en serie telefonintervjuer med trettio företag i samma kategori. Resultaten analyseras.", "author": "Patrik Bolander & Roland Steen. Båda författarna har varit konsulter i ett företag som specialiserat sig på att studera och ge råd till tillväxtföretag, Ahre & Partners. Roland Steen är nu avdelningschef vid NUTEK.", "records": [ { "info_analysgrad": "Den strukturerade telefonenkäten ger en mångfald infallsvinklar, såsom typen av företag tillverkande, handel, tjänster liksom deras storlek. Därutöver problematiseras inte begreppet \"tillväxtföretag\".", "info_avsandare": "Patrik Bolander & Roland Steen. Båda författarna har varit konsulter i ett företag som specialiserat sig på att studera och ge råd till tillväxtföretag, Ahre & Partners. Roland Steen är nu avdelningschef vid NUTEK.", "info_datumstampel": "Studien genomförd vintern 1994-95.", "info_innehall": "Innehåller dels en utförligare beskrivning av hur fem \"tillväxtföretag\" — definierade som sådana som växer med mer än 20 procent i volym per år i minst fem år använder teleanknutna informationssystem, dels en serie telefonintervjuer med trettio företag i samma kategori. Resultaten analyseras.", "info_method": "Fem fallstudier samt trettio strukturerade telefonenkäter.", "info_mottagare": "Läsare som vill se hur företag som sätter tillväxten i centrum, och som lyckas med att växa snabbt, beter sig visavi informationsteknik som verktyg.", "info_nyhetsvarde": "Ahrens & Partners har genomfört en rad studier av tillväxtföretag men detta är den första rapporten av sitt slag, en studie av hur denna kategori av företag utnyttjar ny teknik.", "info_tackning": "De fem praktikfallsföretagen är börsföretaget OM-gruppen, tvättföretaget Tvättman, luftutsugsföretaget Nederman, transportföretaget DHL och försäkringsföretaget Skandia AFS, av de 30 intervjuade företagen är sju tjänsteföretag, tjugo tillverkande och tre handelsföretag.", "metadata_uri": "rapp95.htm", "published_date": "Maj 1995", "report_file_path": "pdf/rapport95.pdf", "report_id": "Rapport 95", "report_name": "Tillväxtföretagen och de teleanknutna informationssystemen.", "record_id": 146, "local_path": "data/blobs/aa4afca4668a97f9dc576b2db6696cc6d90fddcb026e436fe3c1fef1de8964fd.pdf", "fetch_id": 1428, "pages": 85, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "aa4afca4668a97f9dc576b2db6696cc6d90fddcb026e436fe3c1fef1de8964fd" ], "posts": [ "6771e3259d9f8439", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 96", "slug": "rapport-96", "title": "Sett och Hört via bildkommunikation.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1995", "year": "1995", "body": "Beskrivning av bildkommunikation inom tre företag, fem utbildningsanstalter, i ett par fall av forskning och teknikspridning samt tre olika \"samhällsprojekt\". Erfarenheterna sammanfattas och tekniken beskrivs översiktligt. Det finns även en kort framskrivning för områden som rättsväsende, försäkringsbolag, handikapphjälp och distansarbete.", "author": "Susanne Johansson & Susanne Stenbacka. Susanne Johansson och Susanne Stenbacka är doktorander vid Kulturgeografiska nstutionen vid Uppsala Universitet. De har tidigare gjort en rapport om interaktiv bildkommunikation 1991. Rapporten utgiven i samverkan mellan TELDOK och REK, Riksföreningen för Elektronisk Kunskapsöverföring.", "records": [ { "info_analysgrad": "Djupgående i de enskilda fallen; dessa valda som representativa och givande ur ett större urval; sammanfattande generella slutsatser.", "info_avsandare": "Susanne Johansson & Susanne Stenbacka. Susanne Johansson och Susanne Stenbacka är doktorander vid Kulturgeografiska nstutionen vid Uppsala Universitet. De har tidigare gjort en rapport om interaktiv bildkommunikation 1991. Rapporten utgiven i samverkan mellan TELDOK och REK, Riksföreningen för Elektronisk Kunskapsöverföring.", "info_datumstampel": "Mars 1995.", "info_innehall": "Beskrivning av bildkommunikation inom tre företag, fem utbildningsanstalter, i ett par fall av forskning och teknikspridning samt tre olika \"samhällsprojekt\". Erfarenheterna sammanfattas och tekniken beskrivs översiktligt. Det finns även en kort framskrivning för områden som rättsväsende, försäkringsbolag, handikapphjälp och distansarbete.", "info_method": "Fallstudier på basen av en större översikt över kända tillämpningar.", "info_mottagare": "Den som vill få en grundlig bild av praktiska erfarenheter av bildkommunikation, inklusive konstateranden som att ansiktsfärgen på skärmen i bildtelefonsamtal eller som att man på en enda åttaveckorskurs sparade en halv miljon, etc.", "info_nyhetsvarde": "Aktuella fallstudier av praktiska tillämpningar av bildkommunikation.", "info_tackning": "Naturligen begränsad till fallen men samtidigt är dessa valda som representativa bland ett större antal.", "metadata_uri": "rapp96.htm", "published_date": "Juni 1995", "report_file_path": "pdf/rapport96.pdf", "report_id": "Rapport 96", "report_name": "Sett och Hört via bildkommunikation.", "record_id": 147, "local_path": "data/blobs/dd61694bb0c5cc18bafb74f4d920e4f8270eb9f7b44ec647d709869ac81ebf51.pdf", "fetch_id": 1429, "pages": 115, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "dd61694bb0c5cc18bafb74f4d920e4f8270eb9f7b44ec647d709869ac81ebf51" ], "posts": [ "e07324505ee0b21a", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 97", "slug": "rapport-97", "title": "Våga Vara Visionär. Om att använda videokonferenser idag och imorgon.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1995", "year": "1995", "body": "En såväl teknisk som marknadsinriktad rapport om videomöten, bl a om standardisering, utvecklingstrender i stort, dvs vad gäller användningen och vad gäller \"bordssystem\". Vidare beskrivs vilka som driver på bl a leverantörer, EU, nätoperatörer. Ett särskilt kapitel handlar om utbildning via video. Illustrerad.", "author": "Tiina Läärä är konsult.", "records": [ { "info_analysgrad": "Detaljerad beskrivning av praktiska tips. På motsvarande sätt detaljerad återgivning av status för olika steg i standardiseringen.", "info_avsandare": "Tiina Läärä är konsult.", "info_datumstampel": "Rapporten är daterad maj 1995 men framskrivningen fram till 1997 är väl underbyggd.", "info_innehall": "En såväl teknisk som marknadsinriktad rapport om videomöten, bl a om standardisering, utvecklingstrender i stort, dvs vad gäller användningen och vad gäller \"bordssystem\". Vidare beskrivs vilka som driver på bl a leverantörer, EU, nätoperatörer. Ett särskilt kapitel handlar om utbildning via video. Illustrerad.", "info_method": "Detaljerad faktabeskrivning på basen av insamlade dokument och intervjuer.", "info_mottagare": "Var och en med intresse för att undersöka om bildkommunikation är en elektronisk kommunikationsteknik för hans/hennes organisation.", "info_nyhetsvarde": "Aktuell och detaljrik bild från ett område i snabb utveckling.", "info_tackning": "Beskrivning av teknik och användningsområden vid tiden för rapportskrivandet. Mindre avseende är fäst vid samspel med andra elektroniska kommunikationsmöjligheter. Konkreta fallbeskrivningar finns i kortform (Electrolux; läkare; shopping; ett konsultföretag som jobbar med CAD), vilket naturligtvis innebär att inte alla typer av specialsituationer kan finnas med i denna form.", "metadata_uri": "rapp97.htm", "published_date": "Juni 1995", "report_file_path": "pdf/rapport97.pdf", "report_id": "Rapport 97", "report_name": "Våga Vara Visionär. Om att använda videokonferenser idag och imorgon.", "record_id": 148, "local_path": "data/blobs/360d00de72d27ac62aa85e5fddfab73cf81051ceaf3558cfef1f547c7e079e2b.pdf", "fetch_id": 1430, "pages": 86, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "360d00de72d27ac62aa85e5fddfab73cf81051ceaf3558cfef1f547c7e079e2b" ], "posts": [ "91185c69d3eae61a", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 25", "slug": "via-25", "title": "Informationstekniken nu, då, sedan.", "series": "Via", "date": "Juni 1995", "year": "1995", "body": "Rapport från ett dagslångt seminarium med åtta talare kring IT historiskt, nu och i framtiden. Hur kan vi förstå denna teknik, vem skapar den och kan vi föratse dess utveckling? Vad finns att lära av historien? Ställer IT genom sin utvecklingstakt speciella krav och problem eller är detta en chimär? En paradox är att utvecklingen först i själva verket tar längre tid än man tror och besvikelsen därmed sedan leder till en alltför pessimistisk syn.", "author": "Bengt-Arne Vedin (red) & Mats Fridlund (nedtecknare). Paul Saffo är framtidsanalytiker vid kaliforniska Institute for the Future, Stig Hagström universitetskansler och medskapare till IT först på Uppsala Universitet, senare vid det berömda Xerox PARC, Rune Pettersson utbildningschef vid Ellemtel, tidigare mediautvecklare vid Esselte samt knuten som gästforskare till svenska och amerikanska högskolor, Michael Lindgren har doktorerat på den svenska 1800-talsdatorn, tillverkad av far och son Scheutz, Madeleine von Heland är konstvetare och framtidsanalytiker, Bo Göranzon forskare kring det praktiska intellektet, Mattias Söderhielm nybliven civilingenjör och datorveteran som studerat i Silicon Valley och kommersialiseringen av Internet, Eric Dyring forskningspopularisator, tidigare museichef, fotograf och geokosmofysiker.", "records": [ { "info_avsandare": "Bengt-Arne Vedin (red) & Mats Fridlund (nedtecknare). Paul Saffo är framtidsanalytiker vid kaliforniska Institute for the Future, Stig Hagström universitetskansler och medskapare till IT först på Uppsala Universitet, senare vid det berömda Xerox PARC, Rune Pettersson utbildningschef vid Ellemtel, tidigare mediautvecklare vid Esselte samt knuten som gästforskare till svenska och amerikanska högskolor, Michael Lindgren har doktorerat på den svenska 1800-talsdatorn, tillverkad av far och son Scheutz, Madeleine von Heland är konstvetare och framtidsanalytiker, Bo Göranzon forskare kring det praktiska intellektet, Mattias Söderhielm nybliven civilingenjör och datorveteran som studerat i Silicon Valley och kommersialiseringen av Internet, Eric Dyring forskningspopularisator, tidigare museichef, fotograf och geokosmofysiker.", "info_datumstampel": "Seminarium 25 oktober 1994 på Tekniska Museet i Stockholm.", "info_innehall": "Rapport från ett dagslångt seminarium med åtta talare kring IT historiskt, nu och i framtiden. Hur kan vi förstå denna teknik, vem skapar den och kan vi föratse dess utveckling? Vad finns att lära av historien? Ställer IT genom sin utvecklingstakt speciella krav och problem eller är detta en chimär? En paradox är att utvecklingen först i själva verket tar längre tid än man tror och besvikelsen därmed sedan leder till en alltför pessimistisk syn.", "info_method": "Forskare, debattörer och analytiker som beskriver resultat av egna studier eller självupplevda utvecklingsskeenden. Rapporten presenterar inte inläggen ett och ett för sig utan redaktören har klippt samman de olika talarnas inlägg efter ett antal teman; historia, nutid, framtid, problem med att skriva historien, problem med att förutse framtiden, vad driver de individer som står för IT-utvecklingen?", "info_mottagare": "Alla som är interesserade av att granska och diskutera vilka krafter som styr IT-utvecklingen.", "info_nyhetsvarde": "Unik rapport vad gäller bredd på infallsvinklarna och talarnas bakgrund.", "info_tackning": "Mer av historiskt långa svep och analys av utvecklingskrafter.", "metadata_uri": "via25.htm", "published_date": "Juni 1995", "report_file_path": "pdf/via25.pdf", "report_id": "Via 25", "report_name": "Informationstekniken nu, då, sedan.", "record_id": 149, "local_path": "data/blobs/25f034202d626f3f3374d26e4428ae24c2b66225190fc389d1b8a1b6d462450f.pdf", "fetch_id": 1465, "pages": 104, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "25f034202d626f3f3374d26e4428ae24c2b66225190fc389d1b8a1b6d462450f" ], "posts": [ "f4c3a4937310229b", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 98", "slug": "rapport-98", "title": "Företagande i informationsteknologi. Erfarenheter från fyra fall: Telebild, Trans Net, Minitel och Tele Guide.", "series": "Rapport", "date": "Juli 1995", "year": "1995", "body": "Beskriver och söker analysera författarens erfarenheter från fyra fall av datakommunikationssystem med ambitioner till bred spridning. Bland dessa är franska Minitel som tjänat som förebud för Telebild och TeleGuide. Det fjärde fallet är Trans Net.", "author": "Göran Asplund är ekonomie doktor i organisationslära, både forskare och företagare.", "records": [ { "info_analysgrad": "Författaren har uppenbarligen grundliga insikter i detalj av tre av projekten eftersom han varit med om att leda dem. Priset kan vara svårigheten att se samma projekt \"utifrån\". Analysen utgår från en hel mängd infallsvinklar.", "info_avsandare": "Göran Asplund är ekonomie doktor i organisationslära, både forskare och företagare.", "info_datumstampel": "Analysen slutförd i maj 1995.", "info_innehall": "Beskriver och söker analysera författarens erfarenheter från fyra fall av datakommunikationssystem med ambitioner till bred spridning. Bland dessa är franska Minitel som tjänat som förebud för Telebild och TeleGuide. Det fjärde fallet är Trans Net.", "info_method": " I tre av fallen har författaren varit aktivt verksam i de projekt där man sökt lansera system och tjänster. Metoden är alltså deltagande observation. Ansatsen är dämtöver att med verktyg från organisationsforskningen söka tolka och dra slutsatser av utvecklingen i de olika projekten.", "info_mottagare": "Dels den som är intresserad specifikt av datakommunikation med sikte på att etablera mer allmänna tjänster, dels den som vill få en bild av villkoren för entreprenörskap inom informationsteknik.", "info_nyhetsvarde": "En verklig insiders detaljerade rapportering.", "info_tackning": "Uppenbarligen fyra fall men när det gäller just den allmänna typ av service det handlar om är fallsamlingen i hög grad representativ samtidigt som den ger ett utsnitt över tiden och därmed utvecklingen.", "metadata_uri": "rapp98.htm", "published_date": "Juli 1995", "report_file_path": "pdf/rapport98.pdf", "report_id": "Rapport 98", "report_name": "Företagande i informationsteknologi. Erfarenheter från fyra fall: Telebild, Trans Net, Minitel och Tele Guide.", "record_id": 150, "local_path": "data/blobs/0c7aa6c0db045ae5d85ab63317c2f7c9315d05a236de9f009425a34bcfcd5afb.pdf", "fetch_id": 1431, "pages": 180, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "0c7aa6c0db045ae5d85ab63317c2f7c9315d05a236de9f009425a34bcfcd5afb" ], "posts": [ "fc9debfdf3fc9a01", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 99", "slug": "rapport-99", "title": "Den grafiska branschens utveckling mot digital kommunikation.", "series": "Rapport", "date": "Augusti 1995", "year": "1995", "body": "En serie reportage från företag som arbetar med olika aspekter av digital produktion av trycksaker, vilket inte enbart är tryckerier utan också till exempel företag som erbjuder digitala bilder. Innehållet handlar alltså om behandling av såväl bilder som text samt naturligtvis om hur dessa bearbetas och hanteras liksom om kommunikation, specifikt ISDN.", "author": "Bertil Håkansson är internationellt verksam journalist med inriktning på den informationstekniska utvecklingen.", "records": [ { "info_avsandare": "Bertil Håkansson är internationellt verksam journalist med inriktning på den informationstekniska utvecklingen.", "info_datumstampel": "Reportagen slutförda i början av 1995.", "info_innehall": "En serie reportage från företag som arbetar med olika aspekter av digital produktion av trycksaker, vilket inte enbart är tryckerier utan också till exempel företag som erbjuder digitala bilder. Innehållet handlar alltså om behandling av såväl bilder som text samt naturligtvis om hur dessa bearbetas och hanteras liksom om kommunikation, specifikt ISDN.", "info_method": "Grundliga \"fallstudier\" i form av reportage från sex företag med stor spännvidd vad gäller aktiviteter. Det handlar om en digital bildbas i Kiruna, med ursprung i satellitbilder; fotodatabasen PhotoImaging; Reprostugan, ett företag för digitaliserad färgläggning av tecknade serier; ett repro- och ett reklamföretag i samverkan, Grafia och Connexion; ytterligare ett reproföretag, Scannrepro; samt tryckeriet Halls.", "info_mottagare": "Den grafiska branschen och i medier verksamma, i vid mening.", "info_nyhetsvarde": "Det breda greppet över en grafisk bransch i snabb omvandling samt närbilden av ISDN.", "info_tackning": "Uppenbarligen något begränsad genom valet av sex företag men dessa erbjuder tillsammans en stor och allsidig spännvidd.", "metadata_uri": "rapp99.htm", "published_date": "Augusti 1995", "report_file_path": "pdf/rapport99.pdf", "report_id": "Rapport 99", "report_name": "Den grafiska branschens utveckling mot digital kommunikation.", "record_id": 151, "local_path": "data/blobs/a2f7841325e8a833ea1be9388f66687583d3b427f5fd2d809e774f594b837563.pdf", "fetch_id": 1432, "pages": 80, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "a2f7841325e8a833ea1be9388f66687583d3b427f5fd2d809e774f594b837563" ], "posts": [ "b898fd2d71eda7c7", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 100", "slug": "rapport-100", "title": "IT i skolan.", "series": "Rapport", "date": "Augusti 1995", "year": "1995", "body": "En allsidig och djupgående bild av vad som sker med IT i det svenska allmänna skolsystemet, dels ambitioner och planer, dels konkreta satsningar. Utblickar mot Danmark och Storbritannien samt internationella \"lärandekedjor\" finns också med.", "author": "Lars Bolander är konsult med inriktning mot \"Interaktiva System\" och med erfarenheter från pegagogik och skolvärld.", "records": [ { "info_analysgrad": "Systematisk genomgång av kritiska frågor och villkor för framgång.", "info_avsandare": "Lars Bolander är konsult med inriktning mot \"Interaktiva System\" och med erfarenheter från pegagogik och skolvärld.", "info_datumstampel": "Rapporten färdig i juli 1995.", "info_innehall": "En allsidig och djupgående bild av vad som sker med IT i det svenska allmänna skolsystemet, dels ambitioner och planer, dels konkreta satsningar. Utblickar mot Danmark och Storbritannien samt internationella \"lärandekedjor\" finns också med.", "info_method": "Omsorgsfullt studium av skriftligt material i form av planer, rapporter, tidskriftsartiklar etc samt besök vid och reportage från mellan tio och tjugo praktiska försök och installationer.", "info_mottagare": "Alla med intresse av IT för undervisning, dels i skolan, dels med inriktning mot det \"livslånga lärandet\".", "info_nyhetsvarde": "En aktuell, täckande och positivt kritisk genomgång av ett centralt\nområde.", "info_tackning": "Alla aktuella svenska dokument och programförklaringar med inriktning på skolan; en historisk tillbakablick; en genomgång av hela den kända variationsbredden av pågående svenska praktiska satsningar.", "metadata_uri": "rapp100.htm", "published_date": "Augusti 1995", "report_file": "100.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport100.pdf", "report_id": "Rapport 100", "report_name": "IT i skolan.", "record_id": 152, "local_path": "data/blobs/fa440fab2663a7eaf83022da382e43530a503a4239c85e6f89a52c3346575b23.pdf", "fetch_id": 1271, "pages": 110, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "fa440fab2663a7eaf83022da382e43530a503a4239c85e6f89a52c3346575b23" ], "posts": [ "e76184fd4adf365f", "9aba2cca0436112d", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 101", "slug": "rapport-101", "title": "20 sekunder till jobbet. Distansarbete från bostaden.", "series": "Rapport", "date": "Oktober 1995", "year": "1995", "body": "En allsidig genomlysning av förutsättningar, villkor och praktik vad gäller arbete från hemmet inte som övertid, inte heller när man jobbar enbart hemifrån, men när man gör det under en stor del av veckan samtidigt som det finns en arbetsplats även \"på jobbet\". Exempel ges med tio individer och deras familjer, representerande både företag och offentlig sektor. I allsidigheten ingår en granskning av definitioner, Sveriges speciella förutsättningar, vad vi vet om potentialen för och omfattningen av distansarbetet i Sverige och i världen, praktikens problem och utmaningar, ekonomiska frågor och startproblem, lagar, avtal och framtid.", "author": "Lennart Forsebäck är konsult och författare med inriktning på flexibelt arbete.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grundlig och återigen allsidig analys med bas både i praktik och mer övergripande överväganden.", "info_avsandare": "Lennart Forsebäck är konsult och författare med inriktning på flexibelt arbete.", "info_datumstampel": "Material insamlat 1995, rapporten daterad augusti samma år.", "info_innehall": "En allsidig genomlysning av förutsättningar, villkor och praktik vad gäller arbete från hemmet inte som övertid, inte heller när man jobbar enbart hemifrån, men när man gör det under en stor del av veckan samtidigt som det finns en arbetsplats även \"på jobbet\". Exempel ges med tio individer och deras familjer, representerande både företag och offentlig sektor. I allsidigheten ingår en granskning av definitioner, Sveriges speciella förutsättningar, vad vi vet om potentialen för och omfattningen av distansarbetet i Sverige och i världen, praktikens problem och utmaningar, ekonomiska frågor och startproblem, lagar, avtal och framtid.", "info_method": "De tio distansarbetarna har intervjuats. Därutöver har ett omfattande material av lagar, erfarenheter, studier och diskussioner inhämtats genom förfrågningar hos experter och makthavare liksom genom bearbetning av en lång rad skriftliga rapporter, forskning, statistik etc.", "info_mottagare": "Dels individer som överväger att börja distansarbeta eller telependla, eller som kanske redan har börjat men vill få ett bredare perspektiv, dels företag och organisationer med motsvarande överväganden.", "info_nyhetsvarde": "Det omfattande och allsidiga materialet.", "info_tackning": " Koncentration på Sverige. Eftersom informationstekniken inte minst vad gäller verktyg för distansarbete förändras snabbt gäller den uppenbara reservationen att rapporten präglas av kostnadsblld, tillgänglig teknik och gjorda erfarenheter vid den tidpunkt när studien genomfördes, 1995.", "metadata_uri": "rapp101.htm", "published_date": "Oktober 1995", "report_file_path": "pdf/rapport101.pdf", "report_id": "Rapport 101", "report_name": "20 sekunder till jobbet. Distansarbete från bostaden.", "record_id": 153, "local_path": "data/blobs/f9068110308a2190334639c98dba491d9e307378c91f6d873dd8a1a016d22215.pdf", "fetch_id": 1272, "pages": 211, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f9068110308a2190334639c98dba491d9e307378c91f6d873dd8a1a016d22215" ], "posts": [ "3112dfaa3f229086", "96a915ccada58c57", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 101E", "slug": "rapport-101e", "title": "20 seconds to work. Home-based telework.", "series": "Rapport", "date": "Oktober 1995", "year": "1995", "body": "En allsidig genomlysning av förutsättningar, villkor och praktik vad gäller arbete från hemmet inte som övertid, inte heller när man jobbar enbart hemifrån, men när man gör det under en stor del av veckan samtidigt som det finns en arbetsplats även \"på jobbet\". Exempel ges med tio individer och deras familjer, representerande både företag och offentlig sektor. I allsidigheten ingår en granskning av definitioner, Sveriges speciella förutsättningar, vad vi vet om potentialen för och omfattningen av distansarbetet i Sverige och i världen, praktikens problem och utmaningar, ekonomiska frågor och startproblem, lagar, avtal och framtid.", "author": "Lennart Forsebäck är konsult och författare med inriktning på flexibelt arbete.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grundlig och återigen allsidig analys med bas både i praktik och mer övergripande överväganden.", "info_avsandare": "Lennart Forsebäck är konsult och författare med inriktning på flexibelt arbete.", "info_datumstampel": "Material insamlat 1995, rapporten daterad augusti samma år.", "info_innehall": "En allsidig genomlysning av förutsättningar, villkor och praktik vad gäller arbete från hemmet inte som övertid, inte heller när man jobbar enbart hemifrån, men när man gör det under en stor del av veckan samtidigt som det finns en arbetsplats även \"på jobbet\". Exempel ges med tio individer och deras familjer, representerande både företag och offentlig sektor. I allsidigheten ingår en granskning av definitioner, Sveriges speciella förutsättningar, vad vi vet om potentialen för och omfattningen av distansarbetet i Sverige och i världen, praktikens problem och utmaningar, ekonomiska frågor och startproblem, lagar, avtal och framtid.", "info_method": "De tio distansarbetarna har intervjuats. Därutöver har ett omfattande material av lagar, erfarenheter, studier och diskussioner inhämtats genom förfrågningar hos experter och makthavare liksom genom bearbetning av en lång rad skriftliga rapporter, forskning, statistik etc.", "info_mottagare": "Dels individer som överväger att börja distansarbeta eller telependla, eller som kanske redan har börjat men vill få ett bredare perspektiv, dels företag och organisationer med motsvarande överväganden.", "info_nyhetsvarde": "Det omfattande och allsidiga materialet.", "info_tackning": " Koncentration på Sverige. Eftersom informationstekniken inte minst vad gäller verktyg för distansarbete förändras snabbt gäller den uppenbara reservationen att rapporten präglas av kostnadsbild, tillgänglig teknik och gjorda erfarenheter vid den tidpunkt när studien genomfördes, 1995.", "metadata_uri": "../reports/rep101e.htm", "published_date": "Oktober 1995", "report_file_path": "pdf/rapport101e.pdf", "report_id": "Rapport 101E", "report_name": "20 seconds to work. Home-based telework.", "record_id": 154, "local_path": "data/blobs/a8bb696a74cfdc077d79b708ee083c2df7b8b49dcf1fe941ae2ee0178918676d.pdf", "fetch_id": 1273, "pages": 150, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "a8bb696a74cfdc077d79b708ee083c2df7b8b49dcf1fe941ae2ee0178918676d" ], "posts": [ "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument L", "slug": "referensdokument-l", "title": "55 rapporter från TELDOK 1991-1995.", "series": "Referensdokument", "date": "Oktober 1995", "year": "1995", "body": "Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.", "author": "Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv.", "records": [ { "info_analysgrad": "Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.", "info_avsandare": "Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv.", "info_datumstampel": "Utgiven 1995.", "info_innehall": "Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.", "info_method": "Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande avsändare etc.", "info_mottagare": "Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.", "info_nyhetsvarde": "Samlad katalog för TELDOKs tidigare utgivna skrifter.", "info_tackning": "55 skrifter från TELDOK utgivna 1991-1995.", "metadata_uri": "ref_l.htm", "published_date": "Oktober 1995", "report_file_path": "pdf/referensdokumentl.pdf", "report_id": "Referensdokument L", "report_name": "55 rapporter från TELDOK 1991-1995.", "record_id": 155, "local_path": "data/blobs/b19f99aea80b7b630534ad0c762d6aba192ae29cd699139b2a2a8785cbcdab73.pdf", "fetch_id": 1444, "pages": 65, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "b19f99aea80b7b630534ad0c762d6aba192ae29cd699139b2a2a8785cbcdab73" ], "posts": [ "4e8ea49256f08e01", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 102", "slug": "rapport-102", "title": "Omsorg med IT på äldre da’r.", "series": "Rapport", "date": "December 1995", "year": "1995", "body": "Altför ofta har det visat sig inte bara poänglöst utan t o m förödande att införa IT i existerande organisationer och arbetsformer, ett resultat som lett till fokus på en nyutvecklad metod \"processen i fokus\", business process reengineering eller BPR, där man i stället börjar med att genomlysa vilka arbetsprocesser som utförs för att nå visa effekter och mål arbetsprocesser i stället för organisatoriska enheter hamnar i fokus. Personal inom fyra kommuner har här deltagit i arbetsseminarier och bidragit med sin djupa praktiska kunskap från äldreomsorgen för att identifiera och beskriva processer och sedan förbättra dessa. Om man börjar med de tekniska möjligheterna utvecklas efter hand också en rad krav som skall ställas på IT.", "author": "Karl-Erik Andersson & Leif Ortman. Karl-Erik Andersson är IT-strateg i Svenska kommunförbundet med bred erfarenhet av kommunrnas IT-behov och Leif Ortman är processkonsult hos Direkt Concept AB.", "records": [ { "info_analysgrad": "Går alltså fram till förverkligande av ett förändringsarbete. De långsiktigare effekterna är förstås svåra att se liksom vad olika alternativa uppläggningar kunnat ge.", "info_avsandare": "Karl-Erik Andersson & Leif Ortman. Karl-Erik Andersson är IT-strateg i Svenska kommunförbundet med bred erfarenhet av kommunrnas IT-behov och Leif Ortman är processkonsult hos Direkt Concept AB.", "info_datumstampel": "Arbetet genomfört i huvudsak 1994-95, rapport hösten 1995.", "info_innehall": "Altför ofta har det visat sig inte bara poänglöst utan t o m förödande att införa IT i existerande organisationer och arbetsformer, ett resultat som lett till fokus på en nyutvecklad metod \"processen i fokus\", business process reengineering eller BPR, där man i stället börjar med att genomlysa vilka arbetsprocesser som utförs för att nå visa effekter och mål arbetsprocesser i stället för organisatoriska enheter hamnar i fokus. Personal inom fyra kommuner har här deltagit i arbetsseminarier och bidragit med sin djupa praktiska kunskap från äldreomsorgen för att identifiera och beskriva processer och sedan förbättra dessa. Om man börjar med de tekniska möjligheterna utvecklas efter hand också en rad krav som skall ställas på IT.", "info_method": "Man har systematiskt kartlagt arbetssättet för BPR, i projektet tillrättalagd för ändamålet \"äldreomsorg\", och sedan nedtecknat problem och lösningsförslag samt diskussionsfrågor under arbetet.", "info_mottagare": "I första hand intressenter i olika slag av vård, i andra hand en bredare krets av personer engagerade i offentlig verksamhet och i service över huvud taget, i tredje hand även den som har behov av att se hur den relativt färska metoden BPR, processen i fokus, kan modifieras och tillämpas.", "info_nyhetsvarde": "Den första rejäla svenska rapporten med inriktning på offentlig sektor kring en ny och omdiskuterad arbetsmetod.", "info_tackning": "Täckning: Man har identifierat ett relativt stort antal processer. Dessas antal samt det faktum att det handlar om fyra i och för sig relativt varierade kommuner i sydost-Sverige (Ronneby, Mörbylånga, Kalmar och Karlskrona) gör naturligtvis att det finns begränsningar i resultatens räckvidd.", "metadata_uri": "rapp102.htm", "published_date": "December 1995", "report_file_path": "pdf/rapport102.pdf", "report_id": "Rapport 102", "report_name": "Omsorg med IT på äldre da’r.", "record_id": 156, "local_path": "data/blobs/01d97f80d4317c6a3539d135eb5449ca5d890de12c4b67891e36e369172425b8.pdf", "fetch_id": 1274, "pages": 98, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "01d97f80d4317c6a3539d135eb5449ca5d890de12c4b67891e36e369172425b8" ], "posts": [ "8d13c548de4dcd3f", "9aba2cca0436112d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 103", "slug": "rapport-103", "title": "Lär vid din läst.", "series": "Rapport", "date": "December 1995", "year": "1995", "body": "En serie djupintervjuer med pionjärer och praktiker inom distansutbildning där senast tillgängliga datoroch teleteknik utnyttjas, där tekniken i själva verket ofta framförallt är program, både i men ingen sådana som styr tekniken och sådana som direkt påverkar den uppläggning och det innehåll som betingar själva undervisningen. Utbildningssituationerna kan beskrivas som brevkurser; som förlängda klassrum eller som levande böcker se även under \"Täckning\" nedan.", "author": "Mats Utbult är journalist med inriktning på praktisk tillämpning av data- och teleteknik, med en passion för utbildningsfrågor och med ett förflutet som flitig TELDOK-författare.", "records": [ { "info_analysgrad": "I huvudsak begränsad till de kvalificerade utbildarnas erfarenheter och slutsatser. Det finns här även en del referenser och citat som syftar på olika kvantitativa undersökningar.", "info_avsandare": "Mats Utbult är journalist med inriktning på praktisk tillämpning av data- och teleteknik, med en passion för utbildningsfrågor och med ett förflutet som flitig TELDOK-författare.", "info_datumstampel": "Intervjuerna genomförda i huvudsak 1995, rapporten klar hösten samma år.", "info_innehall": "En serie djupintervjuer med pionjärer och praktiker inom distansutbildning där senast tillgängliga datoroch teleteknik utnyttjas, där tekniken i själva verket ofta framförallt är program, både i men ingen sådana som styr tekniken och sådana som direkt påverkar den uppläggning och det innehåll som betingar själva undervisningen. Utbildningssituationerna kan beskrivas som brevkurser; som förlängda klassrum eller som levande böcker se även under \"Täckning\" nedan.", "info_method": "Djupgående och allsidiga intervjuer med utbildningsinstutioner och olika användare, elever, kunder som de vänder sig till.", "info_mottagare": "Alla med intresse för det senaste inom distansutbildning.", "info_nyhetsvarde": "Aktualiteten i de färska reportagen från ett område i snabb förändring.", "info_tackning": "Omfattar metoder för att länka samman lärare och elever på flera platser och med möjlighet till interaktion. Interaktionen kan vara antingen samtidig eller också utan krav på samtidighet. \"Brevkurser\" med datorn tillåter oberoende av både tid och rum, \"det förlängda klassrummet\" arbetar utspritt med samtidighet och \"den levande boken\" innebär ett multimedialt lärpaket, ibland som ett inslag i vanlig lärarledd utbildning, ibland där det finns en relation mästare-lärling i själva arbetssituationen.", "metadata_uri": "rapp103.htm", "published_date": "December 1995", "report_file_path": "pdf/rapport103.pdf", "report_id": "Rapport 103", "report_name": "Lär vid din läst.", "record_id": 157, "local_path": "data/blobs/89b67d15cba676ae445ebcd3cf9adba2705c4bc7c800348d73693d7565941f95.pdf", "fetch_id": 1275, "pages": 213, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "89b67d15cba676ae445ebcd3cf9adba2705c4bc7c800348d73693d7565941f95" ], "posts": [ "9ba8fff259c292f2", "9aba2cca0436112d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 15", "slug": "info-15", "title": "Elektroniska marknader dagligvara och vision.", "series": "Info", "date": "December 1995", "year": "1995", "body": "Beskriver marknaden funktionssätt och med utgångspunkt från denna beskrivning vad man bör kunna vänta sig av olika elektroniska marknadsfunktioner, såsom informationsöverföring, avtalsslutande och betalning. Ger ett stort antal exempel från mycket skiftande typer av produkter och tjänster liksom olika typer av nät, såsom sådana för EDI, olika börser, CompuServe och så, förstås, Internet.", "author": "Bengt-Arne Vedin är innovationsforskare med inriktning mot IT och framtidsstudier. Han förestår Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer och är ledamot av TELDOK Redaktionskommitté.", "records": [ { "info_analysgrad": "Beskriver översiktligt de olika möjligheter och problem som identifierats. Ger några praktiska exempel på transaktioner.", "info_avsandare": "Bengt-Arne Vedin är innovationsforskare med inriktning mot IT och framtidsstudier. Han förestår Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer och är ledamot av TELDOK Redaktionskommitté.", "info_datumstampel": "Slutmanus lämnat i mitten av december 1995.", "info_innehall": "Beskriver marknaden funktionssätt och med utgångspunkt från denna beskrivning vad man bör kunna vänta sig av olika elektroniska marknadsfunktioner, såsom informationsöverföring, avtalsslutande och betalning. Ger ett stort antal exempel från mycket skiftande typer av produkter och tjänster liksom olika typer av nät, såsom sådana för EDI, olika börser, CompuServe och så, förstås, Internet.", "info_method": "Översikten baseras på ett omfattande skriftligt bakgrundsmaterial i form av böcker och tidskrifter, elektroniska meddelanden, intervjuer och egna praktiska försök på t ex CompuServe.", "info_mottagare": "Den som vill ha en överblick över den i och för sig snabba utvecklingen vad gäller elektroniska marknader en utveckling som ännu dock till sin totala volym är mer omtalad än faktisk (undantagandes vissa uppenbara och stora elektroniska marknader såsom aktie-, valuta- och optionsbörser).", "info_nyhetsvarde": "Som andra TELDOK Info skall värdet ligga i det lättillgängliga översikten.", "info_tackning": "Beskriver de 1995-96 i användning och diskussion viktigaste yttringarna av idén om elektroniska marknader.", "metadata_uri": "info15.htm", "published_date": "December 1995", "report_file_path": "pdf/info15.pdf", "report_id": "Info 15", "report_name": "Elektroniska marknader dagligvara och vision.", "record_id": 158, "local_path": "data/blobs/5c9f0267cbe02c903fb1cab76e3dde8e43158b2a52a131197df2dcf5c10d0235.pdf", "fetch_id": 1256, "pages": 20, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "5c9f0267cbe02c903fb1cab76e3dde8e43158b2a52a131197df2dcf5c10d0235" ], "posts": [ "4846070eacab13a9", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 104", "slug": "rapport-104", "title": "Utan IT stannar marknaden.", "series": "Rapport", "date": "April 1996", "year": "1996", "body": "En genomgång av hur informationsteknik utnyttjas på de finansiella marknaderna. Information är A och O, åskådliggjort av förbud mot insiderhandel, noggranna informationsregler på Börsen, etc liksom av valutaspekulation och andra mer eller mindre globala marknader som drivs av IT med värdepapper som instrument. Men: de personliga kontakterna är alltfort viktiga.", "author": "Bengt Carlsson är journalist på Affärsvärlden och har samlat material för denna studie under en längre period.", "records": [ { "info_analysgrad": "Den initierade journalistens kritiska klarsyn, underbyggd med internationell kunskap.", "info_avsandare": "Bengt Carlsson är journalist på Affärsvärlden och har samlat material för denna studie under en längre period.", "info_datumstampel": "Februari 1996.", "info_innehall": "En genomgång av hur informationsteknik utnyttjas på de finansiella marknaderna. Information är A och O, åskådliggjort av förbud mot insiderhandel, noggranna informationsregler på Börsen, etc liksom av valutaspekulation och andra mer eller mindre globala marknader som drivs av IT med värdepapper som instrument. Men: de personliga kontakterna är alltfort viktiga.", "info_method": "Ett initierat, detaljrikt reportage med Sverige i fokus.", "info_mottagare": "Den som vill få en översikt över de olika verktyg, fenomen och problem som är förknippade med alla olika typer av informationsspridning och informationshandel på olika finansiella marknader. Den som arbetar i den världen dagligdags har sannolikt mindre att hämta här.", "info_nyhetsvarde": "Den aktuella, initierade översiktens.", "info_tackning": "Aktiehandel, penningmarknad, valutamarknad, derivat. Fondbörs och Optionsmarknaden samt informationshandeln i anknytning till dessa marknader. Här finns också kapitel om särskilda händelser samt om trender och framtider.", "metadata_uri": "rapp104.htm", "published_date": "April 1996", "report_file_path": "pdf/rapport104.pdf", "report_id": "Rapport 104", "report_name": "Utan IT stannar marknaden.", "record_id": 159, "local_path": "data/blobs/83bddca25d521900442c9259b6ae5a827771dc9d72f92f0c855d9b7101c9cb73.pdf", "fetch_id": 1276, "pages": 82, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "83bddca25d521900442c9259b6ae5a827771dc9d72f92f0c855d9b7101c9cb73" ], "posts": [ "de0767b92e4f69f2", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 105", "slug": "rapport-105", "title": "Resor i rum och tid.", "series": "Rapport", "date": "April 1996", "year": "1996", "body": "TELDOK har över en period på mer än tio år arrangerat en rad studieresor i allmänhet till större och i vart ledande länder vad gäller tillämpning av IT. Varje resas studieprogram har naturligtvis fokuserat på sådant som vid tidpunkten för resan sågs som viktigt och aktuellt, ibland och delvis bundet till någon speciell satsning i det besökta landet. Åtskilliga industriländer har på detta sätt besökts inte en utan flera gånger. Denna rapport erbjuder en jämförelse dels över tiden, dels mellan ländema. Efterklokheten samlas i en analys.", "author": "Bengt-Arne Vedin. Författaren är innovationsforskare och ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och har deltagit i flertalet av de studieresor som utgör grundmaterialet till rapporten, ibland som ansvarig för besöksprogram, rapportering etc.", "records": [ { "info_analysgrad": "Basen är naturligtvis i huvudsak begränsad av de länder och besök som genomförts liksom en tidsperiod från början av 80-talet. I övrigt finns såväl jämförande tabeller som djupare analys av förväntningar och utvecklingsmönster liksom förklaringsförsök till varför de senare ofta avviker från de förra.", "info_avsandare": "Bengt-Arne Vedin. Författaren är innovationsforskare och ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och har deltagit i flertalet av de studieresor som utgör grundmaterialet till rapporten, ibland som ansvarig för besöksprogram, rapportering etc.", "info_datumstampel": "Årsskiftet 1995/96.", "info_innehall": "TELDOK har över en period på mer än tio år arrangerat en rad studieresor i allmänhet till större och i vart ledande länder vad gäller tillämpning av IT. Varje resas studieprogram har naturligtvis fokuserat på sådant som vid tidpunkten för resan sågs som viktigt och aktuellt, ibland och delvis bundet till någon speciell satsning i det besökta landet. Åtskilliga industriländer har på detta sätt besökts inte en utan flera gånger. Denna rapport erbjuder en jämförelse dels över tiden, dels mellan ländema. Efterklokheten samlas i en analys.", "info_method": "Forskarens jämförande reflektioner baserade på aktuell utveckling samt debatt, inte minst i de besökta länderna. Jämförelserna underbyggs av aktuell forskning.", "info_mottagare": "Den som vill förstå IT-utvecklingens historiska och framtida drivkrafter, förväntningar, praktiska ansatser, politiska och företagsmässiga satsningar.", "info_nyhetsvarde": "En nutidshistorisk sammanfattning; analysförsöken.", "info_tackning": "BRD, Storbritannien, Nederländerna, Danmark, USA, Frankrike och Japan, i någon mån Canada. Tidsperiod: från början av 80-talet till 1995.", "metadata_uri": "rapp105.htm", "published_date": "April 1996", "report_file_path": "pdf/rapport105.pdf", "report_id": "Rapport 105", "report_name": "Resor i rum och tid.", "record_id": 160, "local_path": "data/blobs/73be72bca7c15802b56d3f94ce57b8a0455945f86522cb3a11762bb94e713880.pdf", "fetch_id": 1277, "pages": 96, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "73be72bca7c15802b56d3f94ce57b8a0455945f86522cb3a11762bb94e713880" ], "posts": [ "266e9d81a270738f", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 106", "slug": "rapport-106", "title": "Teknik i butik informationsteknologi i svensk dagligvaruhandel.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1996", "year": "1996", "body": "Även dagligvarubutiker är på väg att datoriseras. Hela branschens sätt att organisera sig och att arbeta förändras därmed. Fokus flyttas från fysiska varuflöden till flöden av information. Denna utveckling, i såväl butikssom grossisled, med hyllkantsetiketter, streckkoder och EDI som några av de nya ingredienserna, beskrivs och analyseras.", "author": "Hagge Rilegård och Stefan Thorén. Författarna är forskare och konsulter med stor erfarenhet av området. De har även tidigare författat TELDOK-rapporter.", "records": [ { "info_analysgrad": "Diskussion kring t ex affärslogik med viktiga observanda och slutsatser sammanfattade, kort och överskådligt.", "info_avsandare": "Hagge Rilegård och Stefan Thorén. Författarna är forskare och konsulter med stor erfarenhet av området. De har även tidigare författat TELDOK-rapporter.", "info_datumstampel": "Utgiven juni 1996.", "info_innehall": "Även dagligvarubutiker är på väg att datoriseras. Hela branschens sätt att organisera sig och att arbeta förändras därmed. Fokus flyttas från fysiska varuflöden till flöden av information. Denna utveckling, i såväl butikssom grossisled, med hyllkantsetiketter, streckkoder och EDI som några av de nya ingredienserna, beskrivs och analyseras.", "info_method": "Forskarens och konsultens mångskiftande beskrivning — i appendix finns branschstatistik; hos viktiga och typiska aktörer i olika led görs besök; Liksom vägvisande pionjärer beskrivs.", "info_mottagare": "Var och en som vill informera sig om och förstå utvecklingen inom detaljhandel liksom grunden för förändringar inom logistik, försäljning och framtida marknadsplatser över huvud taget. Ingår i TELDOKs Sverige-program.", "info_nyhetsvarde": "Aktuell inträngande analys och samtidigt översikt över ett aktuellt och snabbrörligt område.", "info_tackning": "När det gäller praktikfall är fokus på dagligvaruhandeln vilket innebär att speciella förhållanden i varierande andra detaljhandelsbranscher endast behandlas generellt.", "metadata_uri": "rapp106.htm", "published_date": "Juni 1996", "report_file_path": "pdf/rapport106.pdf", "report_id": "Rapport 106", "report_name": "Teknik i butik informationsteknologi i svensk dagligvaruhandel.", "record_id": 161, "local_path": "data/blobs/8229df3e877cc386a84a4fbb8557518448883460018b57470b275be46a5295b8.pdf", "fetch_id": 1278, "pages": 102, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8229df3e877cc386a84a4fbb8557518448883460018b57470b275be46a5295b8" ], "posts": [ "2f8657f3eba3014b", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 107", "slug": "rapport-107", "title": "Nyttan av elektronisk affärskommunikation för småföretag. Erfarenheter från fem företag.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1996", "year": "1996", "body": "Fallsbeskrivningar fån fem företag med mycket olika förutsättningar utom att de delar egenskapen att alla är små, och att alla är framgångsrika. Analys utifrån vad som är gemensamt, jämförelser utifrån detta att de har så olika förutsättningar.", "author": "Peter Fredholm. Författaren är konsult men med ett förflutet i Handelsprocedurrådet och är expert på EDI. Rapporten har tillkommit i nära samverkan med småföretagsorganisationen Företagarnas Riksorganisation.", "records": [ { "info_analysgrad": "Djupgående. Olika typer av elektroniska möjligheter beskriv i detalj och praktiskt. Analys- och slutsatsdelen av rapporten upptar dess huvudpart.", "info_avsandare": "Peter Fredholm. Författaren är konsult men med ett förflutet i Handelsprocedurrådet och är expert på EDI. Rapporten har tillkommit i nära samverkan med småföretagsorganisationen Företagarnas Riksorganisation.", "info_datumstampel": "Utgiven i juni 1996.", "info_innehall": "Fallsbeskrivningar fån fem företag med mycket olika förutsättningar utom att de delar egenskapen att alla är små, och att alla är framgångsrika. Analys utifrån vad som är gemensamt, jämförelser utifrån detta att de har så olika förutsättningar.", "info_method": "Fallstudier på ett strukturerat sätt, där teknik, metoder, kostnader, framtidsperspektiv etc beskrivs för de fem företagen. Ett företag gjuter aluminiumdetaljer, ett säljer varor med låga varuvärden suddgummin! -, ett är en järnhandel, ett distribuerar vin och sprit och det femte erbjuder lager och transport. För de olika faktorerna görs en jämförelse mellan företagen.", "info_mottagare": "Den som vill förstå effekterna av elektronisk kommunikation i direkt affärsverksamhet vilket inte utesluter många skilda typer av service. Små företag har små marginaler för överlevnad vilket gör att slutsatser från dessa kan tillämpas brett. Ingår i TELDOKs Sverige-program.", "info_nyhetsvarde": "Inriktningen specifikt på småföretag; djupet i studier och analys.", "info_tackning": "Fallstudier har alltid den begränsning som anges av valet av fall, dock att spännvidden av dess medger bredare indikationer och slutsatser, Liksom författarens vida erfarenhetsbakgrand.", "metadata_uri": "rapp107.htm", "published_date": "Juni 1996", "report_file": "107.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport107.pdf", "report_id": "Rapport 107", "report_name": "Nyttan av elektronisk affärskommunikation för småföretag. Erfarenheter från fem företag.", "record_id": 162, "local_path": "data/blobs/98ad4249adef908e0ee495f1243847bb8ef41daac1992ba63e56525f6eab00aa.pdf", "fetch_id": 1279, "pages": 174, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "98ad4249adef908e0ee495f1243847bb8ef41daac1992ba63e56525f6eab00aa" ], "posts": [ "0b82b7460247d0a9", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 16", "slug": "info-16", "title": "Att utnyttja den nya friheten i tid och rum en liten skrift om flexibelt arbete.", "series": "Info", "date": "Oktober 1996", "year": "1996", "body": "Sammanfattande skrift om flexibelt arbete, bygger bl a på författarens TELDOK Rapport 101 \"20 sekunder till jobbet\".", "author": "Lennart Forsebäck. Författaren är forskare och konsult, bl a anlitad av EU-kommissionen.", "records": [ { "info_analysgrad": "Översikt, av utrymmesskäl utan stort djup men med ett antal figurer och citat som återspeglar underliggande komplexitet.", "info_avsandare": "Lennart Forsebäck. Författaren är forskare och konsult, bl a anlitad av EU-kommissionen.", "info_datumstampel": "Oktober 1996.", "info_innehall": "Sammanfattande skrift om flexibelt arbete, bygger bl a på författarens TELDOK Rapport 101 \"20 sekunder till jobbet\".", "info_method": "Journalistisk och lättillgänglig \"handbok\" eller \"bruksanvisning\" med fördelar, fallgropar, etc.", "info_mottagare": "Den som söker en lättillgänglig introduktion till begrepp, problem och möjligheter vad gäller \"distansarbete\".", "info_nyhetsvarde": "Just lättillgängligheten och översikten.", "info_tackning": "Författaren har god överblick och djupa kunskaper.", "metadata_uri": "info16.htm", "published_date": "Oktober 1996", "report_file": "info16.pdf", "report_file_path": "pdf/info16.pdf", "report_id": "Info 16", "report_name": "Att utnyttja den nya friheten i tid och rum en liten skrift om flexibelt arbete.", "record_id": 163, "local_path": "data/blobs/96713f1f1e2f10efadd4fb6c40caf8230ee7cbc72610df23a74345a16c206732.pdf", "fetch_id": 1257, "pages": 24, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "96713f1f1e2f10efadd4fb6c40caf8230ee7cbc72610df23a74345a16c206732" ], "posts": [ "1a403e170f1457d5", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 108", "slug": "rapport-108", "title": "IT några skolexempel från Mittnorrland.", "series": "Rapport", "date": "Oktober 1996", "year": "1996", "body": "Beskriver IT-utnyttjande i ett antal skolor grundskola och gymnasium i Hälsingland, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen. Det är skolor som ingår i utvecklingsverksamhet med IT i skolan.", "author": "Arvid Höglund& K-G Karlsson. K-G Karlsson är verksam vid Mitthögskolan, båda arbetar inom MIC som skall stimulera IT-utvecklingen främst i två av Medelpads tre kommuner (Sundsvall och Timrå).", "records": [ { "info_analysgrad": "Projekten är ganska olika, liksom skolorna (en t ex mycket liten). Eftersom elva skolor aldrig kan bli statistik är dels den pedagogiska genomgången, dels projekten ställda mot varandra en god grund för diskussion och slutsatser — delvis lämnat åt läsaren.", "info_avsandare": "Arvid Höglund& K-G Karlsson. K-G Karlsson är verksam vid Mitthögskolan, båda arbetar inom MIC som skall stimulera IT-utvecklingen främst i två av Medelpads tre kommuner (Sundsvall och Timrå).", "info_datumstampel": "Färdigställd till i september 1996.", "info_innehall": "Beskriver IT-utnyttjande i ett antal skolor grundskola och gymnasium i Hälsingland, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen. Det är skolor som ingår i utvecklingsverksamhet med IT i skolan.", "info_method": "Systematisk beskrivning med särkild tonvikt på pedagogisk granskning av de olika satsningarna.", "info_mottagare": "Alla med intresse av att följa vilka erfarenheter som finns av IT i svenska skolor", "info_nyhetsvarde": "Aktuell och bred belysning av ett viktigt område i snabb förändring.", "info_tackning": "Snarast geografisk och tidsbestämd, mitten av 1996.", "metadata_uri": "rapp108.htm", "published_date": "Oktober 1996", "report_file": "108.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport108.pdf", "report_id": "Rapport 108", "report_name": "IT några skolexempel från Mittnorrland.", "record_id": 164, "local_path": "data/blobs/7ef6b418e47fdaaf1ebc18ee5acd0b94e7104d0dcbd034f8a21eb81c1521cb42.pdf", "fetch_id": 1280, "pages": 68, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "7ef6b418e47fdaaf1ebc18ee5acd0b94e7104d0dcbd034f8a21eb81c1521cb42" ], "posts": [ "d5ae9e566c7fa5fd", "9aba2cca0436112d", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 94E", "slug": "rapport-94e", "title": "IT Myths.", "series": "Rapport", "date": "November 1996", "year": "1996", "body": "Beskriver femton vanliga myter om IT. Dessa kan delas in i olika kategorier, t ex sådana som hänger samman med att \"investeringar i IT\" är kvalitativt annorlunda jämfört med traditionella investeringar. Det finns också extrapolationer av erfarenheter till exempel från franska Minitel eller amerikansk bildtelefoni som riskerar att leda fel. Och ITs kraftfullhet lurar oss ibland till övertro.", "author": "Bengt-Arne Vedin har doktorerat på innovation bland annat inom IT och är generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer samt ledamot av TELDOK Redaktionskommitté.", "records": [ { "info_analysgrad": "Kritisk, positiv och ibland provokativ analys grundad på egen verksamhet samt på deltagarnas kritiska granskning av ett preliminärt manuskript på ett seminarium hösten 1994.", "info_avsandare": "Bengt-Arne Vedin har doktorerat på innovation bland annat inom IT och är generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer samt ledamot av TELDOK Redaktionskommitté.", "info_datumstampel": "Rapporten färdigskriven i januari 1995.", "info_innehall": "Beskriver femton vanliga myter om IT. Dessa kan delas in i olika kategorier, t ex sådana som hänger samman med att \"investeringar i IT\" är kvalitativt annorlunda jämfört med traditionella investeringar. Det finns också extrapolationer av erfarenheter till exempel från franska Minitel eller amerikansk bildtelefoni som riskerar att leda fel. Och ITs kraftfullhet lurar oss ibland till övertro.", "info_method": "Beskrivning av myterna plus analys av hur de uppstår och sprids, deras inbördes samband och hur de kan hanteras.", "info_mottagare": "Personer med ansvar för IT-verksamhet, särskilt för beslut om inriktning och uppläggning av denna, inklusive investeringar på organisations- eller samhällsnivå.", "info_nyhetsvarde": "Kopplar företeelser inom IT-området till förekomsten av allmänt omfattade föreställningar som är svårutrotade och liksom sprider sig själva, s k memer, och visar hur dessa hänger samman i större mönster, memomer.", "info_tackning": "Seminariet med det preliminära manuskriptet som underlag bidrog till att öka antalet myter som bedömdes värda att ta upp.", "metadata_uri": "../myths/contents.htm", "published_date": "November 1996", "report_id": "Rapport 94E", "report_name": "IT Myths.", "record_id": 165, "local_path": null, "fetch_id": null, "pages": null, "validation": "missing", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [], "posts": [ "e2222f6d09c14131", "050f09f6762e091f", "e2e84fafada70c7a", "52c0b77745a167da", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 26", "slug": "via-26", "title": "ITkultur användare och värderingar.", "series": "Via", "date": "November 1996", "year": "1996", "body": "En beskrivning av IT-tillämpningar och anslutande motiv, värderingar, system, delvis styrande för IT, delvis också påverkade av denna eller av förväntningar om betydelsen av information och kunskap.", "author": "Tommy Lundtofte är utvecklingskonsult och medarbetare i tidigare TELDOK-skrifter.", "records": [ { "info_analysgrad": "Översiktlig och i betydande utsträckning via valda citat.", "info_avsandare": "Tommy Lundtofte är utvecklingskonsult och medarbetare i tidigare TELDOK-skrifter.", "info_datumstampel": "Utgiven november 1996.", "info_innehall": "En beskrivning av IT-tillämpningar och anslutande motiv, värderingar, system, delvis styrande för IT, delvis också påverkade av denna eller av förväntningar om betydelsen av information och kunskap.", "info_method": "Beskrivningar dels genom egna besök dels via andra källors; journalistisk och impressionistisk essäistik.", "info_mottagare": "Den som söker en bred överblick kring värderingar och attityder samt reaktioner i förhållande till IT.", "info_nyhetsvarde": "Ovanlig, kanske unik infallsvinkel.", "info_tackning": "Irrelevant begrepp för denna typ av ansats.", "metadata_uri": "via26.htm", "published_date": "November 1996", "report_file_path": "pdf/via26.pdf", "report_id": "Via 26", "report_name": "ITkultur användare och värderingar.", "record_id": 166, "local_path": "data/blobs/490a16f0a216273095d4cf04951d10c56ab704dd1dd305f6332919d9f7f6519d.pdf", "fetch_id": 1466, "pages": 105, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "490a16f0a216273095d4cf04951d10c56ab704dd1dd305f6332919d9f7f6519d" ], "posts": [ "a8a8b8f38500aaf1", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 27", "slug": "via-27", "title": "Tulipanaros eller dagslända? Telework i Europa vid 1990-talets mitt.", "series": "Via", "date": "November 1996", "year": "1996", "body": "Med utgångspunkt från en europeisk vecka för telearbete har författama intervjuat ett antal europeiska experter med erfarenheter av och insikter om distansarbete.", "author": "Lennart Forsebäck och Lilian Holloway. Lennart Fotsebäck är konsult och har bl a en hel liten serie av TELDOK-rapporter på temat bakom sig. Lilian Holloway bidrar också med rådgivning kring distansarbete och är dessutom verksam i anslutning till, en \"telestuga\" i glesbygd. Även hon är tidigare TELDOK-författare med just denna inrikming.", "records": [ { "info_analysgrad": "Genom författarnas egen erfarenhet och de intervjuades djupa insikter betydande trots det kompakta formatet.", "info_avsandare": "Lennart Forsebäck och Lilian Holloway. Lennart Fotsebäck är konsult och har bl a en hel liten serie av TELDOK-rapporter på temat bakom sig. Lilian Holloway bidrar också med rådgivning kring distansarbete och är dessutom verksam i anslutning till, en \"telestuga\" i glesbygd. Även hon är tidigare TELDOK-författare med just denna inrikming.", "info_datumstampel": "November 1996.", "info_innehall": "Med utgångspunkt från en europeisk vecka för telearbete har författama intervjuat ett antal europeiska experter med erfarenheter av och insikter om distansarbete.", "info_method": "En dialog mellan dels författarna, dels de olika infallsvinklar som distansarbete aktualiserar: värderingar och attityder, ledarskap, organisation och arbetsmarknad samt internationella jämförelser, dels i Europa del mellan vår världsdel och USA. En bilaga anger tre aktuella mötesplatser kring temat på Internet.", "info_mottagare": "Alla med intresse av att för en aktuell översikt över centrala frågor kring distansarbete, inte minst som bakgrund inför 1997 års \"telework week\".", "info_nyhetsvarde": "Anknytningen till aktuell debatt och färska erfarenheter i Europa.", "info_tackning": "Genom deltagandet i senaste \"European telework week\" täcks alla viktiga aspekter som togs upp där.", "metadata_uri": "../blurbs/blurbv27.htm", "published_date": "November 1996", "report_file_path": "pdf/via27.pdf", "report_id": "Via 27", "report_name": "Tulipanaros eller dagslända? Telework i Europa vid 1990-talets mitt.", "record_id": 167, "local_path": "data/blobs/e416722afd7c5f60fe4537a48dba17cfcff6eddfa842a408f204bb6c8574e4da.pdf", "fetch_id": 1467, "pages": 56, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e416722afd7c5f60fe4537a48dba17cfcff6eddfa842a408f204bb6c8574e4da" ], "posts": [ "dd45de837ff7bb43", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 109", "slug": "rapport-109", "title": " IT-företag i samverkan – nätverk för bättre affärer.", "series": "Rapport", "date": "December 1996", "year": "1996", "body": "Samverkan i nätverk sägs vara framtidens melodi och IT-företag borde ligga närmast till att utnyttja detta, eftersom naturligtvis IT ses som verksamt hjälpmedel. I själva verket är tillväxten inom svensk IT-bransch låg och importberoendet stort, men författarna har lokaliserat sex praktikfall där nätverk utnyttjas strategiskt och för expansion. Förändringshastigheten visar sig stor, att komma först till marknaden är ofta avgörande. Det gäller att förena bredd och djup och att hantera ett svåröverskådligt lapptäcke av \"företagens vänner\". Systemleverantörer tycks mer och mer spela en nyckelroll för anknutna satellitföretag.", "author": "Anders Berg, Christina Johannesson & Peter Kemplnsky. Johannesson och Kempinsky är konsulter vid Forum for Business Administration, Berg är VD för SuperForm AB.", "records": [ { "info_analysgrad": "Med den begränsning som de i och för sig varierade praktikfallen ger en djupgående analys, något betingad av tidpunkten dvsjust när Internet börjar användas på allvar i affärer.", "info_avsandare": "Anders Berg, Christina Johannesson & Peter Kemplnsky. Johannesson och Kempinsky är konsulter vid Forum for Business Administration, Berg är VD för SuperForm AB.", "info_datumstampel": "Färdigställd hösten 1996, utgiven december 1996. Ingår i TELDOKs Sverige-program.", "info_innehall": "Samverkan i nätverk sägs vara framtidens melodi och IT-företag borde ligga närmast till att utnyttja detta, eftersom naturligtvis IT ses som verksamt hjälpmedel. I själva verket är tillväxten inom svensk IT-bransch låg och importberoendet stort, men författarna har lokaliserat sex praktikfall där nätverk utnyttjas strategiskt och för expansion. Förändringshastigheten visar sig stor, att komma först till marknaden är ofta avgörande. Det gäller att förena bredd och djup och att hantera ett svåröverskådligt lapptäcke av \"företagens vänner\". Systemleverantörer tycks mer och mer spela en nyckelroll för anknutna satellitföretag.", "info_method": "Översiktlig analys av den svenska IT-branschen respektive idén och funktionssättet för samarbete i nätverk, som språngbräda för sex beskrivna praktikfall, materialet insamlat via intervjuer och skriftügt underlag. Företagen har följts i ungefär ett år. Praktikfallen är som sig bör varierade, teknik-, program- och tjänsteföretag, ett nätverk med tretton företag, etc.", "info_mottagare": "Mindre IT-företag i största allmänhet; företag som måste eller åtminstone ser sig ha behov av att överväga samverkan i nätverk; stödorgan inriktade på mindre företag.", "info_nyhetsvarde": "Nyhetsvärde: Första svenska rapporten av sitt slag; reservation endast för att Internet-utvecklingen kan komma att addera till men knappast kullkasta observationerna.", "info_tackning": "Praktikfallsföretagen är valda som små och svenska samt inom ITbranschen; här saknas t ex medieföretag eller direkta Internet-/webb-företag.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb109.htm", "published_date": "December 1996", "report_file": "109.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport109.pdf", "report_id": "Rapport 109", "report_name": " IT-företag i samverkan – nätverk för bättre affärer.", "record_id": 168, "local_path": "data/blobs/c941818b24fabdf2f0c0a4b98dead6e717f918979e2be6b5c5971c65bd8f1a92.pdf", "fetch_id": 1281, "pages": 112, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "c941818b24fabdf2f0c0a4b98dead6e717f918979e2be6b5c5971c65bd8f1a92" ], "posts": [ "17f579e47b4bb5f7", "44e06dc4dd2fec6d", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 110", "slug": "rapport-110", "title": "Informationsteknik för resurssnål logistik.", "series": "Rapport", "date": "December 1996", "year": "1996", "body": "Logistik handlar om transporter och lagring av varor på väg till sin slutdestination, som komponenter i större system eller på väg till detaljhandel eller slutkund. IT är ett etablerat, centralt hjälpmedel för en effektiv logistik. Denna rapport går bortom den ekonomiska effektiviteten och granskar hur IT kan nyttjas för att göra logistiken främst väl transporterna mer miljömedveten. Detta tycks kräva det resurssynsätt som författaren lanserar samt att man hamnar rätt i tiden. Ett särskilt avsnitt redovisar pågående forskning och utveckling.", "author": "Magnus Swahn är miljöchef på ASG och har tidigare författat flera TELDOK-rapporter kring IT och logistik.", "records": [ { "info_analysgrad": "Systematisk genomgång av olika aspekter av transporter mellan och i produktionsfunktioner, med analys av hur rationellare arbete leder till mindre miljöpåverkan samt vilken ytterligare potential som finns; redovisning av idéer för framtida utveckling.", "info_avsandare": "Magnus Swahn är miljöchef på ASG och har tidigare författat flera TELDOK-rapporter kring IT och logistik.", "info_datumstampel": "Hösten 1996, utgiven december 1996. Ingår i TELDOKs Sverige-program.", "info_innehall": "Logistik handlar om transporter och lagring av varor på väg till sin slutdestination, som komponenter i större system eller på väg till detaljhandel eller slutkund. IT är ett etablerat, centralt hjälpmedel för en effektiv logistik. Denna rapport går bortom den ekonomiska effektiviteten och granskar hur IT kan nyttjas för att göra logistiken främst väl transporterna mer miljömedveten. Detta tycks kräva det resurssynsätt som författaren lanserar samt att man hamnar rätt i tiden. Ett särskilt avsnitt redovisar pågående forskning och utveckling.", "info_method": " I huvudsak är rapporten baserad på litteraturstudier, med utgångspunkt från författarens egna kontakter och erfarenheter.", "info_mottagare": "Den som är engagerad i transportverksamhet, logistik samt i miljöarbete.", "info_nyhetsvarde": "Att kombinera logistik, IT och miljö är nytt.", "info_tackning": "Sverige (av naturliga skäl mest intimt känt), Europa (med detaljerad redovisning av EU-initiativ), USA och Japan.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb110.htm", "published_date": "December 1996", "report_file_path": "pdf/rapport110.pdf", "report_id": "Rapport 110", "report_name": "Informationsteknik för resurssnål logistik.", "record_id": 169, "local_path": "data/blobs/ed1c01a05b578c9f831c90f769e7f36e9085bcef78cc2e821b58f6dae5f7a0f9.pdf", "fetch_id": 1283, "pages": 68, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "ed1c01a05b578c9f831c90f769e7f36e9085bcef78cc2e821b58f6dae5f7a0f9" ], "posts": [ "e3f0c770e7a9e035", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 28", "slug": "via-28", "title": "Så byggdes en världsindustri – entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni.", "series": "Via", "date": "Januari 1997", "year": "1997", "body": "En beskrivning av hur svensk mobiltelefoni kom till, med tonvikt på företags etablering och tillväxt samt engagerade individer.", "author": "Bengt G Mölleryd är licentiat från Handelshögskolan i Stockholm och forskar för närvarande vidare för att med samma inriktning doktorera.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grundlig, forskarens.", "info_avsandare": "Bengt G Mölleryd är licentiat från Handelshögskolan i Stockholm och forskar för närvarande vidare för att med samma inriktning doktorera.", "info_datumstampel": "Utgiven december 1996; lic-avhandling april 1996", "info_innehall": "En beskrivning av hur svensk mobiltelefoni kom till, med tonvikt på företags etablering och tillväxt samt engagerade individer.", "info_method": "Skriften är en bearbetning av en Lic-avhandling. Metoden är alltså forskarens. Författaren urskiljer tre faser och tillämpar Erik Dahméns teori om utvecklingsblock samt ser en spiralformad utveckling av entreprenörskapet.", "info_mottagare": " Dels den som vill studera hur svensk och i någon mån nordisk mobiltelefoni kom att bli världsledande, dels den som mer allmänt har intresse för innovativ utveckling, speciellt inom IT.", "info_nyhetsvarde": "Unikt djupgående granskning av detta område.", "info_tackning": "Fokus på företag och individer. För utvecklingen fram till ca 1995.", "metadata_uri": "../via28/blurbv28.htm", "published_date": "Januari 1997", "report_file_path": "pdf/via28.pdf", "report_id": "Via 28", "report_name": "Så byggdes en världsindustri – entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni.", "record_id": 170, "local_path": "data/blobs/b276b70e4accb0c696d608ccd8f930fccec605deadccc885e408002923d97392.pdf", "fetch_id": 1468, "pages": 70, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "b276b70e4accb0c696d608ccd8f930fccec605deadccc885e408002923d97392" ], "posts": [ "3d744f087c646ec6", "e239f0b5e949f9c1", "9038f910496521ec", "074470a889004271", "d90118e4a96514d3", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 28E", "slug": "via-28e", "title": "The building of a World Industry—The Impact of Entrepreneurship on Swedish Mobile Telephony.", "series": "Via", "date": "Februari 1997", "year": "1997", "body": "En beskrivning av hur svensk mobiltelefoni kom till, med tonvikt på företags etablering och tillväxt samt engagerade individer.", "author": "Bengt G Mölleryd är alltså licentiat från Handelshögskolan i Stockholm och forskar för närvarande vidare för att med samma inriktning doktorera.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grundlig, forskarens.", "info_avsandare": "Bengt G Mölleryd är alltså licentiat från Handelshögskolan i Stockholm och forskar för närvarande vidare för att med samma inriktning doktorera.", "info_datumstampel": "Utgiven december 1996; lic-avhandling april 1996", "info_innehall": "En beskrivning av hur svensk mobiltelefoni kom till, med tonvikt på företags etablering och tillväxt samt engagerade individer.", "info_method": "Skriften är en bearbetning av en Lic-avhandling. Metoden är alltså forskarens. Författaren urskiljer tre faser och tillämpar Erik Dahméns teori om utvecklingsblock samt ser en spiralformad utveckling av entreprenörskapet.", "info_mottagare": " Dels den som vill studera hur svensk och i någon mån nordisk mobiltelefoni kom att bli världsledande, dels den som mer allmänt har intresse för innovativ utveckling, speciellt inom IT.", "info_nyhetsvarde": "Unikt djupgående granskning av detta område.", "info_tackning": "Fokus på företag och individer. För utvecklingen fram till ca 1995.", "metadata_uri": "../reports/via28e.htm", "published_date": "Februari 1997", "report_file_path": "pdf/via28e.pdf", "report_id": "Via 28E", "report_name": "The building of a World Industry—The Impact of Entrepreneurship on Swedish Mobile Telephony.", "record_id": 171, "local_path": "data/blobs/b7ca813dd187f397d92476f68b10bb19c373285e95cbe4aff642c305404803ae.pdf", "fetch_id": 1469, "pages": 70, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "b7ca813dd187f397d92476f68b10bb19c373285e95cbe4aff642c305404803ae" ], "posts": [ "9038f910496521ec", "074470a889004271", "d90118e4a96514d3", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 111", "slug": "rapport-111", "title": "IT-visioner i verkligheten.", "series": "Rapport", "date": "Februari 1997", "year": "1997", "body": "Populär redovisning av ett antal Demotel-projekt, dvs praktiska tillämpningar av avancerad IT, där tonvikten är på anpassning och utnyttjande av tillgänglig teknik, dvs teknikspridning.", "author": "Inger Stjernqvist är IT-konsult vid Enator.", "records": [ { "info_analysgrad": "Inträngande genom möjligheterna till anknytningar och korskopplingar mellan projekten samt till aktuell litteratur.", "info_avsandare": "Inger Stjernqvist är IT-konsult vid Enator.", "info_datumstampel": "Februari 1997", "info_innehall": "Populär redovisning av ett antal Demotel-projekt, dvs praktiska tillämpningar av avancerad IT, där tonvikten är på anpassning och utnyttjande av tillgänglig teknik, dvs teknikspridning.", "info_method": "Systematiska reportage från ett tjugotal projekt, ordnade tematiskt för att möjliggöra analys och ömsesidig belysning.", "info_mottagare": "Alla som vill ta till sig praktisk IT i frontlinjen; kapitelrubrikerna talar om organisationer i nätverk, distansarbete och rörlighet, service och kundstöd, elektroniska marknader och interaktivt säljstöd, interaktiva och individuella massmedier samt kompetensutveckling.", "info_nyhetsvarde": "Demotel-projekten innebär även internationellt unika satsningar på praktisk tillämpning av IT, vilket ger delar av rapporten samma unika prägel. Därtill kommer de ömsesidiga belysningar som projekten mellan projekten som erbjuds.", "info_tackning": "etingas av de Demotel-projekt som Telia tillsammans med praktiska utnyttjare av IT kunnat förankra och genomföra samt göra tillgängliga för analys och publicering. Det är en bred rapport eftersom projekten inte avsetts koncentrerade till en viss bransch eller begränsad teknisk specialitet.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb111.htm", "published_date": "Februari 1997", "report_file": "111.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport111.pdf", "report_id": "Rapport 111", "report_name": "IT-visioner i verkligheten.", "record_id": 172, "local_path": "data/blobs/b9f40ea4c245e1752858abc0c2ac089b1293f0c5381f049f5355d5af1b1d98a6.pdf", "fetch_id": 1284, "pages": 110, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "b9f40ea4c245e1752858abc0c2ac089b1293f0c5381f049f5355d5af1b1d98a6" ], "posts": [ "d73c52f82b59b7a1", "44efb99d436fb861", "9038f910496521ec", "074470a889004271", "d90118e4a96514d3", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 111E", "slug": "rapport-111e", "title": "IT—visions at work.", "series": "Rapport", "date": "November 1997", "year": "1997", "body": "Populär redovisning av ett antal Demotel-projekt, dvs praktiska tillämpningar av avancerad IT, där tonvikten är på anpassning och utnyttjande av tillgänglig teknik, dvs teknikspridning.", "author": "Inger Stjernqvist är IT-konsult vid Enator.", "records": [ { "info_analysgrad": "Inträngande genom möjligheterna till anknytningar och korskopplingar mellan projekten samt till aktuell litteratur.", "info_avsandare": "Inger Stjernqvist är IT-konsult vid Enator.", "info_datumstampel": "Februari 1997", "info_innehall": "Populär redovisning av ett antal Demotel-projekt, dvs praktiska tillämpningar av avancerad IT, där tonvikten är på anpassning och utnyttjande av tillgänglig teknik, dvs teknikspridning.", "info_method": "Systematiska reportage från ett tjugotal projekt, ordnade tematiskt för att möjliggöra analys och ömsesidig belysning.", "info_mottagare": "Alla som vill ta till sig praktisk IT i frontlinjen; kapitelrubrikerna talar om organisationer i nätverk, distansarbete och rörlighet, service och kundstöd, elektroniska marknader och interaktivt säljstöd, interaktiva och individuella massmedier samt kompetensutveckling.", "info_nyhetsvarde": "Demotel-projekten innebär även internationellt unika satsningar på praktisk tillämpning av IT, vilket ger delar av rapporten samma unika prägel. Därtill kommer de ömsesidiga belysningar som projekten mellan projekten som erbjuds.", "info_tackning": "etingas av de Demotel-projekt som Telia tillsammans med praktiska utnyttjare av IT kunnat förankra och genomföra samt göra tillgängliga för analys och publicering. Det är en bred rapport eftersom projekten inte avsetts koncentrerade till en viss bransch eller begränsad teknisk specialitet.", "metadata_uri": "../reports/rep111e.htm", "published_date": "November 1997", "report_file": "111e.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport111e.pdf", "report_id": "Rapport 111E", "report_name": "IT—visions at work.", "record_id": 173, "local_path": "data/blobs/ddf57bc227f74734efa66e5e4a1c0a9474002ac28e5b5ffacb6576695872f7e4.pdf", "fetch_id": 1285, "pages": 148, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "ddf57bc227f74734efa66e5e4a1c0a9474002ac28e5b5ffacb6576695872f7e4" ], "posts": [ "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 112", "slug": "rapport-112", "title": "Den valbara tekniken.", "series": "Rapport", "date": "Mars 1997", "year": "1997", "body": "Beskriver och analyserar utvecklingen mot en valbar teknik, baserad på konsumenters och \"producenters\" (producerande individers) skiftande önskemål som tekniska möjligheter ej endast inom IT. Granskar varför detta nya synsätt har svårt att tränga igenom samt anger dess begränsningar.", "author": "Bengt-Arne Vedin är innovationsforskare, bl a ansvarig för sekretariatet för Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.", "records": [ { "info_analysgrad": "Författaren går igenom både begränsningar och invändningar och är mest utförlig vad gäller informationsteknik.", "info_avsandare": "Bengt-Arne Vedin är innovationsforskare, bl a ansvarig för sekretariatet för Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.", "info_datumstampel": "Utgiven mars 1997.", "info_innehall": "Beskriver och analyserar utvecklingen mot en valbar teknik, baserad på konsumenters och \"producenters\" (producerande individers) skiftande önskemål som tekniska möjligheter ej endast inom IT. Granskar varför detta nya synsätt har svårt att tränga igenom samt anger dess begränsningar.", "info_method": "En systematisk materialredovisning dels vad gäller historik, dels konkreta fall, dels drivkrafter. Diskuterar även villkor och begränsningar i anslutning till denna verklighetsbeskrivning och anger ett antal idéer kring framtida forskning.", "info_mottagare": "Alla med ansvar för teknikutveckling, tekniktillämpning, utbildning i organisationer och företag samt för organisationsutveckling.", "info_nyhetsvarde": "En beskrivning som är självklar för somliga, en viktig nyhet för andra, obegriplig eller felaktig för ytterligare en del.", "info_tackning": "Koncentration på informationsteknik ungefär vid årsskiftet 1996-1997.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb112.htm", "published_date": "Mars 1997", "report_file": "112.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport112.pdf", "report_id": "Rapport 112", "report_name": "Den valbara tekniken.", "record_id": 174, "local_path": "data/blobs/b1b501e4abcce65d695adbb070998ea7ea1725e63f7d4101400a60e35d9719b0.pdf", "fetch_id": 1286, "pages": 124, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "b1b501e4abcce65d695adbb070998ea7ea1725e63f7d4101400a60e35d9719b0" ], "posts": [ "0dfae4fc10833f10", "9038f910496521ec", "074470a889004271", "d90118e4a96514d3", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 113", "slug": "rapport-113", "title": "IT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige.", "series": "Rapport", "date": "Mars 1997", "year": "1997", "body": "En serie beskrivningar av tjänster som skall tjäna medborgaren i olika delar av samhällslivet. Fokus är just på tjänster, inte på organisationsformer. Regeringskansli, stadiga verk och myndigheter, kommuner och landsting utnyttjar verkligen IT. Men det är blott en liten del av de allmänt samhällsintresserade som utnyttjar de interaktiva möjligheterna.", "author": "Carl-Öije Segerlund har tidigare arbetat med och även i TELDOK rapporterat från försök med s k medborgarkontor. Han är nu IT-chef vid Statens Skola för Vuxna i Härnösand.", "records": [ { "info_analysgrad": "Dels löpande, dels i övergripande sammanfattningsform, dels genom jämförelser med Danmark som kan sägas ligga före.", "info_avsandare": "Carl-Öije Segerlund har tidigare arbetat med och även i TELDOK rapporterat från försök med s k medborgarkontor. Han är nu IT-chef vid Statens Skola för Vuxna i Härnösand.", "info_datumstampel": "Materialinsamlingen slutförd i september 1996.", "info_innehall": "En serie beskrivningar av tjänster som skall tjäna medborgaren i olika delar av samhällslivet. Fokus är just på tjänster, inte på organisationsformer. Regeringskansli, stadiga verk och myndigheter, kommuner och landsting utnyttjar verkligen IT. Men det är blott en liten del av de allmänt samhällsintresserade som utnyttjar de interaktiva möjligheterna.", "info_method": "En initierad experts kvalificerade, grundliga och väl täckande beskrivning av aktiviteter och erfarenheter.", "info_mottagare": "Alla som arbetar med samhällsinformation och samhällsservice med inriktning på medborgaren.", "info_nyhetsvarde": "Den breda överblicken över ett område i intensiv men ojämn utveckling.", "info_tackning": "Fältet är så stort att det är svårt att få med allt men författarens närkontakt med fältet gör att det mesta med svensk utgångspunkt vid aktuell tidpunkt finns med.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb113.htm", "published_date": "Mars 1997", "report_file": "113.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport113.pdf", "report_id": "Rapport 113", "report_name": "IT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige.", "record_id": 175, "local_path": "data/blobs/de8d1ce2d2cc03c4077bbc37c8c532fdc2cb92fa3998201f2c56db406da24768.pdf", "fetch_id": 1287, "pages": 108, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "de8d1ce2d2cc03c4077bbc37c8c532fdc2cb92fa3998201f2c56db406da24768" ], "posts": [ "ad2cc011d47e2695", "9038f910496521ec", "074470a889004271", "d90118e4a96514d3", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 114", "slug": "rapport-114", "title": "Singapore – livet på den intelligenta ön.", "series": "Rapport", "date": "Maj 1997", "year": "1997", "body": "Singapore satsar på att bli vad rubriken utsäger den intelligenta ön, med en stor satsning på \"uppgradering\" till ett \"informationssamhälle\", markerat av målmedvetna satsningar på informationstjänster av olika slag. Detta är en reserapport med studier av ett antal sådana, med några besök genomförda även i grannlandet Malaysia som har liknande ambitioner men är mindre utvecklat.", "author": "Lars Malmström (red). Resenärerna är personer som arbetar med IT och som forskar kring området. Redaktören är frilansjournalist som bearbetat de olika besöksrapporterna.", "records": [ { "info_analysgrad": "Varierar beroende på besökens längd och kvalitet; redaktörens sammanfattning adderar överblick och djup.", "info_avsandare": "Lars Malmström (red). Resenärerna är personer som arbetar med IT och som forskar kring området. Redaktören är frilansjournalist som bearbetat de olika besöksrapporterna.", "info_datumstampel": "Resan genomfördes i november 1996.", "info_innehall": "Singapore satsar på att bli vad rubriken utsäger den intelligenta ön, med en stor satsning på \"uppgradering\" till ett \"informationssamhälle\", markerat av målmedvetna satsningar på informationstjänster av olika slag. Detta är en reserapport med studier av ett antal sådana, med några besök genomförda även i grannlandet Malaysia som har liknande ambitioner men är mindre utvecklat.", "info_method": "De olika deltagande resenärerna har gjort besöksrapporter som ligger till grund för skriftens kapitel ett per besök. Det finns också en sammanfattning samt några personliga intryck.", "info_mottagare": "De som är intresserade av ett av de mest omtalade försöken att stimulera till näringslivs- och samhällsutveckling med IT.", "info_nyhetsvarde": "En aktuell beskrivning av olika konkreta satsningar, inte endast planer och ambitioner.", "info_tackning": "Med ett tjugotal besök blir det en relativt täckande bild, mer från administrationens än näringslivets utgångspunkter", "metadata_uri": "../blurbs/blurb114.htm", "published_date": "Maj 1997", "report_file": "114.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport114.pdf", "report_id": "Rapport 114", "report_name": "Singapore – livet på den intelligenta ön.", "record_id": 176, "local_path": "data/blobs/2fa9997b712004b2099788c2ffaac9642443fa2d2d0438255ca3d4c3a6466943.pdf", "fetch_id": 1288, "pages": 96, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "2fa9997b712004b2099788c2ffaac9642443fa2d2d0438255ca3d4c3a6466943" ], "posts": [ "913f3d592b5f81b3", "9038f910496521ec", "074470a889004271", "d90118e4a96514d3", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 17", "slug": "info-17", "title": "Smarta kort den smartaste lösningen?", "series": "Info", "date": "Juni 1997", "year": "1997", "body": "En introduktion och lägesrapport beträffande smarta kort.", "author": "Ulla-Karin Höynä är frilansjournalist.", "records": [ { "info_analysgrad": "Översiktlig dock belyses föroch nackdelar, problem samt ges framtidsvisioner.", "info_avsandare": "Ulla-Karin Höynä är frilansjournalist.", "info_datumstampel": "Utgiven maj 1997.", "info_innehall": "En introduktion och lägesrapport beträffande smarta kort.", "info_method": "En journalistisk beskrivning av funktionssätt och tillämpningsområden: som betalningsmedel, som identitetskort och som informationsbärare.", "info_mottagare": "Alla som vill ha en lättillgänglig översikt över dagsläget för smarta kort, inklusive beskrivningar av problem och nackdelar.", "info_nyhetsvarde": "Den lättillgängliga översikten.", "info_tackning": "Heltäckande vad gäller de huvudsakliga tillämpningarna och knäckfrågorna.", "metadata_uri": "../blurbs/blurbi17.htm", "published_date": "Juni 1997", "report_file": "info17.pdf", "report_file_path": "pdf/info17.pdf", "report_id": "Info 17", "report_name": "Smarta kort den smartaste lösningen?", "record_id": 177, "local_path": "data/blobs/f1213d5805b9a87810380ec56b70838390e0bb7bfc8e726c1de4516bb29c50d8.pdf", "fetch_id": 1258, "pages": 24, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f1213d5805b9a87810380ec56b70838390e0bb7bfc8e726c1de4516bb29c50d8" ], "posts": [ "664ef1905c0e035f", "074470a889004271", "d90118e4a96514d3", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 115", "slug": "rapport-115", "title": "Internetanvändningen i Sveriges befolkning.", "series": "Rapport", "date": "Juli 1997", "year": "1997", "body": "En undersökning av hur svenskarna utnyttjar IT, dvs deras användning av datorer, modem, CD-ROM och mobiltelefon samt Internet. När det gäller det senare granskas sådant som socioekonomiska skillnader i användningen, ungas och gamlas vanor samt manliga användares beteende.", "author": "Torsten Österman & Joachim Timander. Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier, bildad 1971 och med långa tidsserier över attityder, kunskaper m m i Sverige.", "records": [ { "info_analysgrad": "Attityder och sociala klyftor ingår i studien som naturligtvis begränsas av vad man kan fråga om i en postal enkät.", "info_avsandare": "Torsten Österman & Joachim Timander. Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier, bildad 1971 och med långa tidsserier över attityder, kunskaper m m i Sverige.", "info_datumstampel": "Rapporten utgiven 1997.", "info_innehall": "En undersökning av hur svenskarna utnyttjar IT, dvs deras användning av datorer, modem, CD-ROM och mobiltelefon samt Internet. När det gäller det senare granskas sådant som socioekonomiska skillnader i användningen, ungas och gamlas vanor samt manliga användares beteende.", "info_method": "Materialet är insamlat via postal enkät med hög (80 procent) svarsfrekvens.", "info_mottagare": "Envar med intresse för hårda fakta kring utnyttjandet av IT i Sverige.", "info_nyhetsvarde": "En unik undersökning, än mer värdefull genom att jämförelser över tiden och mellan olika grupper är möjlig.", "info_tackning": "Studien gjord 1995-96 med mer än 5000 respondenter.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb115.htm", "published_date": "Juli 1997", "report_file": "115.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport115.pdf", "report_id": "Rapport 115", "report_name": "Internetanvändningen i Sveriges befolkning.", "record_id": 178, "local_path": "data/blobs/bd57a491f9bcd3c36a8fbdea17ec0c58cdc9e8535fe2ae3e99426f43a69e691a.pdf", "fetch_id": 1289, "pages": 80, "validation": "needs_ocr", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "bd57a491f9bcd3c36a8fbdea17ec0c58cdc9e8535fe2ae3e99426f43a69e691a" ], "posts": [ "65a8ab39bd5f9cfb", "9aba2cca0436112d", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 29", "slug": "via-29", "title": "IT - reflexer av det mänskliga.", "series": "Via", "date": "November 1997", "year": "1997", "body": "En bred beskrivning av hur IT ger nya infallsvinklar på människans sätt att tänka, ställer frågor kring vad intelligens, liv och kreativitet egentligen är samt hur vi kan se utvecklingen av nya intellektuella tekniker. Vidare ingår mer näraliggande skildringar av hur ekonomiska villkor och strukturer liksom mer allmänna politiska sådana tycks påverkas av IT-utvecklingen.", "author": " Författaren är verksam inom framtidsmedier, innovationsforskning och IT, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.", "records": [ { "info_analysgrad": "Så långt dagens kunskapsläge tillåter vilket innebär ett antal öppna frågor, t ex kring framtida elektroniska marknader.", "info_avsandare": " Författaren är verksam inom framtidsmedier, innovationsforskning och IT, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.", "info_datumstampel": "December 1997.", "info_innehall": "En bred beskrivning av hur IT ger nya infallsvinklar på människans sätt att tänka, ställer frågor kring vad intelligens, liv och kreativitet egentligen är samt hur vi kan se utvecklingen av nya intellektuella tekniker. Vidare ingår mer näraliggande skildringar av hur ekonomiska villkor och strukturer liksom mer allmänna politiska sådana tycks påverkas av IT-utvecklingen.", "info_method": "Omfattande litteraturstudier.", "info_mottagare": "Den som vill får idéer, kanske till debatt och forskning, om de vidare innebördema av IT.", "info_nyhetsvarde": "Ovanlig sammanställning just genom sin bredd.", "info_tackning": "Täcker ett stort fält och är därmed inte alltid så djupgående eller detaljinriktad.", "metadata_uri": "via29.htm", "published_date": "November 1997", "report_file": "via29.pdf", "report_file_path": "pdf/via29.pdf", "report_id": "Via 29", "report_name": "IT - reflexer av det mänskliga.", "record_id": 179, "local_path": "data/blobs/adcda7f2218bd3de7a6c8bae407558f161d8dca0a44f6ae824e9f30807493d6d.pdf", "fetch_id": 1470, "pages": 186, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "adcda7f2218bd3de7a6c8bae407558f161d8dca0a44f6ae824e9f30807493d6d" ], "posts": [ "23e52761b5d5b765", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 116", "slug": "rapport-116", "title": "The TELDOK Yearbook 1997.", "series": "Rapport", "date": "December 1997", "year": "1997", "body": "En omfattande sammanställning av statistik och andra fakta som speglar IT-utvecklingen i Sverige mot bakgrund av allmänna IT-trender.", "author": "Gull-May Holst är konsult med inriktning mot IT och marknadskommunikation. Hon är sedan tiotalet år ansvarig för den regelbundet utkommande TELDOK Yearbook.", "records": [ { "info_analysgrad": "Analys av utvecklingen samt av förutsättningar för och problem med statistiska och andra datasammanställningar.", "info_avsandare": "Gull-May Holst är konsult med inriktning mot IT och marknadskommunikation. Hon är sedan tiotalet år ansvarig för den regelbundet utkommande TELDOK Yearbook.", "info_datumstampel": "Slutet av september 1997.", "info_innehall": "En omfattande sammanställning av statistik och andra fakta som speglar IT-utvecklingen i Sverige mot bakgrund av allmänna IT-trender.", "info_method": "Insamling, bearbetning och presentation av siffer- och faktamaterial som ger utvecklingstendenser och lägesbeskrivningar via jämförelser över tiden.", "info_mottagare": "Alla med behov av ett aktuellt referensverk över hela IT-området med dess olika infallsvinklar.", "info_nyhetsvarde": "Den omfattande faktasammanställningen gör rapporten till en \"one-stop shop\" för sådant material, naturligen tidsberoende.", "info_tackning": "Fram till mitten av 1997.", "metadata_uri": "../blurbs/blurbtdy.htm", "published_date": "December 1997", "report_file_path": "pdf/rapport116.pdf", "report_id": "Rapport 116", "report_name": "The TELDOK Yearbook 1997.", "record_id": 180, "local_path": "data/blobs/ad4f9d7387c9d110d85e1e0d52b154d93b716a490a58d17d6ced847350669a54.pdf", "fetch_id": 1290, "pages": 448, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "ad4f9d7387c9d110d85e1e0d52b154d93b716a490a58d17d6ced847350669a54" ], "posts": [ "12911c6341967e4d", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 117", "slug": "rapport-117", "title": "IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv.", "series": "Rapport", "date": "December 1997", "year": "1997", "body": "Ett rundabordssamtal om ITs effekter för människa och samhälle, ingående i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.", "author": "Lennart Lennerlöf", "records": [ { "info_analysgrad": "Naturligen ojämn men genom deltagarnas kompetens djupgående.", "info_avsandare": "Lennart Lennerlöf", "info_datumstampel": "Slutet av 1997.", "info_innehall": "Ett rundabordssamtal om ITs effekter för människa och samhälle, ingående i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.", "info_method": "Kritiska granskare som Pelle Ehn (fotskare om konst och kommunikation), Bernt Ericsson (forskningsdirektör pa Ericsson), Birgitta Frejhagen (egenföretagare kring kompetensutveckling), Lars Ingelstam (professor vid tema teknik och social förändring i Linköping), Wemer Schneider (dataveteran från Uppsala Universitet) och Gunnela Wesdander (arbetslivsforskare) diskuterar under ledning av professor Lennart Lennerlöf (inriktning teknik-organisation-arbete).", "info_mottagare": "Den som vill tillgodogöra sig en kritisk granskning av ITs effekter i olika avseenden.", "info_nyhetsvarde": "Ovanligt att så många kompetenta forskare och debattörer med så många infallsvinklar förs samman.", "info_tackning": "Begränsas av formatet \"småskrift\" liksom deltagarnas (i och för sig stora) samlade bakgrund.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb117.htm", "published_date": "December 1997", "report_file_path": "pdf/rapport117.pdf", "report_id": "Rapport 117", "report_name": "IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv.", "record_id": 181, "local_path": "data/blobs/273e27fa561ffab03f0530e7fe1931d5220fd76f8d4409e348c3d116daf0df68.pdf", "fetch_id": 1291, "pages": 68, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "273e27fa561ffab03f0530e7fe1931d5220fd76f8d4409e348c3d116daf0df68" ], "posts": [ "36927711875efa26", "3640ded357cf20b1", "4766cc6be43dfc1f", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 118", "slug": "rapport-118", "title": "Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden?", "series": "Rapport", "date": "Februari 1998", "year": "1998", "body": "Diskussion om grundläggande problem och möjligheter vad gäller integritetsskydd, yttrandefrihet och ofFentlighetsprincip på Internet och i cyberrymden.", "author": "Krister Thelin (red), Anders R Olsson och Peter Seipel. Thelin är jurist, Olsson journalist och Seipel professor i juridik, inriktad pa IT.", "records": [ { "info_analysgrad": "Genom de motstridiga tolkningarna djupgående.", "info_avsandare": "Krister Thelin (red), Anders R Olsson och Peter Seipel. Thelin är jurist, Olsson journalist och Seipel professor i juridik, inriktad pa IT.", "info_datumstampel": "Början av 1998.", "info_innehall": "Diskussion om grundläggande problem och möjligheter vad gäller integritetsskydd, yttrandefrihet och ofFentlighetsprincip på Internet och i cyberrymden.", "info_method": "Vetenskaplig medling eller scientific mediation dvs två personer — här Thelin och Olsson med bestämda, faktagmndade men motsatta åsikter och tolkningar debatterar under ledning av en mediator eller medlare, Seipel, som söker få fram vilken den gemensamma faktagrunden är liksom varför bedömningarna ändå går isär.", "info_mottagare": "Alla som har behov och intresse av att få en flersidig belysning av dessa debattfrågor som har djupgående betydelse för vår demokratis och vårt samhälles sätt att fungera.", "info_nyhetsvarde": "De frågor som debatteras är varken nya eller tidigare försummade inte heller av dessa författare men greppet med vetenskaplig medling är ovanligt och givande.", "info_tackning": "Snarast en aktualitetsfråga nya dimensioner i debatten kan komma ur internationell utveckling och tekniska genombrott.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb118.htm", "published_date": "Februari 1998", "report_file_path": "pdf/rapport118.pdf", "report_id": "Rapport 118", "report_name": "Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden?", "record_id": 182, "local_path": "data/blobs/bbddb03f656a8012acd2ab26a3493301563bea401f07928e380d6cc35c4398e0.pdf", "fetch_id": 1292, "pages": 53, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "bbddb03f656a8012acd2ab26a3493301563bea401f07928e380d6cc35c4398e0" ], "posts": [ "7d8e34e77fa7ad1c", "a64cbe72adc28a9f", "73319889ab1940e4", "84e6282908630f48", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 119", "slug": "rapport-119", "title": "Vårdkedjan och informationstekniken. Erfarenheter av datorstöd för sjukvårdens informationsfloder.", "series": "Rapport", "date": "Februari 1998", "year": "1998", "body": "Huvudsakligen en serie fallstudier kring utnyttjandet av IT i vården som dock inramas av mer principiella diskussioner och sammanfattande reflexioner.", "author": "Jonny Sågänger & Mats Utbult. Författarna ärjournalister och de har haft stöd av experter från Spri och landstingsvärlden.", "records": [ { "info_analysgrad": "Avsevärd, delvis genom utnyttjandet av expertisen.", "info_avsandare": "Jonny Sågänger & Mats Utbult. Författarna ärjournalister och de har haft stöd av experter från Spri och landstingsvärlden.", "info_datumstampel": "Början av 1998.", "info_innehall": "Huvudsakligen en serie fallstudier kring utnyttjandet av IT i vården som dock inramas av mer principiella diskussioner och sammanfattande reflexioner.", "info_method": "Journalistiska nedslag i verkligheten kompletterade genom insiktsfulla kommentarer av sakexperter.", "info_mottagare": "Alla med behov av aktuella beskrivningar av olika mer eller mindre avancerade tillämpningar av IT i vården.", "info_nyhetsvarde": "Fallstudier och analys, båda i sin detaljrikedom.", "info_tackning": "Ett halvdussin fall ger inte statistik men de valda fallen har av sakkunniga valts för att vara representativa och framtidsbetonade.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb119.htm", "published_date": "Februari 1998", "report_file": "119_k1-2.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport119.pdf", "report_id": "Rapport 119", "report_name": "Vårdkedjan och informationstekniken. Erfarenheter av datorstöd för sjukvårdens informationsfloder.", "record_id": 183, "local_path": "data/blobs/f056e3820df288d82302dca3f9574d3909f65a9b20abc5625450b12a296799b3.pdf", "fetch_id": 1293, "pages": 211, "validation": "needs_ocr", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f056e3820df288d82302dca3f9574d3909f65a9b20abc5625450b12a296799b3" ], "posts": [ "58396892337556ce", "9aba2cca0436112d", "8e8f4821c8c21133", "c172ddd0437b7f95", "d2501609a0a0d1cd", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 30", "slug": "via-30", "title": "Från grovarbetare till nätsurfare?", "series": "Via", "date": "April 1998", "year": "1998", "body": "Intervjuer och diskussioner om det framtida samhället och de krav som detta ställer speciellt i yrkeslivet och därmed arbetsmarknaden. Mycket kretsar kring aspekter av utbildning.", "author": "Bo Carlsson & Rebecca Byron. Bo Carlsson är konsult, lärare och politiker med strategisk informationsteknik som specialitet medan Rebecca Byron är/var sistaårsstudent vid Stockholms Universitet (programmet personal-arbete-organisation). I intervjuer eller samtal medverkar bl a organisationsföreträdare men t ex också ett (dåvarande) statsråd.", "records": [ { "info_analysgrad": "Beroende av de intervjuade och diskuterande personernas bakgrund och insikter.", "info_avsandare": "Bo Carlsson & Rebecca Byron. Bo Carlsson är konsult, lärare och politiker med strategisk informationsteknik som specialitet medan Rebecca Byron är/var sistaårsstudent vid Stockholms Universitet (programmet personal-arbete-organisation). I intervjuer eller samtal medverkar bl a organisationsföreträdare men t ex också ett (dåvarande) statsråd.", "info_datumstampel": "Juni 1998.", "info_innehall": "Intervjuer och diskussioner om det framtida samhället och de krav som detta ställer speciellt i yrkeslivet och därmed arbetsmarknaden. Mycket kretsar kring aspekter av utbildning.", "info_method": "En kort faktasammanställning kombinerad med bakgrundsinteryjuer med personer med inblick i utvecklingstendenser samt framförallt ett rundabordssamtal med experter kring kunskap och kompetens. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.", "info_mottagare": "Den som vill få en överblick över vilka bedömningar de experter gör som söker se effekterna av samhällsomvandling förknippad med infomiationsteknik.", "info_nyhetsvarde": "\"State-of-the-art\" vad gäller/gällde insiktsfulla bedömningar.", "info_tackning": "Teoretisk överblick snarare än den egna praktiska upptäckten.", "metadata_uri": "../blurbs/blurbv30.htm", "published_date": "April 1998", "report_file_path": "pdf/via30.pdf", "report_id": "Via 30", "report_name": "Från grovarbetare till nätsurfare?", "record_id": 184, "local_path": "data/blobs/49e27dc4368d2670ad3515aa63a5ce48a6b3c4846d89b169b3f2f897aa5c842b.pdf", "fetch_id": 1472, "pages": 37, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "49e27dc4368d2670ad3515aa63a5ce48a6b3c4846d89b169b3f2f897aa5c842b" ], "posts": [ "2286dc00479fe365", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 31", "slug": "via-31", "title": "Vill Du bli nådd? – för och emot att vara ständigt uppkopplad.", "series": "Via", "date": "April 1998", "year": "1998", "body": "Beskriver och diskuterar hur mycket information vi klarar av och hur vi hanterar kommunikationen, inklusive mål och nya verktyg för den.", "author": "Per Gustafsson (red). Per Gustafsson är vetenskapsjournalist och bygger alltså på ett rundabordssamtal om nämnda IT-effekter för människa och samhälle. Skriften ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.", "records": [ { "info_analysgrad": "Betingad av debattörernas erfarenheter, studier och kompetens; redovisningen mer anekdotisk och erfarenhetsredovisande än kvantitativ.", "info_avsandare": "Per Gustafsson (red). Per Gustafsson är vetenskapsjournalist och bygger alltså på ett rundabordssamtal om nämnda IT-effekter för människa och samhälle. Skriften ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.", "info_datumstampel": "Våren 1998.", "info_innehall": "Beskriver och diskuterar hur mycket information vi klarar av och hur vi hanterar kommunikationen, inklusive mål och nya verktyg för den.", "info_method": "Nedteckning av ett rundabordssamtal med Olle Bälter som forskar kring e-post på KTH; Nils-Erik Gustafsson vid Ericsson som där arbetar med \"mänskllga faktorer\"; och Yvonne Waern som är professor i Linköping och driver ett antal projekt kring hur människor umgås med den nya tekniken.", "info_mottagare": "Den som behöver reflektera över livsföring i en tid där man alltid kan bli nådd, alltid vara uppkopplad.", "info_nyhetsvarde": "Tre olika experters infallsvinklar kring konkret, praktisk IT.", "info_tackning": "Betingas naturligtvis av teknikegenskaper och teknikspridning vid tidpunkten för diskussionen. Exempelvis kan frågan om vi får generationsskillnader således knappast besvaras.", "metadata_uri": "../blurbs/blurbv31.htm", "published_date": "April 1998", "report_file_path": "pdf/via31.pdf", "report_id": "Via 31", "report_name": "Vill Du bli nådd? – för och emot att vara ständigt uppkopplad.", "record_id": 185, "local_path": "data/blobs/18df3ebe930d4b2a0a1773d5cb6dc93e925c395b2eb2e4287e2b641f11ca3e77.pdf", "fetch_id": 1473, "pages": 38, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "18df3ebe930d4b2a0a1773d5cb6dc93e925c395b2eb2e4287e2b641f11ca3e77" ], "posts": [ "c33e677e014bc4d8", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 32", "slug": "via-32", "title": "IT-ism Informationstekniken som vision och verklighet.", "series": "Via", "date": "April 1998", "year": "1998", "body": "En kritisk debattskrift som gör upp med IT som frälsningslöfte och allsidigt verktyg. Tesen är att det finns en klyfta mellan vad som utlovas med IT och vad som sedan verkligen uppnås.", "author": "Magnus Johansson, Jörgen Nissen och Lennart Sturesson. Författarna är forskare vid Tema T vid Universitetet i Linköping, knutna till forskningsprogrammet \"Människan, informationstekniken, samhället\".", "records": [ { "info_analysgrad": "Går igenom en historia från kontorsautomation/datorisering och datorer för utbildning till Internet, distansarbete och elektronisk handel. Avstår från att ge \"motståndarsidan\" ordet direkt, arbetar med citat ur litteratur etc. Vrider och vänder på olika argument som framförts eller kan användas för att förklara avståndet mellan löfte och verklighet.", "info_avsandare": "Magnus Johansson, Jörgen Nissen och Lennart Sturesson. Författarna är forskare vid Tema T vid Universitetet i Linköping, knutna till forskningsprogrammet \"Människan, informationstekniken, samhället\".", "info_datumstampel": "Juni 1998.", "info_innehall": "En kritisk debattskrift som gör upp med IT som frälsningslöfte och allsidigt verktyg. Tesen är att det finns en klyfta mellan vad som utlovas med IT och vad som sedan verkligen uppnås.", "info_method": "Genomgång och diskussion av ett antal skrifter och uttalanden samt inlägg som styrker författarnas tes. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001 debattskrifterna.", "info_mottagare": "Den som söker en kritisk översikt och granskning vad gäller de mer grandiosa uttalandena om ITs innebörd och konsekvenser, inklusive svenska politikers.", "info_nyhetsvarde": "Själva greppet, att definiera och se IT-ism som en närmast apokalyptisk rörelse", "info_tackning": "Svensk och amerikansk debatt framförallt; exempelvis saknas helt Servan-Schreiben och Mines (m fl) franska inlägg.", "metadata_uri": "../blurbs/blurbv32.htm", "published_date": "April 1998", "report_file_path": "pdf/via32.pdf", "report_id": "Via 32", "report_name": "IT-ism Informationstekniken som vision och verklighet.", "record_id": 186, "local_path": "data/blobs/83194a22d777ae051b07c62fab788023ca43ae808de838d8454a32c4b7b53640.pdf", "fetch_id": 1474, "pages": 55, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "83194a22d777ae051b07c62fab788023ca43ae808de838d8454a32c4b7b53640" ], "posts": [ "bb5bef44da53b4be", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 120", "slug": "rapport-120", "title": "Cybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän. Elektronisk handel i ett hushållsperspektiv.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1998", "year": "1998", "body": "En översikt över elektronisk handel inriktad på hushåll, med material särskilt från USA en företeelse i delvis snabb utveckling.", "author": "Lennart Forsebäck. Forsebäck är konsult åt företag och organisationer samt författare med ett antal skrifter kring IT, bl a i TELDOKs rapportserie, bakom sig.", "records": [ { "info_analysgrad": "Tar upp ett antal \"knäckfrågor\" och diskuterar konstruktivt problem och möjligheter.", "info_avsandare": "Lennart Forsebäck. Forsebäck är konsult åt företag och organisationer samt författare med ett antal skrifter kring IT, bl a i TELDOKs rapportserie, bakom sig.", "info_datumstampel": "Maj 1998", "info_innehall": "En översikt över elektronisk handel inriktad på hushåll, med material särskilt från USA en företeelse i delvis snabb utveckling.", "info_method": "Översikt och statistik med hjälp av läsande, kontakter och nätsurfande. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.", "info_mottagare": "Den som behöver en snabb översikt över elektronisk handel för hushåll \"på bredden\" antingen för sin allmänorientering eller som inledning till sitt fortsatta mer specialiserade sökande.", "info_nyhetsvarde": "Den breda översiktens, den översiktliga introduktionens.", "info_tackning": "Varierande: bokhandel och dagligvaror, särskilt matvaror, i speciellt fokus.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb120.htm", "published_date": "Juni 1998", "report_file": "120.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport120.pdf", "report_id": "Rapport 120", "report_name": "Cybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän. Elektronisk handel i ett hushållsperspektiv.", "record_id": 187, "local_path": "data/blobs/a0ed7b0a582e8c335019f4ab700e81f38d4b256d055f6d4f3cfb99e7e0cb3227.pdf", "fetch_id": 1295, "pages": 132, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "a0ed7b0a582e8c335019f4ab700e81f38d4b256d055f6d4f3cfb99e7e0cb3227" ], "posts": [ "97282a5d801883b6", "9aba2cca0436112d", "be7493957c90df61", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 121", "slug": "rapport-121", "title": "Elektronisk handel: Status och trender.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1998", "year": "1998", "body": "En beskrivning av nuläge och utvecklingstendenser tre år framåt vad gäller elektronisk handel i näringslivet, alltså mellan företag inte minst små sådana och organisationer men inte primärt gentemot konsumenter.", "author": "Peter Fredholm. Författaren arbetar sedan länge som konsult och utbildare inom just elektronisk handel.", "records": [ { "info_analysgrad": "Långtgående bearbetning av erfarenheter och resultaten av enkäten, bl a genom en analys av vilka steg som leder till framgångsrik elektronisk handel.", "info_avsandare": "Peter Fredholm. Författaren arbetar sedan länge som konsult och utbildare inom just elektronisk handel.", "info_datumstampel": "Juni 1998.", "info_innehall": "En beskrivning av nuläge och utvecklingstendenser tre år framåt vad gäller elektronisk handel i näringslivet, alltså mellan företag inte minst små sådana och organisationer men inte primärt gentemot konsumenter.", "info_method": "Den insiktsfulle konsultens praktikfall och övriga erfarenheter plus en enkät besvarad av ett fyrtiotal svenska företag som arbetar med elektronisk handel.", "info_mottagare": "Den som vill få en lägesrapport parad med en realistisk uppfattning om utvecklingsriktning och vilka volymer som kan förväntas.", "info_nyhetsvarde": "Aktualitet, enkät, kvalitet i analysen.", "info_tackning": "Fokus är på Sverige och elektronisk handel mellan företag.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb121.htm", "published_date": "Juni 1998", "report_file_path": "pdf/rapport121.pdf", "report_id": "Rapport 121", "report_name": "Elektronisk handel: Status och trender.", "record_id": 188, "local_path": "data/blobs/caccf9e9a523575f68dbb609ac1334c6c9b363febb0deecfe400052353c2370e.pdf", "fetch_id": 1296, "pages": 86, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "caccf9e9a523575f68dbb609ac1334c6c9b363febb0deecfe400052353c2370e" ], "posts": [ "2154934eb015f175", "9aba2cca0436112d", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 33", "slug": "via-33", "title": "Demokratin i det högfrekventa samhället: Från en ATP-fråga på tio år till tio ATP-frågor på ett år.", "series": "Via", "date": "Juni 1998", "year": "1998", "body": "En debattinriktad sammanfattning av problem och möjligheter med ITstödd och kanske IT-störd demokrati. Angreppssättet är indirekt och på hög nivå då författaren utgår från att vi gått från ett \"lågfrekvent\" till ett \"högfrekvent\" samhälle där numera förändringarna går mycket snabbare och det inte längre finns något naturligt enda fokus eller centrum för uppmärksamhet, debatt, opinionsbildning.", "author": "Stig-Björn Ljunggren är statsvetare, konsult, kolumnist och samhällsdebattör.", "records": [ { "info_analysgrad": "Den vetenskapligt skolade debattörens som landar i ett antal spetsigt formulerade satser eller motsatsställningar.", "info_avsandare": "Stig-Björn Ljunggren är statsvetare, konsult, kolumnist och samhällsdebattör.", "info_datumstampel": "Juni 1998", "info_innehall": "En debattinriktad sammanfattning av problem och möjligheter med ITstödd och kanske IT-störd demokrati. Angreppssättet är indirekt och på hög nivå då författaren utgår från att vi gått från ett \"lågfrekvent\" till ett \"högfrekvent\" samhälle där numera förändringarna går mycket snabbare och det inte längre finns något naturligt enda fokus eller centrum för uppmärksamhet, debatt, opinionsbildning.", "info_method": "Sammanfattning, granskning och diskussion av idéer och erfarenheter av IT i demokratins tjänst; utnyttjande av löpande diskussion på Internet; och presentation och diskussion i det vetenskapliga seminariets form. Framställningen är generell och med närmast ett slags inre monolog parallellt med en beskrivning av demokratins och politikens principer. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.", "info_mottagare": "Den som önskar ett debattunderlag (ganska personligt formulerat) kring demokratin i en tid av informationsflod och snabb IT.", "info_nyhetsvarde": "Tydligt formulerad problem- och möjlighetsbild, mer i principer än detaljer.", "info_tackning": "Debattoch sakläget intill utgivningstidpunkten.", "metadata_uri": "../blurbs/blurbv33.htm", "published_date": "Juni 1998", "report_file": "via33.pdf", "report_file_path": "pdf/via33.pdf", "report_id": "Via 33", "report_name": "Demokratin i det högfrekventa samhället: Från en ATP-fråga på tio år till tio ATP-frågor på ett år.", "record_id": 189, "local_path": "data/blobs/6335973ac9ea29c1a9a85c23c310873ec3a07b13c94cf41a2814fb4426ee6592.pdf", "fetch_id": 1475, "pages": 41, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "6335973ac9ea29c1a9a85c23c310873ec3a07b13c94cf41a2814fb4426ee6592" ], "posts": [ "5f6ec8c9a52630b3", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 122", "slug": "rapport-122", "title": "En bok i sänder. Print on Demand.", "series": "Rapport", "date": "Juni 1998", "year": "1998", "body": "En beskrivning av utvecklingen mot, och till följd av, utvecklingen mot \"print on demand\" dvs bok- och mer generellt trycksaksproduktion i enstyck utan att kostnaderna för att göra många omtryck blir hindrande.", "author": "Maja-Brita Mossberg är journalist och författare.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grundlig genom de många infallsvinklarna samt hänvisningar till olika utredningar (dock saknas den stora print-on-demand-organisationen Xplor).", "info_avsandare": "Maja-Brita Mossberg är journalist och författare.", "info_datumstampel": "April 1998.", "info_innehall": "En beskrivning av utvecklingen mot, och till följd av, utvecklingen mot \"print on demand\" dvs bok- och mer generellt trycksaksproduktion i enstyck utan att kostnaderna för att göra många omtryck blir hindrande.", "info_method": "En mångfald intervjuer med experter längs \"produktionskedjan\" från författare till läsare: utöver dessa två perspektiv samhällets, förlagens, formgivarens, producentens, bokhandlarens och mellanledens perspektiv.", "info_mottagare": "Alla med behov av en grundlig genomgång av fakta och utvecklingstendenser vad gäller enstycksproduktion av trycksaker.", "info_nyhetsvarde": "Aktuell svensk sammanställning grundlig och med praktiska hänvisningar.", "info_tackning": "God vad gäller infallsvinklar för trycksaksproduktion riktad mot \"samhället i stort\", mer begränsad vad gäller \"privat\" produktion för internt bruk i företag och organisationer.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb122.htm", "published_date": "Juni 1998", "report_file": "122.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport122.pdf", "report_id": "Rapport 122", "report_name": "En bok i sänder. Print on Demand.", "record_id": 190, "local_path": "data/blobs/002f656d2dacc0ff3f293024c1c2ca94a5d38288164075d88d0fd3f033d14f8c.pdf", "fetch_id": 1297, "pages": 95, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "002f656d2dacc0ff3f293024c1c2ca94a5d38288164075d88d0fd3f033d14f8c" ], "posts": [ "48fe0b1422b4f097", "f5ca659b433f90aa", "9aba2cca0436112d", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 34", "slug": "via-34", "title": "Nya medier. Rapporten om multimedie- och Internetföretagen i Sverige.", "series": "Via", "date": "Juni 1998", "year": "1998", "body": "Beskrivning av den svenska multimediabranschen, dvs producenter för CD-ROM och Internet, i en lång rad tabeller och siffror; därtill vissa internationella jämförelser.", "author": "Åke Sandberg. Åke Sandberg är forskare vid Arbetslivsinstitutet, tidigare adjungerad professor vid KTH.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grundlig genom den detaljerade statistikredovisningen.", "info_avsandare": "Åke Sandberg. Åke Sandberg är forskare vid Arbetslivsinstitutet, tidigare adjungerad professor vid KTH.", "info_datumstampel": "Mitten av 1998.", "info_innehall": "Beskrivning av den svenska multimediabranschen, dvs producenter för CD-ROM och Internet, i en lång rad tabeller och siffror; därtill vissa internationella jämförelser.", "info_method": "Statistikinsamling via skriftlig enkät på vilken drygt 300 företag svarat, bearbetning av svaren.", "info_mottagare": "Alla som vill få en fyllig och detaljerad bild av den svenska multimediebranschen.", "info_nyhetsvarde": "Den enda undersökningen av sitt slag, grundlig och detaljrik.", "info_tackning": "50 procents svarsfrekvens för den population som lokaliserats vilket var medlemmar i branschföreningen samt en dagstidnings lista med flera hundra företag; representativiteten torde därmed vara god bortsett från det faktum att branschen i sig ännu är snabbföränderlig.", "metadata_uri": "../blurbs/blurbv34.htm", "published_date": "Juni 1998", "report_file_path": "pdf/via34.pdf", "report_id": "Via 34", "report_name": "Nya medier. Rapporten om multimedie- och Internetföretagen i Sverige.", "record_id": 191, "local_path": "data/blobs/891dd582dda8d60c3c4f977ad6a4ba030dcd4988c8fb6ad93d649f227fb23c17.pdf", "fetch_id": 1476, "pages": 55, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "891dd582dda8d60c3c4f977ad6a4ba030dcd4988c8fb6ad93d649f227fb23c17" ], "posts": [ "6af20109adc94a51", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 122E", "slug": "rapport-122e", "title": "One book at a time. Print on Demand.", "series": "Rapport", "date": "Oktober 1998", "year": "1998", "body": "En beskrivning av utvecklingen mot, och till följd av, utvecklingen mot \"print on demand\" dvs bok- och mer generellt trycksaksproduktion i enstyck utan att kostnaderna för att göra många omtryck blir hindrande.", "author": "Maja-Brita Mossberg är journalist och författare.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grundlig genom de många infallsvinklarna samt hänvisningar till olika utredningar (dock saknas den stora print-on-demand-organisationen Xplor).", "info_avsandare": "Maja-Brita Mossberg är journalist och författare.", "info_datumstampel": "April 1998.", "info_innehall": "En beskrivning av utvecklingen mot, och till följd av, utvecklingen mot \"print on demand\" dvs bok- och mer generellt trycksaksproduktion i enstyck utan att kostnaderna för att göra många omtryck blir hindrande.", "info_method": "En mångfald intervjuer med experter längs \"produktionskedjan\" från författare till läsare: utöver dessa två perspektiv samhällets, förlagens, formgivarens, producentens, bokhandlarens och mellanledens perspektiv.", "info_mottagare": "Alla med behov av en grundlig genomgång av fakta och utvecklingstendenser vad gäller enstycksproduktion av trycksaker.", "info_nyhetsvarde": "Aktuell svensk sammanställning grundlig och med praktiska hänvisningar.", "info_tackning": "God vad gäller infallsvinklar för trycksaksproduktion riktad mot \"samhället i stort\", mer begränsad vad gäller \"privat\" produktion för internt bruk i företag och organisationer.", "metadata_uri": "../reports/rep122e.htm", "published_date": "Oktober 1998", "report_file": "122e.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport122e.pdf", "report_id": "Rapport 122E", "report_name": "One book at a time. Print on Demand.", "record_id": 192, "local_path": "data/blobs/144c17f8a3cd96c3be406f31e60f4be3ce33573a5350f44e2d477e5ecf53a7bc.pdf", "fetch_id": 1298, "pages": 94, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "144c17f8a3cd96c3be406f31e60f4be3ce33573a5350f44e2d477e5ecf53a7bc" ], "posts": [ "9aba2cca0436112d", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 34E", "slug": "via-34e", "title": "New Media in Sweden. The Swedish New Media and Internet Industry Survey.", "series": "Via", "date": "December 1998", "year": "1998", "body": "Beskrivning av den svenska multimediabranschen, dvs producenter för CD-ROM och Intemet, i en lång rad tabeller och siffror; därtill vissa internationella jämförelser.", "author": "Åke Sandberg. Åke Sandberg är forskare vid Arbetslivsinstitutet, tidigare adjungerad professor vid KTH.", "records": [ { "info_analysgrad": "Grundlig genom den detaljerade statistikredovisningen.", "info_avsandare": "Åke Sandberg. Åke Sandberg är forskare vid Arbetslivsinstitutet, tidigare adjungerad professor vid KTH.", "info_datumstampel": "Mitten av 1998.", "info_innehall": "Beskrivning av den svenska multimediabranschen, dvs producenter för CD-ROM och Intemet, i en lång rad tabeller och siffror; därtill vissa internationella jämförelser.", "info_method": "Statistikinsamling via skriftlig enkät på vilken drygt 300 företag svarat, bearbetning av svaren.", "info_mottagare": "Alla som vill få en fyllig och detaljerad bild av den svenska multimediebranschen.", "info_nyhetsvarde": "Den enda undersökningen av sitt slag, grundlig och detaljrik.", "info_tackning": "50 procents svarsfrekvens för den population som lokaliserats vilket var medlemmar i branschföreningen samt en dagstidnings lista med flera hundra företag; representativiteten torde därmed vara god bortsett från det faktum att branschen i sig ännu är snabbföränderlig.", "metadata_uri": "../reports/via34e.htm", "published_date": "December 1998", "report_file": "via34e.pdf", "report_file_path": "pdf/via34e.pdf", "report_id": "Via 34E", "report_name": "New Media in Sweden. The Swedish New Media and Internet Industry Survey.", "record_id": 193, "local_path": "data/blobs/7f4d0ad9cc77238e4364929447f314812f61c840ee315724df6f8fe1e910e06a.pdf", "fetch_id": 1477, "pages": 56, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "7f4d0ad9cc77238e4364929447f314812f61c840ee315724df6f8fe1e910e06a" ], "posts": [ "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 123", "slug": "rapport-123", "title": "Nätet som marknadsplats – de svenska pionjärerna.", "series": "Rapport", "date": "December 1998", "year": "1998", "body": "Granskning av den snabba tillväxten av handeln på särskilt det svenska Internet dvs med svenska företag; innehåller unik statistik över denna handel.", "author": "Weje Sandén är journalist och veteran när det gäller att djupgående bevaka och analysera IT-bransch och IT-företag. Ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001.", "records": [ { "info_analysgrad": "Genom författarens erfarenhet och tillgången på ny statistik djupgående.", "info_avsandare": "Weje Sandén är journalist och veteran när det gäller att djupgående bevaka och analysera IT-bransch och IT-företag. Ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001.", "info_datumstampel": "November 1998.", "info_innehall": "Granskning av den snabba tillväxten av handeln på särskilt det svenska Internet dvs med svenska företag; innehåller unik statistik över denna handel.", "info_method": "Ett stort antal intervjuer; litteraturstudier; granskning av ett trettiotal företag; undersökningar på Internet.", "info_mottagare": "Företag som är eller borde vara intresserade av att utnyttja Internet for sina affärer.", "info_nyhetsvarde": "Statistiken; de grundliga intervjuerna.", "info_tackning": "Naturligen inte heltäckande och i viss mån tidspräglad ett vanligt år brukar sägas utgöra sju Internet-år", "metadata_uri": "../blurbs/blurb123.htm", "published_date": "December 1998", "report_file": "123.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport123.pdf", "report_id": "Rapport 123", "report_name": "Nätet som marknadsplats – de svenska pionjärerna.", "record_id": 194, "local_path": "data/blobs/e155fa7b7fd52a899dba8dd297f0500b6b724a8247fb0be7feb45e56d71d6ca7.pdf", "fetch_id": 1299, "pages": 160, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e155fa7b7fd52a899dba8dd297f0500b6b724a8247fb0be7feb45e56d71d6ca7" ], "posts": [ "c83eaef8a6eb8933", "88a5aa84e9426a8d", "9aba2cca0436112d", "87ab0cb74a78355c", "0f0908411ff0f18b", "13dbbc4451918057", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 124", "slug": "rapport-124", "title": "Välfärd via nätet? Hushållen och Internet – om näthandel och elektroniska civila nätverk.", "series": "Rapport", "date": "December 1998", "year": "1998", "body": "Ställer Internet som marknads- och informationsplats mot tillgängligheten av samhällsservice och konsumentinformation samt regelsystem och fakta från statistik och studier. Fokus är på hushållen.", "author": "Carl-Öije Segerlund är IT-chef och utvecklingsansvarig vid Statens skola för vuxna i Härnösand och har en bakgrund i kommunvärlden med bl a erfarenhet av satsningar på att inrätta Medborgarkontor och andra medel för medborgarservice via IT. Rapporten ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001.", "records": [ { "info_analysgrad": "Bygger på författarens erfarenhet men också forsknings- och organisationsrapporter, de senare t ex från OECD.", "info_avsandare": "Carl-Öije Segerlund är IT-chef och utvecklingsansvarig vid Statens skola för vuxna i Härnösand och har en bakgrund i kommunvärlden med bl a erfarenhet av satsningar på att inrätta Medborgarkontor och andra medel för medborgarservice via IT. Rapporten ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001.", "info_datumstampel": "Våren 1998.", "info_innehall": "Ställer Internet som marknads- och informationsplats mot tillgängligheten av samhällsservice och konsumentinformation samt regelsystem och fakta från statistik och studier. Fokus är på hushållen.", "info_method": "Resonerande beskrivning, intervjuer, sammanfattning av forskningsrapporter samt naturligtvis granskning av webb-sidor. Grundmaterialet är från tidningar och tidskrifter, ofta i elektronisk form.", "info_mottagare": "Alla med intresse av att se Internet från ett medborgar- och konsumentpenpektiv.", "info_nyhetsvarde": "Konsument- och medborgarperspektivet.", "info_tackning": "Fokus på Sverige men naturllgtvis omöjligen heltäckande.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb124.htm", "published_date": "December 1998", "report_file": "124.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport124.pdf", "report_id": "Rapport 124", "report_name": "Välfärd via nätet? Hushållen och Internet – om näthandel och elektroniska civila nätverk.", "record_id": 195, "local_path": "data/blobs/86d8d720630a9128db1e2af0a1ea39194672052692f1dacc7bf1905cfa534d07.pdf", "fetch_id": 1301, "pages": 93, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "86d8d720630a9128db1e2af0a1ea39194672052692f1dacc7bf1905cfa534d07" ], "posts": [ "b3afcaf34d6fed91", "9aba2cca0436112d", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 125", "slug": "rapport-125", "title": "IT och framtidens lärande.", "series": "Rapport", "date": "December 1998", "year": "1998", "body": "Granskar de utmaningar som ett framtida \"ständigt lärande\" innebär och tar samtidigt upp de möjligheter som kan finnas till mer stimulerande lärande med IT. Det finns nu altemativ till skolor, läroböcker och lärare.", "author": "Lars Bolander. Författaren har lång erfarenhet av utbildning liksom fortbildning i såväl skola som högskola; producent av interaktiva multimedier.", "records": [ { "info_analysgrad": "Genom att erfarenheter, slutsatser och uppfattningar ställs motvarandra blir denna djupgående.", "info_avsandare": "Lars Bolander. Författaren har lång erfarenhet av utbildning liksom fortbildning i såväl skola som högskola; producent av interaktiva multimedier.", "info_datumstampel": "Hösten 1998.", "info_innehall": "Granskar de utmaningar som ett framtida \"ständigt lärande\" innebär och tar samtidigt upp de möjligheter som kan finnas till mer stimulerande lärande med IT. Det finns nu altemativ till skolor, läroböcker och lärare.", "info_method": "Fallstudier och intervjuer, litteraturgenomgång, sammanfattning av pedagogiska fakta och erfarenheter. Problem och kontroverser redovisas.", "info_mottagare": "Ansvariga och intresserade för utvecklingen inom skolan liksom lärare.", "info_nyhetsvarde": "Fallstudier och aktuell forskning främst från USA.", "info_tackning": "Syftet är snarast stimulans till fortsatta studier och erfarenheter; området är mycket stort.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb125.htm", "published_date": "December 1998", "report_file": "125.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport125.pdf", "report_id": "Rapport 125", "report_name": "IT och framtidens lärande.", "record_id": 196, "local_path": "data/blobs/418642c6ffc4797752ce34366048dcbc7f6f4aa66704179d64fe07a408d359b1.pdf", "fetch_id": 1302, "pages": 99, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "418642c6ffc4797752ce34366048dcbc7f6f4aa66704179d64fe07a408d359b1" ], "posts": [ "e272506dbb2b865f", "9aba2cca0436112d", "6a83f700d9231fe3", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 126", "slug": "rapport-126", "title": "IT i skolan – vision och verklighet.", "series": "Rapport", "date": "December 1998", "year": "1998", "body": "Vill besvara frågan hur långt visionerna om IT i skolan kommit i verkligheten genom att granska ett antal skolor huvudsakligen i Mittnorrland, en förort till Stockholm samt några skolor i England.", "author": "Arvid Höglund& K-G Karlsson. Författarna sysslar bl a med undervisningsfrågor och är författare till en tidigare TELDOK Rapport 108 IT några exempel från Mittnorrland.", "records": [ { "info_analysgrad": "X", "info_avsandare": "Arvid Höglund& K-G Karlsson. Författarna sysslar bl a med undervisningsfrågor och är författare till en tidigare TELDOK Rapport 108 IT några exempel från Mittnorrland.", "info_datumstampel": "Hösten 1998.", "info_innehall": "Vill besvara frågan hur långt visionerna om IT i skolan kommit i verkligheten genom att granska ett antal skolor huvudsakligen i Mittnorrland, en förort till Stockholm samt några skolor i England.", "info_method": "Granskningar av den faktiska verkligheten, erfarenheter och bedömningar från ett dussintal skolor (även Komvux).", "info_mottagare": "Alla med intresse av utvecklingsmöjligheter vad gäller skola och undervisning.", "info_nyhetsvarde": "Bredd och djup; jämförelser t ex Norrland-Järfälla och Sverige-England.", "info_tackning": "Strävan har varit att studera intressanta och varierade exempel.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb126.htm", "published_date": "December 1998", "report_file": "126.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport126.pdf", "report_id": "Rapport 126", "report_name": "IT i skolan – vision och verklighet.", "record_id": 197, "local_path": "data/blobs/3286e8b1270efee72c699e60c4b8a28dbbc95b9e47cd998d1f51f2d1e0ea167f.pdf", "fetch_id": 1303, "pages": 106, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "3286e8b1270efee72c699e60c4b8a28dbbc95b9e47cd998d1f51f2d1e0ea167f" ], "posts": [ "a2d7d49ec0b18d5d", "9aba2cca0436112d", "6a83f700d9231fe3", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 123E", "slug": "rapport-123e", "title": "The net as a marketplace.", "series": "Rapport", "date": "Mars 1999", "year": "1999", "body": "Granskning av den snabba tillväxten av handeln på särskilt det svenska Internet dvs med svenska företag; innehåller unik statistik över denna handel.", "author": "Weje Sanden är journalist och veteran när det gäller att djupgående bevaka och analysera IT-bransch och IT-företag. Ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001.", "records": [ { "info_analysgrad": "Genom författarens erfarenhet och tillgången på ny statistik djupgående.", "info_avsandare": "Weje Sanden är journalist och veteran när det gäller att djupgående bevaka och analysera IT-bransch och IT-företag. Ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001.", "info_datumstampel": "November 1998.", "info_innehall": "Granskning av den snabba tillväxten av handeln på särskilt det svenska Internet dvs med svenska företag; innehåller unik statistik över denna handel.", "info_method": "Ett stort antal intervjuer; litteraturstudier; granskning av ett trettiotal företag; undersökningar på Internet.", "info_mottagare": "Företag som är eller borde vara intresserade av att utnyttja Internet for sina affärer.", "info_nyhetsvarde": "Statistiken; de grundliga intervjuerna.", "info_tackning": "Naturligen inte heltäckande och i viss mån tidspräglad ett vanligt år brukar sägas utgöra sju Internet-år", "metadata_uri": "../reports/rep123e.htm", "published_date": "Mars 1999", "report_file": "123e.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport123e.pdf", "report_id": "Rapport 123E", "report_name": "The net as a marketplace.", "record_id": 198, "local_path": "data/blobs/408827224277c82c3e18ef762b59571793234ba47b318e53933f174ad1035e41.pdf", "fetch_id": 1300, "pages": 160, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "408827224277c82c3e18ef762b59571793234ba47b318e53933f174ad1035e41" ], "posts": [ "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 127", "slug": "rapport-127", "title": "Interaktivt i riksdagen.", "series": "Rapport", "date": "Mars 1999", "year": "1999", "body": "Beskrivning av hur den svenska riksdagen inklusive regeringsledamöter och partirepresentanter utnyttjar IT särskilt i valrörelsen 1998 men också för konferenser t ex med EU-kolleger.", "author": "Gull-May Holst. Författaren är IT-kunnig informationskonsult och journalist med ett förflutet bl a i Dagens Nyheter.", "records": [ { "info_avsandare": "Gull-May Holst. Författaren är IT-kunnig informationskonsult och journalist med ett förflutet bl a i Dagens Nyheter.", "info_datumstampel": "Februari 1999.", "info_innehall": "Beskrivning av hur den svenska riksdagen inklusive regeringsledamöter och partirepresentanter utnyttjar IT särskilt i valrörelsen 1998 men också för konferenser t ex med EU-kolleger.", "info_method": "Intervjuer, deltagande observation dvs reportage, faktainsamling.", "info_mottagare": "De som är intresserade av hur IT kan bidra i den politiska och demokratiska processen.", "info_nyhetsvarde": "När det gäller vardaglig och framgångsrik användning av vissa tillämpningar såsom streaming video ligger den svenska riksdagen långt framme. För elektroniska veckobrev och liknande varierar det mellan partierna.", "info_tackning": "Beskrivning av svenska politiska arbetsformer 1998-99.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb127.htm", "published_date": "Mars 1999", "report_file": "127.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport127.pdf", "report_id": "Rapport 127", "report_name": "Interaktivt i riksdagen.", "record_id": 199, "local_path": "data/blobs/8e19774d616573bf4307c8922b0a97992299095a4eed471cbe6e6837cf93f5ae.pdf", "fetch_id": 1304, "pages": 149, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8e19774d616573bf4307c8922b0a97992299095a4eed471cbe6e6837cf93f5ae" ], "posts": [ "9e68f323289bae24", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 128", "slug": "rapport-128", "title": "De italienska industridistrikten som modell och verklighet.", "series": "Rapport", "date": "Mars 1999", "year": "1999", "body": "Rapport från en studieresa till ett antal norditalienska industridistrikt inriktade på produktion av ylle och yllemaskiner, avancerad teknik, kakelplattor etc.", "author": "Miki Agerberg (red). Resedeltagarna representerar ett brett spektrum av svenska IT-experter; redaktören ärjournalist och bl a tidningen Ny Tekniks Frankrike-korrespondent; han har länge intresserat sig för de italienska industridistrikten.", "records": [ { "info_analysgrad": "Betingad av deltagarnas kunskaper samt besökens relativa kortvarighet; redaktör och arrangörer dock väl pålästa och italiensk forskare bidrog på slutseminarium.", "info_avsandare": "Miki Agerberg (red). Resedeltagarna representerar ett brett spektrum av svenska IT-experter; redaktören ärjournalist och bl a tidningen Ny Tekniks Frankrike-korrespondent; han har länge intresserat sig för de italienska industridistrikten.", "info_datumstampel": "Resa i september 1998.", "info_innehall": "Rapport från en studieresa till ett antal norditalienska industridistrikt inriktade på produktion av ylle och yllemaskiner, avancerad teknik, kakelplattor etc.", "info_method": "Studieresa med ett femtontal deltagare uppdelade på tre grupper som efter förberedelser av svenska handelskontoret besökt ett antal mer eller IT-präglade företagsnätverk.", "info_mottagare": "Den som vill få insikter i de uppmärksammade, framgångsrika italienska industridistriktens sätt att fungera.", "info_nyhetsvarde": "Inriktningen just på IT i kombination med de norditalienska industridistrikten.", "info_tackning": "Mindre men varierad del av hundratalet industridistrikt i Italien.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb128.htm", "published_date": "Mars 1999", "report_file": "128.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport128.pdf", "report_id": "Rapport 128", "report_name": "De italienska industridistrikten som modell och verklighet.", "record_id": 200, "local_path": "data/blobs/0bef25c00fc61e3b1c1d520eb65edb9ab6639b991809b0ac2637da9b34acf1cb.pdf", "fetch_id": 1305, "pages": 111, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "0bef25c00fc61e3b1c1d520eb65edb9ab6639b991809b0ac2637da9b34acf1cb" ], "posts": [ "9795b63858af1696", "fd3732c0acf62345", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 129", "slug": "rapport-129", "title": "IT inför framtiden – ett rundabordssamtal med unga perspektiv.", "series": "Rapport", "date": "Maj 1999", "year": "1999", "body": "Ett rundabordssamtal om vad som händer med människors och organisationers villkor när IT allt mer utvecklas och \"intar\" samhället. \"Köpare av IT är osäkra och köper försäkring ... man glömmer människorna ... scenen är internationell ... utbildning är inte lösningen, det måste finnas ett innehåll.\"", "author": "Lennart Lennerlöf (red). Personer i åldrarna mellan 27 och 37 år, alla med kvalificerade erfarenheter av arbete med IT-tillämpningar.", "records": [ { "info_analysgrad": "Samtalet är oredigerat och analysen alltså den som deltagarna står för; dessa hade förberett sig på själva arbetsformen genom ett inledande möte där denna diskuterades.", "info_avsandare": "Lennart Lennerlöf (red). Personer i åldrarna mellan 27 och 37 år, alla med kvalificerade erfarenheter av arbete med IT-tillämpningar.", "info_datumstampel": "Samtal i januari 1999", "info_innehall": "Ett rundabordssamtal om vad som händer med människors och organisationers villkor när IT allt mer utvecklas och \"intar\" samhället. \"Köpare av IT är osäkra och köper försäkring ... man glömmer människorna ... scenen är internationell ... utbildning är inte lösningen, det måste finnas ett innehåll.\"", "info_method": "Samtalet kretsar främst kring arbetslivet och har som bakgrund ett liknande samtal men med en grupp äldre deltagare (TELDOK Rapport 117, IT i arbetsliv och samhälle). Samtalet bandades och utskriften redigerades.", "info_mottagare": "De som behöver ett underlag för diskussion om vad IT leder till och uppslag om viktiga debattfrågor framöver.", "info_nyhetsvarde": "Den mångfacetterade diskussionsgruppen.", "info_tackning": "Åtta deltagare plus diskussionsledare; tre kvinnor; vård finns representerad men inte konstnärliga yrken.", "metadata_uri": "../blurbs/blurb129.htm", "published_date": "Maj 1999", "report_file": "129.pdf", "report_file_path": "pdf/rapport129.pdf", "report_id": "Rapport 129", "report_name": "IT inför framtiden – ett rundabordssamtal med unga perspektiv.", "record_id": 201, "local_path": "data/blobs/de2ccbf5158c3f74d1adbc9c944bc67e0caef07b6a5d331ddfdba34400d6f6b8.pdf", "fetch_id": 1306, "pages": 78, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "de2ccbf5158c3f74d1adbc9c944bc67e0caef07b6a5d331ddfdba34400d6f6b8" ], "posts": [ "68a458d0ac01bf3e", "11caa39026d25010", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 35", "slug": "via-35", "title": "Dyslexi – ett handikapp i informationssamhället.", "series": "Via", "date": "Maj 1999.", "year": "1999", "body": "Beskriver problem med dyslexi \"ordblindhet\" relativt de krav datorer och IT ställer samt de möjligheter IT också ger; vidare en redovisning av ambitiösa utbildningssatsningar för att stödja dyslektikers lärande.", "author": "Malena Sjöberg är skribent.", "records": [ { "info_analysgrad": "Med stöd av forskarna är den grundlig.", "info_avsandare": "Malena Sjöberg är skribent.", "info_datumstampel": "April 1999", "info_innehall": "Beskriver problem med dyslexi \"ordblindhet\" relativt de krav datorer och IT ställer samt de möjligheter IT också ger; vidare en redovisning av ambitiösa utbildningssatsningar för att stödja dyslektikers lärande.", "info_method": "Intervjuer och personliga vittnesmål; beskrivning av olika utbildningsprogram varav ett som är omfattande också redovisas grundligt, inklusive forskares utvärderingar.", "info_mottagare": "Alla med intresse för utbildning av handikappade men inte bara dessa då en rad av utbildningserfarenheterna har räckvidd till allt lärande.", "info_nyhetsvarde": "Den specifika inriktningen på dyslexi.", "info_tackning": "Inriktad på Sverige och svenska förhållanden.", "metadata_uri": "../blurbs/blurbv35.htm", "published_date": "Maj 1999.", "report_file": "via35.pdf", "report_file_path": "pdf/via35.pdf", "report_id": "Via 35", "report_name": "Dyslexi – ett handikapp i informationssamhället.", "record_id": 202, "local_path": "data/blobs/71d8d7a9beeb22c625b0bc4d4dd54f6f191c51e3997c1aaf732fe99fe61e2c87.pdf", "fetch_id": 1478, "pages": 32, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "71d8d7a9beeb22c625b0bc4d4dd54f6f191c51e3997c1aaf732fe99fe61e2c87" ], "posts": [ "9077800a3420ade7", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Referensdokument M", "slug": "referensdokument-m", "title": "Läs om. TELDOKs utgivning 1994-1999.", "series": "Referensdokument", "date": "Juni 1999.", "year": "1999", "body": "Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.", "author": "Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv.", "records": [ { "info_analysgrad": "Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.", "info_avsandare": "Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv.", "info_datumstampel": "Utgiven 1999.", "info_innehall": "Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.", "info_method": "Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande avsändare etc.", "info_mottagare": "Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.", "info_nyhetsvarde": "Samlad katalog för TELDOKs senast utgivna skrifter.", "info_tackning": "Rapporter från TELDOK utgivna 1994-1999.", "metadata_uri": "../blurbs/blurbr_m.htm", "published_date": "Juni 1999.", "report_file": "refdok_m.pdf", "report_file_path": "pdf/referensdokumentm.pdf", "report_id": "Referensdokument M", "report_name": "Läs om. TELDOKs utgivning 1994-1999.", "record_id": 203, "local_path": "data/blobs/3fd858b8b4c5c10144dd13561b1810773e62551d58f62b73ad501441dae4e128.pdf", "fetch_id": 1445, "pages": 69, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "3fd858b8b4c5c10144dd13561b1810773e62551d58f62b73ad501441dae4e128" ], "posts": [ "7536eaba924bcb87", "87ab0cb74a78355c", "0f0908411ff0f18b", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 36", "slug": "via-36", "title": "Flexibla organisationslösningar – flexibla arbetsformer & kontor.", "series": "Via", "date": "November 1999.", "year": "1999", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurbv36.htm", "published_date": "November 1999.", "report_file": "via36.pdf", "report_file_path": "pdf/via36.pdf", "report_id": "Via 36", "report_name": "Flexibla organisationslösningar – flexibla arbetsformer & kontor.", "record_id": 204, "local_path": "data/blobs/d60d96be9f0c178a96d2c34023f2f217617de02631e86e1dde27dc02ef171aa0.pdf", "fetch_id": 1479, "pages": 150, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" }, { "report_file_path": "pdf/via36.pdf", "report_id": "Via 36", "report_name": "Flexibla organisationslösningar – om flexibla arbetsformer och flexibla kontor.", "record_id": 231, "local_path": "data/blobs/d60d96be9f0c178a96d2c34023f2f217617de02631e86e1dde27dc02ef171aa0.pdf", "fetch_id": 1479, "pages": 150, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "d60d96be9f0c178a96d2c34023f2f217617de02631e86e1dde27dc02ef171aa0" ], "posts": [ "dd1a27abaff0d055", "87ab0cb74a78355c", "0f0908411ff0f18b", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 130", "slug": "rapport-130", "title": "TELDOKs Årsbok 2000.", "series": "Rapport", "date": "November 1999", "year": "1999", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb130.htm", "published_date": "November 1999", "report_file_path": "pdf/rapport130.pdf", "report_id": "Rapport 130", "report_name": "TELDOKs Årsbok 2000.", "record_id": 205, "local_path": "data/blobs/eb959eb59039275ad667870016d6bb49911f29d6bec1e4074efbd2ce9bb6531c.pdf", "fetch_id": 1308, "pages": 37, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "eb959eb59039275ad667870016d6bb49911f29d6bec1e4074efbd2ce9bb6531c" ], "posts": [ "e7f9e79eb664c45c", "87ab0cb74a78355c", "0f0908411ff0f18b", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 131", "slug": "rapport-131", "title": "IT-Sverige – en vision från Dataföreningen.", "series": "Rapport", "date": "November 1999", "year": "1999", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb131.htm", "published_date": "November 1999", "report_file_path": "pdf/rapport131.pdf", "report_id": "Rapport 131", "report_name": "IT-Sverige – en vision från Dataföreningen.", "record_id": 206, "local_path": "data/blobs/808cdfd9d117be455983baa623c703e4f0a6a9fac3a2be120a593c3e816410e4.pdf", "fetch_id": 1309, "pages": 244, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "808cdfd9d117be455983baa623c703e4f0a6a9fac3a2be120a593c3e816410e4" ], "posts": [ "03497bd07bf9812c", "87ab0cb74a78355c", "0f0908411ff0f18b", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 37", "slug": "via-37", "title": "Ny teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiella bedrägerier.", "series": "Via", "date": "December 1999", "year": "1999", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurbv37.htm", "published_date": "December 1999", "report_file_path": "pdf/via37.pdf", "report_id": "Via 37", "report_name": "Ny teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiella bedrägerier.", "record_id": 207, "local_path": "data/blobs/4adb912c45cf9310c1f9f24ede3671c01b98390c79fdc87ddf90d5d21fa9c710.pdf", "fetch_id": 1480, "pages": 69, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" }, { "report_file_path": "pdf/via37.pdf", "report_id": "Via 37", "report_name": " Ny teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiella bedrägerier.", "record_id": 232, "local_path": "data/blobs/4adb912c45cf9310c1f9f24ede3671c01b98390c79fdc87ddf90d5d21fa9c710.pdf", "fetch_id": 1480, "pages": 69, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "4adb912c45cf9310c1f9f24ede3671c01b98390c79fdc87ddf90d5d21fa9c710" ], "posts": [ "e78ed81dedbe845b", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 38", "slug": "via-38", "title": "Allas våra museisamlingar.", "series": "Via", "date": "December 1999", "year": "1999", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurbv38.htm", "published_date": "December 1999", "report_file_path": "pdf/via38.pdf", "report_id": "Via 38", "report_name": "Allas våra museisamlingar.", "record_id": 208, "local_path": "data/blobs/34fc1310cf48fd96c45dce6feca27d5f995da4ccc7b322ef347075beb540d645.pdf", "fetch_id": 1481, "pages": 78, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" }, { "report_file_path": "pdf/via38.pdf", "report_id": "Via 38", "report_name": "Allas våra museisamlingar.", "record_id": 233, "local_path": "data/blobs/34fc1310cf48fd96c45dce6feca27d5f995da4ccc7b322ef347075beb540d645.pdf", "fetch_id": 1481, "pages": 78, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "34fc1310cf48fd96c45dce6feca27d5f995da4ccc7b322ef347075beb540d645" ], "posts": [ "8ea7c964b70f9f05", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 18", "slug": "info-18", "title": "Innovation & Internet.", "series": "Info", "date": "December 1999", "year": "1999", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurbi18.htm", "published_date": "December 1999", "report_file_path": "pdf/info18.pdf", "report_id": "Info 18", "report_name": "Innovation & Internet.", "record_id": 209, "local_path": "data/blobs/42f4104212a49b9f0b15467ddff6e7c398801ef3cf9d9b683b5265c13ee68006.pdf", "fetch_id": 1259, "pages": 32, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "42f4104212a49b9f0b15467ddff6e7c398801ef3cf9d9b683b5265c13ee68006" ], "posts": [ "600e95362e0036cb", "164f97b3563a98cf", "43e6f2af1a942318", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 132", "slug": "rapport-132", "title": "Den digitala fabriken.", "series": "Rapport", "date": "Februari 2000", "year": "2000", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb132.htm", "published_date": "Februari 2000", "report_file_path": "pdf/rapport132.pdf", "report_id": "Rapport 132", "report_name": "Den digitala fabriken.", "record_id": 210, "local_path": "data/blobs/c79a5fbf693fe6749d8e89b055b277d1d3a3bc684df9f50e1dc49011350aad83.pdf", "fetch_id": 1310, "pages": 98, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "c79a5fbf693fe6749d8e89b055b277d1d3a3bc684df9f50e1dc49011350aad83" ], "posts": [ "272d08dbb4c1a05a", "44e06dc4dd2fec6d", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 133", "slug": "rapport-133", "title": "Interaktiv underhållning inför framtiden.", "series": "Rapport", "date": "Mars 2000", "year": "2000", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb133.htm", "published_date": "Mars 2000", "report_file_path": "pdf/rapport133.pdf", "report_id": "Rapport 133", "report_name": "Interaktiv underhållning inför framtiden.", "record_id": 211, "local_path": "data/blobs/6a08abf1055ee1ac97c04d0c042ff4906a5fbe509222d6b63792ee08873bb42e.pdf", "fetch_id": 1311, "pages": 130, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "6a08abf1055ee1ac97c04d0c042ff4906a5fbe509222d6b63792ee08873bb42e" ], "posts": [ "4b081fd8bf1c3018", "eba5bfe06f1bd425", "d48b61a24ed3ef97", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 134", "slug": "rapport-134", "title": "Privatliv & Internet – som olja och vatten?", "series": "Rapport", "date": "Maj 2000", "year": "2000", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb134.htm", "published_date": "Maj 2000", "report_file_path": "pdf/rapport134.pdf", "report_id": "Rapport 134", "report_name": "Privatliv & Internet – som olja och vatten?", "record_id": 212, "local_path": "data/blobs/f2602a1cfdccf6579e36c5b119f241255d1875d7ca1e5db9b329d02c68a31a1d.pdf", "fetch_id": 1312, "pages": 96, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "f2602a1cfdccf6579e36c5b119f241255d1875d7ca1e5db9b329d02c68a31a1d" ], "posts": [ "3a8bf3ccc93ffa21", "eba5bfe06f1bd425", "8a60f5d0921e426a", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 135", "slug": "rapport-135", "title": "IT, innovation – Israel.", "series": "Rapport", "date": "Maj 2000", "year": "2000", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb135.htm", "published_date": "Maj 2000", "report_file_path": "pdf/rapport135.pdf", "report_id": "Rapport 135", "report_name": "IT, innovation – Israel.", "record_id": 213, "local_path": "data/blobs/646ee0b78961ba0789710a5895e9ba2953e76e3a8df3d5e49c03c3753c262ce4.pdf", "fetch_id": 1313, "pages": 145, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "646ee0b78961ba0789710a5895e9ba2953e76e3a8df3d5e49c03c3753c262ce4" ], "posts": [ "c61cdfd48a3a0736", "9b74cc1aedeab070", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 135E", "slug": "rapport-135e", "title": "IT, Innovation – Israel.", "series": "Rapport", "date": "Maj 2000", "year": "2000", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../israel/israel.html", "published_date": "Maj 2000", "report_file_path": "pdf/rapport135e.pdf", "report_id": "Rapport 135E", "report_name": "IT, Innovation – Israel.", "record_id": 214, "local_path": "data/blobs/19761fc65ed143d4bb980ba3ebe28110f3cb43c3fbbdd76903bcd91063900b03.pdf", "fetch_id": 1314, "pages": 93, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "19761fc65ed143d4bb980ba3ebe28110f3cb43c3fbbdd76903bcd91063900b03" ], "posts": [ "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 39", "slug": "via-39", "title": "Egendeklaration av programvaror. Svensk metod för kvalitetsmärkning av programvaror med internationella standarder som grund.", "series": "Via", "date": "Juni 2000", "year": "2000", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurbv39.htm", "published_date": "Juni 2000", "report_file_path": "pdf/via39.pdf", "report_id": "Via 39", "report_name": "Egendeklaration av programvaror. Svensk metod för kvalitetsmärkning av programvaror med internationella standarder som grund.", "record_id": 215, "local_path": "data/blobs/5611c1265c7f0aa2b081155113086ef2d0b7b2f2b22b75dbf30a1e91f60de307.pdf", "fetch_id": 1482, "pages": 73, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" }, { "report_file_path": "pdf/via39.pdf", "report_id": "Via 39", "report_name": "Egendeklaration av programvaror.", "record_id": 234, "local_path": "data/blobs/5611c1265c7f0aa2b081155113086ef2d0b7b2f2b22b75dbf30a1e91f60de307.pdf", "fetch_id": 1482, "pages": 73, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "5611c1265c7f0aa2b081155113086ef2d0b7b2f2b22b75dbf30a1e91f60de307" ], "posts": [ "ad186a63841f9c5c", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 136", "slug": "rapport-136", "title": "IT växer (även) i skogen.", "series": "Rapport", "date": "Augusti 2000", "year": "2000", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb136.htm", "published_date": "Augusti 2000", "report_file_path": "pdf/rapport136.pdf", "report_id": "Rapport 136", "report_name": "IT växer (även) i skogen.", "record_id": 216, "local_path": "data/blobs/158ef20353cf1c8734c37b739ea3e500c4e4fde2d665bfd2d7b241df29a4c05c.pdf", "fetch_id": 1315, "pages": 66, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "158ef20353cf1c8734c37b739ea3e500c4e4fde2d665bfd2d7b241df29a4c05c" ], "posts": [ "4e510c54da10b08f", "eba5bfe06f1bd425", "dcbaac2ab1d3867f", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 137", "slug": "rapport-137", "title": "De nya frihetsrummen. Svenska röster om informationsteknik i samtidskonsten.", "series": "Rapport", "date": "Oktober 2000", "year": "2000", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb137.htm", "published_date": "Oktober 2000", "report_file_path": "pdf/rapport137.pdf", "report_id": "Rapport 137", "report_name": "De nya frihetsrummen. Svenska röster om informationsteknik i samtidskonsten.", "record_id": 217, "local_path": "data/blobs/60757b3f3cfd5ccb1f2e205071bf2ea90866b283a76ea4d8b7f644e5a4ce0d9d.pdf", "fetch_id": 1316, "pages": 100, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "60757b3f3cfd5ccb1f2e205071bf2ea90866b283a76ea4d8b7f644e5a4ce0d9d" ], "posts": [ "04a6d51054777093", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 40", "slug": "via-40", "title": "The Long Now of Information.", "series": "Via", "date": "Oktober 2000", "year": "2000", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurbv40.htm", "published_date": "Oktober 2000", "report_file_path": "pdf/via40.pdf", "report_id": "Via 40", "report_name": "The Long Now of Information.", "record_id": 218, "local_path": "data/blobs/b972dab193cc1c37acc9610d7117e59215630421a186d1da5fdbaf446d3cb8ac.pdf", "fetch_id": 1484, "pages": 159, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" }, { "report_file_path": "pdf/via40.pdf", "report_id": "Via 40", "report_name": "The Long Now of Information.", "record_id": 235, "local_path": "data/blobs/b972dab193cc1c37acc9610d7117e59215630421a186d1da5fdbaf446d3cb8ac.pdf", "fetch_id": 1484, "pages": 159, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "b972dab193cc1c37acc9610d7117e59215630421a186d1da5fdbaf446d3cb8ac" ], "posts": [ "c135d07ff68ef7b2", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 138", "slug": "rapport-138", "title": "Näthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer – uppstår konfrontation eller samarbete?", "series": "Rapport", "date": "December 2000", "year": "2000", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb138.htm", "published_date": "December 2000", "report_file_path": "pdf/rapport138.pdf", "report_id": "Rapport 138", "report_name": "Näthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer – uppstår konfrontation eller samarbete?", "record_id": 219, "local_path": "data/blobs/660b3287352689217dafaab7da837ad8d3e0859e23b696fa6d52a3e9dfd950ae.pdf", "fetch_id": 1317, "pages": 146, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "660b3287352689217dafaab7da837ad8d3e0859e23b696fa6d52a3e9dfd950ae" ], "posts": [ "c6b6fc8e4a2eba69", "8e8f4821c8c21133", "c172ddd0437b7f95", "eba5bfe06f1bd425", "d2501609a0a0d1cd", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 139", "slug": "rapport-139", "title": "The TELDOK Yearbook 2001.", "series": "Rapport", "date": "Februari 2001", "year": "2001", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../tdy2001/index.html", "published_date": "Februari 2001", "report_file_path": "pdf/rapport139.pdf", "report_id": "Rapport 139", "report_name": "The TELDOK Yearbook 2001.", "record_id": 220, "local_path": "data/blobs/0418f7f54a452981ab008ac3a589c921137465074ec70c6eece0fbd6b90ede8d.pdf", "fetch_id": 1318, "pages": 358, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "0418f7f54a452981ab008ac3a589c921137465074ec70c6eece0fbd6b90ede8d" ], "posts": [ "015c89383feb40bc", "40d60e45b011bcde", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 140", "slug": "rapport-140", "title": "Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska cd-rom.", "series": "Rapport", "date": "Maj 2001", "year": "2001", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb140.htm", "published_date": "Maj 2001", "report_file_path": "pdf/rapport140.pdf", "report_id": "Rapport 140", "report_name": "Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska cd-rom.", "record_id": 221, "local_path": "data/blobs/0bed8c0c29b740e8a157534fb947bc12432ece4ce36349f642ed44a7edb7db1a.pdf", "fetch_id": 1320, "pages": 93, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "0bed8c0c29b740e8a157534fb947bc12432ece4ce36349f642ed44a7edb7db1a" ], "posts": [ "b44400d62fa22ed3", "eba5bfe06f1bd425", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 141", "slug": "rapport-141", "title": "En föränderlig medievärld – teknik, ekonomi och journalistik.", "series": "Rapport", "date": "Juni 2001", "year": "2001", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb141.htm", "published_date": "Juni 2001", "report_file_path": "pdf/rapport141.pdf", "report_id": "Rapport 141", "report_name": "En föränderlig medievärld – teknik, ekonomi och journalistik.", "record_id": 222, "local_path": "data/blobs/7540032c6c92c1eff9409616389b1b3aaaff553e0588e4016a287404c0aaa42a.pdf", "fetch_id": 1321, "pages": 78, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "7540032c6c92c1eff9409616389b1b3aaaff553e0588e4016a287404c0aaa42a" ], "posts": [ "39df151abc3c87be", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 142", "slug": "rapport-142", "title": "IT, demokrati och medborgarnas deltagande.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "metadata_uri": "../blurbs/blurb142.htm", "report_file_path": "pdf/rapport142.pdf", "report_id": "Rapport 142", "report_name": "IT, demokrati och medborgarnas deltagande.", "record_id": 223, "local_path": "data/blobs/be8b5cf0ffe5cc0173a08715e153bf5ca1be05b771f3183fa2b9c9d08ee613f0.pdf", "fetch_id": 1322, "pages": 188, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "be8b5cf0ffe5cc0173a08715e153bf5ca1be05b771f3183fa2b9c9d08ee613f0" ], "posts": [ "9bae3750fab103d3", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Info 19", "slug": "info-19", "title": "Trådlösa LAN", "series": "Info", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/info19.pdf", "report_id": "Info 19", "report_name": "Trådlösa LAN", "record_id": 224, "local_path": "data/blobs/4b61526c689dee9d3cd03d12b6d311203779753da20d7f9025a2d2683a2c696b.pdf", "fetch_id": 1260, "pages": 16, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "4b61526c689dee9d3cd03d12b6d311203779753da20d7f9025a2d2683a2c696b" ], "posts": [ "fd36584bbed44061", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 143", "slug": "rapport-143", "title": "Den nya och omedelbara ekonomin – ett Internet-perspektiv.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport143.pdf", "report_id": "Rapport 143", "report_name": "Den nya och omedelbara ekonomin – ett Internet-perspektiv.", "record_id": 225, "local_path": "data/blobs/72ae43ae91d7a5a0a702e9a07745c21d9a7ccd5ef46ecc5ae39644379520cf1a.pdf", "fetch_id": 1323, "pages": 320, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "72ae43ae91d7a5a0a702e9a07745c21d9a7ccd5ef46ecc5ae39644379520cf1a" ], "posts": [ "1797e4ae3c0ac750", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 144", "slug": "rapport-144", "title": "Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport144.pdf", "report_id": "Rapport 144", "report_name": "Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion.", "record_id": 226, "local_path": "data/blobs/8fe79fea4d203d0ef99ba2c662e5ade8676fb2333a4797c8139cb3aea8bdafac.pdf", "fetch_id": 1324, "pages": 141, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8fe79fea4d203d0ef99ba2c662e5ade8676fb2333a4797c8139cb3aea8bdafac" ], "posts": [ "48d9ccaa4e47526e", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "eadc5a454c8371f7", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 145", "slug": "rapport-145", "title": "Tyskland och användningen av Internet.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport145.pdf", "report_id": "Rapport 145", "report_name": "Tyskland och användningen av Internet.", "record_id": 227, "local_path": "data/blobs/33cb1be6f51d41439ba868f50e9a1111e1b7334993e83ba8048b23ed101f0343.pdf", "fetch_id": 1325, "pages": 80, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "33cb1be6f51d41439ba868f50e9a1111e1b7334993e83ba8048b23ed101f0343" ], "posts": [ "9ba96bd23c4d0928", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 146", "slug": "rapport-146", "title": "Projekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport146.pdf", "report_id": "Rapport 146", "report_name": "Projekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende.", "record_id": 228, "local_path": "data/blobs/5fa120f172e310f811451139c3cbfb26af197c4d6be824fcdd2f12558d84c4e3.pdf", "fetch_id": 1326, "pages": 77, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "5fa120f172e310f811451139c3cbfb26af197c4d6be824fcdd2f12558d84c4e3" ], "posts": [ "f38d63cff0630986", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 147", "slug": "rapport-147", "title": "Information and Communications Technology in Finland and Sweden.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport147.pdf", "report_id": "Rapport 147", "report_name": "Information and Communications Technology in Finland and Sweden.", "record_id": 229, "local_path": "data/blobs/3e6e87660617c24cf9d53886bd6af3334659a1527115ae12af8d3bff36172cd3.pdf", "fetch_id": 1327, "pages": 99, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "3e6e87660617c24cf9d53886bd6af3334659a1527115ae12af8d3bff36172cd3" ], "posts": [ "41e94d167db9ee88", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 148", "slug": "rapport-148", "title": "Fysisk planering i det digitala samhället.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport148.pdf", "report_id": "Rapport 148", "report_name": "Fysisk planering i det digitala samhället.", "record_id": 230, "local_path": "data/blobs/20b745da2cc6c1f0a4662e104067453f32ff6e5fc81c2e91d0cc6544f94b7182.pdf", "fetch_id": 1328, "pages": 63, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "20b745da2cc6c1f0a4662e104067453f32ff6e5fc81c2e91d0cc6544f94b7182" ], "posts": [ "8cdaa4eb5f15aa76", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 41", "slug": "via-41", "title": "nteractive Media in Sweden 2001. The Second Swedish Interactive Media, Internet and Multimedia Industry Survey.", "series": "Via", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/via41.pdf", "report_id": "Via 41", "report_name": "nteractive Media in Sweden 2001. The Second Swedish Interactive Media, Internet and Multimedia Industry Survey.", "record_id": 236, "local_path": "data/blobs/a88de700c2417134b699c95d115fa76203e84185ebdc1316cccba3ff0696b0bc.pdf", "fetch_id": 1485, "pages": 65, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "a88de700c2417134b699c95d115fa76203e84185ebdc1316cccba3ff0696b0bc" ], "posts": [ "c7be5f1f1abfcf8f", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 42", "slug": "via-42", "title": "Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll.", "series": "Via", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/via42.pdf", "report_id": "Via 42", "report_name": "Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll.", "record_id": 237, "local_path": "data/blobs/fc6e5aa0d6bfd6441656e2a5b983048d8902d2f4905025dea4e5731bd0290ddb.pdf", "fetch_id": 1486, "pages": 113, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "fc6e5aa0d6bfd6441656e2a5b983048d8902d2f4905025dea4e5731bd0290ddb" ], "posts": [ "26ec2bcc28ca7396", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Via 43", "slug": "via-43", "title": "Digitala nyheter. Nyhetsförmedling via Internet.", "series": "Via", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/via43.pdf", "report_id": "Via 43", "report_name": "Digitala nyheter. Nyhetsförmedling via Internet.", "record_id": 238, "local_path": "data/blobs/c8bfa61803622cb08b06d55d72dd7b31220b03243da277dcc24bc97129082e92.pdf", "fetch_id": 1487, "pages": 54, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "c8bfa61803622cb08b06d55d72dd7b31220b03243da277dcc24bc97129082e92" ], "posts": [ "d3313b38121286e9", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 149", "slug": "rapport-149", "title": "Efter 11 september 2001: - Kan Storerbror hejdas?", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport149.pdf", "report_id": "Rapport 149", "report_name": "Efter 11 september 2001: - Kan Storerbror hejdas?", "record_id": 239, "local_path": "data/blobs/e55b46065e8e5f99894493d240421263504fe57b600de3d86a805ccc3f1f489f.pdf", "fetch_id": 1329, "pages": 63, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e55b46065e8e5f99894493d240421263504fe57b600de3d86a805ccc3f1f489f" ], "posts": [ "5f968b488bc7378f", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 150", "slug": "rapport-150", "title": "Kina störst på mobiltelefoni.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport150.pdf", "report_id": "Rapport 150", "report_name": "Kina störst på mobiltelefoni.", "record_id": 240, "local_path": "data/blobs/ac45e02f684217cc6bc0848560e94660f02ad4687e6bd00cc384321fc2199961.pdf", "fetch_id": 1331, "pages": 70, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "ac45e02f684217cc6bc0848560e94660f02ad4687e6bd00cc384321fc2199961" ], "posts": [ "a68dea6e1e984522", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 151", "slug": "rapport-151", "title": "Framtidens fordon - mötet mellan två mobila världar.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport151.pdf", "report_id": "Rapport 151", "report_name": "Framtidens fordon - mötet mellan två mobila världar.", "record_id": 241, "local_path": "data/blobs/e4864156ff6c937f278934459c2f6011e0903978e0ca3b7fd696cb74b8eb6fa1.pdf", "fetch_id": 1332, "pages": 94, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "e4864156ff6c937f278934459c2f6011e0903978e0ca3b7fd696cb74b8eb6fa1" ], "posts": [ "4777206dddddb5a4", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 152", "slug": "rapport-152", "title": "Vård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport152.pdf", "report_id": "Rapport 152", "report_name": "Vård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT", "record_id": 242, "local_path": "data/blobs/3f76c9a56359ced0377e8624bd238b9ed049614e7c4bc1ac29a0fdc80479e288.pdf", "fetch_id": 1333, "pages": 154, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "3f76c9a56359ced0377e8624bd238b9ed049614e7c4bc1ac29a0fdc80479e288" ], "posts": [ "e041358634f946dc", "0b5275851aa3b4cd", "344d853f897fc8d0", "e11651dba587ae03", "8590fa926c87e0e5", "dc9dadc876c45d12", "8e8f4821c8c21133", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "4f6c387e37c2e025", "843bb574c27e7cdb", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 153", "slug": "rapport-153", "title": "Internet - system för innovation.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport153.pdf", "report_id": "Rapport 153", "report_name": "Internet - system för innovation.", "record_id": 243, "local_path": "data/blobs/4d7e214fd9ed6a304423c0eff02da52a045c0f856ba71cf9b6d11ddf4d1c8bcd.pdf", "fetch_id": 1334, "pages": 76, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "4d7e214fd9ed6a304423c0eff02da52a045c0f856ba71cf9b6d11ddf4d1c8bcd" ], "posts": [ "ef086367bbdb5c7e", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 154", "slug": "rapport-154", "title": "Patientdata - birst och överflöd i vården.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport154.pdf", "report_id": "Rapport 154", "report_name": "Patientdata - birst och överflöd i vården.", "record_id": 244, "local_path": "data/blobs/8e788b03a1d0bad278a40c190d62d82e60271a42c8b60d66aaebcf5faaae4d79.pdf", "fetch_id": 1335, "pages": 105, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "8e788b03a1d0bad278a40c190d62d82e60271a42c8b60d66aaebcf5faaae4d79" ], "posts": [ "e0140b3812ea9a4e", "164f97b3563a98cf", "c172ddd0437b7f95", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 155", "slug": "rapport-155", "title": "Experience Technology - What Sould it Mean?", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin", "records": [ { "info_avsandare": "Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin", "report_file_path": "pdf/rapport155.pdf", "report_id": "Rapport 155", "report_name": "Experience Technology - What Sould it Mean?", "record_id": 245, "local_path": "data/blobs/68e90031d5b6e3fc6a5cbb7eb74429829cf22ee76c655b9bc632cf1266b3a14c.pdf", "fetch_id": 1336, "pages": 60, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "68e90031d5b6e3fc6a5cbb7eb74429829cf22ee76c655b9bc632cf1266b3a14c" ], "posts": [ "05d9c80f8faab34e", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Rapport 156", "slug": "rapport-156", "title": "TELDOK går i mål.", "series": "Rapport", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [ { "report_file_path": "pdf/rapport156.pdf", "report_id": "Rapport 156", "report_name": "TELDOK går i mål.", "record_id": 246, "local_path": "data/blobs/4818426ad242d142a2136e8cec8d89a5c9dec25cb49cb7647370683658cd9344.pdf", "fetch_id": 1337, "pages": 174, "validation": "valid", "source": "USB distribution metadata; see archive_members and fetches for provenance" } ], "pdfs": [ "4818426ad242d142a2136e8cec8d89a5c9dec25cb49cb7647370683658cd9344" ], "posts": [ "de2d80cbf2c0588c", "a2da074cc23f2e6c" ] }, { "id": "Komplement 41a144", "slug": "komplement-41a144", "title": "TELDOK går i mål – introduktion", "series": "Övrigt", "date": "2007", "year": "2007", "body": "", "author": "", "records": [], "pdfs": [ "41a144a378345f1d69df71d707e4f4def253559434e768ddaf72c814493b7f64" ], "posts": [ "fca713fadf5e0faa" ] }, { "id": "TEP 1", "slug": "tep-1", "title": "Nätverksneutralitet", "series": "Övrigt", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [], "pdfs": [ "c3224ee6e51cb0a311f6a0a791da50f626a018f243990efbae8a39bf38d9975c" ], "posts": [] }, { "id": "Komplement a9ad11", "slug": "komplement-a9ad11", "title": "En bok i sänder – kopia från Handelsrådet", "series": "Övrigt", "date": "1998", "year": "1998", "body": "", "author": "", "records": [], "pdfs": [ "a9ad114f912f9222b39ae0c0391680f159b607b60fd92d5366ac2d168d9a20fb" ], "posts": [] }, { "id": "Komplement 01bea3", "slug": "komplement-01bea3", "title": "Datakommunikation i företag – utgåva från IUI", "series": "Övrigt", "date": "1983", "year": "1983", "body": "", "author": "", "records": [], "pdfs": [ "01bea39863d362e9f6af9154711652dd619a6eeab86ae3ed84ce654a32f8596e" ], "posts": [] }, { "id": "Komplement f6cf20", "slug": "komplement-f6cf20", "title": "Missiv från TELDOK", "series": "Övrigt", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [], "pdfs": [ "f6cf201d0a5f0e2b9763cf56aa4687b86bd84977b5ffa0ddda63d83b02c7985f" ], "posts": [] }, { "id": "Komplement 77b84b", "slug": "komplement-77b84b", "title": "TELDOKs verksamhetsberättelse 2004", "series": "Övrigt", "date": "2004", "year": "2004", "body": "", "author": "", "records": [], "pdfs": [ "77b84b393a058429031f0bac1c13ab99c69910b259895175d13244aa2263425a" ], "posts": [] }, { "id": "Komplement 59d635", "slug": "komplement-59d635", "title": "Inbjudan: Nätverksneutralitet", "series": "Övrigt", "date": "", "year": "", "body": "", "author": "", "records": [], "pdfs": [ "59d63511a6a0e30c4b2198669cc4ee4e3a1fa564967624bc4d650b4ba04d4ccf" ], "posts": [] }, { "id": "Rapport 43E", "slug": "rapport-43e", "title": "Report 43 – English version", "series": "Rapport", "date": "November 1988", "year": "1988", "body": "Engelsk version av Rapport 43. Titelbeteckning och datum har hämtats från dokumentets titelblad.", "author": "", "records": [], "pdfs": [ "6370cdead2bebdb7c5ac0dbb6ff0e13219067b7d1b70a577d75cf5081ee91f1a" ], "posts": [] } ], "posts": [ { "id": "fca713fadf5e0faa", "title": "TELDOK går i mål -Intro", "body": "Thorngren_B_2007_TELDOK-_-Intro", "url": "https://www.teldok.net/teldok-gar-i-mal-intro-2/", "date": "2015-05-07", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://www.teldok.net/index.html", "stamp": null, "fetch_id": 826, "tags": [], "categories": [ "Okategoriserade" ], "reports": [ "Komplement 41a144" ], "pdfs": [ "41a144a378345f1d69df71d707e4f4def253559434e768ddaf72c814493b7f64" ] }, { "id": "de2d80cbf2c0588c", "title": "TELDOK går i mål. Teldok Rapport nr 156", "body": "TELDOK väljer att efter 26 år sätta punkt för sitt arbete. Här är rapporten som presenterar och kommenterar TELDOKs långa verksamhet.\nÄven om TELDOK nu avslutar sin utgivning av tryckta rapporter, är avsikten att hålla denna webb-plats vid liv ännu några år, vilket innebär att alla rapporter fortfarande kommer att kunna laddas ner (gratis).  Också tryckta rapporter  kan beställas, så långt lagret räcker. mailto: bertil@thorngren.nu\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport156.pdf", "url": "https://www.teldok.net/teldok-gar-i-mal-teldok-rapport-nr-156/", "date": "2006-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20141222082907id_/http://www.teldok.net/", "stamp": "20141222082907", "fetch_id": 829, "tags": [ "Axelsson Göran", "Frejhagen Birgitta", "Gladh Kurt", "Holmlöv PG", "Holst Gull-May", "Jörgensen Johan", "KFB", "Lindencrona Eva", "Management of Technology", "Rydmark Pernilla", "Samuelsson Hasse", "Tedenfors Anna", "Thorngren Bertil", "Utbult Mats", "Vedin Bengt-Arne", "Vinnova" ], "categories": [ "2006", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 156" ], "pdfs": [ "4818426ad242d142a2136e8cec8d89a5c9dec25cb49cb7647370683658cd9344" ] }, { "id": "05d9c80f8faab34e", "title": "Experience Technology – What should it mean? Teldok Rapport nr 155", "body": "Hämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport155.pdf", "url": "https://www.teldok.net/experience-technology-what-should-it-mean-teldok-rapport-nr-155/", "date": "2005-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193348id_/http://www.teldok.net/experience-technology-what-should-it-mean-teldok-rapport-nr-155/", "stamp": "20150106193348", "fetch_id": 883, "tags": [ "Computer Games", "Design", "English", "Experience Industry", "Fashion", "Holst Gull-May", "Knowledge Foundation", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "2005", "English", "Holst Gull-May", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 155" ], "pdfs": [ "68e90031d5b6e3fc6a5cbb7eb74429829cf22ee76c655b9bc632cf1266b3a14c" ] }, { "id": "e0140b3812ea9a4e", "title": "Patientdata – brist och överflöd i vården. Teldok Rapport nr 154", "body": "Vet inte doktorn det? Det är väl bara att läsa i datorn, det har jag ju berättat tidigare? Står inte det där?\nSå här låter det inte så sällan i vården idag, när patienter får klart för sig att det som de berättar vid en anhalt i vårdkedjan inte finns tillgängligt vid en annan – datorerna till trots.\nDetta underskott på patientdata skapar sämre patientsäkerhet. Vårdgivare får inte tillräckligt bra underlag för vårdbeslut. Prov tas om i onödan, väntetider dras ut, sjukskrivningar förlängs.\nSamtidigt kan läckage av patientdata skada den personliga integriteten. Det är oron för detta som ligger bakom de hinder i informationsflödet, som i sin tur bidrar till underskottet på patientdata. En bra balans mellan sekretess och patientsäkerhet – hur ser den ut? Och hur skapar man den?\nI reportageboken Patientdata – brist och överflöd i vården (TELDOK Rapport 154) berättas om både problem och möjligheter som finns kring regelverk och användning av informationssystem i vården, om idéer och tankar och försök till förbättringar.\nFörfattarna, Mats Utbult (red), Anna Holmgren, Ragnhild Larsson och Claes Leo Lindwall, tillhör frilanskooperativet Arbetslivsjournalisterna (www.arbetslivsjournalisterna.nu).\nMats Utbult har tidigare bl a skrivit Vård nära Dig (TELDOK Rapport 152); Näthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer… (TELDOK Rapport 138); samt Vårdkedjan och informationstekniken …datorstöd för sjukvårdens informationsfloder (TELDOK Rapport 119).\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport154.pdf", "url": "https://www.teldok.net/patientdata-brist-och-overflod-i-varden-teldok-rapport-nr-154/", "date": "2004-03-03", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20141222082907id_/http://www.teldok.net/", "stamp": "20141222082907", "fetch_id": 829, "tags": [ "Care Link", "Holmgren Anna", "KK-stiftelsen", "Larsson Ragnhild", "Lindwall Claes Leo", "Utbult Mats", "Vårdalsstiftelsen", "Vinnova" ], "categories": [ "2004", "Holmgren Anna", "Larsson Ragnhild", "Lindwall Claes Leo", "Rapport", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Rapport 154" ], "pdfs": [ "8e788b03a1d0bad278a40c190d62d82e60271a42c8b60d66aaebcf5faaae4d79" ] }, { "id": "ef086367bbdb5c7e", "title": "Internetsystem för innovation. Teldok Rapport nr 153", "body": "Man kan se Internet som ett innovationssystem där servrar, sökmotorer och filnedladdningstjänster hänger samman.\nInternet kan också uppfattas som ett system som befordrar innovation, t ex genom att förmedla kontakter, idéer, teknik och korskoppla kunskap.\nDen effekt som kallas tilltagande marginalnytta (förenklat innebär den att en krona skapar mer värde än en krona) är förstås attraktiv och har fått många företag att satsa på att komma först med en ny produkt via Internet.\nMen sunt förnuft upphör inte med Internet: det krävs bra produkter också! Och en uppbackande infrastruktur – eller dess frånvaro.\nAtt Internet kan förskjuta arbetet mellan kund och leverantör är kanske särskilt tydligt när det gäller finansiella tjänster, där Sverige förmodligen är världsledande. Även här har Internet öppnat för mer av nyföretagande, genom att det är ett system för innovationer.\nTELDOK Rapport 153: Internet – system för innovation utkommer i december 2004. Rapporten har skrivits av professor Bengt-Arne Vedin, som bland många andra titlar också författat Via TELDOK 40: The Long Now of Information (2000) och TELDOK-Info 18: Innovation & Internet (1999).\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport153.pdf", "url": "https://www.teldok.net/internetsystem-for-innovation-teldok-rapport-nr-153/", "date": "2004-02-04", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20141222082907id_/http://www.teldok.net/", "stamp": "20141222082907", "fetch_id": 829, "tags": [ "e-banking", "Kina", "Ryssland", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "2004", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 153" ], "pdfs": [ "4d7e214fd9ed6a304423c0eff02da52a045c0f856ba71cf9b6d11ddf4d1c8bcd" ] }, { "id": "e041358634f946dc", "title": "Vård nära Dig. Hemsjukvård med hjälp av IT. Teldok Rapport nr 152", "body": "Läkare på hembesök har tillgång till information från sjukhusets journalsystem. Anhörigvårdare kontaktar kommunen, och varandra, med videokommunikation. Patienter kan fortlöpande skicka provsvar till vården, från prover som de tar själva.\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT (TELDOK Rapport 152) innehåller reportage om användning av modern informationsteknik i hemsjukvården. Frilansjournalisten Mats Utbult har mött, och beskriver levande, skilda exempel på vård och omsorg i hemmiljö med stöd av IT.\nMats Utbult har tidigare bl a skrivit Näthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer… (TELDOK Rapport 138) och Vårdkedjan och informationstekniken …datorstöd för\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport152.pdf", "url": "https://www.teldok.net/vard-nara-dig-hemsjukvard-med-hjalp-av-it-teldok-rapport-nr-152/", "date": "2004-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20141222082907id_/http://www.teldok.net/", "stamp": "20141222082907", "fetch_id": 829, "tags": [ "Care Link", "hemsjukvård", "KK-stiftelsen", "Utbult Mats", "Vårdalstiftelsen", "Vinnova" ], "categories": [ "2004", "Rapport", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Rapport 152" ], "pdfs": [ "3f76c9a56359ced0377e8624bd238b9ed049614e7c4bc1ac29a0fdc80479e288" ] }, { "id": "4777206dddddb5a4", "title": "Framtidens fordon. Mellan två mobila världar. Teldok Rapport nr 151", "body": "Framtidens fordon – mötet mellan två mobila världar undersöker vad som händer när två mobila världar – fordon och IT/telekommunikation – smälter samman i det som fordonsbranschen kallar telematik. Här finns visioner, tillämpningsområden, möjliggörande tekniker, användningsexempel och framtida utmaningar för att skapa framtidens fordon.\nBegreppet telematik har börjat användas för tillämpning av kommunikations- och positioneringsteknik i fordon: telematik förenar fordonets möjlighet att sätta människor och gods i rörelse med telefonins möjlighet att binda samman dessa.\nFramtidens fordon presenterar telematikens fem tillämpningsområden: säkerhet och trygghet, underhåll av fordon, navigation och framkomlighet, produktivitet samt information och underhållning.\nFramtidens fordon har skrivits av Ola Henfridsson, Helena Holmström, Rikard Lindgren, Carl Magnus Olsson och Fredrik Svahn, Telematics Group på Viktoriainstitutet.\nFramtidens fordon utges av VINNOVA och TELDOK i programmet Telematik 2006. Den tryckta rapporten (150:–) kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport151.pdf", "url": "https://www.teldok.net/framtidens-fordon-mellan-tva-mobila-varldar-teldok-rapport-nr-151/", "date": "2003-08-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20141222082907id_/http://www.teldok.net/", "stamp": "20141222082907", "fetch_id": 829, "tags": [ "framtidens fordon", "Holmström Helena", "Lindgren Rikard", "navigation", "Olsson Carl Magnus", "Swahn Fredrik", "Telematik" ], "categories": [ "2003", "Holmström Helena", "Lindgren Rikard", "Olsson Carl Magnus", "Rapport", "Swahn Fredrik" ], "reports": [ "Rapport 151" ], "pdfs": [ "e4864156ff6c937f278934459c2f6011e0903978e0ca3b7fd696cb74b8eb6fa1" ] }, { "id": "a68dea6e1e984522", "title": "Kina störst på mobiltelefoni. Teldok Rapport nr 150", "body": "Kina är en framtida stormakt på IT-området.\nI Kina finns redan 200 miljoner mobilkunder. China Mobile, med 140 miljoner abonnenter, är världens största mobiloperatör. Kinesiska tillverkare väntas svara för minst en tredjedel av världens mobiltelefonproduktion. Stora delar av de japanska företagens tillverkning av digitalkameror sker redan i Kina – både för den japanska marknaden och för att möta efterfrågan inifrån Kina.\nHur påverkar utvecklingen oss? Om detta handlar Kina störst på mobiltelefoni – konsekvenser för omvärlden av Jon Sigurdson, professor och Director för ”East Asia Science & Technology and Culture Programme” vid Handelshögskolan i Stockholm. I maj 2002 arrangerade Jon Sigurdson konferensen Mobility & Mobiles in China.\nKina störst på mobiltelefoni utges av VINNOVA och TELDOK i programmet Telematik 2006. Rapporten (150:–) kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport150.pdf", "url": "https://www.teldok.net/kina-storst-pa-mobiltelefoni-teldok-rapport-nr-150/", "date": "2003-07-07", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20141222082907id_/http://www.teldok.net/", "stamp": "20141222082907", "fetch_id": 829, "tags": [ "globala företag", "Huawei", "Kina", "mobiltelefoni", "Monternet", "Sigurdson Jon" ], "categories": [ "2003", "Rapport", "Sigurdson Jon" ], "reports": [ "Rapport 150" ], "pdfs": [ "ac45e02f684217cc6bc0848560e94660f02ad4687e6bd00cc384321fc2199961" ] }, { "id": "5f968b488bc7378f", "title": "Efter 11 september 2001. Kan Storebror hejdas? Teldok Rapport nr 149", "body": "För den som fäster vikt vid integritetsskydd – möjligheten att värna en personlig sfär, att söka information i diskreta former och att sprida kunskaper eller åsikter anonymt – ter sig framtidsutsikterna mörka”, skriver frilansjournalisten Anders R Olsson, författare till den nya rapporten Efter 11 september 2001: – Kan Storebror hejdas?\nRapporten har tillkommit i ljuset av den internationella utvecklingen efter den ödesdigra 11 september. Av kända skäl har samhällets behov av skydd mot våld och terror kommit i förgrunden, och frågorna kommit att få räckvidd långt utanför nationella gränser.\nEfter 11 september 2001 utges av VINNOVA och TELDOK i programmet Telematik 2006; boken (150:–) kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport149.pdf", "url": "https://www.teldok.net/efter-11-september-2001-kan-storebror-hejdas-teldok-rapport-nr-149/", "date": "2003-05-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193338id_/http://www.teldok.net/efter-11-september-2001-kan-storebror-hejdas-teldok-rapport-nr-149/", "stamp": "20150106193338", "fetch_id": 870, "tags": [ "Echelon", "integritet", "NSA", "Olsson Anders R.", "USA" ], "categories": [ "2003", "Olsson Anders R.", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 149" ], "pdfs": [ "e55b46065e8e5f99894493d240421263504fe57b600de3d86a805ccc3f1f489f" ] }, { "id": "8cdaa4eb5f15aa76", "title": "Fysisk planering i det digitala samhället. Teldok Rapport nr 148", "body": "TELDOK Rapport 148: Fysisk planering i det digitala samhället visar hur ”modern, digitaliserad informations- och kommunikationsteknologi” kan användas i framtidens stadsplanering och samhällsplanering.\nIT ger nya möjligheter att föra en dialog med berörda, t ex boende, och nya förutsättningar att presentera och visualisera data. Men vilka blir konsekvenserna? Ökad IT-användning skulle kunna stärka planeringens roll; men det finns också en risk för att planeringen urholkas till att bli bara för experter eller bara för politiker.\nFysisk planering i det digitala samhället har skrivits av Gösta Blücher, Daniel Niklasson, Jan-Evert Nilsson och Anders Törnqvist vid Fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola. Rapporten kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport148.pdf", "url": "https://www.teldok.net/fysisk-planering-i-det-digitala-samhallet-teldok-rapport-nr-148/", "date": "2003-01-09", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20141222082907id_/http://www.teldok.net/", "stamp": "20141222082907", "fetch_id": 829, "tags": [ "Blucher Gösta", "Boverket", "fysisk planering", "Niklasson Daniel", "Nilsson Jan-Evert", "rumslig analys", "Törnqvist Anders" ], "categories": [ "2003", "Blucher Gösta", "Niklasson Daniel", "Nilsson Jan-Evert", "Rapport", "Törnqvist Anders" ], "reports": [ "Rapport 148" ], "pdfs": [ "20b745da2cc6c1f0a4662e104067453f32ff6e5fc81c2e91d0cc6544f94b7182" ] }, { "id": "41e94d167db9ee88", "title": "Information and Communications Technology in Finland and Sweden. Teldok Rapport nr 147", "body": "Hur ska man göra för att skörda frukterna av den konkurrens som uppstår när tidigare monopol, t ex på teleområdet, blir upplösta?\nMånga länder har prövat långtgående priskontroller. Men lönsamhet behöver inte vara samma sak som otillbörlig ”marknadsmakt” – istället kan stora vinster bero på innovativitet. Bl a detta visar professor Stephen C Littlechild i Via TELDOK 42: Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll: kritik av prisreglering inom elleverans och mobiltelefoni.\nStephen C Littlechild är Principal Research Fellow vid The Judge Institute of Management, Cambridge-universitetet i Storbritannien. Han har tidigare bl a varit generaldirektör (för brittiska Electricity Supply) och fungerade som regeringens konsult ifråga om prisreglering när British Telecom skulle privatiseras.\nDen engelskspråkiga förlagan till Via TELDOK 42 – Regulators, Competition and Transitional Price Controls: A Critique of Price Restraints in Electricity Supply and Mobile Telephones – finns att läsa på www.iea.org.uk. Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport147.pdf", "url": "https://www.teldok.net/information-and-communications-technology-in-finland-and-sweden-teldok-rapport-nr-147/", "date": "2003-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193334id_/http://www.teldok.net/page/2/", "stamp": "20150106193334", "fetch_id": 923, "tags": [ "English", "Finland", "Holst Gull-May", "ICT", "R&D", "Sweden" ], "categories": [ "2003", "English", "Holst Gull-May", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 147" ], "pdfs": [ "3e6e87660617c24cf9d53886bd6af3334659a1527115ae12af8d3bff36172cd3" ] }, { "id": "26ec2bcc28ca7396", "title": "Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll. Teldok Via nr 42", "body": "Hur ska man göra för att skörda frukterna av den konkurrens som uppstår när tidigare monopol, t ex på teleområdet, blir upplösta?\nMånga länder har prövat långtgående priskontroller. Men lönsamhet behöver inte vara samma sak som otillbörlig ”marknadsmakt” – istället kan stora vinster bero på innovativitet. Bl a detta visar professor Stephen C Littlechild i Via TELDOK 42: Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll: kritik av prisreglering inom elleverans och mobiltelefoni.\nStephen C Littlechild är Principal Research Fellow vid The Judge Institute of Management, Cambridge-universitetet i Storbritannien. Han har tidigare bl a varit generaldirektör (för brittiska Electricity Supply) och fungerade som regeringens konsult ifråga om prisreglering när British Telecom skulle privatiseras.\nDen engelskspråkiga förlagan till Via TELDOK 42 – Regulators, Competition and Transitional Price Controls: A Critique of Price Restraints in Electricity Supply and Mobile Telephones – finns att läsa på www.iea.org.uk. Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via42.pdf", "url": "https://www.teldok.net/lagstiftare-konkurrens-och-overgaende-priskontroll-teldok-via-nr-42/", "date": "2003-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20141222082907id_/http://www.teldok.net/", "stamp": "20141222082907", "fetch_id": 829, "tags": [ "konkurrens", "Littlechild Stephen C.", "priskontroll" ], "categories": [ "2003", "Littlechild Stephen C.", "Via" ], "reports": [ "Via 42" ], "pdfs": [ "fc6e5aa0d6bfd6441656e2a5b983048d8902d2f4905025dea4e5731bd0290ddb" ] }, { "id": "f38d63cff0630986", "title": "Projekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende. Teldok Rapport nr 146", "body": "Vad är framtidens boende?\nVad är smarta hem och vad innebär IT i hemmet?\nKan IT ge en positiv kvalitetsförbättring i vårt boende?\nProjekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende dokumenterar fyra seminarier bedrivna av forskare från ”Smart studio” vid Interaktiva Institutet. Målet har varit att få igång en diskussion mellan olika intressegrupper, med olika erfarenhet, åsikter och infallsvinklar; om ”smarta hem”, ”intelligenta miljöer” och ”interaktivt boende”.\nSamtalen gav inte alltid entydiga och gemensamma ”svar”. Viktiga frågor ställdes och olika synpunkter presenterades.\nDet handlar mer om icke-teknik och om livskvalitet, mindre om IT och teknikstyrning i hemmet. Förhoppningsvis kan diskussionen beaktas både vid framtida byggande och genom att bidra till en friare och mer kritisk diskussion kring IT-och-boende i framtiden.\nProjekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende är den tolfte i en serie rapporter som publiceras av VINNOVA och TELDOK i programmet Telematik 2004. Projektledare har varit Carolina Browall, beteendevetare med huvudämne i miljöpedagogik. Övriga projektmedlemmar är Konrad Tollmar, datalog, och Fredrik Petersson, civilingenjör.\nTelematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport146.pdf", "url": "https://www.teldok.net/projekt-camelot-rundabordssamtal-och-seminarier-kring-framtidens-boende-teldok-rapport-nr-146/", "date": "2002-02-10", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193334id_/http://www.teldok.net/page/2/", "stamp": "20150106193334", "fetch_id": 923, "tags": [ "boende", "Browall Carolina", "Interactive Institute", "Pettersson Fredrik", "Smart Studio", "Tollmar Konrad" ], "categories": [ "2002", "Browall Carolina", "Pettersson Fredrik", "Rapport", "Tollmar Konrad" ], "reports": [ "Rapport 146" ], "pdfs": [ "5fa120f172e310f811451139c3cbfb26af197c4d6be824fcdd2f12558d84c4e3" ] }, { "id": "d3313b38121286e9", "title": "Digitala nyheter. Nyhetsförmedling via Internet. Teldok Via nr 43", "body": "De digitala medierna, särskilt Internet, har revolutionerat hur nyheter kan spridas och tas emot.\nI teorin är Internet det perfekta mediet för att leverera nyheter: både bild och ljud, omedelbart och ständigt aktuellt, till låg produktionskostnad, ofta ”gratis” att ta del av.\nVia TELDOK 43: Digitala nyheter. Nyhetsförmedling via Internet behandlar och analyserar framtiden för digitalt förmedlade nyheter. I en rad intervjuer med experter på området framkommer trender och förutsägelser.\nDigitala nyheter har skrivits av Erik Fjellman, bitr forskare vid Nordicom, och Jan Sjögren, bl a webbredaktör på Telia. Rapporten kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via43.pdf", "url": "https://www.teldok.net/digitala-nyheter-nyhetsformedling-via-internet-teldok-via-nr-43/", "date": "2002-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193904id_/http://www.teldok.net/digitala-nyheter-nyhetsformedling-via-internet-teldok-via-nr-43/", "stamp": "20150106193904", "fetch_id": 861, "tags": [ "Aftonbladet", "Bergström Annika", "DI", "Fjellman Erik", "Mårdbrandt Christer", "Media", "nyhetsförmedling", "Sjögren Jan" ], "categories": [ "2002", "Bergström Annika", "Fjellman Erik", "Mårdbrandt Christer", "Sjögren Jan", "Via" ], "reports": [ "Via 43" ], "pdfs": [ "c8bfa61803622cb08b06d55d72dd7b31220b03243da277dcc24bc97129082e92" ] }, { "id": "9ba96bd23c4d0928", "title": "Tyskland och användningen av Internet. Teldok Rapport nr 145", "body": "Vidgas ”den digitala klyftan”?\nEller kommer de grupper – och länder – som ligger efter när det gäller IT-tillgång att komma ifatt de tidiga användarna?\nOch vad påverkar IT-utvecklingen i ett land?\nTyskland och användningen av Internet visar hur användningen av Internet (och mobiltelefoni) utvecklats i Tyskland utifrån ett antal aktuella faktorer som politik, reglering, utbildning och företagande.\nI rapporten jämförs med situationen i Sverige – som ligger före, men hur länge? Tyngdpunkten ligger på att beskriva den tyska situationen och använda uppgifter om Sverige där så anses relevant för att belysa skillnaderna.\nI Tyskland betonar man oftare behovet av snabba anslutningar för att få fler användare. Ökningstakten av antalet anslutna och användningen kan accelerera först när fler ”snabba” och ”enkla” anslutningsalternativ erbjuds, t ex Internetanslutning via kabel-TV.\nI Tyskland har det aldrig existerat Kompis-datorer eller andra satsningar på datorer i skolan. Där Sverige haft en lång period för omställningen, ska Tyskland ställa om utbildningsväsendet på mycket kort tid. Under de närmaste åren kommer däremot de stora tyska koncernerna att satsa stort på IT för att effektivisera sin verksamhet.\nTyskland och användningen av Internet – en jämförelse med Sverige är den tolfte rapporten som publiceras i programmet Telematik 2004. Rapporten har författats av Magnus Brattgård och Lars Truedsson.\nTelematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport145.pdf", "url": "https://www.teldok.net/tyskland-och-anvandningen-av-internet-teldok-rapport-nr-145/", "date": "2002-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193334id_/http://www.teldok.net/page/2/", "stamp": "20150106193334", "fetch_id": 923, "tags": [ "Brattgård Magnus", "Digital-TV", "ISDN", "mobiltelefoni", "reglering", "Truedsson Lars", "Tyskland" ], "categories": [ "2002", "Brattgård Magnus", "Rapport", "Truedsson Lars" ], "reports": [ "Rapport 145" ], "pdfs": [ "33cb1be6f51d41439ba868f50e9a1111e1b7334993e83ba8048b23ed101f0343" ] }, { "id": "b44400d62fa22ed3", "title": "Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska CD-ROM. Teldok Rapport nr 140", "body": "Hur passar bilden in i utbildningen? Och särskilt: hur skiljer sig dagens digitala bilder från gårdagens illustrerade läroböcker?\nDetta är ämnet för en ny rapport i Telematik 2004. Dr Yvonne Eriksson, verksam vid talboks- och punktskriftsbiblioteket och Institutionen för konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet, har skrivit Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska cd-rom.\nSvaret – på frågan om hur bilden kommer in i utbildningen – kan spontant förefalla färdigtänkt. Kunskap borde vara lättare att lära med bilder; och ”dagens pedagogiska cd-rom” borde dra nytta av elevernas tusentals timmar TV-tittande och hundratals timmar datorspel. Vi borde vara vana vid att förstå och bearbeta bildinformation eftersom vi dagligen, stundligen och varje sekund bombarderas av främst synintryck; det mesta av det vi vet och kommer ihåg har vi lagrat i hjärnan med synens hjälp.\nEn stunds eftertanke leder förstås till insikten att ”det beror på”: bilderna ska helst passa ämnet, passa texten eller ”läromedlet” i övrigt, passa användarna (elever och lärare) och hela inlärningssituationen. Bilder (vissa typer av bilder) fungerar bättre än text på att beskriva vissa tillstånd eller förlopp, medan texter har sina fördelar. Bäst blir det om de stöder och kompletterar varandra.\nStudier av vanliga läromedel – gjorda t ex av Rune Pettersson – visar att det inte alltid är så: de myckna bilderna ser ibland ut att alldeles tränga bort texten, och inte alla bilder stöds av texten eller lämnar vettig information. Ändå föredrar de flesta elever bilder i sina läroböcker; och bilder kan ibland vara enastående när det gäller att klarlägga komplicerade förhållanden eller att underlätta bearbetning och hågkomst.\nMen här gäller det alltså digitala läromedel. Yvonne Eriksson utgår mycket riktigt från att bilden ska åskådliggöra texten men även tillföra ytterligare information. ”För att bilden skall kunna vara meningsbärande krävs att den som studerar bilden har förmåga att tyda den information som finns att hämta.” Och när man vill jämföra fördelarna hos digitala läromedel med böcker och kompendier behöver man, menar hon, ”först definiera vilken typ av text som lämpar sig för respektive medium, samtidigt som man preciserar målgrupp och användningsområde”.\nI Sverige kom de första bilderna i skolböcker 1868. Först dök de upp i naturhistoria/naturkunskap och geografi, som Yvonne Eriksson därför valt att koncentrera sig på. Det är kanske inte att förvåna att ”dagens pedagogiska cd-rom” påminner om just det sena 1800-talets illustrerade läroböcker. Den digitala läromedelsproduktionen är bara i början av sin bana och sker – enligt Yvonne Eriksson – ”mer intuitivt snarare än att man explicit utgår från teorier rörande kognitiva och perceptuella processer som är involverade vid bildförståelse.” Det finns mycket att lära!\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport140.pdf", "url": "https://www.teldok.net/bilden-som-roar-och-klargor-en-jamforande-studie-mellan-tidiga-illustrerade-larobocker-och-dagens-pedagogiska-cd-rom-teldok-rapport-nr-140/", "date": "2001-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106194105id_/http://www.teldok.net/bilden-som-roar-och-klargor-en-jamforande-studie-mellan-tidiga-illustrerade-larobocker-och-dagens-pedagogiska-cd-rom-teldok-rapport-nr-140/", "stamp": "20150106194105", "fetch_id": 830, "tags": [ "3D", "bilder", "digitala läromedel", "Eriksson Yvonne", "pedagogik", "synskador", "utbildning" ], "categories": [ "2001", "Eriksson Yvonne", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 140" ], "pdfs": [ "0bed8c0c29b740e8a157534fb947bc12432ece4ce36349f642ed44a7edb7db1a" ] }, { "id": "1797e4ae3c0ac750", "title": "Den nya och omedelbara ekonomin. Teldok Rapport nr 143", "body": "Ekonomin förnyar sig alltid, även när vi inte kallar den ny. Det ligger i ekonomins natur att företag föds, lever och dör. Det säger professor Gunnar Eliasson i en ny rapport om Den nya och omedelbara ekonomin, där han också frågar: Existerade den Nya Ekonomin? Vilken roll spelar egentligen tekniken, särskilt Internet, för ekonomisk tillväxt i samhället? Och hur påverkar den nya ekonomin oss?\nIndustriella revolutioner är sällsynta. Förra gången sådan inträffade var för nästan 200 år sedan. Den industriella revolutionen var möjlig bara genom en att en kombination av gynnsamma förutsättningar förelåg. Utan att flera sådana förutsättningar kombineras i framtiden uteblir de verkliga möjligheterna att dra nytta av den nya teknologin.\nInternet representerar något radikalt nytt som i grunden kan förändra industriekonomiernas sätt att organisera sin produktion. Det kan bli ”en industriell omvandling vars komplexitet saknar motstycke under tidigare industriella revolutioner”.\nKanske får vi se samma tillväxt i Sverige – och samma ”magnifika innovativa förnyelse av de gamla svenska storföretagen” – som under årtiondena efter andra världskriget. Troligen blir dagens storföretag förr eller senare förlorare.\nDet är i användarindustrin som de största effekterna uppstår – i den ”gamla” produktionen, särskilt inom verkstadsindustrin. Produkterna blir bättre och produktionen kan organiseras mycket effektivare tack vare den nya dator- och kommunikationstekniken.\n”Utvecklingen av avancerade produkter handlar alltid om experiment och interaktion mellan producenter och kunder.” Krävande kunder är därför en viktig och dynamisk faktor bakom inte bara företagens utan hela nationens konkurrenskraft.\nFör att den nya industriella omvandlingen ska lyckas, med Internet, efterlyser Gunnar Eliasson ”småskalig kompetensintensiv produktion där skalfördelar uppnås genom samverkan i breda kompetensblock” som är teknologiskt diversifierade. För de anställda och entreprenörerna måste skapas ”ett nytt individuellt anpassat socialt försäkringskapital” istället för gamla socialförsäkringar. Och mer aktivt entreprenörskap behövs, en trend som är tydlig sedan 30 år.\nDen nya och omedelbara ekonomin – ett Internet-perspektiv är den tionde av ca dussinet publikationer som utges i Telematik 2004. Professor Gunnar Eliasson är en så entusiasmerande och mångkunnig författare att rapporten ges ut i två versioner: 143a omfattar ca 300 sidor och kostar 300 kronor, medan 143b är en sammanfattning på ca 30 sidor som kostar 150 kronor.\nTelematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport143.pdf", "url": "https://www.teldok.net/den-nya-och-omedelbara-ekonomin-teldok-rapport-nr-143/", "date": "2001-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193719id_/http://www.teldok.net/den-nya-och-omedelbara-ekonomin-teldok-rapport-nr-143/", "stamp": "20150106193719", "fetch_id": 847, "tags": [ "e-handel", "Eliasson Gunnar", "Finland", "Internet Economics", "nya ekonomien", "Sverige", "USA" ], "categories": [ "2001", "Eliasson Gunnar", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 143" ], "pdfs": [ "72ae43ae91d7a5a0a702e9a07745c21d9a7ccd5ef46ecc5ae39644379520cf1a" ] }, { "id": "39df151abc3c87be", "title": "En föränderlig mediavärld. Teknik, ekonomi och journalistik. Teldok Rapport nr 141", "body": "Medievärlden förändras snabbt. De gamla medierna växer samman med de nya medierna, gränser mellan genrer löses upp. Hela det demokratiska systemet förändras.\nInternet får allt fler användare samtidigt som de traditionella dagstidningarna brottas med växande ekonomiska problem. TV- och radiokanalerna har blivit fler ­ och runt hörnet väntar de digitala marknäten med ännu fler kanaler. Nya medietekniker som digitalt papper och trådlöst Internet är på väg.\nDe gamla medierna växer samman med de nya medierna, en konvergens som går längst på Internet där text, ljud, bild och rörlig bild växer samman till ett nytt kommunikationssystem. Gränser mellan genrer löses upp när journalistik och underhållning smälter samman. Interaktiva medier gör att människor själva i större utsträckning styr sin medieanvändning. Opinionsbildningsprocesserna, och därmed det demokratiska systemet, förändras.\nEn föränderlig medievärld (som utges efter 6 juni 2001) beskriver ett antal trender i dagens medier. Det handlar inte bara om teknik, utan också om hur medierna förvandlas till en industri där de ekonomiska faktorerna styr allt hårdare. Där ägandet koncentreras, produktionen i ”nyhetsfabriken” rationaliseras och konkurrensen hårdnar.\nRapporten har arbetats fram inom forskningsnätverket Medievärlden 2020. Författare är docent Börje Alström vid Mitthögskolan i Sundsvall, professor Nils Enlund vid KTH-Medieteknik, professorn i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet Lowe Hedman och professorn i journalistik vid Stockholms universitet Håkan Hvitfelt.\nEn föränderlig medievärld är den åttonde av totalt ca ett dussin publikationer som beräknas utkomma ur programmet Telematik 2004 som VINNOVA och TELDOK tillsammans genomför 1999–2001.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport141.pdf", "url": "https://www.teldok.net/en-foranderlig-mediavarld-teknik-ekonomi-och-journalistik-teldok-rapport-nr-141/", "date": "2001-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106194524id_/http://www.teldok.net/en-foranderlig-mediavarld-teknik-ekonomi-och-journalistik-teldok-rapport-nr-141/", "stamp": "20150106194524", "fetch_id": 879, "tags": [ "Alström Börje", "Enlund Nils", "Hedman Lowe", "Hvitfelt Håkan", "journalistik", "konvergens", "mediavärlden" ], "categories": [ "2001", "Alström Börje", "Enlund Nils", "Hedman Lowe", "Hvitfelt Håkan", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 141" ], "pdfs": [ "7540032c6c92c1eff9409616389b1b3aaaff553e0588e4016a287404c0aaa42a" ] }, { "id": "9bae3750fab103d3", "title": "IT, demokrati och medborgarnas deltagande. Teldok Rapport nr 142", "body": "Demokratin blir aldrig vad den varit. Morgondagens demokrati kommer inte att likna gårdagens, säger statsvetaren Robert A Dahl – och tillägger: Det ska den inte heller göra! Bland annat förändrar IT och Internet förutsättningarna.\nDe svenska moderaterna genomförde ett provval på Internet (www.moderat.se) bland 650 riksdagskandidater över hela Sverige. Aftonbladet, Ungdomsstyrelsen och Skolverket planerar ”världens största val på internet” (http://www.aftonbladet.se/ungtval/start.html) för landets 300.000 gymnasieungdomar april 2002.\nAllmänheten tycks förhålla sig halvljum till att rösta över Internet: 53% av svenskarna anser att ”det inte är rätt att satsa på val på internet”, enligt Webbarometern.se.\nUtomlands förefaller finnas större beredskap för omröstningar via Internet. Konsultföretaget Gartner Group bedömer att ”något slags” elektroniskt röstande kommer att förekomma i alla USAs delstater vid presidentvalet 2004. Och eMarketer.com rapporterar att 68% av kanadensarna skulle vilja rösta över Internet.\n”IT i sig fördjupar inte demokratin”, påpekar statsrådet Britta Lejon i ett anförande vid Offentliga rummet i Karlskrona (maj 2001). Men IT är ”ytterligare en möjlighet att stärka människors delaktighet och vidga kontaktytor … mellan beslutsfattare och medborgare.”\nHur kan då IT medverka till att förbättra dialogen mellan politiker och väljare, eller mellan medlemmar och partiledningar? Hur kan medborgarna ges bättre möjligheter att delta i och påverka den demokratiska beslutsprocessen? Sådana frågor ställde Carl-Öije Segerlund för halvannat år sedan när han lyckades intressera Justitiedepartementet, NUTEK och Telematik 2004 för att samfinansiera ett projekt om ”Demokrati och IT”.\nSom ett resultat av Carl-Öijes projektidé – han hade tyvärr inte möjlighet att själv genomföra projektet – har Telematik 2004 publicerat rapporten IT, demokrati och medborgarnas deltagande. I boken pekar forskaren Åke Grönlund från Informatik, Umeå universitet, på ”de metoder för e-demokrati som finns eller är på väg att utvecklas, och … de förutsättningar de har att bli framgångsrika”.\nE-demokrati är så mycket mer än omröstningar via Internet, det Åke Grönlund kallar ”snabb demokrati”. I begreppet ”IT-användning i demokratiska processer” ingår också metoder för att samla medborgarnas deltagande och engagemang redan när de politiska besluten förbereds, något Åke Grönlund kallar ”stark demokrati”.\nÅke Grönlund beskriver ingående några exempel, bl a dessa. I Bollnäs används tekniken för e-demokrati som en integrerad del av den politiska processen. ”Dialogen” är ett öppet webb-forum för diskussion av olika frågor. Kommunfullmäktigesammanträdena strömmas i ljud och bild från www.bollnas.se. I Kalix genomfördes ”Rådslaget” under två höstveckor 2000 som ett led i en bred och långsiktig satsning på demokratisk förnyelse. Och Älvsjö har en representativ ”Medborgarpanel” med 500 personer. Försök, metoder och tekniker är olika; mer forskning behövs för att utröna deras användbarhet, mer påverkan om man vill få en e-demokratisk ”svensk modell” accepterad i Europa.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport142.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-demokrati-och-medborgarnas-deltagande-teldok-rapport-nr-142/", "date": "2001-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193334id_/http://www.teldok.net/page/2/", "stamp": "20150106193334", "fetch_id": 923, "tags": [ "cyberspace", "demokrati", "Grönlund Åke", "myndighetsinitiativ" ], "categories": [ "2001", "Grönlund Åke", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 142" ], "pdfs": [ "be8b5cf0ffe5cc0173a08715e153bf5ca1be05b771f3183fa2b9c9d08ee613f0" ] }, { "id": "c7be5f1f1abfcf8f", "title": "Interactive Media in Sweden. Teldok Via nr 41", "body": "Interactive Media in Sweden 2001 visar i tabeller, diagram och kommentarer fakta om de verksamma Internet- och multimediaföretagen i Sverige: antal, storlek och omsättning; marknader, produkter och kunder; samarbeten, nätverk och kluster. Även förhållanden för de anställda beskrivs.\nInteractive Media in Sweden 2001 har utarbetats inom MITIOR-projektet vid Arbetslivsinstitutet av docent Åke Sandberg och Fredrik Augustsson, doktorand i sociologi. Rapporten publiceras också av TELDOK, som bidrog till att utge den första undersökningen (på svenska resp engelska) av den svenska branschen för ”interaktiva medier, Internet och multimedia”.\nInteractive Media in Sweden 2001 bygger på en enkät som gjordes 2001 till företagsledningarna i 350 företag som utvecklar lösningar för Internet och multimedia. Registret över företag har tagits fram i samarbete bl a med branschorganisationen Promise (Producenter av interaktiva medier i Sverige).\nBranschen är förstås ung; medianföretaget startades 1996. Företagen är små: typföretaget har bara fem anställda, genomsnittsföretaget sexton anställda.\nUngefär hälften av personalen (50–60%) sysslar verkligen med att producera lösningar för interaktiva medier. Oftast (77% av produktionen) gäller det Internet och intranät. CD-ROM och DVD svarar för en femtedel av produktionen och WAP och interaktiv TV för ett oar futtiga procent. Internet-produktion är alltså branschens kärnverksamhet.\nKunderna är framför allt – till över 80% – andra företag. De köper oftast företagspresentationer, reklam och PR, mycket sällan t ex ”edutainment” eller nyheter. Lösningar för e-handel – ”e-commerce” – är inte heller vanliga, något som författarna gissar kan ha räddat de undersökta företagen från att gå under när Internet-bubblan sprack.\nOmsättningen ser ut att växa för Internet-designföretagen. I genomsnitt var omsättningen per företag 11 miljoner 1999, 14 året därpå och (enligt företagens prognoser) 15 miljoner för undersökningsåret (2001). De äldsta företagen i branschen omsätter mer än de yngre.\n65% av företagen köper in (dvs har ”outsourcat”) delar av produktionen från andra företag eller frilansare. Det motsvarar i genomsnitt 20% av omsättningen. Samtidigt är mer än varannat företag underleverantör till ett eller flera andra företag i samma bransch; på så sätt skapas 25% av omsättningen. Dessutom bidrar kunderna aktivt i produktionen av Internet- och medielösningar.\nI själva verket är det många gånger samma företag som ”outsourcar” sin produktion, underlevererar till andra och låter kunderna påverka produktionsarbetet. Branschen består av nätverk där varje företag kontinuerligt spelar olika roller.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via41.pdf", "url": "https://www.teldok.net/interactive-media-in-sweden-teldok-via-nr-41/", "date": "2001-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193334id_/http://www.teldok.net/page/2/", "stamp": "20150106193334", "fetch_id": 923, "tags": [ "Augustsson Fredrik", "Competence", "English", "Interactive", "Media", "Sandberg Åke", "Sweden" ], "categories": [ "2001", "Augustsson Fredrik", "English", "Sandberg Åke", "Via" ], "reports": [ "Via 41" ], "pdfs": [ "a88de700c2417134b699c95d115fa76203e84185ebdc1316cccba3ff0696b0bc" ] }, { "id": "48d9ccaa4e47526e", "title": "Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion. Teldok Rapport nr 144", "body": "Europas sargade teleindustri och blödande teleoperatörer kan gå ljusare tider till mötes, tack vare att EU före USA och Japan introducerar ny reglering. En grundläggande förutsättning för att införa nya teletjänster till flera hundra miljoner användare är nämligen ny lagstiftning och reglering. Läs mer om ”vad som händer på bredbandsfronten i Sverige, om IP-telefoni som snart är verklighet i Sverige i stor skala, om ökad frekvenstilldelning för 3G och om några av de viktiga regelverk som är stadda i förändring”.\nDe rikaste industriländerna går i bräschen för att modernisera de internationella och nationella regelverken i syfte att underlätta fortsatt expansion för nya och gamla teletjänster, för mobilnät och bredbandsnät, rapporterar frilansjournalisten Göte Andersson i rapporten Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion.\nDet handlar om ”stora förändringar inom EU, världshandelsorganisationen WTO, Internationella Teleunionen (ITU) och andra organisationer”. Man förhandlar om lagar och regelverk som ska stimulera ökad frihandel och ökad konkurrens, vilket underlättar storskaligt införande av ny telekomteknik. Det gäller bredband, 3G-telefoni, WLAN, nya Internettjänster, IP-telefoni, digital-TV och en rad andra tjänster.\nTack vare WTOs frihandelsavtal 1997 kan OECD-länderna redovisa hög tillväxt och kraftiga prissänkningar. Världens länder går nu in i regelbundna frihandelsförhandlingar på telekom-området, precis som på det traditionella varuhandelsområdet.\nTilldelning av frekvenser (för t ex mobiltelefoni) är en mycket långsiktig process. Fördelarna är förstås stora med att kunna nå globala massmarknader med samma slags teknik. Det är av det skälet mobilindustrin vill samordna frekvenstilldelningen så att samma telefoner ska kunna användas i Europa, Asien och USA.\nÅr 2010 räknar mobilindustrin med att det ska finnas mer än 2 miljarder mobilabonnenter i hela världen, dubbelt så många som idag. Och 600 miljoner av dessa ska vara nytillkomna 3G-abonnenter. (3G har bl a kallats ”nästa generations” mobiltelefoni och ”bredband i fickan”.) Bl a frekvensdiskussionerna avgör hur många som finner det attraktivt och prisbilligt att skaffa 3G-abonnemang.\nITU beslutade 2000 att rekommendera en ökning av frekvenstilldelningen ”med flera hundra procent” till 3G-nät. Avvecklingen av analog TV frigör frekvenser som kan användas för de nya 3G-näten. Det blir 75% billigare att bygga 3G-nät i 400 MHz-bandet, som nu används för analog TV, än att använda 2 GHz-bandet.\nFörhandlingar förbereds också som gäller tilldelningen av fler frekvenser för WLAN, trådlösa nät. Med WLAN får användarna ännu bredbandigare kapacitet, ca 20 Mbit/s, fast ”fläckvis”, till vad som brukar kallas ”hot spots”. Om WLAN och 3G ska kunna konkurrera är frekvenstilldelningen viktig.\nEU är före USA och Japan med att upprätta ett nytt gemensamt regelverk som täcker telefoni, Internet och överföring av TV-tjänster. Med start 2003 ska de nya reglerna bereda vägen för IP-telefoni, för en rad andra Internet-tjänster och för de viktiga positioneringstjänsterna i mobilnäten, som mobilindustrin räknar med ska vara grunden för framtidens mobiltjänster.\nNya bredbandsnät gör det möjligt för fler leverantörer att erbjuda sina tjänster i öppen konkurrens. Detta gäller särskilt när många ”tunga fastighetsägare” bygger egna bredbandsnät, med kapacitet upp till 100 Mbit/s fram till varje bostad, till Sveriges flerfamiljshus. De stora fastighetsägarna bygger egna IP-baserade bredbandsnät avsedda att klara Internet-access, IP-telefoni, IP-TV samt styr-och regleringstjänster i fastigheterna.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport144.pdf", "url": "https://www.teldok.net/ny-internationell-reglering-oppnar-dorren-for-ny-telekomexpansion-teldok-rapport-nr-144/", "date": "2001-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106194217id_/http://www.teldok.net/page/3/", "stamp": "20150106194217", "fetch_id": 929, "tags": [ "3G", "Andersson Göte", "bredbandstjänster", "EU", "frekvenser", "IP-telefoni", "IP-TV", "Kina", "reglering", "WLAN", "WTO" ], "categories": [ "2001", "Andersson Göte", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 144" ], "pdfs": [ "8fe79fea4d203d0ef99ba2c662e5ade8676fb2333a4797c8139cb3aea8bdafac" ] }, { "id": "015c89383feb40bc", "title": "The TELDOK Yearbook 2001. Teldok rapport nr 139", "body": "Hämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport139.pdf", "url": "https://www.teldok.net/the-teldok-yearbook-2001-teldok-rapport-nr-139/", "date": "2001-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193334id_/http://www.teldok.net/page/2/", "stamp": "20150106193334", "fetch_id": 923, "tags": [ "English", "Holst Gull-May", "International statistics", "Yearbook" ], "categories": [ "2001", "English", "Holst Gull-May", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 139" ], "pdfs": [ "0418f7f54a452981ab008ac3a589c921137465074ec70c6eece0fbd6b90ede8d" ] }, { "id": "fd36584bbed44061", "title": "Trådlösa LAN. Teldok Info nr 19", "body": "Hämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info19.pdf", "url": "https://www.teldok.net/tradlosa-lan-teldok-info-nr-19/", "date": "2001-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193334id_/http://www.teldok.net/page/2/", "stamp": "20150106193334", "fetch_id": 923, "tags": [ "Hot Spots", "LAN", "Sundelin Inger", "WiFi", "wireless", "WISPs" ], "categories": [ "2001", "Info", "Sundelin Inger" ], "reports": [ "Info 19" ], "pdfs": [ "4b61526c689dee9d3cd03d12b6d311203779753da20d7f9025a2d2683a2c696b" ] }, { "id": "04a6d51054777093", "title": "De nya frihetsrummen. Svenska röster om informationsteknik i samtidskonsten. Teldok Rapport nr 137", "body": "Hur kan IT användas i det konstnärliga skapandet? Eller för att sprida konstverk?\nMed fotfäste i bildkonsten belyser TELDOK Rapport 137: De nya frihetsrummen. Svenska röster om informationsteknik i samtidskonsten några av de sätt på vilka modern informationsteknik håller på att införlivas i den konstnärliga skaparprocessen.\nFlera bildkonstnärer som själva valt att arbeta med IT intervjuas utförligt. Bl a säger en av dem (Jim Berggren): ”Då måste man fråga sig: vad är ett original i det här fallet? Och nästa fråga: är det så viktigt? Den typen av frågor är typiska för den datorgenererade konsten. För egentligen handlar det om att man håller igång ett långkok på idéer. Otaliga små grytor som står och puttrar. Och så smakar man av dem då och då.”\nEn kollega (Edvard Derkert) hyllar den nya teknikens möjligheter även om IT på vissa sätt kan tänkas störa den kreativa processen.\n”Att sitta och stirra in i en dataskärm är förvisso ingen fullgod ersättning för den sensuella, mer spontana, upplevelsen att rota i de drivor som förr belamrade mitt skrivbord. … (Men) den digitala bildhanteringen har inte bara gjort det enklare att vrida och vända och montera, utan också att förändra form, färg och strukturer. Steglöst och efter behag. … göra transparenta överlappningar av de lager på lager som hela collagekonsten ju bygger på … legera bilder på nya sätt; addera, subtrahera, multiplicera. Förändra färgbilder till gråskalebilder. Jobba med filter. Vad du vill!”\nEn annan konstnär (Channa Bankier) utbrister, till synes överlycklig: ”(Det) var en stor ny värld som höll på att öppna sig. De här programmen har en sådan generositet.\nDe är personliga i sig och bjuder på så många möjligheter att varenda konstnär kan hitta just det just han behöver i det här fantastiska pixelsystemet. … Färgerna blir som mjuka laveringar, nästan som holländskt skiktmåleri från sextonhundratalet. Så när jag upptäckte att det jag trodde bara skulle vara ett slags montage- och klippsystem, att det i själva verket var något man kunde MÅLA inne i – ett måleri som leder gud vet vart – då kände jag mig märkligt hemma. … Det är fruktansvärt roligt!”\nVad användningen av teleburen informationsteknik betyder för att tillgängliggöra olika konstverk och konstarenor diskuteras likaså. Dessutom berörs hur interaktiviteten – som karaktäriserar IT – medför nya möjligheter till medverkan och medskapande.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport137.pdf", "url": "https://www.teldok.net/de-nya-frihetsrummen-svenska-roster-om-informationsteknik-i-samtidskonsten-teldok-rapport-nr-137/", "date": "2000-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106194529id_/http://www.teldok.net/de-nya-frihetsrummen-svenska-roster-om-informationsteknik-i-samtidskonsten-teldok-rapport-nr-137/", "stamp": "20150106194529", "fetch_id": 842, "tags": [ "framtidens ikoner", "frihetsrum", "kulturnät", "medskapande", "Mossberg Maja-Britta", "samtidskonst" ], "categories": [ "2000", "Mossberg Maja-Britta", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 137" ], "pdfs": [ "60757b3f3cfd5ccb1f2e205071bf2ea90866b283a76ea4d8b7f644e5a4ce0d9d" ] }, { "id": "272d08dbb4c1a05a", "title": "Den digitala fabriken. Teldok Rapport nr 132", "body": "Rapporten baseras på intervjuer med fyra verkstadsföretag och deras samverkanspartners. Fallstudierna har olika inriktning och profil och uppvisar samtliga en innovativ och kvalificerad användning av IT som stöd för tillväxt och samverkan.\nMyterna om svensk verkstadsindustri är många. Myterna rör bl a föreställningen om verkstadsindustrin som dominerad av okvalificerade arbetsuppgifter med lågt kunskapsinnehåll för massproduktion av standardprodukter.\nBakom myterna framträder en annan bild av svensk verkstadsindustri med betoning på kunskapsintensiv och kundanpassad produktutveckling och produktion ­ integrerad och situationsanpassad samverkan med leverantörer och kunder, arbetsuppgifter med stort kunskapsinnehåll, bredd i arbetsuppgifter och arbetsinnehåll, där utvecklad användning av IT för samtliga delar av företagets verksamhet är förutsättning för konkurrenskraft och attraktivitet.\nFörfattare till rapporten är Christina Johannesson och Peter Kempinsky vid konsultföretaget FBA (Forum for Business Administration AB) Johannesson och Kempinsky har arbetat med analyser kring IT-utveckling i näringsliv och förvaltning sedan 1980-talet och är bl a medförfattare till TELDOK Rapport 109: IT-företag i samverkan – nätverk för bättre affärer.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport132.pdf", "url": "https://www.teldok.net/den-digitala-fabriken-teldok-rapport-nr-132/", "date": "2000-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106194535id_/http://www.teldok.net/den-digitala-fabriken-teldok-rapport-nr-132/", "stamp": "20150106194535", "fetch_id": 845, "tags": [ "Johannesson Christina", "Kempinsky Peter", "konkurrenskraft", "Neos Robotics", "Sonesta", "verkstadsföretag" ], "categories": [ "2000", "Johannesson Christina", "Kempinsky Peter", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 132" ], "pdfs": [ "c79a5fbf693fe6749d8e89b055b277d1d3a3bc684df9f50e1dc49011350aad83" ] }, { "id": "ad186a63841f9c5c", "title": "Egendeklaration av programvaror. Teldok Via nr 39", "body": "Behöver datorprogrammen bli bättre?\nJavisst! Bara att så många människor i sitt dagliga arbete tvingas starta om sin dator då och då därför att den hängt sig eller något annat fel uppstår, visar att det är något fel i programvarorna eller att fel uppstår mellan programvarorna. Detta orsakar årligen stora tidsförluster.\nÄr det möjligt för en programvarutillverkare att själv testa och därefter avge något objektivt omdöme på sin programvaras kvalitet och funktion? Skulle detta vara av intresse för köpare och användare att ta del av en sådan deklaration? Är den tillförlitlig? Skulle programvarans kvalitet med en sådan metod kunna förbättras?\nVia TELDOK 39: Egendeklaration av programvaror berättar om en metod som gör det möjligt att genom utvärdering och certfiering av programvaror successivt höja kvaliteten och förbättra funktionen på programvaror.\nProgramvaruföretaget genomför – under ordnade former, öppenhet och med internationella standarder som grund – utvärdering av sin programvara. Utvärderingen eller egendeklarationen garanteras av Svensk programvaruindustri, SPI, som utfärdar ett certfieringsintyget.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via39.pdf", "url": "https://www.teldok.net/egendeklaration-av-programvaror-teldok-via-nr-39/", "date": "2000-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195120id_/http://www.teldok.net/page/4/", "stamp": "20150106195120", "fetch_id": 930, "tags": [ "certifiering", "egendeklaration", "Håkansson Bertil", "ISO", "kvalitetssäkring", "programvaror", "TCO 92" ], "categories": [ "2000", "Håkansson Bertil", "Via" ], "reports": [ "Via 39" ], "pdfs": [ "5611c1265c7f0aa2b081155113086ef2d0b7b2f2b22b75dbf30a1e91f60de307" ] }, { "id": "4e510c54da10b08f", "title": "IT växer (även) i skogen. Teldok Rapport nr 136", "body": "Två tredjedelar av Sverige täcks av skog, oftast granar och tallar; skogen växer med ungefär 100 miljoner kubikmeter per år. Vårt land svarar för en femtedel av EU-ländernas samlade export av skogsprodukter. Bl a produceras 10 miljarder ton tidnings-, tryck- och annat papper, som det på vilket IT växer (även) i skogen är tryckt.\nMan kan närma sig mötet mellan ny informationsteknik och skogen från flera utgångspunkter, t ex med frågan om och när papperet förlorar sin roll som informationsbärare; eller hur ny teknik kan användas för att visa upp skogen och hålla reda på läget för trädbeståndet i parkerna (parkförvaltningen i Paris har haft planer på att förse alla sina 90 000 träd med chips som håller reda på hur varje träd mår).\nArvid Höglund, samhällsvetare och skribent som skrivit IT växer (även) i skogen, har valt att koncentrera sin framställning till hur IT används för att underlätta timrets väg från skog till industri.\nForskare, IT-, teknik- och logistikansvariga inom skogsföretag, maskinentreprenörer och andra inblandade intervjuas i rapporten, som också innehåller bidrag från Iwan Wästerlund, professor vid SLU i Umeå; jägmästare Johan Bergström, SkogForsk; samt Ove Jansson, chefredaktör för Svensk Skogsteknik.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport136.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-vaxer-aven-i-skogen-teldok-rapport-nr-136/", "date": "2000-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106194217id_/http://www.teldok.net/page/3/", "stamp": "20150106194217", "fetch_id": 929, "tags": [ "GIS", "GPS", "Höglund Arvid", "SCA", "Woodshop" ], "categories": [ "2000", "Höglund Arvid", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 136" ], "pdfs": [ "158ef20353cf1c8734c37b739ea3e500c4e4fde2d665bfd2d7b241df29a4c05c" ] }, { "id": "c61cdfd48a3a0736", "title": "IT, Innovation. Israel. Teldok Rapport nr 135", "body": "TELDOK conducted a study tour to Israel January 8–14 2000 (1 Shevat–7 Shevat 5760) to document drivers and conditions of small and medium-sized Israel-based companies, especially in the IT business.Nine participants visited a large number of sites and issued their findings in TELDOK Report 135E: IT, Innovation – Israel. A free >electronic copy may be found here. (Rapporten finns också att ladda ner på svenska; the report was published in Swedish also.)\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport135.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-innovation-israel-teldok-rapport-nr-135/", "date": "2000-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106194217id_/http://www.teldok.net/page/3/", "stamp": "20150106194217", "fetch_id": 929, "tags": [ "English", "incubators", "Israel", "Vedin Bengt-Arne", "venture capital" ], "categories": [ "2000", "English", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 135" ], "pdfs": [ "646ee0b78961ba0789710a5895e9ba2953e76e3a8df3d5e49c03c3753c262ce4" ] }, { "id": "9b74cc1aedeab070", "title": "IT-Innovation Israel? Teldok Rapport nr 135", "body": "TELDOK gjorde en studieresa till Israel januari 2000 (Shevat 5760) för att studera hur innovationer och IT-användning kan frodas i ett relativt litet land med stor invandring. Bengt-Arne Vedin beskriver resan och rapporten så här (för Management of Technology 00-1):\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport135.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-innovation-israel-teldok-rapport-nr-135-2/", "date": "2000-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106194217id_/http://www.teldok.net/page/3/", "stamp": "20150106194217", "fetch_id": 929, "tags": [ "Inkubatorer", "Israel", "riskkapital", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "2000", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 135" ], "pdfs": [ "646ee0b78961ba0789710a5895e9ba2953e76e3a8df3d5e49c03c3753c262ce4" ] }, { "id": "4b081fd8bf1c3018", "title": "Interaktiv underhållning inför framtiden. Teldok Rapport nr 133", "body": "Dataspelen har under de senaste åren genomgått en enorm utveckling, och blivit en allt större och viktigare del av IT- användningen i Sverige och världen. Interaktiv underhållning har blivit en bred och accepterad fritidssysselsättning som vem som helst kan ha utbyte av. Dataspelsbranschen har blivit en mångmiljardindustri, och den interaktiva underhållningen kommer även att vara av stor betydelse för utformningen av morgondagens informationsteknologi\nRapporten Interaktiv underhållning inför framtiden syftar till att beskriva och förklara vad dataspel och dataspelande innebär, och hur den interaktiva underhållningen kommer att förändras och påverka oss i framtiden. Speltyper och spelgenrer, användning och användare, teknologin bakom spelen, dataspelsbranschen och våldsdebatten behandlas i rapporten, som bygger på intervjuer med branschfolk och användare, skriftliga källor och författarnas egna erfarenheter.\nRapporten avslutas med en framtidsvision av hur den interaktiva underhållningen kan komma att utvecklas de närmaste åren. Till innehållet hör också ordlista och källförteckning; fler länkar finns på den webb-sajt som författarna skapat i anslutning till rapporten.\nTELDOK Rapport 133 Interaktiv underhållning inför framtiden, som utkommer 30 mars 2000, har skrivits av masskommunikationsforskaren Erik Fjellman och frilansjournalisten Jan Sjögren. Rapporten ingår i TELDOKs och VINNOVAs (f d KFB) program Telematik 2004, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport133.pdf", "url": "https://www.teldok.net/interaktiv-underhallning-infor-framtiden-teldok-rapport-nr-133/", "date": "2000-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195120id_/http://www.teldok.net/page/4/", "stamp": "20150106195120", "fetch_id": 930, "tags": [ "dataspel", "Fjellman Erik", "interaktiv underhållning", "LAN-partyn", "mobila system", "Nintendo", "Playstation", "Sjögren Jan" ], "categories": [ "2000", "Fjellman Erik", "Rapport", "Sjögren Jan" ], "reports": [ "Rapport 133" ], "pdfs": [ "6a08abf1055ee1ac97c04d0c042ff4906a5fbe509222d6b63792ee08873bb42e" ] }, { "id": "c6b6fc8e4a2eba69", "title": "Näthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer. Teldok Rapport nr 138", "body": "Hundratusentals svenskar har redan sökt information om hälsa på Internet – kunskaper, erfarenheter och åsikter om sjukdomar och deras behandling. För varje dag växer utbudet av hälsoinformation; nätplatserna innehåller information och inlägg av olika kvalitet och med olika sändare och syften.\nVad betyder denna växande näthälsoflod för patienterna, för deras anhöriga, för vårdpersonalen? Och vad händer t ex med relationen mellan patienter och läkare när läkarens gamla kunskapsövertag kan utjämnas genom tillgången till Internet? TELDOK Rapport 138: Näthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer – uppstår konfrontation eller samarbete? behandlar ingående och utförligt sådana frågor.\nNätplatser med medicinsk information och patientgemenskaper ger inte minst kroniskt sjuka råg i ryggen. Patienter lär sig mer om sjukdomar och behandlingar. Vårdfolk använder nätet för att fördjupa och vidareutveckla sitt yrkeskunnande. Den omfattande tillgången till information revolutionerar vården och höjer vårdkvaliteten.\nNäthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer ­ uppstår konfrontation eller samarbete? är den sjätte utgåvan i programmet Telematik 2004 som drivs av VINNOVA (f d KFB) och TELDOK. Rapporten har skrivits av frilansjournalisten Mats Utbult (utbult@bahnhof.se), som tidigare bl a skrivit två efterfrågade TELDOK-rapporter om IT-användning i vården.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport138.pdf", "url": "https://www.teldok.net/nathalsa-internetpatienter-moter-surfande-doktorer-teldok-rapport-nr-138/", "date": "2000-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106194217id_/http://www.teldok.net/page/3/", "stamp": "20150106194217", "fetch_id": 929, "tags": [ "Danmark", "Danska Netdoktor", "läkarrollen", "Medical Link", "näthälsa", "patientrollen", "Utbult Mats" ], "categories": [ "2000", "Rapport", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Rapport 138" ], "pdfs": [ "660b3287352689217dafaab7da837ad8d3e0859e23b696fa6d52a3e9dfd950ae" ] }, { "id": "3a8bf3ccc93ffa21", "title": "Privatliv & Internet. Som olja och vatten? Teldok Rapport nr 134", "body": "Ju mer vi använder Internet desto fler uppgifter om oss hamnar ”där ute” på nätet. Det gäller innehållet i våra e-brev och namnen på mottagarna, liksom uppgifter om vilka webbsidor vi tittar på – avslöjande allt möjligt från fritidsintressen till politiska åsikter eller sexuella preferenser. Våra möjligheter att kontrollera vad som händer med uppgifterna är försvinnande små.\nPrivatliv & Internet – som olja och vatten? behandlar problemen med att skydda den personliga integriteten i IT-samhället. Den beskriver riskerna och diskuterar möjligheterna att värna privatlivet med juridiska, tekniska och praktiska metoder.\nPrivatliv & Internet – som olja och vatten? har skrivits av journalisten och författaren Anders R Olsson som länge intresserat sig för frågor om demokrati, personlig integritet och medborgerliga rättigheter. (VINNOVA (f d KFB) och TELDOK har tidigare (i programmet Telematik 2001) gett ut Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med cyberrymden? där Anders R Olsson deltar.)\nPrivatliv & Internet – som olja och vatten? är den fjärde utgåvan i TELDOKs och VINNOVAs (f d KFB) program Telematik 2004, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport134.pdf", "url": "https://www.teldok.net/privatliv-internet-som-olja-och-vatten-teldok-rapport-nr-134/", "date": "2000-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106194217id_/http://www.teldok.net/page/3/", "stamp": "20150106194217", "fetch_id": 929, "tags": [ "hotbilden", "Internet", "kryptering", "kunskapsbrist", "lillebror", "Olsson Anders R.", "Privatliv", "storebror" ], "categories": [ "2000", "Olsson Anders R.", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 134" ], "pdfs": [ "f2602a1cfdccf6579e36c5b119f241255d1875d7ca1e5db9b329d02c68a31a1d" ] }, { "id": "c135d07ff68ef7b2", "title": "The Long Now of Information. Teldok Via nr 40", "body": "The Long Now of Information granskar de underliggande strukturer som bestämmer hur människan – som individ och som social varelse – hanterar information. Om det som vi uppfattar vara konstant på detta område verkligen förändras blir effekterna stora.\nInnehåll: Granskning av de underliggande strukturer som bestämmer mänskligt individuellt och socialt informationshanterande, t ex inom fysik, kognition och vad gäller informationens kombinationsmöjligheter. Idén är hämtad från den franske historikern Braudel, att det som är konstant inte märks men är bestämmande och skulle det ändras blir effekterna desto större.\nMetod: Bygger på omfattande litteraturgenomgång och historiska paralleller, en del nära i tiden, inte minst då det gäller Internet.\nAvsändare: Författaren är forskare med inriktning på innovation och IT, författare till bl a TELDOK Rapport 131: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen.\nMottagare: Den som vill få idéer om nya forskningsinriktningar liksom om affärsidéer med verkligt genomslag – vilket kräver fantasi ovanpå den givna beskrivningen.\nGrad av analys: Djupgående, ibland spekulativ.\nTäckning: Om temat som här är att upptäcka det oupptäckta kan inte rimligen varudeklarationen svara annat än: ofullständig.\nDatumstämpel: Juni 2000.\nNyhetsvärde: En sammanställning med denna inriktning finns inte tidigare.\nVia TELDOK 40: The Long Now of Information har författats av professor Bengt-Arne Vedin (vedin@stockholm.mail.telia.com), som också bl a författat TELDOKs bästsäljare Rapport 131: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen (utgiven i samarbete med TELDOKs partner Dataföreningen i Sverige) och Info 18: Innovation & Internet (utgiven i samarbete med Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer).\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via40.pdf", "url": "https://www.teldok.net/the-long-now-of-information-teldok-via-nr-40/", "date": "2000-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106194217id_/http://www.teldok.net/page/3/", "stamp": "20150106194217", "fetch_id": 929, "tags": [ "combinatorial", "critical mass", "English", "invisible college", "knowledge", "turning points", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "2000", "English", "Vedin Bengt-Arne", "Via" ], "reports": [ "Via 40" ], "pdfs": [ "b972dab193cc1c37acc9610d7117e59215630421a186d1da5fdbaf446d3cb8ac" ] }, { "id": "8ea7c964b70f9f05", "title": "Allas våra museisamlingar. Teldok Via nr 38", "body": "På webben skulle konstmuseer och andra som har samlingar kunna få ett extra, nytt och spännande ”skyltfönster” – alla klenoder som inte får plats i de ordinarie utställningslokalerna kan förtecknas och t o m visas upp.\nHur ser det ut idag? De flesta svenska museer har en egen hemsida; dessa har dock kritiserats för att vara statiska och mest innehålla öppettider. Men utvecklingen går framåt! Goda exempel, och spännande framtidsvisioner presenteras i Via TELDOK 38: Allas våra museisamlingar.\nAllas våra museisamlingar har författats av konstvetaren Sofie Rittfeldt. Rapporten bygger bl a på ingående intervjuer med nio personer som från mycket olika utgångspunkter intresserat sig för hur museer kan använda IT ”för att göra sina samlingar tillgängliga för allmänheten”. Några röster kommer från museifolk, andra från konstnärer; en person är IT-journalist, en lärare, en forskare.\nSofie Rittfeldts perspektiv anas i titeln. Samlingarna tillhör oss alla – men de är för stora för att kunna visas i dagens betong- och träslottsmuseer. Som en Zola vandrar hon fram i museernas magasin och finner deras sanna själ: ”mystiken, gåtfullheten och tiden komprimerad till ett ögonblick… Dammsugare, skridskor och ljuskronor trängs med kakelugnar och fiskeredskap.”\nKanske kan IT hjälpa till att föra ut museisamlingarnas rika innehåll? De intervjuade har olika synpunkter på hur det ska gå till. I rapportens kanske intressantaste avsnitt bidrar Sofie Rittfeldt med en syntes som visar hur museerna kan erbjuda mer än en konstupplevelse genom planerade satsningar på IT som aptitretare före besöket och fördjupning efteråt.\n90% av de svenska museerna har egen webb-sajt och 60% av personalen är IT-användare (Kulturrådet, 1999). Museernas IT-användning är under utveckling men mycket återstår att göra.\nDen intervjuade forskaren, Dimitrios Ioannidis, som i våras anordnade en workshop om ”Museer och IT – utmaningar och möjligheter”, efterlyser ett klarare användar- eller kundperspektiv från museerna. Interaktiviteten måste förbättras, och museerna måste fundera över till vad besökarna (både på webben och på museet!) vill använda tekniken. Tekniken är så flexibel i sig och borde kunna användas för att stärka museets många olika identiteter, menar han.\nAlla intervjuade verkar eniga om att webben ser ut att förändra museernas roll. Det är inte lika överväldigande att träda in på en webb-sajt som att möta den ibland monumentala konsten i verkligheten; men tekniken skapar ”nya ingångar” och nya sätt att presentera, och själv studera, museiföremålen. På längre sikt kan, med den nya tekniken, t o m dinosaurierna resa sig ur sin långvariga dvala!\nKonstmuseet Louvren (i Paris) har en innehållsrik sajt på flera språk. Den webb-besökare som väljer ”Virtual Tour” från den engelskspråkiga startsidan (www.louvre.fr/louvrea.htm) kan själv kameraåka in mot och längs med mängder av objekt utställda i museets fyra våningar, och även runt pyramiden på museets gård.\nThe Museum of Modern Art i New York (www.moma.org) har bl a en Art Safari – ett ”betraktaräventyr” där unga besökare och lite äldre kan utforska djur och konst samt göra egna konstverk direkt på webben.\nOnita Wass från Norrköpings konstmuseum och Susanna Rydén Danckwardt från Moderna Museet i Stockholm hör till dem som intervjuats i Allas våra museisamlingar. Tillsammans har de producerat CD-ROM-skivan Svensk modernism, viljan framåt 1905–1940.\nNorrköpings konstmuseum, med ”en av landets främsta konstsamlingar av svenskt måleri”, är (enligt www.evreka.com) en av de två mest besökta webbplatserna som svarar mot sökordet konstmus* (den andra är Kalmar Konstmuseum). Norrköpings Konstmuseum har en trolsk sajt (www.norrkoping.se/konstmuseet) där man kan leta efter ”alla målningar” i en särskild databas.\nModerna Museet (www.modernamuseet.se) i Stockholm har en modernt designad sajt där bl a samtliga verk i pågående utställningar förtecknas. Några verk visas också i bild (i flera storlekar), försedda med sakkunniga kommentarer.\nBland alla svenska museer – även andra än konstmuseer, alltså – ligger Naturhistoriska Riksmuseet med Cosmonova (www.nrm.se) i särklass med ca 6 000 sidträffar per dag.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via38.pdf", "url": "https://www.teldok.net/allas-vara-museisamlingar-teldok-via-nr-38/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195120id_/http://www.teldok.net/page/4/", "stamp": "20150106195120", "fetch_id": 930, "tags": [ "Amuse", "IT-verktyg", "konstmuseer", "Kulturarv", "kunskapsklyftor", "Rittfeldt Sofie", "SESAM", "SUNET", "tillgänglighet", "videokonst" ], "categories": [ "1999", "Rittfeldt Sofie", "Via" ], "reports": [ "Via 38" ], "pdfs": [ "34fc1310cf48fd96c45dce6feca27d5f995da4ccc7b322ef347075beb540d645" ] }, { "id": "9795b63858af1696", "title": "De italienska industridistrikten som modell och verklighet. Teldok Rapport nr 128", "body": "Italien har minst lika många hinder för småföretagare som Sverige – ändå har de italienska småföretagen i norra Italien, i bransch efter bransch, mellan 60% och 85% av världsmarknaden. HUR GÅR DET TILL?\nItalienska företag kan ses föregångare i det nya IT-samhället genom att de agerar som sillstim med social kompetens. Eller är historierna om nätverk för bra för att vara sanna?\nTELDOK besökte Italien hösten 1998 för att dokumentera konkurrens och samarbete i olika branscher; frankantig IT-användning; och IT som stöd för demokrati och myndighetsservice. Resultatet blev TELDOK Rapport 128: De italienska industridistrikten som modell och verklighet.\nRapport 128 har redigerats av frilansjournalisten Miki Agerberg, som är expert på norra Italiens industridistrikt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport128.pdf", "url": "https://www.teldok.net/de-italienska-industridistrikten-som-modell-och-verklighet-teldok-rapport-nr-128/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195332id_/http://www.teldok.net/page/5/", "stamp": "20150106195332", "fetch_id": 931, "tags": [ "Agerberg Miki", "Biella", "Bologna", "Emilia-Romagna", "IPERBOLE", "Italien", "textilföretag" ], "categories": [ "1999", "Agerberg Miki", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 128" ], "pdfs": [ "0bef25c00fc61e3b1c1d520eb65edb9ab6639b991809b0ac2637da9b34acf1cb" ] }, { "id": "9077800a3420ade7", "title": "Dyslexi. Ett handikapp i informationssamhället. Teldok Rapport Via nr 35", "body": "I informationssamhället måste alltfler kunna hämta och lämna skriven text på fax eller PC-skärm. Vad gör det åt dyslektikerna, personer (oftast män) som pga funktionsnedsättning har svårt att läsa och skriva bokstäver, ibland också siffror?\nSå här skriver Birgitta Frejhagen, själv dyslektiker, som bl a varit dataombudsman, småföretagare och storföretagsledare, i sitt förord: ”Jag fick ett intyg när jag var tio år, som sa att jag var ordblind. Det hjälpte mig. Lärarna slutade i stort att skälla, stöna och ironisera. Även om många – de flesta? – ändå fortsatte att låta antalet stavfel på en sida påverka betyget oberoende om ämnet var historia eller biologi. Och så är det – många som ser stavfel i en text får ett skadeglatt, småflinande uttryck i ansiktet och kan inte undanhålla sig en kommentar.\n…\nFörmågan och lusten att läsa och skriva blir allt mer väsentlig för alla medarbetare. För tio eller tjugo år sedan fanns det många yrken där man inte behövde visa hur man skrev. Informationssamhället rycker idag allt närmare var och en i arbetslivet. Ordblinda, eller dyslektiker som det heter idag, riskerar att hamna tillbaka i skolans förnedring.”\nIT är både hot och tillgång! Datorer kan hjälpa dyslektiker. Men därutöver behövs också systematisk träning för att förbättra språklig förmåga och självförtroende. Dyslexi – ett handikapp i informationssamhället (Via TELDOK 35) visar hur det kan ske.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via35.pdf", "url": "https://www.teldok.net/dyslexi-ett-handikapp-i-informationssamhallet-teldok-rapport-via-nr-35/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195120id_/http://www.teldok.net/page/4/", "stamp": "20150106195120", "fetch_id": 930, "tags": [ "dyslexi", "handikapp", "hjälpmedel", "Sjöberg Malena" ], "categories": [ "1999", "Sjöberg Malena", "Via" ], "reports": [ "Via 35" ], "pdfs": [ "71d8d7a9beeb22c625b0bc4d4dd54f6f191c51e3997c1aaf732fe99fe61e2c87" ] }, { "id": "03497bd07bf9812c", "title": "En vision från Dataföreningen. Teldok Rapport nr 131", "body": "Hade någon kunnat förutse framtiden för informationsbehandling och telekommunikation när Dataföreningen startades för 50 år sedan? Nej, naturligtvis inte! Året var 1949, och transistorn hade inte fyllt två år.\nOljekrisen visade att det inte bara är tekniska och vetenskapliga genombrott utan också politiska, ekonomiska och sociala chocker som kan kullkasta noggranna förutsägelser av framtiden. Dessutom har det visat sig att det är svårare att förstå människors värderingar än utvecklingstrender i teknik.\nI början av november utkommer TELDOK Rapport 130: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen. Rapporten är skriven av Bengt-Arne Vedin.\nDataföreningen tog initiativ till rapporten för att fira sitt femtioårsjubileum, inte med en historisk tillbakablick utan med ”ett antal frambildsbilder”, en Delfi-studie, ett antal scenarier, tillsammans alltså ”antal studier av utvecklingsläge och framtidstendenser”.\nFörfattaren, TELDOK och Dataföreningen ”lovar inte att framtiden kommer att bli på något speciellt sätt…” Men att ta del av förtätade framtidsbeskrivningar är ett bra sätt att förbereda sig på möjliga händelser och utvecklingssteg.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport131.pdf", "url": "https://www.teldok.net/en-vision-fran-dataforeningen-teldok-rapport-nr-131/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195120id_/http://www.teldok.net/page/4/", "stamp": "20150106195120", "fetch_id": 930, "tags": [ "Dataföreningen", "Delfi-undersökning", "IT-Sverige", "Vedin Bengt-Arne", "vision" ], "categories": [ "1999", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 131" ], "pdfs": [ "808cdfd9d117be455983baa623c703e4f0a6a9fac3a2be120a593c3e816410e4" ] }, { "id": "dd1a27abaff0d055", "title": "Flexibla organisationslösningar. Teldok Via nr 36", "body": "Work where you want: jobba hemma – eller tillbaka till kontoret? Flexibla arbetsformer? Rentav flexibla kontor?\nBirger Rapp och Birgitta Rapp menar att vi visserligen ”står inför en trend som innebär nya möjligheter med flexibilitet, mindre stress, ökad effektivitet och produktivitet … självständighet, frihet under ansvar och valfrihet” …\nMen samtidigt finns en annan trend med innebörden: Tillbaka till kontoret. Fast till ett annat kontor än det med fasta och stängda tjänsterum: till det flexibla kontoret, med projektarbetare som trivs bäst i öppna landskap.\nVilken tendens vinner? Klart är att tekniken i sig möjliggör de mest olikartade organisations- och arbetslösningar. Birger Rapp och Birgitta Rapp undersöker och spjälkar upp fenomenet flexibelt arbete på flera olika sätt. Rapporten ger utblickar och analyser som gäller ”Skärgårdskontoret” (en arbetsplats för distansarbetare); mobilt arbete; satellitkontor; och flexibla kontor, med eller utan ”multiflex”. Multiflex innebär ”Work where you want”, medan flexibilitet utan multiflex påminner om öppna landskap och osmos, dvs vad japanerna i sina trälhav kallar: Vi lär oss av att arbeta med varandra.\nVia TELDOK 36: Flexibla organisationslösningar utkommer i november 1999, Skriften har författats av professor Birger Rapp och forskningsdirektör Birgitta Rapp. Utgåvor i serien Via TELDOK måste beställas!\nVia TELDOK 36 ingår i TELDOKs och VINNOVA (f d KFB)s program Telematik 2001, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen. Tolv andra rapporter har hittills publicerats i programmet.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport156.pdf", "url": "https://www.teldok.net/flexibla-organisationslosningar-teldok-via-nr-36/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195120id_/http://www.teldok.net/page/4/", "stamp": "20150106195120", "fetch_id": 930, "tags": [ "arbetsformer", "flexibla kontor", "organisation", "Rapp Birger", "Rapp Birgitta" ], "categories": [ "1999", "Rapp Birger", "Rapp Birgitta", "Via" ], "reports": [ "Via 36" ], "pdfs": [ "4818426ad242d142a2136e8cec8d89a5c9dec25cb49cb7647370683658cd9344", "d60d96be9f0c178a96d2c34023f2f217617de02631e86e1dde27dc02ef171aa0" ] }, { "id": "68a458d0ac01bf3e", "title": "IT inför framtiden. Ett rundabordssamtal med unga perspektiv. Teldok Rapport nr 129", "body": "Vad händer med människor och yrkesroller, företag och företagandets villkor när vi nu surfar fram på en allt snabbare förändringsvåg buren av den digitala revolutionen? Vad händer med dem som lever inbäddade i IT-samhället och som genom sin kapacitet svarar för de nya företagens galopperande värde – och vad med dem som känner sig ställda utanför?\nFör ett drygt år sedan genomfördes ett rundabordssamtal med en grupp erkända forskare och utvecklare: IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv. Ett motsvarande samtal har nu, under ledning av samma ordförande, ägt rum i en grupp 30-åringar, alla kvalificerade användare av IT.\nIT inför en rad nya förutsättningar för arbetsliv och samhälle och samspelar naturligtvis med andra faktorer. Tekniken finns, den kommer att utvecklas, dess möjligheter kommer att användas – men i fråga om hur och till vad den kommer att användas finns alternativ. En central fråga blir därför vilket innehåll vi kommer att ge tekniken. Och hur ska vi alla bli delaktiga, hur ska vi kunna påverka?\nMedvetna val förutsätter bedömningar av teknikens framtida möjligheter och risker – i ett läge, där utvecklingen går oerhört snabbt och situationen beskrivs som kaotisk. I samtalet ifrågasätts våra ledares insikter och förmåga att formulera realistiska och stimulerande framtidsvisioner. Fasthållandet vid traditionella tankemönster och vid en föråldrad världsbild blir dysfunktionellt; det skapar också misstro bland de yngre som tycker sig ana någonting annat och radikalt annorlunda.\nSamtalet ger naturligtvis inga enkla och entydiga svar. Men väsentliga frågor ställds och diskuteras. Det är viktigt att den processen ständigt fortgår: att vi formulerar medvetandegörande frågor, att vi prövar tentativa svar, att vi kritiskt granskar vad som görs och vad som inte görs.\nTELDOK Rapport 129: IT inför framtiden. Ett rundabordssamtal med unga perspektiv utkommer i maj 1999, Rapporten har författats av Lennart Lennerlöf, professor emeritus, som också ligger bakom iscensättande och upptecknande av IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport129.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-infor-framtiden-ett-rundabordssamtal-med-unga-perspektiv-teldok-rapport-nr-129/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195120id_/http://www.teldok.net/page/4/", "stamp": "20150106195120", "fetch_id": 930, "tags": [ "30-årsgruppen", "framtiden", "Lennerlöv Lennart", "rundabords-samtal" ], "categories": [ "1999", "Lennerlöv Lennart", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 129" ], "pdfs": [ "de2ccbf5158c3f74d1adbc9c944bc67e0caef07b6a5d331ddfdba34400d6f6b8" ] }, { "id": "600e95362e0036cb", "title": "Innovation & Internet. Teldok Info nr 18", "body": "Innovation & Internet vänder sig till den som i sin yrkesverksamhet, till sina egna produkter eller tjänster, vill foga Internet som ytterligare ett medium. Rapporten vill ge svar på frågor som: Hur kan jag följa utvecklingen? Vilka tumregler finns det för hur jag eller min organisation bör agera? Vilka nya spelregler tycks utvecklas? Vad får jag inte glömma att tänka på? Vilka är de organisatoriska aspekterna?\nMycket av det som beskrivs här finns också (kanske mer utförligt behandlat) på TELDOKs webb, med start på www.teldok.org/innova/start.html. Där finns också mer material än vad som får plats i denna tryckta skrift. Webbprojektet fortsätter, med stöd också av Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.\nInnovation & Internet innehåller följande avsnitt:\nVad karaktäriserar Internet?\nEn transaktion har flera komponenter\nMetoder för affärer på Internet\nHur sätter man pris?\nNätet är ett samhälle\nEntusiasternas klubb\nTrycksaker på Nätet\nFörmågan att fråga är guld värd\nFungerande marknader…\nRåd att beakta?\nHur kan jag se vad som är bra?\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info18.pdf", "url": "https://www.teldok.net/innovation-internet-teldok-info-nr-18/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195120id_/http://www.teldok.net/page/4/", "stamp": "20150106195120", "fetch_id": 930, "tags": [ "innovation", "Internet", "transaktionskostnader", "Vedin Bengt-Arne", "World Wide Web" ], "categories": [ "1999", "Info", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Info 18" ], "pdfs": [ "42f4104212a49b9f0b15467ddff6e7c398801ef3cf9d9b683b5265c13ee68006" ] }, { "id": "9e68f323289bae24", "title": "Interaktivt i Riksdagen. Teldok Rapport nr 127", "body": "SVERIGES RIKSDAG ÄR VÄRLDSLEDANDE när det gäller att använda videokonferenser och ”streaming video” (direktuppspelade filmsnuttar) på Internet. Före riksdagsvalet 1998 använde flera riksdagskandidater webben och video på Internet för att få personvalsröster.\nFlitigast på PC-skärmen i regeringen var förra skolministern Ylva Johansson, som varje vecka under en period kommunicerade med webb-video och chatt till Sveriges skolor. Även hennes parti SAP, (s) och moderaterna är trogna användare av videoutsändningar, webben och andra former av IT.\nOavsett var man bor i Sverige kan man följa politikens centrum, Riksdagshuset i Stockholm, till priset av ett lokalsamtal – bara man har Internet och kan ta emot ”streaming video”. För att kunna följa debatterna i kammaren startar man sin Real Player och anger i Open Location adressen pnm://real.pi.se/riksdagen.rm\nDet säger Riksdagens silverhårige videoentusiast Gunnar Steiner ( 070 520 5200 ) som intervjuats om hur parlamentarikerna och riksdagspartierna använder ny informationsteknik, särskilt videokonferenser och direktuppspelad video på Internet.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport127.pdf", "url": "https://www.teldok.net/interaktivt-i-riksdagen-teldok-rapport-nr-127/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195332id_/http://www.teldok.net/page/5/", "stamp": "20150106195332", "fetch_id": 931, "tags": [ "elektroniska veckobrev", "Holst Gull-May", "politiker", "videomöten" ], "categories": [ "1990", "Holst Gull-May", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 127" ], "pdfs": [ "8e19774d616573bf4307c8922b0a97992299095a4eed471cbe6e6837cf93f5ae" ] }, { "id": "7536eaba924bcb87", "title": "Läs om TELDOKs utgivning 1994-1999. Teldok Ref.dok. M", "body": "Innehåll Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.\nMetod Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande av sändare etc.\nAvsändare Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent PG Holmlöv.\nMottagare Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.\nGrad av analys Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.\nTäckning Rapporter från TELDOK utgivna 1994­1999.\nDatumstämpel Utgiven 1999.\nNyhetsvärde Samlad katalog för TELDOKs senast utgivna skrifter.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentm.pdf", "url": "https://www.teldok.net/las-om-teldoks-utgivning-1994-1999-teldok-ref-dok-m/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195120id_/http://www.teldok.net/page/4/", "stamp": "20150106195120", "fetch_id": 930, "tags": [ "Holmlöv PG", "Teldok 1994-1999", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1999", "Holmlöv PG", "Referensdokument", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Referensdokument M" ], "pdfs": [ "3fd858b8b4c5c10144dd13561b1810773e62551d58f62b73ad501441dae4e128" ] }, { "id": "e78ed81dedbe845b", "title": "Ny teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiella bedrägerier. Teldok Via nr 37", "body": "Hämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via37.pdf", "url": "https://www.teldok.net/ny-teknik-som-drivkraft-och-hjalpmedel-for-finansiella-bedragerier-teldok-via-nr-37/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195332id_/http://www.teldok.net/page/5/", "stamp": "20150106195332", "fetch_id": 931, "tags": [ "Carlsson Bengt", "databedrägerier", "FBI", "finansmarknaden", "risker", "tillit" ], "categories": [ "1999", "Carlsson Bengt", "Via" ], "reports": [ "Via 37" ], "pdfs": [ "4adb912c45cf9310c1f9f24ede3671c01b98390c79fdc87ddf90d5d21fa9c710" ] }, { "id": "e7f9e79eb664c45c", "title": "TELDOKs Årsbok 2000. Teldok Rapport nr 130", "body": "Telenätet – ”världens största maskin” – växer snabbare än något annat tekniskt system. Telekommarknaden i OECD-länderna växte med 7% per år mellan 1992 och 1997 (radio- och TV-marknaden ökade ”bara” med 3% under samma period).\nTillväxten beror bl a på den fenomenala spridningen och användningen av Internet (195 miljoner användare i augusti 1999), liksom på att det tillkommer fler mobiltelefonanvändare än nyfödda på vår jord: varje sekund skaffar fyra personer ny mobiltelefon.\nDen globala ”infokom”-marknaden 1999 bedöms vara värd över 18 biljoner (18.000 miljarder) kronor. Telekom- och IT-marknaderna är ungefär likstora; båda omsatte 1998 ca 6 biljoner kronor (vardera drygt 7.000 miljarder euro). (För resten svarar sådant som reklam, databehandling och innehåll i TV-sändningar mm.)\nGårdagens monopolistiska teleoperatörer, av vilka många privatiserats, omsätter enorma belopp. Störst 1997 var japanska NTT med 226 000 anställda; svenska Telia kommer bara på tjugofjärde plats med mindre än en tiondel av jättarnas omsättning.\nAv världens 15 största föreslagna fusioner under perioden 1997–1999 var över hälften mellan teleföretag. Och av världens sex största aktieemissioner 1984–1996 gällde hälften teleföretag. Störst utförsäljningar gjorde japanska staten (NTT) och tyska staten (Deutsche Telekom). Man kan jämföra med att norska och svenska staten sagt sig behålla aktiemajoriteten – i sexton år till! – vid den planerade fusionen mellan Telia och Telenor.\nOm de våldsamma förändringarna i IT- och telebranscherna (med ett ord: infokom) handlar den faktaspäckade TELDOKs Årsbok (nu daterad till 2000) som utkommer i november 1999. Där beskrivs Internet-användningen liksom användningen av IT och tele, i Sverige och i övriga världen. Där finns också uppgifter om några centrala användningsområden för IT: utbildning, vård (telemedicin), kultur, politik osv, med exempel hämtade också från andra TELDOK-rapporter.\nTELDOKs Årsbok 2000 är rikt illustrerad och innehåller – kapitelvis – fascinerande ”tidsfönster” som visar IT-utvecklingen och andra minnesvärda utvecklingssteg bakåt i tiden. Som vanligt har Årsboken redigerats av Gull-May Holst och i år formgiven av Yvonne Skanlert Werner, Skärgårdskontoret Ljusterö AB.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport130.pdf", "url": "https://www.teldok.net/teldoks-arsbok-2000-teldok-rapport-nr-130/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195332id_/http://www.teldok.net/page/5/", "stamp": "20150106195332", "fetch_id": 931, "tags": [ "årsbok", "Holst Gull-May", "Internationell statistik" ], "categories": [ "1999", "Holst Gull-May", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 130" ], "pdfs": [ "eb959eb59039275ad667870016d6bb49911f29d6bec1e4074efbd2ce9bb6531c" ] }, { "id": "c83eaef8a6eb8933", "title": "The Net as a Marketplace. Teldok Rapport nr 123", "body": "There is no doubt that as the new marketplace, the Internet will bring about far-reaching changes in large parts of the business world. The purpose of The Net as a marketplace\nwas to document the practical experience gained by Swedish companies on how e-commerce changes distribution and affects their competitiveness, and then broaden the viewpoint and supply factual information.\nIn all, some thirty Swedish companies in different sectors were studied; of these, ten were chosen for a more detailed documentation. In addition, the report describes and discusses how the Internet affects basic conditions in different sectors of industry and commerce. Included are sections on:\n400 days that changed Swedish banking\nShares better business than sex\nElectronic chains get a grip on the book business\nRevolution in the car showroom\nThe ”glocal” companies\nThe whole world’s laboratory\nNew exporter thanks to the Net\nThe new business logic\nSecret behind the invisible clothes\n… and a Web guide\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport123.pdf", "url": "https://www.teldok.net/the-net-as-a-marketplace-teldok-rapport-nr-123/", "date": "1999-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195120id_/http://www.teldok.net/page/4/", "stamp": "20150106195120", "fetch_id": 930, "tags": [ "Autobytel", "English", "Intelligent Agents", "Internet Banking", "Sandén Weje", "virtual communities" ], "categories": [ "1999", "English", "Rapport", "Sandén Weje" ], "reports": [ "Rapport 123" ], "pdfs": [ "e155fa7b7fd52a899dba8dd297f0500b6b724a8247fb0be7feb45e56d71d6ca7" ] }, { "id": "97282a5d801883b6", "title": "Cybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän. Teldok Rapport nr 120", "body": "Rapporten beskriver, inte minst i många intervjuer med tidiga användare och aktörer, en verklighet som nu på allvar börjar tränga in i de svenska hushållen.\nUtvecklingen är snabb och tycks hela tiden accelerera. Med flera Internet-anslutna datorer i våra hem, växande datamognad och ett allt större utbud av varor och tjänster som bjuds ut över nätet kan näthandeln mycket väl explodera ett stycke in på det nya millenniet.\nNär de svenska hushållen upptäcker fördelarna med att handla på nätet innebär detta ett markant trendbrott i handelns utveckling. Gamla konkurrensfördelar kan bli till nackdelar. Både grossist- och detaljistrollen förändras. ”Gränssnittet” mellan tillverkare och konsumenter befolkas av både nya och nygamla handelsmän. Till detta kommer en rad nya aktörer, ”intermediärer”, som ser en chans när handeln blir gränslös i en alldeles ny mening.\nMen historien manar till försiktighet när det gäller att döma ut ”det gamla”. Paradoxalt nog är det kanske först av allt ”moderniteter” som stormarknader och supermarkets som får stryka på foten när allt fler använder datorn snarare än bilen för att göra sina inköp. Butiken på hörnet eller ståndet på torget kan mycket väl visa sig ha betydligt större överlevnadsförmåga. Så innebär kanske millennieskiftet att närbutiker och ”nätbutiker” finner en formel för samexistens, där ”torggubbar” och kvartershandlare, ”intermediärer” och elektroniska handelsmän sida vid sida förser oss med de varor och tjänster vi behöver.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport120.pdf", "url": "https://www.teldok.net/cybershoppare-intermediarer-och-digitala-handelsman-teldok-rapport-nr-120/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195339id_/http://www.teldok.net/page/6/", "stamp": "20150106195339", "fetch_id": 938, "tags": [ "Adlibris", "Amazon", "Elektronisk bokmarknad", "Forsebäck Lennart", "hemelektronik", "intervjuer", "mat via nätet", "millennieskiftet", "tidiga användare" ], "categories": [ "1998", "Forsebäck Lennart", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 120" ], "pdfs": [ "a0ed7b0a582e8c335019f4ab700e81f38d4b256d055f6d4f3cfb99e7e0cb3227" ] }, { "id": "5f6ec8c9a52630b3", "title": "Demokratin i det högfrekventa samhället. Från en ATP-fråga på tio år till tio ATP-frågor på ett år. Teldok Via nr 33", "body": "Under den svenska modellens höjdpunkt fick politikerna brottas med stor fråga ungefär vart tionde år. Nuförtiden tampas de med tio stora frågor på ett år.\nUngefär så har förändringen av vårt samhälle skildrats. Vi har gått från ett ”lågfrekvent samhälle” till ett ”högfrekvent samhälle”. Men vad får det för konsekvenser för demokratin?\nFörfattaren till denna skrift hävdar att demokratin – såsom vi lärt oss uppfatta den under 1900-talet – ligger pyrt till. Demokratin är till sin natur trög och kräver tid – och den är därmed illa ute i en värld som är hyperaktiv. Den ideala demokratin fungerar som en studiecirkel, men i vår tid är det snarare reuterskärmen som står i centrum för politikens uppmärksamhet. Och det är egentligen inte mycket vi kan göra åt den saken.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via33.pdf", "url": "https://www.teldok.net/demokratin-i-det-hogfrekventa-samhallet-fran-en-atp-fraga-pa-tio-ar-till-tio-atp-fragor-pa-ett-ar-teldok-via-nr-33/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195339id_/http://www.teldok.net/page/6/", "stamp": "20150106195339", "fetch_id": 938, "tags": [ "demokrati", "Ljunggren Stig-Björn", "samhällsdebatt" ], "categories": [ "1998", "Ljunggren Stig-Björn", "Via" ], "reports": [ "Via 33" ], "pdfs": [ "6335973ac9ea29c1a9a85c23c310873ec3a07b13c94cf41a2814fb4426ee6592" ] }, { "id": "2154934eb015f175", "title": "Elektronisk handel. Status och trender. Teldok Rapport nr 121", "body": "En av de starkaste trenderna inom IT-området just nu är elektronisk handel. Med elektronisk handel öppnas dörrarna mot nya marknader för de företag som lär sig bemästra tekniken – och som förstår att elektronisk handel handlar mer om affärsutveckling och organisationsförändring än om datorer, programvaror och nätverk.\nDen elektroniska handel som det i allmänhet talas mest om är den som vänder sig till privatpersoner. Betydligt mer omfattande och avgörande för många företag är den elektroniska handel som sker mellan företagen, ”business to business”.\nI rapporten beskrivs utvecklingen av den elektroniska handeln i näringslivet. Perspektivet är idag och tre år framåt. Rapportens första delen redovisar de trender som finns på området. I den andra delen redovisas svar från en enkät som besvarats av ca 40 svenska företag som arbetar med elektronisk handel.\nTrots att användarföretagen bland de intervjuade (26 företag) har ca hälften av sin affärskommunikation i elektronisk form och 57% har en webb-sajt, är det bara 10% som visar sina produktkataloger på webben – och inget företag av dessa ganska avancerade låter sina kunder beställa elektroniskt från företagets webb-sajt. (Men det gör TELDOK: beställ Rapport 121 här!)\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport121.pdf", "url": "https://www.teldok.net/elektronisk-handel-status-och-trender-teldok-rapport-nr-121/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195339id_/http://www.teldok.net/page/6/", "stamp": "20150106195339", "fetch_id": 938, "tags": [ "digitala signaturer", "Fredholm Peter", "Intelligenta affärssystem", "marknadstorg", "småföretagslösningar", "tulldatasystem" ], "categories": [ "1998", "Fredholm Peter", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 121" ], "pdfs": [ "caccf9e9a523575f68dbb609ac1334c6c9b363febb0deecfe400052353c2370e" ] }, { "id": "48fe0b1422b4f097", "title": "En bok i sänder. Teldok Rapport nr 122", "body": "Kommer den digitala och teleburna tekniken att kunna återupprätta utgivningen och förbättra spridningen av böcker som varken är storsäljande, anpassade efter tillfälliga trender eller skrivna på något av de stora världsspråken?\nDet är frågan som Maja-Brita Mossberg undersöker i ”En bok i sänder”, Rapport 122 från TELDOK som publiceras och sprids i mitten av juni 1998. Maja-Brita Mossberg gör så genom att på ett alltid nyfiket och spännande sätt ”utifrån olika aktörers perspektiv beskriva de möjligheter som öppnas vid mötet mellan den Gutenbergska pappersboken och den digitala framställningstekniken, de komplikationer som uppstår, de betänkligheter och förväntningar som frodas”, liksom den snabba utveckling av begreppet Print on Demand som skett under arbetet med rapporten. De många intervjupersoner som talar så direkt till oss mellan pärmana i ”En bok i sänder” är genuint oense trots sina ordentligt genomtänkta uppfattningar.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport122.pdf", "url": "https://www.teldok.net/en-bok-i-sander-teldok-rapport-nr-122/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195332id_/http://www.teldok.net/page/5/", "stamp": "20150106195332", "fetch_id": 931, "tags": [ "millennieskiftet", "Mossberg Maja-Britta", "Print-on-Demand", "succesiv publicering" ], "categories": [ "1998", "Mossberg Maja-Britta", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 122" ], "pdfs": [ "002f656d2dacc0ff3f293024c1c2ca94a5d38288164075d88d0fd3f033d14f8c" ] }, { "id": "2286dc00479fe365", "title": "Från grovarbetare till nätsurfare? Teldok Via nr 30", "body": "Vilka krav ställer det framtida IT-samhället på skolan och hur skall det gå för dem som inte vill eller kan tillgodogöra sig ökade teoretiska kunskaper?\nDet är utgångspunkten för denna rapport, som bygger på intervjuer med skolministern Ylva Johansson, omvärldsanalytikern Bengt Wahlström och huvudsekreteraren i Kunskapslyftskommittén Åsa Sohlman. Huvuddelen av rapporten är en sammanställning från ett rundabordssamtal med neuropsykolog Håkan Eriksson, LO-ombudsmannen Lars-Åke Henriksson, direktör Camilla Modér från Industriförbundet, rektor Gunilla Söderström samt professor Töres Theorell.\nKomplexiteten ökar i arbetslivet liksom abstraktionsgraden i arbetsuppgifterna. Arbetsorganisationen blir föränderlig och alla skall i framtiden kunna vara chefer i projekt och under vissa tidsperioder. Ett arbetsmarknadens A- och B-lag förutses växa fram. Kraven på arbetssökande ökar beträffande formell kompetens, teknisk kompetens, social kompetens och språkkunskaper. Framtiden ställer också nya krav på lärarna både beträffande pedagogik, kuskaper och vad man skall lära ut. Konkurrensen mellan skolorna ökar.\nDetta är några av slutsatserna i Från grovarbetare till nätsurfare? Rapporten är sammanställd av Bo Carlsson, konsult i strategisk informationsteknik, med långvarig erfarenhet från skolan, både som lärare och politiker, samt Rebecca Byron, sistaårsstudent på PAO-programmet (Personal, Arbete, Organisation) vid Stockholms Universitet.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via30.pdf", "url": "https://www.teldok.net/fran-grovarbetare-till-natsurfare-teldok-via-nr-30/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195339id_/http://www.teldok.net/page/6/", "stamp": "20150106195339", "fetch_id": 938, "tags": [ "arbetsorganisation", "Byron Rebecka", "Carlsson Bo", "informationssamhälle", "nätsurfare", "skolan", "sysselsättning" ], "categories": [ "1998", "Byron Rebecka", "Carlsson Bo", "Via" ], "reports": [ "Via 30" ], "pdfs": [ "49e27dc4368d2670ad3515aa63a5ce48a6b3c4846d89b169b3f2f897aa5c842b" ] }, { "id": "a2d7d49ec0b18d5d", "title": "IT i skolan. Vision och verklighet. Teldok Rapport nr 126", "body": "Många är övertygade om att IT kommer att spela en väsentlig roll i våra skolor och för det grundläggande lärandet. Stora förhoppningar, och stora resurser, knyts till användningen av IT i skolan.\nTELDOK har tidigare gett sig ut i klassrummen bland elever och lärare för att beskriva IT-vardagen och vad som krävs för att åstadkomma bra IT-satsningar i skolan. Idag handlar frågorna inte om att lära ut IT utan om tekniken som en drivkraft i den allmänna skolutvecklingen.\nRapporten undersöker hur visionerna om IT som ett verktyg för den nya undervisningen tagit form i verkligheten: Hur har de politiska visionerna omsatts praktiskt i skolan? Har förhoppningarna om IT som en revolutionär kraft infriats? Kan investeringar i IT räknas hem i tider av kommunal åtstramning?\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport126.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-i-skolan-vision-och-verklighet-teldok-rapport-nr-126/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195339id_/http://www.teldok.net/page/6/", "stamp": "20150106195339", "fetch_id": 938, "tags": [ "Höglund Arvid", "Järfälla", "Karlsson K-G", "Norrland", "skolan", "Sverige", "UK" ], "categories": [ "1998", "Höglund Arvid", "Karlsson K-G", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 126" ], "pdfs": [ "3286e8b1270efee72c699e60c4b8a28dbbc95b9e47cd998d1f51f2d1e0ea167f" ] }, { "id": "e272506dbb2b865f", "title": "IT och framtidens lärande. Teldok Rapport nr 125", "body": "Fram till idag har lärandet varit förbehållet skolor, skolböcker och lärare. IT kan förändra detta helt. Vill vi i framtiden ha ett fortsatt demokratiskt lärande med lika möjligheter för alla, krävs uthållig och bred satsning på IT. Det menar Lars Bolander som skrivit IT och framtidens lärande.\nMen i Sverige finns ju redan datorer i skolan? Visst, men det handlar inte om mängden utan om hur de används. Det krävs en genomtänkt utbildningsstrategi både i skolan, arbetslivet och för fritiden. Där är IT ett oundgängligt verktyg.\nDet finns rader med exempel på nya grepp kring lärandet med stöd av IT. Ett antal sådana mycket konkreta praktikfall demonstreras i boken, både inhemska och utländska.\nTELDOK Rapport 125: IT och framtidens lärande utkom december 1998, Rapporten har författats av Lars Bolander, som tidigare bl a skrivit TELDOK Rapport 100: IT i skolan (1995). Lars Bolander har lång erfarenhet av utbildning och fortbildning inom skolan och högskolan och är nu projektledare och multimedieproducent.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport125.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-och-framtidens-larande-teldok-rapport-nr-125/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195339id_/http://www.teldok.net/page/6/", "stamp": "20150106195339", "fetch_id": 938, "tags": [ "Bolander Lars", "dataspel", "Futurekids", "lärande", "pedagogik", "Rinkebyskolan", "rollspel" ], "categories": [ "1998", "Bolander Lars", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 125" ], "pdfs": [ "418642c6ffc4797752ce34366048dcbc7f6f4aa66704179d64fe07a408d359b1" ] }, { "id": "bb5bef44da53b4be", "title": "IT-ism. Informationstekniken som vision och verklighet. Teldok Via nr 32", "body": "Någonstans mellan stora löften om informationsteknikens betydelse och många människors egna erfarenhet av att använda tekniken finns en besvärande diskrepans mellan vision och verklighet, säger författarna till Via 32.\nDenna diskrepans har med tiden blivit alltmer besvärande för författarna och deras kollegor i MITS-gruppen (Människa, IT, samhälle – en forskargrupp vid Linköpings universitet). ”Upptäckten” av diskrepansen är i och för sig inte speciellt märkvärdig. Tvärtom förnimmer många, som följer nyheter och debatt och har egna erfarenheter av IT-användning, skillnaden mellan andras visioner och den egna praktiken.\nDe föreställningar om informationsteknikens betydelse som utvecklas hos opionsbildare, i massmedier och bland allmänheten ger författarna beteckningen IT-ism. Med IT-ism avses de löften och föreställningar, den retorik, som omger IT och som betonar teknikens samhällsförändrande kraft. Det är viktigt att uppmärksamma tre centrala faktorer i ett sammanhang: för det första IT-ismen, för det andra praktiska tillämpningar och för det tredje själva tekniken. berika studiet av IT-ismens innehåll å ena sidan och olika fallstudier å andra sidan. Ett sådant program kan möjliggöra närmare studier av samspelet mellan IT-ism, IT samt den praktik där individer konfronteras med både löftena och tekniken – och deras egna framgångar och tillkortakommanden. Genom att förstå diskrepansen och mekanismerna bakom den kan vi förhoppningsvis bättre tolka samtidens färd in i framtiden…\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via32.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-ism-informationstekniken-som-vision-och-verklighet-teldok-via-nr-32/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195339id_/http://www.teldok.net/page/6/", "stamp": "20150106195339", "fetch_id": 938, "tags": [ "informationsteknik", "Johansson Magnus", "Nissen Jörgen", "Sturesson Lennart", "vision vs. Verklighet" ], "categories": [ "1998", "Johansson Magnus", "Nissen Jörgen", "Sturesson Lennart", "Via" ], "reports": [ "Via 32" ], "pdfs": [ "83194a22d777ae051b07c62fab788023ca43ae808de838d8454a32c4b7b53640" ] }, { "id": "7d8e34e77fa7ad1c", "title": "Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden? Teldok Rapport nr 118", "body": "Hur påverkar Internet, Cyberrymden och elektroniken de grundläggande frågorna om integritetsskydd, yttrandefrihet och demokrati? I denna skrift diskuteras detta mot bakgrund av vår offentlighetsprincip och den pågående IT-utvecklingen.\nBör det även i framtiden i Sverige vara möjligt att med stöd av offentlighetsprincipen skapa personprofiler om oss, en möjlighet som saknar motstycke i övriga Europa eller USA – eller skall medborgarna ges större inflytande över sina personuppgifter?\nHovrättsrådet Krister Thelin, som redigerat rapporten, hävdar i skriften att IT-utvecklingen och Internet tvingar fram ett omtänkande där fokus sätts på den enskilde som ägare av informationen om sig och sitt. Hans tes är att den nuvarande ordningen skapar ”genomskinliga” medborgare. I USA diskuteras risken för de dataspår som följer i kölvatttnet på ökad elektronisk handel, men i Sverige ”äger” myndigheterna omfattande information om oss och kan – med stöd av offentlighetsprincipen – också sälja den.\nJournalisten och författaren Anders R Olsson bemöter tesen och dömer ut den. Han försvarar den nuvarande ordningen och vill istället peka på de hot som biobanker, satellitövervakning, trafikstyrningssystem och polisiära databaser utgör. Den omfattande persondatamängden och möjligheten för alla till insyn med stöd av offentlighetsprincipen, oberoende av om den enskilde vill det eller inte, är för honom en integrerad del av vår välfärdsstat. Ökad ”äganderätt” och krav på samtycke skulle inte bara förstärka nuvarande maktstrukturer utan också vara katastrofal för yttrandefriheten och rättssäkerheten är hans tes.\nI en sammanfattning analyserar professor Peter Seipel, ordförande i IT-kommissionens Rättsliga observatorium, de bådas synpunkter om integriteten i Cyberrymden. Någon risk för att Sverige blir en datafrizon ser han inte, men väl att de båda kombattanternas oförenliga synsätt kan ge underlag för en reviderad princip om ”informerat samtycke” och nykonstruktioner på ett viktigt område.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport118.pdf", "url": "https://www.teldok.net/klarar-den-svenska-offentlighetsprincipen-motet-med-cyberrymden-teldok-rapport-nr-118/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195332id_/http://www.teldok.net/page/5/", "stamp": "20150106195332", "fetch_id": 931, "tags": [ "cyberrymden", "integritet", "offentlighetsprincipen", "Olsson Anders R.", "Seipel Peter", "Thelin Krister" ], "categories": [ "1998", "Olsson Anders R.", "Rapport", "Seipel Peter", "Thelin Krister" ], "reports": [ "Rapport 118" ], "pdfs": [ "bbddb03f656a8012acd2ab26a3493301563bea401f07928e380d6cc35c4398e0" ] }, { "id": "6af20109adc94a51", "title": "Nya medier. Rapporten om multimedie- och internetföretagen i Sverige. Teldok Via nr 34", "body": "Företagen som sysslar med webb- och multimedieproduktioner utgör en framtidsbransch, med små och unga företag som nätverkar i dynamiskt samarbete på ett område som kombinerar underhållning och information, design och ADB. Svenska företagsgrupper når ryktbarhet – även på finanssidorna – och exporterar sitt kunnande samtidigt som företagen omstruktureras och stöps om. Rapporten Nya medier (Via TELDOK 34) visar att branschen består av småföretag vars företagsledningar tror på tillväxt och fördubblad omsättning.\nMedelomsättningen var 3 miljoner 1996 men beräknas bli 11 miljoner i år. Personalökningarna förutses bli mindre: medelantalet anställda var sex personer 1996 och beräknas bli tio 1998. Nära hälften av företagen är baserade i stockholmsområdet (vart tredje av alla i Stockholms innerstad). Bara vart fjärde företag har sitt säte utanför de egentliga universtetsstäderna. Trots den nya gränsöverskridande tekniken är närheten till andra kreativa företag nämligen inte bara inspirerande utan också praktisk: tre fjärdedelar av företagen samarbetar med andra, och varandra, i produktionen av ”nya medier”.\nUppdragen i branschen är till mer än hälften företagspresentationer och reklam; övervikten är ännu tydligare om man bara ser till renodlade Internet-produktioner. En annan fjärdedel utgörs av utbildningsproduktioner och här verkar CD-ROM-uppdragen överväga. Tyngdpunkten i branschen har förskjutits från CD-ROM-produktioner till Internet. Webbproduktioner svarar för 80% av antalet uppdrag (varav 7% är intranät och 72% Internet) men inte för lika stor omsättning. Ensamma verkar heller inte webbuppdragen räcka till för att föda de största företagen: de företag som bara sysslar med webbjobb har mindre omsättning än genomsnittet.\nVarannan anställd i branschen för ”nya medier” har avslutad högskoleutbildning bakom sig (dessutom har en av tio påbörjat univesitetsstudier). Över hälften har inriktning mot ADB och systemvetenskap, medan färre har utbildat sig för innehållet i produktionerna (13% är inriktade på reklam och marknadsföring). Bara 5% har grafisk yrkesutbildning och lika många designutbildning. Rekryteringsbehovet bedöms ändå vara störst inom just dataområdet.\nI motsats till vad man kanske skulle kunnat tro består personalen inte i huvudsak av frilansare och multiflexare. 85% anges ha fast och 15% tidsbegränsad anställning, vilket skall motsvara vad som gäller för arbetsmarknaden som helhet. Därutöver tillkommer konsulter för de flesta företagen i branschen, och konsulternas andel av personalen uppskattas till ca 15%.\nPå andra sätt präglas ändå branschen av formlöshet. Kollektivavtal finns bara i 19% av företagen. I nästan 60% av företagen är heller ingen fackansluten, så vitt företagsledningarna vet. Åke Sandberg verkar inte vara överraskad av den låga organisationsgraden eller av att kollektivavtal saknas. Detta är i själva verket karaktäristiskt för nya serviceföretag med få anställda där ägarna själva är verksamma i produktionen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via34.pdf", "url": "https://www.teldok.net/nya-medier-rapporten-om-multimedie-och-internetforetagen-i-sverige-teldok-via-nr-34/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195332id_/http://www.teldok.net/page/5/", "stamp": "20150106195332", "fetch_id": 931, "tags": [ "entreprenörskap", "Internet", "multimedia", "Sandberg Åke" ], "categories": [ "1998", "Sandberg Åke", "Via" ], "reports": [ "Via 34" ], "pdfs": [ "891dd582dda8d60c3c4f977ad6a4ba030dcd4988c8fb6ad93d649f227fb23c17" ] }, { "id": "88a5aa84e9426a8d", "title": "Nätet som marknadsplats. Teldok Rapport nr 123", "body": "Webb-handeln kan ändra allt!\nPå några få år har Internet utvecklats till en global marknadsplats som idag omfattar drygt 100 miljoner människor, men som redan om tre, fyra år väntas ha ökat till 300–400 miljoner. Den elektroniska marknaden innebär nya förutsättningar för företag att marknandsföra, sälja och distribuera sina tjänster och produkter. Men det påverkar och förändrar också konkurrens och därmed även förutsättningarna för företagandet.\nDet skriver Weje Sandén, ekonomijournalist sedan 20 år, numera på Veckans Affärer där han bevakar IT-utvecklingen. Han är författare till en alldeles ny rapport om Nätet som marknad (TELDOK Rapport 123) som innehåller ingående beskrivningar av och intervjuer med ”de svenska pionjärer inom bl a bank, aktiehandel, bok- och bilhandel” som tack vare att de skapat webb-sajter för försäljning och kundkontakt fått tillgång till en helt ny och större marknad.\nWeje Sandén räknar upp flera ”fundamentalt ändrade förutsättningar att bedriva affärsverksamhet” som Internet-handeln innebär.\nGeografin minskar i betydelse\nTidsfaktorn förändras\nInteraktiviteten ökar\nTransaktionskostnaderna sjunker\nProduktiviteten förbättras\nVärdekedjan kortas och ändras\n1997 var en milstope för Internet som marknadsplats, menar Weje Sandén. För första gången i webbens korta historia överträffade aktiehandeln sex som den mest inkomstbringande verksamheten på nätet. Det senaste decenniets avregleringar på de globala finansmarknaderna har i kombination med IT, inte minst webben, skapat en helt ny konkurrenssituation. ”Hela mäklarbranschen kommer snart att finnas på Internet”, säger IBM-chefen Lou Gerstner – inte bara de nytillkomna lågprismäklarna som ännu dominerar webben. Om bara två–tre år kommer minst halva privatkundmarknaden att bestå av aktiehandel via webben, tror de Internet-mäklare som Weje Sandén intervjuat.\nOckså bankernas kostnader kan minska dramatiskt om kunderna stannar hemma och sköter sina bankaffärer elektroniskt. Weje Sandén beskriver bl a de 400 dagar som förändrade den svenska bankvärlden: hur de svenska bankerna under slutet av 1996 och 1997 tävlade om att introducera varsin Internet-bank. Vid det senaste årsskiftet var ca 200 000 svenskar anslutna till Internet-bankerna, och i oktober 1998 var antalet Internet-bankkunder över en halv miljon. Störst är SEB med ca 40% av marknaden.\nBranscher som sysslar med mer materiella produkter påverkas också kraftigt av Internet-handel. Webben kan sänka transaktionskostnaderna vid bilköp med upp till 75% enligt vissa beräkningar. Weje Sandén beskriver autobytel.com och Billia. Autobytel.com är USAs största Internetbaserade marknadsplats för bilar, nya och begagnade, och kringtjänster. samt relaterade tjänster såsom finansiering, service och försäkringar. Under 1998 beräknas företaget ta emot två miljoner förfrågningar om bilköp och förmedla affärer till ett värde motsvarande 40 miljarder kronor.\nSvenska Bilia är en av världens tio största bilhandlare. På Bilias webb-sajt, som dagligen får mellan 1 000 och 1 500 besökare, finns information om bilar till försäljning och möjlighet att beställa service och underhåll. Bilia har också bjudit in konkurrenterna för att pröva autobytels affärsidé: att på en enda plats samla all information om bilar – alla märken och modeller! – som är till salu.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport123.pdf", "url": "https://www.teldok.net/natet-som-marknadsplats-teldok-rapport-nr-123/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195332id_/http://www.teldok.net/page/5/", "stamp": "20150106195332", "fetch_id": 931, "tags": [ "Adlibris", "affärslogik", "Autobytel", "Bilia", "Bokus", "etableringströsklar", "intelligenta agenter", "Internetbanker", "Sandén Weje", "virtual communities" ], "categories": [ "1998", "Rapport", "Sandén Weje" ], "reports": [ "Rapport 123" ], "pdfs": [ "e155fa7b7fd52a899dba8dd297f0500b6b724a8247fb0be7feb45e56d71d6ca7" ] }, { "id": "f5ca659b433f90aa", "title": "One book at a time. Print on Demand. Teldok Rapport nr 122", "body": "Not so very long ago we were contemplating the imminent demise of the printed word under the impact of the new technology. Would the Gutenberg tradition be buried, the bookshelves be emptied and the booksellers disappear when the word, the book, could be produced and stored electronically?\nInternet usabilityt guru Jakob Nielsen (www.useit.com/alertbox) has predicted exactly when the Book will cease to be – in 2008, when all of us have computer screens of such clarity and Intrernet access of such bandwidth that reading off the screen is as plesaurable as reading the printed page. Leading-edge users will stop reading books only five years from now, since they adopt new technology much earlier.\nBut technology always is double-faced, at the very least. One of the leading retailers of the Internet itself is indeed peddling books, even litle-known, obscure, and out-of-print copies. We at TELDOK, who disseminate the experience of early IT usage, do so by issuing books in print.\nSo, the focus of the recent TELDOK Report 122e, One book at a time, is: Will digital, tele-borne technology be able to revive the publication and improve the distribution of those books which are not big sellers, do not ride on passing trends and are not written in any of the big international languages?\nMaja-Brita Mossberg, author of TELDOK Report 122e, has talked to a great number of knowledgeable authors, publishers, designers, producers, booksellers and readers, and presents several views of whether the Print on Demand technology coupled with the Internet can salvage, develop, or complement the Book as we know it.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport122.pdf", "url": "https://www.teldok.net/one-book-at-a-time-print-on-demand-teldok-rapport-nr-122/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195339id_/http://www.teldok.net/page/6/", "stamp": "20150106195339", "fetch_id": 938, "tags": [ "English", "Mossberg Maja-Britta", "Print-on-Demand" ], "categories": [ "1998", "English", "Mossberg Maja-Britta", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 122" ], "pdfs": [ "002f656d2dacc0ff3f293024c1c2ca94a5d38288164075d88d0fd3f033d14f8c" ] }, { "id": "c33e677e014bc4d8", "title": "Vill du bli nådd? För och emot att vara ständigt inkopplad. Teldok Via 31", "body": "Vill du bli nådd? Av epost, av mobiltelefonsamtal och ett överflöd av budskap på Internet? Hur klarar du dina relationer och ditt arbete när du kommunicerar alltmer elektroniskt?\nDessa frågor tas upp i Vill du bli nådd – för och emot att vara ständigt uppkopplad. Tre forskare diskuterar vad informationstekniken innebär för människor och deras kommunikation. Finns det risk för överbelastning av information? Kräver epost en annorlunda discplin, s k nätetikett? Fattar vi bättre beslut med de nya verktygens hjälp? Är verktygen anpassade till människan? Uppstår det klyftor mellan dem som har och dem som inte har tillgång till den nya tekniken?\nYvonne Waern är professor i psykologi vid Linköpings Universitet Tema Kommunikation, där hon forskar kring hur människor kan samarbeta med hjälp av informationstekniken. Nils-Erik Gustafsson är anställd inom IT-industrin och bevakar där att man tar hänsyn till mänskliga faktorer när man skapar nya tekniska system. Olle Bälter forskar och undervisar på Kungliga Tekniska Högskolan och han har studerat hur människor använder epost.\nPer Gustafsson, som sammanställt forskarnas synpunkter, är psykolog och vetenskapsjournalist verksam bland annat vid Sveriges Radios vetenskapsredaktion. Han har specialiserat sig på frågor som rör samspelet mellan teknik, människa och samhälle.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via31.pdf", "url": "https://www.teldok.net/vill-du-bli-nadd-for-och-emot-att-vara-standigt-inkopplad-teldok-via-31/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195339id_/http://www.teldok.net/page/6/", "stamp": "20150106195339", "fetch_id": 938, "tags": [ "Bälter Olle", "etikett", "Gustafsson Nils-Erik", "Gustafsson Per", "nåbarhet", "överflöd", "stress", "Waern Yvonne" ], "categories": [ "1998", "Bälter Olle", "Gustafsson Nils-Erik", "Gustafsson Per", "Via", "Waern Yvonne" ], "reports": [ "Via 31" ], "pdfs": [ "18df3ebe930d4b2a0a1773d5cb6dc93e925c395b2eb2e4287e2b641f11ca3e77" ] }, { "id": "b3afcaf34d6fed91", "title": "Välfärd via nätet. Hushållen och Internet. Om näthandel och elektroniska civila nätverk. Teldok Rapport nr 124", "body": "Rapporten behandlar två välfärdsområden::\nhushållens roll som konsumenter inom näthandel; och\nhushållens roll som deltagare i det civila samhällets nätverk med användning av Internet\nHushåll som använder Internet för informationssökning kan påverka sin egen välfärd eller livskvalitet. De kan få tillgång till nya möjligheter (t ex utbildning och flexibelt arbete) eller bättre kunskaper (om hälsa, bostäder, offentlig service mm) via nätet.\nNär det gäller näthandel och välfärd är rapportens fråga om Internet kan bidra till att stärka hushållens roll på konsumentmarknaden. Dels ökar varuutbudet, dels kan konsumenten hålla sig mer informerad om olika produkter. Det webbstöd som svenska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer ger nätshopparen redovisas.\nI avsnittet om elektroniska civila nätverk beskrivs de diskussions- och debattfora som under det senaste året vuxit fram på webben. Människor med likartade intressen kan träffas virtuellt för att diskutera de mest skiftande ämnen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport124.pdf", "url": "https://www.teldok.net/valfard-via-natet-hushallen-och-internet-om-nathandel-och-elektroniska-civila-natverk-teldok-rapport-nr-124/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195332id_/http://www.teldok.net/page/5/", "stamp": "20150106195332", "fetch_id": 931, "tags": [ "civila nätverk", "näthandel", "Segerlund Carl- Öije", "välfärd" ], "categories": [ "1998", "Rapport", "Segerlund Carl- Öije" ], "reports": [ "Rapport 124" ], "pdfs": [ "86d8d720630a9128db1e2af0a1ea39194672052692f1dacc7bf1905cfa534d07" ] }, { "id": "58396892337556ce", "title": "Vårdkedjan och informationstekniken, Erfarenheter av datorstöd för sjukvårdens informationsfloder. Teldok Rapport nr 119", "body": "Genom att satsa på olika former av datorstöd för att hantera information om patienterna, deras tillstånd och behandling, har vården tre typer av vinster att hämta:\nTid\nBättre vårdbeslut i vardagen\nBättre resultatuppföljning och kvalitetsutveckling\nOm dessa fördelar berättar i TELDOK Rapport 119 intervjuade läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, datasystemutvecklare i vården. Men de berättar också mycket om alla hinder och fallgropar som de har mött och möter. Dessa olika hinder förklarar det faktum att sjukvården ligger sent i datoriseringen av just vårdinformationen – informationstekniken har ju länge använts för ekonomi och administration.\nI fem reportagekapitel behandlas olika erfarenheter från olika delar av landet:\nI primärvården i Östergötland har man erfarenheter av att använda datorjournaler för bättre uppföljning. På en vårdcentral har man med forskare från universitetet utvecklat och prövat en ”elektronisk bokhylla”, som ett slags lokalt intranet, dvs ett eget litet internt internet för vårdcentralen.\nLandstinget i Sörmland har tagit ett samlat grepp och utvecklat ett vårdinformationssystem för både primärvård och sjukhusvård, i ett mycket nära samarbete med IBM.\nPå Danderyds sjukhus inför de det sjukhusjournalsystem som vid sidan BMS skördar de största framgångarna: Melior, som Siemens Nixdorf från början utvecklade i samarbete med sjukvården i Göteborg. Danderyd är först i världen med aktiva kort som säkerhetsnyckel.\nDatorstöd för det löpande, dagliga omvårdnadsarbetet är en gemensam nämnare för utvecklingsprojekt, med användare som berättar om sina erfarenheter i Enköping, Mölndal, Uppsala och Halland.\nI Bedside är en grundtanke att med bärbara datorer vid sängkanten hos patienterna både fånga och ha tillgång till data.\nBeakta är ett system för att följa och värdera patienternas behov av omvårdnad – det som kallas vårdtyngd.\nKommunikationen mellan sjukvården och kommunens äldreomsorg är en av de svagaste länkarna i flödes- och vårdkedjan. I Halland finns erfarenheter av hur man kan underlätta med hjälp av fax, personsökare och röstbrevlåda, och med ett datoriserat adressregister.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport119.pdf", "url": "https://www.teldok.net/vardkedjan-och-informationstekniken-erfarenheter-av-datorstod-for-sjukvardens-informationsfloder-teldok-rapport-nr-119/", "date": "1998-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195332id_/http://www.teldok.net/page/5/", "stamp": "20150106195332", "fetch_id": 931, "tags": [ "datorstöd", "Sågänger Johny", "sjukvården", "Utbult Mats" ], "categories": [ "1998", "Rapport", "Sågänger Johny", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Rapport 119" ], "pdfs": [ "f056e3820df288d82302dca3f9574d3909f65a9b20abc5625450b12a296799b3" ] }, { "id": "0dfae4fc10833f10", "title": "Den valbara tekniken. Teldok Rapport nr 112", "body": "”Någon gång i slutet av 1800-talet, hävdar Michael Piore och Charles Sabel, träffade vi ett val. Hantverkets skräddarsydda produkter började försvinna för att ersättas av massproducerade. En massproduktion som gav låga priser som var en förutsättning för masskonsumtion.\nVem träffade detta val? Naturligtvis ingen enskild person eller organisation. Det var en sammanhängande mekanism, en utveckling där ekonomi, beteenden, teknisk uppfinningsrikedom på något sätt var kopplade till varandra.\nSå fick vi Taylorism och Fordism: löpande band för att kunna producera ännu billigare, standardisering av komponenter för att det inte skulle behövas någon hantverksmässig anpassning från det ena producerade exemplaret till det andra. Dessa exemplar blev också lika, standardiserade. Så fick vi inlärningskurvor, F W Taylors ”one best solution”, en enda rätt lösning, tekniskt och ekonomiskt, och vi fick storskalighetens ekonomi.”\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport112.pdf", "url": "https://www.teldok.net/den-valbara-tekniken-teldok-rapport-nr-112/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195341id_/http://www.teldok.net/page/7/", "stamp": "20150106195341", "fetch_id": 939, "tags": [ "framtida forskning", "innovation", "teknikutveckling", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1997", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 112" ], "pdfs": [ "b1b501e4abcce65d695adbb070998ea7ea1725e63f7d4101400a60e35d9719b0" ] }, { "id": "ad2cc011d47e2695", "title": "IT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige. Teldok Rapport nr 113", "body": "”I den föreliggande rapporten är fokus på tjänsterna, inte på organisationsformen. Carl-Öije har därför gjort en bred genomgång av användning av nät och databaser i Sverige. Detta tilldrar sig stort intresse i många sammanhang, bl a i regeringskansliet, IT-kommissionen, Toppledarforum och de kommuner, landsting och statliga myndigheter där man numera kommit igång att ge elektronisk service. Även Riksdagen har i slutet av 1996 inlett en omfattande distribution av samhällsinformation, men det behandlas inte i Carl-Öijes rapport.\nEn av Carl-Öijes slutsatser är något alarmerande. Trots alla ambitioner och möjligheter är det en mycket liten andel allmänt samhällsintresserade som utnyttjar de interaktiva möjligheterna. Han räknar med att 1 500 personer vid sidan om partimedlemmar är med i partiernas BBS-er. Han räknar också med att Internet kommer att kommersialiseras alltmer de kommande åren, och det behövs ”demokratiska frizoner” på Internet i Sverige, där samhällsinformationen och samhällsdebatten kan hållas igång, utanför den dominerande kommersiella delen. … Om vi inte lyckas skapa dessa möjligheter, säger Carl-Öije, kommer nätanvändningen att bidra ytterligare till uppdelning i A- och B-lag i samhället.\nAllt fler människor har nu möjlighet att använda datanäten, både hemma och på jobbet. Läs Carl-Öije Segerlunds rapport, leta upp sidorna på Internet och i BBS-er, och studera själv hur denna teknik kan användas för samhällsservice, demokrati och folkbildning. Visst har det gått fort på de två–tre år, innan vilka nästan inget av detta fanns!”\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport113.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-for-samhallsservice-demokrati-och-folkbildning-i-sverige-teldok-rapport-nr-113/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195341id_/http://www.teldok.net/page/7/", "stamp": "20150106195341", "fetch_id": 939, "tags": [ "medborgarkontor", "samhällsinformation", "samhällsservice", "Segerlund Carl- Öije" ], "categories": [ "1997", "Rapport", "Segerlund Carl- Öije" ], "reports": [ "Rapport 113" ], "pdfs": [ "de8d1ce2d2cc03c4077bbc37c8c532fdc2cb92fa3998201f2c56db406da24768" ] }, { "id": "36927711875efa26", "title": "IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv. Teldok Rapport nr 117", "body": "Hur blir människans situation i den framtida IT-världen? Vilka alternativ finns och vilka olika vägar kan utvecklingen komma att ta? Vad kan – och behöver – göras för att länka utvecklingen i rätta fåror?. Detta var några av de frågor som ett antal experter diskuterade i i rundabordssamtal under ledning av professor Lennart Lennerlöf. Samtalet har sedan resulterat i skriften IT i arbetsliv och samhälle, vilken presenterades i ett seminarium den 21 januari.\nUnder rubriken Telematik 2001 tar VINNOVA (f d KFB) och Teldok upp frågor som rör vårt framtida IT-samhälle. I ett antal skrifter pekar experter på de förändringar som kan väntas för hushållen och näringslivet i den framtida IT-användningen. Vid ett seminarium den 21 januari 1998 presenterade professor Lennart Lennerlöf rapporten IT i arbetsliv och samhälle. Urban Karlström, VINNOVA (f d KFB)s generaldirektör och Bertil Thorngren, ordförande i TELDOK Redaktionskomtté redogjorde för programmet Telematik 2001.\nSkriften IT i arbetsliv och samhälle är frukten av ett rundabordssamtal som leddes av professor Lennart Lennerlöf och där deltagarna alla var personer med kvalificerad erfarenhet av framtidsinriktad forskning och utveckling. Skriften tar upp frågor som: Hur blir människornas situation i den framtida IT-världen? Vilka är möjligheterna att våra efterlevande får uppleva en skön, ny värld – och vilka är riskerna för motsatsen? Och vad kan göras – av oss, av våra politiker och andra beslutsfattare, av alla berörda – för att länka utvecklingen i rätt riktning?\nProgrammet Telematik 2001, som också presenterades vid seminariet, har tillkommit för studier av tidiga användare och användningsområden som redan i dag kan ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen i riktning mot informations- och kunskapssamhället. Inom programmet pågår dels projekt som rör IT och hushållen respektive IT i näringslivet, dels projekt som dokumenterar diskussioner ”för och emot informationssamhället” i lättillgängliga skrifter. Totalt ett dussin rapporter eller småskrifter förväntas bli utgivna under åren 1997–1998.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport117.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-i-arbetsliv-och-samhalle-ett-rundabordssamtal-med-manskliga-perspektiv-teldok-rapport-nr-117/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195341id_/http://www.teldok.net/page/7/", "stamp": "20150106195341", "fetch_id": 939, "tags": [ "Ehn Pelle", "Ericsson Bernt", "Ingelstam Lars", "Lennerlöv Lennart", "Westander Gunilla" ], "categories": [ "1997", "Ehn Pelle", "Ericsson Bernt", "Ingelstam Lars", "Lennerlöv Lennart", "Rapport", "Westander Gunilla" ], "reports": [ "Rapport 117" ], "pdfs": [ "273e27fa561ffab03f0530e7fe1931d5220fd76f8d4409e348c3d116daf0df68" ] }, { "id": "23e52761b5d5b765", "title": "IT-Reflexer av det mänskliga. Teldok Via 29", "body": "Innehåll: En bred beskrivning av hur IT ger nya infallsvinklar på människans sätt att tänka, ställer frågor kring vad intelligens, liv och kreativitet egentligen är samt hur vi kan se utvecklingen av nya intellektuella tekniker. Vidare ingår mer näraliggande skildringar av hur ekonomiska villkor och strukturer liksom mer allmänna politiska sådana tycks påverkas av IT-utvecklingen.\nMetod: Omfattande litteraturstudier.\nAvsändare: Bengt-Arne Vedin är verksam inom framtidsstudier, innovationsforskning och IT, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.\nMottagare: Den som vill får idéer, kanske till debatt och forskning, om de vidare innebörderna av IT.\nGrad av analys: Så långt dagens kunskapsläge tillåter vilket innebär ett antal öppna frågor, t ex kring framtida elektroniska marknader.\nTäckning: Täcker ett stort fält och är därmed inte alltid så djupgående eller detaljinriktad.\nDatumstämpel: December 1997.\nNyhetsvärde: Ovanlig sammanställning just genom sin bredd.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via29.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-reflexer-av-det-manskliga-teldok-via-29/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195341id_/http://www.teldok.net/page/7/", "stamp": "20150106195341", "fetch_id": 939, "tags": [ "innovationer", "nyföretagande", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1997", "Vedin Bengt-Arne", "Via" ], "reports": [ "Via 29" ], "pdfs": [ "adcda7f2218bd3de7a6c8bae407558f161d8dca0a44f6ae824e9f30807493d6d" ] }, { "id": "d73c52f82b59b7a1", "title": "IT-visioner i verkligheten. Teldok Rapport nr 111", "body": "”De ca 20 Demotelprojekt som ligger till grund för rapporten förankrar ett antal IT-visioner i en verklighet som präglas av vitt skilda verksamheter inom helt olika företag, organisationer och branscher. En del av projekten är helt och hållet genomförda, medan andra är på väg att förverkligas. Samtliga bygger på IT-lösningar som är kommersiellt tillgängliga. Oavsett vilket utvecklingsstadium varje enskilt projekt befinner sig i, är det helheten när det gäller problem och behov, lösningar och möjligheter som diskuteras i rapporten. Det dagsaktuella projektläget lämnas oftast åt sidan, eftersom sådan information snabbt kan bli inaktuell.\n… de behov som speglas är långt i från alltid branschspecifika, om man ser lite under ytan. Än mindre är IT-lösningarna branschspecifika. Därför är rapporten … upplagd som en essäsamling med idédiskussioner kring ett antal teman, som de flesta företag och organisationer kan ha behov av att begrunda:\nFöretag och organisationer i nätverk\nDistansarbete och mobilitet\nService och kundstöd\nElektroniska marknadsplatser och interaktivt säljstöd\nInteraktiva, individuella massmedier\nKompetensutveckling och utbildning”\nTELDOK Rapport 111: IT-visioner i verkligheten är en bred rapport. Den handlar inte om en viss typ av bransch/ verksamhet, en viss typ av företag eller en viss typ av IT-lösningar. Den speglar helt enkelt Demotelprogrammets bredd.\nInom Demotelprogrammet utvecklar Telia IT-lösningar tillsammans med kunder och andra intressenter. Projekten inom Demotel bygger främst på teknik som redan är kommersiellt tillgänglig, men där det finns behov av att utveckla fler eller nya användningsområden.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport111.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-visioner-i-verkligheten-teldok-rapport-nr-111/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195341id_/http://www.teldok.net/page/7/", "stamp": "20150106195341", "fetch_id": 939, "tags": [ "DEMOTEL-projekt", "interaktiva media", "IT-visioner", "Logistik", "MOBITEX", "Stjernqvist Inger" ], "categories": [ "1997", "Rapport", "Stjernqvist Inger" ], "reports": [ "Rapport 111" ], "pdfs": [ "b9f40ea4c245e1752858abc0c2ac089b1293f0c5381f049f5355d5af1b1d98a6" ] }, { "id": "44efb99d436fb861", "title": "IT-visions at work. Teldok Rapport nr 111", "body": "IT—Visions at work is the English-language version of TELDOK Rapport 111: IT-visioner i verkligheten, authored by Ms Inger Stjernqvist of Asterisk* Information (voice: +46 8 441 0463 , FAX +46 8 651 9091), documenting some twenty selected Demotel projects, run by Telia Promotor and partners in Swedish industry to showcase how IT can be put to productive use. (Demotel projects rely on available technology but involve new types of applications.)\nMirroring the breadth of the Demotel applications, the report is broadly based and covers several technologies as well as industries. The most interesting aspect of technological development, the author argues, probably is how the use of IT develops, rather than the technology in itself.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport111e.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-visions-at-work-teldok-rapport-nr-111/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195341id_/http://www.teldok.net/page/7/", "stamp": "20150106195341", "fetch_id": 939, "tags": [ "DEMOTEL-project", "English", "interactive media", "IT-visions", "logistics", "MOBITEX", "Stjernqvist Inger" ], "categories": [ "1997", "English", "Rapport", "Stjernqvist Inger" ], "reports": [ "Rapport 111" ], "pdfs": [ "ddf57bc227f74734efa66e5e4a1c0a9474002ac28e5b5ffacb6576695872f7e4" ] }, { "id": "65a8ab39bd5f9cfb", "title": "Internetanvändningen i Sveriges befolkning. Teldok Rapport nr 115", "body": "TELDOK Rapport 115: Internetanvändningen i Sveriges befolkning har skrivits för TELDOK av Torsten Österman och Joachim Timander, FSI, som genomfört och redovisar unika mätningar under lång tid av svenskarnas teknikintresse och teknikinnehav, sedan ett par år också ”surfande” och ”mejlande”.\nTorsten Österman och Joachim Timander skriver bl a (det fetstilta har markerats av TELDOK):\nFSI:s databank har genom … kontinuerliga mätningar kunnat förses med uppgifter om användningen av Internet i stort sett ända från dess begynnelse. I diagrammet ser vi att andelen Internet-användare (surfar eller använder e-post) är blygsamma 2–3% av befolkningen i början av 1995. Utvecklingen har därefter varit tämligen snabb och i slutet av 1996 har andelen användare ökat till över var tionde invånare. Detta innebär att en ökning med över 500% ägt rum sedan mätningarnas början.\n… Det var i april/maj 1995 drygt 150 000 personer som regelbundet använde sig av Internet. Denna siffra är i mars 1997 ca 800 000. Det finns inga tecken på att utvecklingen skulle vika av i dagsläget.\n… Exakt hur många Internetanvändare det finns idag vet vi inte riktigt. Detta beror bl a på att det är en smula oklart vad som skall menas med ”användare”. Att ha prövat Internet någon gång, kanske i samband med att en god vän demonstrerat det för en, skulle de flesta nog inte tycka var riktigt tillräckligt för att vara en ”användare”. Någon form av regelbundenhet måste nog till för att en användare skall anses vara definierad.\n… Våren 1997 finner vi … att andelen Internetanvändare knappast kan anses högre än omkring 25–30% för befolkningen i åldrarna 16–79 år. Andelen som använder Internet minst några gånger per vecka närmar sig 15%.\n… Ytterligare ca tio procent uppger att de har planer på eller direkt räknar med att faktiskt bli anslutna till Internet inom en nära framtid. Andelen användare är betydligt större än andelen med egna Internet-abonnemang. Våren 1997 uppger mer än var tionde i åldrarna 16–79 år att ett sådant abonnemang finns i deras hushåll. Hösten 1996 var motsvarande andel knappt 7%. Därutöver har många tillgång till Internet på sin arbetsplats. Abonnemangen tillväxer stadigt och antalet användare per abonnemang är flera. En allt tätare telefontrafik är alltså inte svår att förutse.\nI sammanhanget kan noteras att av dem som ännu inte själva använder Internet regelbundet, uppger 8% att det i hushållet och 18% att det på arbetet finns någon annan som använder Internet. Med ledning av dessa och andra uppgifter kan konstateras att 36% av dem i åldrarna 16–79 år lever i en tillvaro med regelbundna Internetanvändare – antingen genom att de själva, någon i deras hushåll eller bland arbetskamraterna regelbundet använder Internet. Ungefär hälften av dem som uppger att de använder Internet ”mer sällan” rapporterar att någon i deras omedelbara närhet (hushåll, arbete) är regelbunden användare.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport115.pdf", "url": "https://www.teldok.net/internetanvandningen-i-sveriges-befolkning-teldok-rapport-nr-115/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195339id_/http://www.teldok.net/page/6/", "stamp": "20150106195339", "fetch_id": 938, "tags": [ "CD-ROM", "Internet", "mobiltelefoni", "Österman Torsten", "Sverige", "Timander Joachim" ], "categories": [ "1997", "Österman Torsten", "Rapport", "Timander Joachim" ], "reports": [ "Rapport 115" ], "pdfs": [ "bd57a491f9bcd3c36a8fbdea17ec0c58cdc9e8535fe2ae3e99426f43a69e691a" ] }, { "id": "913f3d592b5f81b3", "title": "Singapore-livet på den intelligenta ön. Teldok Rapport nr 114", "body": "TELDOK Rapport 114: Singapore – livet på den intelligenta ön är en reserapport redigerad av frilansjournalisten Lars Malmström, Byline AB (tel 08 660 0722 ). (Lasse redigerar bl a IMITs kvartalsblad Management of Technology, vilket skickas till alla TELDOKs 5 000 adressater.)\nTELDOK genomförde en resa till stadsstaten Singapore i slutet av november 1996 för att studera framväxten och betydelsen av de satsningar på breddad användning av informationsteknik som görs på ”den intelligenta ön”. Detta är den rapport som dokumenterar resan, med beskrivningar av de olika studieobjekten (några också i grannlandet Malaysia) och med resedeltagarnas intryck och reflektioner.\nVarför Singapore? Den intelligenta ön, är ett internationellt uppmärksammat exempel på planerad, visionerad och nästan frambesvärjd IT-användning. Hela samhället har omvandlats så kraftfullt under de senaste decennierna att Singapore för länge sedan passerat länderna i Gamla världen ifråga om materiell levnadsstandard; och nu har turen kommit till satsningar på informationsteknik. Singapores ledare och myndigheter har talat om att planera och investera fram en enhetlig och integrerad IT-kultur, IT-kunnig arbetskraft, sofistikerad telekommunikationsmiljö och i övrigt en infrastruktur som är anpassad till nationell informationspolicy.\nMot denna bakgrund är det förstås naturligt att TELDOK ville få en möjlighet att studera, på ort och ställe, och rapportera hur realistiska och hur uppfyllda Singapores målsättningar för IT-satsningarna förefaller vara. Ambitionen med TELDOKs resa var att ta reda på\nVilka konkreta resultat/effekter vill man uppnå med hjälp av IT?\nVilka resultat har man uppnått under den inledande fyraårsperioden relativt de uppställda målen?\nVad har IT-satsningarna inneburit i praktiken för kommunikation, handel, transport och finans?\nVad har IT-satsningarna inneburit för den offentliga sektorn: i administrationen, i utbildningsväsendet?\nHar livet förändrats för den enskilde medborgaren?\nVad kan vi i Sverige lära av Singapore?\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport114.pdf", "url": "https://www.teldok.net/singapore-livet-pa-den-intelligenta-on-teldok-rapport-nr-114/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195341id_/http://www.teldok.net/page/7/", "stamp": "20150106195341", "fetch_id": 939, "tags": [ "Axelsson Göran", "Benno Joachim", "Frejhagen Birgitta", "Holmlöv PG", "Karlstedt Anna", "Lindencrona Eva", "Malaysia", "Malmström Lars", "Qwerin Agneta", "Rapp Birger", "Rilegård Hagge", "Singapore", "Thorén Stefan" ], "categories": [ "1997", "Axelsson Göran", "Benno Joachim", "Frejhagen Birgitta", "Holmlöv PG", "Karlstedt Anna", "Lindencrona Eva", "Malmström Lars", "Qwerin Agneta", "Rapp Birger", "Rapport", "Rilegård Hagge", "Thorén Stefan" ], "reports": [ "Rapport 114" ], "pdfs": [ "2fa9997b712004b2099788c2ffaac9642443fa2d2d0438255ca3d4c3a6466943" ] }, { "id": "664ef1905c0e035f", "title": "Smarta kort. Den smartaste lösningen. Teldok Info nr 17", "body": "TELDOK-Info 17: Smarta kort – den smartaste lösningen? är en lättläst översikt baserad på intervjuer och materialinsamling gjord av frilansjournalisten Ulla-Karin Höynä i Stockholm. (En del av hennes slutsatser och beskrivningar har tidigare publicerats i Dagens Nyheter.)\nSmarta kort är en fransk uppfinning. De största kortföretagen är också koncentrerade till Frankrike. Roland Moreno, det smarta kortets upphovsman, tänkte sig säkrare bankkort när han tog patent på smarta kort för 23 år sedan. Men den första och största tillämpningen var telefonkorten, som började säljas 1985 i Frankrike.\nI såväl Frankrike som Tyskland uppgår försäljningen av smarta telefonkort till ca 120 miljoner varje år. I världen finns också 30 miljoner GSM-telefoner med varsitt smart kort. Bankkorten är den näst största tillämpningen; och om några år har förmodligen alla bankkort ett chip.\nSmarta kort – också kallade ”aktiva kort” – innehåller förstås ”intelligens”, närmare bestämt i form av ett chip och en mikroprocessor. Mikroprocessorn gör att man kan programmera kortet; processorns minneskapacitet avgör hur många applikationer som får plats. Det smarta kortets minne nås bara av mikroprocessorn och detta ger hög säkerhet.\nDet smarta kortet går att programmera med ett antal uppgifter så att det kan utföra olika operationer. Det kan till exempel fungera som: en elektronisk portmonnä, buss- eller flygbiljett, ett hälsokort med olika medicinska uppgifter, ett elektroniskt ID-kort, ett smart bankkort, ett telefonkort, ett tjänstekort, för att samla lojalitetspoäng… De flesta smarta kort är personliga, dvs de måste ”personaliseras” och används med PIN-koder, utom de elektroniska portmonnäerna och telefonkorten.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info17.pdf", "url": "https://www.teldok.net/smarta-kort-den-smartaste-losningen-teldok-info-nr-17/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195341id_/http://www.teldok.net/page/7/", "stamp": "20150106195341", "fetch_id": 939, "tags": [ "betalningsmedel", "elektronisk handel", "Höynä Ulla-Karin", "identitetskort", "kollektivtrafik", "kontaktlösa kort", "SIM-kort", "TV-kort" ], "categories": [ "1997", "Höynä Ulla-Karin", "Info" ], "reports": [ "Info 17" ], "pdfs": [ "f1213d5805b9a87810380ec56b70838390e0bb7bfc8e726c1de4516bb29c50d8" ] }, { "id": "3d744f087c646ec6", "title": "Så byggdes en världsindustri. Entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni. Teldok Rapport Via nr 28", "body": "Bengt Mölleryd (som också skrivit TELDOK-Info 14: Mobila telekommunikationer – en handbok) är författare till Via TELDOK 28: Så byggdes en världsindustri – entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni. Boken bygger på Bengt Mölleryds licentiatavhandling från Handelshögskolan i Stockholm.\n” Det är ingen överdrift att påstå att mobiltelefonin givit upphov till en enorm marknad i Sverige, och att mobiltelefoni utvecklats till att bli en av de viktigaste sektorerna i svenskt näringsliv. Tidningarna är dagligen fyllda med annonser för mobiltelefoner och artiklar om mobiltelefoni. Hur kan det komma sig att Sverige hamnat i täten av mobiltelefoniutvecklingen? Vad ligger bakom att flera svenska företag blivit ledande inom mobiltelefonibranschen? Och varför har just Sverige störst spridning av mobiltelefoner? ”\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via28.pdf", "url": "https://www.teldok.net/sa-byggdes-en-varldsindustri-entreprenorskapets-betydelse-for-svensk-mobiltelefoni-teldok-rapport-via-nr-28/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195341id_/http://www.teldok.net/page/7/", "stamp": "20150106195341", "fetch_id": 939, "tags": [ "entrepenörskap", "Europa", "mobiltelefoni", "Mölleryd Bengt", "Norden", "Sverige", "USA" ], "categories": [ "1997", "Mölleryd Bengt", "Via" ], "reports": [ "Via 28" ], "pdfs": [ "b276b70e4accb0c696d608ccd8f930fccec605deadccc885e408002923d97392" ] }, { "id": "12911c6341967e4d", "title": "The TELDOK Yearbook 1997. Teldok rapport nr 116", "body": "In a world such as ours, shock-full of change, development, and uncertainty, it feels smug to hold on to something substantial, especially if this can serve as a guidance and reference. The TELDOK Yearbook 1997, published – probably for the last time in print – in January 1998, is such a substantial beacon: more than four hundred pages filled with graphs and tables, factoids and fact sheets, introductions and backgrounds, covering the immediate past and the probable future of information technology, computers and telecom.\nThe TELDOK Yearbook 1997 sets out to ”define Sweden’s place in an even more complex telecommunications and information technology world, in the information society, and to put (Sweden) firmly on the international IST map”, and in particular to present the data and insights ”from a user’s perspective”. Figures and graphs are amply employed to compare Sweden to other nations of the western world in terms of IT stock and usage, and to depict the IT penetration and use among the nine million Swedes.\nA great variety of sources have been drawn on to present data that sometimes appear to be dazzling in quite different ways. Ms Gull-May Holst, always the Editor of the Yearbook, has come to rely heavily on Statistics Sweden, the OECD, the EITO Task Force, the UK DTI, and the ITU, but also on masses of other findings, in print as well as on the web. Separate chapters present reference data on IT acronyms and organizations, telecom operators and equipment suppliers, IT publications and web sites of particular interest.\nAnd the net result? Quite impressive, according to the mail messages that keep arriving on Ms Holst’s doorstep. The leading Swedish morning paper Dagens Nyheter hails the TELDOK Yearbook 1997 as ”the most complete gathering of facts on telecommunications and IT in Sweden”, with data ”on everything from Internet usage to the number of industrial robots. Many statistics unfortunately are a few years old but the Yearbook works fine anyway thanks to the many descriptive articles”.\nRegretfully there is no chance of reporting in print happenings as fast as these develop in reality or on the web (as news media have discovered recently). For some of the areas covered in the Yearbook, sources more recent than a few years back simply are unavailable. ”More and more information sits on the WWW these days”, remarks Gull-May Holst. ”The Internet information devoted to IT and telecom already can be counted in millions of web pages.” This by the way also helps explain that some time has passed since the previous ”Yearbook” was published.\nThis is the sixth ”Yearbook” in ten years. Combined they contain sixteen hundred pages of graphs, tables, and text, all under the supervision of Ms Gull-May Holst, now with the small consultancy Metamatic AB.\nIt is unclear to Gull-May Holst how much of the enormous information overload on the web can be used in a print publication such as the TELDOK Yearbook. ”The amount of information steadily increases no matter how you try to measure it”, Ms Holst remarks, ”but public access steadily is decreasing.” Information and knowledge is being regulated, copyrighted, commercialized, or simply kept secret as markets have to be opened and competition grows even more global.\nAlready in 1996 the global information and communications technology market saw total revenues of USD 1,400 billion, a dazzling amount out of which telecom services accounted for 600 billion. Some projections are particularly steep – especially forecasts of e-commerce on the Internet. In hindsight one can readily see that PC sales in Sweden seems to slow down; that IT jobs are being out-sourced; and that the PC penetration correlates markedly with well-known characteristics such as age, gender, education, and income.\nSurely the reader will be flabbergasted not only by the height and slope of the curves in the graphs, or the sizes of the pies, but also by the blinding rate of change. Says Dr Bertil Thorngren, Chairperson of the TELDOK Editorial Committee, with Telia Research and now a professor with the Center for Information and Communications Research at the Stockholm School of Economics: ”You simply cannot issue Yearbooks such as this anymore. We will have to go for a combination of print and web-based publishing.”\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport116.pdf", "url": "https://www.teldok.net/the-teldok-yearbook-1997-teldok-rapport-nr-116/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195343id_/http://www.teldok.net/page/8/", "stamp": "20150106195343", "fetch_id": 940, "tags": [ "English", "Holst Gull-May", "international comparisons", "statistics" ], "categories": [ "1998", "English", "Holst Gull-May", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 116" ], "pdfs": [ "ad4f9d7387c9d110d85e1e0d52b154d93b716a490a58d17d6ced847350669a54" ] }, { "id": "e239f0b5e949f9c1", "title": "The building of a World Industry. Teldok Via nr 28", "body": "It is hard to find places on earth shaped more by mobile communications than the Nordic countries. The penetration of mobile phones, on a country basis, is the highest in the world in Finland, Norway, and Sweden. Swedish and Finnish corporations lead in the area of developing phones and systems for mobile communications. Who planned this? Well, nobody did; and noone realle foresaw it. It just happened; and this report outlines the rocky and winding road to world leadership.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via28e.pdf", "url": "https://www.teldok.net/the-building-of-a-world-industry-teldok-via-nr-28/", "date": "1997-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195341id_/http://www.teldok.net/page/7/", "stamp": "20150106195341", "fetch_id": 939, "tags": [ "English", "entrepeneurship", "Europe", "mobiltelephony", "Mölleryd Bengt", "Nordics", "Sweden", "USA" ], "categories": [ "1997", "English", "Mölleryd Bengt", "Via" ], "reports": [ "Via 28" ], "pdfs": [ "b7ca813dd187f397d92476f68b10bb19c373285e95cbe4aff642c305404803ae" ] }, { "id": "1a403e170f1457d5", "title": "Att utnyttja den nya friheten i tid och rum. En liten skrift om flexibelt arbete. Teldok Info nr 16", "body": "Innehåll: Sammanfattande skrift om flexibelt arbete, bygger bl a på författarens Teldok Rapport 101 ”20 sekunder till jobbet”.\nMetod: Journalistisk och lättillgänglig ”handbok” eller ”bruksanvisning” med fördelar, fallgropar, etc.\nAvsändare: Författaren är forskare och konsult, bl a anlitad av EU-kommissionen.\nMottagare: Den som söker en lättillgänglig introduktion till begrepp, problem och möjligheter vad gäller ”distansarbete”.\nGrad av analys: Översikt, av utrymmesskäl utan stort djup men med ett antal figurer och citat som återspeglar underliggande komplexitet.\nTäckning: Författaren har god överblick och djupa kunskaper.\nDatumstämpel: Oktober 1996.\nNyhetsvärde: Just lättillgängligheten och översikten.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info16.pdf", "url": "https://www.teldok.net/att-utnyttja-den-nya-friheten-i-tid-och-rum-en-liten-skrift-om-flexibelt-arbete-teldok-info-nr-16/", "date": "1996-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195343id_/http://www.teldok.net/page/8/", "stamp": "20150106195343", "fetch_id": 940, "tags": [ "distansarbete", "flexibelt arbete", "Forsebäck Lennart" ], "categories": [ "1996", "Forsebäck Lennart", "Info" ], "reports": [ "Info 16" ], "pdfs": [ "96713f1f1e2f10efadd4fb6c40caf8230ee7cbc72610df23a74345a16c206732" ] }, { "id": "3e79c5d22e85f802", "title": "IT Myths. Teldok Rapport nr 94", "body": "Foreword\nThe Author’s Preface\nIT Myths Revisited\nExecutive Summary\nA Summary of the Myths\nThe System behind the Myths\nMore Pictures, Definitions in Conflict?\nThe Mythical Dagobert is Far from the Truth\nThe Needs of Power Holders—and Other Mechanisms?\nSeveral Levels, Different Complexities\nOf Memes And Men\n”Distance” is ”Good”\nThe 15 Myths (Myth #1—Myth #15)\nMyths, Memes—How to View Humans?\nUnderlying Circles of Motives?\nMemomes are Few and General\nIn Whose Interest?\nConclusions—About the Image of Man?\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport94.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-myths-teldok-rapport-nr-94/", "date": "1996-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195343id_/http://www.teldok.net/page/8/", "stamp": "20150106195343", "fetch_id": 940, "tags": [ "English", "extrapolations", "IT-investments", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1996", "English", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 94" ], "pdfs": [ "eb483d93ff1c35883a4213c7202a25638539b46f9ad73baf35350aec63df2f7f" ] }, { "id": "d5ae9e566c7fa5fd", "title": "IT – några skolexempel från Mittnorrland. Teldok Rapport nr 108", "body": "Innehåll: Beskriver IT-utnyttjande i ett antal skolor ­ grundskola och gymnasium ­ i Hälsingland, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen. Det är skolor som ingår i utvecklingsverksamhet med IT i skolan.\nMetod: Systematisk beskrivning med särkild tonvikt på pedagogisk granskning av de olika satsningarna.\nAvsändare: Arvid Höglund är verksam vid reklambyrån Tivoli , K-G Karlsso vid Mitthögskolan, båda arbetar inom MIC som skall stimulera IT-utvecklingen främst i två av Medelpads tre kommuner (Sundsvall och Timrå).\nMottagare: Alla med intresse av att följa vilka erfarenheter som finns av IT i svenska skolor.\nGrad av analys: Projekten är ganska olika, liksom skolorna (en t ex mycket liten). Eftersom elva skolor aldrig kan bli statistik är dels den pedagogiska genomgången, dels projekten ställda mot varandra en god grund för diskussion och slutsatser ­ delvis lämnat åt läsaren.\nTäckning: Snarast geografisk och tidsbestämd, mitten av 1996.\nDatumstämpel: Färdigställd till i september 1996.\nNyhetsvärde: Aktuell och bred belysning av ett viktigt område i snabb förändring.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport108.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-nagra-skolexempel-fran-mittnorrland-teldok-rapport-nr-108/", "date": "1996-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195343id_/http://www.teldok.net/page/8/", "stamp": "20150106195343", "fetch_id": 940, "tags": [ "Höglund Arvid", "Karlsson K-G", "pedagogik", "Sundsvall", "Timrå" ], "categories": [ "1996", "Höglund Arvid", "Karlsson K-G", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 108" ], "pdfs": [ "7ef6b418e47fdaaf1ebc18ee5acd0b94e7104d0dcbd034f8a21eb81c1521cb42" ] }, { "id": "17f579e47b4bb5f7", "title": "IT-företag i samverkan. Nätverk för bättre affärer. Teldok Rapport nr 109", "body": "I sitt förord skriver författarna:\nFörutsättningarna för IT-företagen i Sverige förändras snabbt. Både vad som efterfrågas och vad som erbjuds. Marknaden för branschens produkter växer snabbare än för någon annan bransch. Trots detta svarar svenska IT-företag i allt mindre utsträckning mot denna ökande efterfrågan, vilket bl a kan avläsas i ett växande handelsunderskott för IT-produkter. Efterfrågan utvecklas också mot att bli bredare och mer sammansatt samtidigt som företagen tenderar att bli smalare, mer ”nischade”. Tekniken blir mer modulär och medger i högre grad komponentbaserade lösningar vilket underlättar att motsvara behoven av mer komplexa, ”kundorienterade” helhetslösningar. Produkternas livslängd sjunker och kunskapsinnehållet ökar.\nVilka krav ställer detta på företagen? Vad måste företagen klara för att överleva och ännu hellre växa? Vilka strategier, förhållningssätt och handlande svarar mot de krav omständigheterna ställer?\nKan nya och effektiva former av samverkan mellan små IT-företag vara en god strategi för att bättre kunna svara mot en ökande, mer komplex och bredare efterfrågan och andra förändrade betingelser för IT-branschen?\nDet var rapportens utgångspunkter och frågeställningar. Syftet med rapporten blev att söka gå bakom branschstatistik och övergripande beskrivningar genom att ta del av de enskilda företagarnas erfarenheter – söka beskriva de förhållanden företagen existerar under och vilka krav och möjligheter dessa förhållanden erbjuder. De företag vi intervjuat är ReadSoft AB, Trio Information Systems AB, IAR Systems AB, DataSvar Support AB, Collega och PC/Fax-gruppen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport109.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-foretag-i-samverkan-natverk-for-battre-affarer-teldok-rapport-nr-109/", "date": "1996-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195346id_/http://www.teldok.net/page/9/", "stamp": "20150106195346", "fetch_id": 941, "tags": [ "Berg Anders", "Johannesson Christina", "Kempinsky Peter", "Nätverk", "systemleverantörer" ], "categories": [ "1996", "Berg Anders", "Johannesson Christina", "Kempinsky Peter", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 109" ], "pdfs": [ "c941818b24fabdf2f0c0a4b98dead6e717f918979e2be6b5c5971c65bd8f1a92" ] }, { "id": "a8a8b8f38500aaf1", "title": "IT-kultur. Användare och värderingar. Teldok Via nr 26", "body": "Innehåll: En beskrivning av IT-tillämpningar och anslutande motiv, värderingar, system, delvis styrande för IT, delvis också påverkade av denna eller av förväntningar om betydelsen av information och kunskap.\nMetod: Beskrivningar dels genom egna besök dels via andra källors; journalistisk och impressionistisk essäistik.\nAvsändare: Tommy Lundtofte är utvecklingskonsult och medarbetare i tidigare TELDOK-skrifter.\nMottagare: Den som söker en bred överblick kring värderingar och attityder samt reaktioner i förhållande till IT.\nGrad av analys: Översiktlig och i betydande utsträckning via valda citat.\nTäckning: Irrelevant begrepp för denna typ av ansats.\nDatumstämpel: Utgiven november 1996.\nNyhetsvärde: Ovanlig, kanske unik infallsvinkel.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via26.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-kultur-anvandare-och-varderingar-teldok-via-nr-26/", "date": "1996-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195343id_/http://www.teldok.net/page/8/", "stamp": "20150106195343", "fetch_id": 940, "tags": [ "attityder", "IT-tillämpningar", "Lundtofte Tommy", "motiv", "värderingar" ], "categories": [ "1996", "Lundtofte Tommy", "Via" ], "reports": [ "Via 26" ], "pdfs": [ "490a16f0a216273095d4cf04951d10c56ab704dd1dd305f6332919d9f7f6519d" ] }, { "id": "e3f0c770e7a9e035", "title": "Informationsteknik för resurssnåla företag. Teldok Rapport nr 110", "body": "TELDOK Rapport 110: Informationsteknik för resurssnål logistik har skrivits av Magnus Swahn, ASG Transport Development, som beskriver ämnet och utgångspunkten så här:\nOm svensk industri ska bibehålla sin internationella konkurrenskraft är logistikens fortsatta utveckling ett måste. Effektiv logistik är och kommer att vara en viktig framgångsfaktor i synnerhet med tanke på Sveriges geografiska läge. Enligt en undersökning utförd av företaget AT Kearney är den genomsnittliga logistikkostnaden för svenska företag 14,7% av omsättningen. De bästa företagen i Europa och Sverige har en logistikkostnad på endast 6,5% av omsättningen. Behovet av att aktivt utveckla transport och logistik är således viktigt. Utvecklingen av logistiken kommer att accelerera med syftet att sänka kostnader, minska miljöpåverkan samt höja kvaliteten. Dessa tre mål kan och måste uppnås samtidigt.\nAtt nå framgång och samtidigt utvecklas mot en bättre framtid är något alla företagsledare önskar för sitt företag. Vägen till framgång är dock allt annat än rät, snarare lång och mödosam där vägen är målet. Nyckeln till framgång borde egentligen skrivas i pluralis dvs nycklarna till framgång. Det finns inga kokböcker med färdigskrivna recept som enkelt beskriver hur långsiktig lönsamhet ska uppnås. Företagets strategi, organisation, medarbetare och teknikanvändning är något som måste utvecklas kontinuerligt och efter behoven.\nEtt exempel är utnyttjandet av IT, informationsteknik, vår tids stora modeord. Alla talar om det, men tyvärr är det få som behandlar IT som en del av den verksamhet där informationstekniken används. Det må vara i offentlig verksamhet eller i det privata näringslivet. I debatten framställs IT ofta som en allena frälsare för en bättre framtid. Inte nog med att IT omnämns i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Det är också ett begrepp som är mycket vagt definierat och betyder en rad olika saker beroende på vem som gör definitionen. IT beskrivs som en teknik i särställning när den i själva verket är helt beroende av annan teknik och människor som ska använda informationen som sammanställts med hjälp av IT. Vikten av samspel mellan IT, människa samt övrig teknik är något som måste beaktas. IT är i huvudsak till för att ge stöd till mänskliga beslut eller för att kontrollera processer som utförs av annan teknik, och IT bör därför betraktas som en viktig ingrediens i ett företags framgångsrecept.\nDenna rapport syftar till att visa det strategiskt viktiga med informationsteknik inom logistiktillämpningar. Vidare försöker rapporten lägga fast vissa grundläggande definitioner på IT och logistik samt visa de drivkrafter och vinster som uppnåtts tack vare IT i logistiktillämpningar. Till skillnad från tidigare TELDOK-rapporter som huvudsakligen är baserade på praktiska färska erfarenheter utgör denna rapport en litteraturstudie med summering av vissa tidigare TELDOK-rapporter och annan litteratur. Underlaget är därmed från olika tidpunkter, vilket gör att vissa kostnadsuppgifter inte är direkt dagsfärska. Underlaget förändrar dock inte slutsatserna i sak.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport110.pdf", "url": "https://www.teldok.net/informationsteknik-for-resurssnala-foretag-teldok-rapport-nr-110/", "date": "1996-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195343id_/http://www.teldok.net/page/8/", "stamp": "20150106195343", "fetch_id": 940, "tags": [ "ASG", "Logistik", "miljöaspekter", "Swahn Magnus" ], "categories": [ "1996", "Rapport", "Swahn Magnus" ], "reports": [ "Rapport 110" ], "pdfs": [ "ed1c01a05b578c9f831c90f769e7f36e9085bcef78cc2e821b58f6dae5f7a0f9" ] }, { "id": "0b82b7460247d0a9", "title": "Nyttan av elektronisk affärskommunikation för småföretag. Erfarenheter från fem företag. Teldok Rapport nr 107", "body": "Innehåll: Fallbeskrivningar från fem företag med mycket olika förutsättningar utom att de delar egenskapen att alla är små, och att alla är framgångsrika. Analys utifrån vad som är gemensamt, jämförelser utifrån detta att de har så olika förutsättningar.\nMetod: Fallstudier på ett strukturerat sätt, där teknik, metoder, kostnader, framtidsperspektiv etc beskrivs för de fem företagen. Ett företag gjuter aluminiumdetaljer, ett säljer varor med låga varuvärden ­ suddgummin! ­, ett är en järnhandel, ett distribuerar vin och sprit och det femte erbjuder lager och transport. För de olika faktorerna görs en jämförelse mellan företagen.\nAvsändare: Författaren är konsult men med ett förflutet i Handelsprocedurrådet och är expert på EDI. Rapporten har tillkommit i nära samverkan med småföretagsorganisationen Företagarnas Riksorganisation.\nMottagare: Den som vill förstå effekterna av elektronisk kommunikation i direkt affärs\u001fverksamhet ­ vilket inte utesluter många skilda typer av service. Små företag har små marginaler för överlevnad vilket gör att slutsatser från dessa kan tillämpas brett. Ingår i TELDOKs Sverigeprogram.\nGrad av analys: Djupgående. Olika typer av elektroniska möjligheter beskriv i detalj och praktiskt. Analys- och slutsatsdelen av rapporten upptar dess huvudpart.\nTäckning: Fallstudier har alltid den begränsning som anges av valet av fall, dock att spännvidden av dess medger bredare indikationer och slutsatser, liksom författarens vida erfarenhetsbakgrund.\nDatumstämpel: Utgiven i juni 1996.\nNyhetsvärde: Inriktningen specifikt på småföretag; djupet i studier och analys.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport107.pdf", "url": "https://www.teldok.net/nyttan-av-elektronisk-affarskommunikation-for-smaforetag-erfarenheter-fran-fem-foretag-teldok-rapport-nr-107/", "date": "1996-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195343id_/http://www.teldok.net/page/8/", "stamp": "20150106195343", "fetch_id": 940, "tags": [ "affärskommunikation", "Fredholm Peter", "småföretag" ], "categories": [ "1996", "Fredholm Peter", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 107" ], "pdfs": [ "98ad4249adef908e0ee495f1243847bb8ef41daac1992ba63e56525f6eab00aa" ] }, { "id": "266e9d81a270738f", "title": "Resor i rum och tid. Teldok Rapport nr 105", "body": "Innehåll: TELDOK har över en period på mer än tio år arrangerat en rad studieresor i allmänhet till större och i vart ledande länder vad gäller tillämpning av IT. Varje resas studieprogram har naturligtvis fokuserat på sådant som vid tidpunkten för resan sågs som viktigt och aktuellt, ibland och delvis bundet till någon speciell satsning i det besökta landet. Åtskilliga industriländer har på detta sätt besökts inte en utan flera gånger. Denna rapport erbjuder en jämförelse dels över tiden, dels mellan länderna. Efterklokheten samlas i en analys.\nMetod: Forskarens jämförande reflektioner baserade på aktuell utveckling samt debatt, inte minst i de besökta länderna. Jämförelserna underbyggs av aktuell forskning.\nAvsändare: Författaren är innovationsforskare och ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och har deltagit i flertalet av de studieresor som utgör grundmaterialet till rapporten, ibland som ansvarig för besöksprogram, rapportering etc.\nMottagare: Den som vill förstå IT-utvecklingens historiska och framtida drivkrafter, förväntningar, praktiska ansatser, politiska och företagsmässiga satsningar.\nGrad av analys: Basen är naturligtvis i huvudsak begränsad av de länder och besök som genomförts liksom en tidsperiod från början av 80-talet. I övrigt finns såväl jämförande tabeller som djupare analys av förväntningar och utvecklingsmönster liksom förklaringsförsök till varför de senare ofta avviker från de förra.\nTäckning: BRD, Storbritannien, Nederländerna, Danmark, USA, Frankrike och Japan, i någon mån Canada. Tidsperiod: från början av 80-talet till 1995.\nDatumstämpel: Årsskiftet 1995/96.\nNyhetsvärde: En nutidshistorisk sammanfattning; analysförsöken.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport105.pdf", "url": "https://www.teldok.net/resor-i-rum-och-tid-teldok-rapport-nr-105/", "date": "1996-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195343id_/http://www.teldok.net/page/8/", "stamp": "20150106195343", "fetch_id": 940, "tags": [ "Danmark", "Frankrike", "Japan", "Nederländerna", "Tyskland", "UK", "USA", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1996", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 105" ], "pdfs": [ "73be72bca7c15802b56d3f94ce57b8a0455945f86522cb3a11762bb94e713880" ] }, { "id": "2f8657f3eba3014b", "title": "Teknik i butik. Informationsteknologi i svensk dagligvaruhandel. Teldok Rapport nr 106", "body": "Innehåll: Även dagligvarubutiker är på väg att datoriseras. Hela branschens sätt att organi\u001fsera sig och att arbeta förändras därmed. Fokus flyttas från fysiska varuflöden till flöden av information. – Denna utveckling, i såväl butiks- som grossistled, med hyllkantsetiketter, streckkoder och EDI som några av de nya ingredienserna, beskrivs och analyseras.\nMetod: Forskarens och konsultens mångskiftande beskrivning ­ i appendix finns branschstatistik; hos viktiga och typiska aktörer i olika led görs besök; liksom vägvisande pionjärer beskrivs.\nAvsändare: Författarna är forskare och konsulter med stor erfarenhet av området. De har även tidigare författat TELDOK-rapporter.\nMottagare: Var och en som vill informera sig om och förstå utvecklingen inom detalj\u001fhandel liksom grunden för förändringar inom logistik, försäljning och framtida marknads\u001fplatser över huvud taget. Ingår i TELDOKs Sverigeprogram.\nGrad av analys: Diskussion kring t ex affärslogik med viktiga observanda och slutsatser sammanfattade, kort och överskådligt.\nTäckning: När det gäller praktikfall är fokus på dagligvaruhandeln vilket innebär att speciella förhållanden i varierande andra detaljhandelsbranscher endast behandlas generellt.\nDatumstämpel: Utgiven juni 1996.\nNyhetsvärde: Aktuell inträngande analys och samtidigt översikt över ett aktuellt och snabbrörligt område.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport106.pdf", "url": "https://www.teldok.net/teknik-i-butik-informationsteknologi-i-svensk-dagligvaruhandel-teldok-rapport-nr-106/", "date": "1996-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195343id_/http://www.teldok.net/page/8/", "stamp": "20150106195343", "fetch_id": 940, "tags": [ "Bergendahls", "Budica", "Butik 90", "CA", "Cash Guard", "Dagab", "datakassor", "EDIFACT", "handburna terminaler", "KF", "kundkort", "PHS", "Rilegård Hagge", "samlastningscentraler", "självscanning", "streckkod", "Thorén Stefan" ], "categories": [ "1996", "Rapport", "Rilegård Hagge", "Thorén Stefan" ], "reports": [ "Rapport 106" ], "pdfs": [ "8229df3e877cc386a84a4fbb8557518448883460018b57470b275be46a5295b8" ] }, { "id": "dd45de837ff7bb43", "title": "Tulipanaros eller dagsslända? Telework i Europa vid 1990-talets slut. Teldok Via nr 27", "body": "Intresset för telework är stort i många länder, inte minst i EU. Man brukar ordna European Telework Week med evenemang på en rad platser. Det ledande arrangemanget år 1995 skedde i Rom, år 1996 i Wien och 1997 i Stockholm.\nLennart och Lilian har besökt konferenser under European Telework Week 1995 och samtalat både då och senare med en rad experter på området. En mångfacetterad bild av teleworking kommer fram. Den kan Du läsa om i ”Tulipanaros eller dagslända? Telework i Europa vid 1990-talets mitt”.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via27.pdf", "url": "https://www.teldok.net/tulipanaros-eller-dagsslanda-telework-i-europa-vid-1990-talets-slut-teldok-via-nr-27/", "date": "1996-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195343id_/http://www.teldok.net/page/8/", "stamp": "20150106195343", "fetch_id": 940, "tags": [ "distansarbete", "Europa", "Forsebäck Lennart", "Holloway Lilian", "USA" ], "categories": [ "1996", "Forsebäck Lennart", "Holloway Lilian", "Via" ], "reports": [ "Via 27" ], "pdfs": [ "e416722afd7c5f60fe4537a48dba17cfcff6eddfa842a408f204bb6c8574e4da" ] }, { "id": "de0767b92e4f69f2", "title": "Utan IT stannar marknaden. Teldok Rapport nr 104", "body": "Innehåll: En genomgång av hur informationsteknik utnyttjas på de finansiella marknaderna. Information är A och O, åskådliggjort av förbud mot insiderhandel, noggranna informationsregler på Börsen, etc ­ liksom av valutaspekulation och andra mer eller mindre globala marknader som drivs av IT med värdepapper som instrument. Men: de personliga kontakterna är alltfort viktiga.\nMetod: Ett initierat, detaljrikt reportage med Sverige i fokus.\nAvsändare: Bengt Carlsson är journalist på Dagens Nyheter (tidigare Affärsvärlden) och har samlat material för denna studie under en längre period.\nMottagare: Den som vill få en översikt över de olika verktyg, fenomen och problem som är förknippade med alla olika typer av informationsspridning och informationshandel på olika finansiella marknader. ­ Den som arbetar i den världen dagligdags har sannolikt mindre att hämta här.\nGrad av analys: Den initierade journalistens kritiska klarsyn, underbyggd med internationell kunskap.\nTäckning: Aktiehandel, penningmarknad, valutamarknad, derivat, Fondbörs och Optionsmarknaden samt informationshandeln i anknytning till dessa marknader. Här finns också kapitel om särskilda händelser samt om trender och framtider.\nDatumstämpel: Februari 1996.\nNyhetsvärde: Den aktuella, initierade översiktens.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport104.pdf", "url": "https://www.teldok.net/utan-it-stannar-marknaden-teldok-rapport-nr-104/", "date": "1996-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195346id_/http://www.teldok.net/page/9/", "stamp": "20150106195346", "fetch_id": 941, "tags": [ "Aktiemarknaden", "Carlsson Bengt", "Derivat", "OM", "OMX", "Programhandel", "Räntemarknaden", "SAX", "Valutamarknaden" ], "categories": [ "1996", "Carlsson Bengt", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 104" ], "pdfs": [ "83bddca25d521900442c9259b6ae5a827771dc9d72f92f0c855d9b7101c9cb73" ] }, { "id": "3112dfaa3f229086", "title": "20 seconds to work. Home-based telework. Teldok Report nr 101", "body": "Contents: A comprehensive description of telework framework, conditions, and actual practice, concentrating on home-based telework, not as overtime, not even for those working from home exclusively, but when there is also a ”workplace at work” while telework still occupies a substantial part of the week. The ”practice” consists of ten individuals and their families, representing employees of corporations as well as in the public sector. ”Comprehensive” stands for a primer on definitions; facts and figures as to what is known of particular Swedish preconditions and the potential and actual volume of telework in Sweden and in the world; down-to-earth problems and challenges; start-up issues; laws, labor market agreements, and telework related forecasts. A detailed economic analysis is provided, and the teleworking Swedish Minister of Labor has submitted to a thorough interview.\nMethod: Those ten teleworking individuals and their families were interviewed. A voluminous background material has been compiled, including laws and regulations, experience reports, studies and discussions as told directly by experts and decision-makers as well as in written or printed reports, research studies, statistics, etc.\nAuthor: Lennart Forsebäck is a consultant and author specializing in flexible work.\nTarget group: Individuals considering switching to telework; those who already have done so and feel like requiring a larger perspective and supplementary information; companies and organizations with similar needs.\nDepth of analysis: A thorough and comprehensive analysis based on actual practice as well as theoretical considerations.\nCoverage: Focus is on Sweden. Since information technology changes so rapidly, that which was however correct and comprehensive when the report was finalized in 1995 may have to be amended if features are heavily dependent on technology, tools, and costs changing later than that.\nDate: Material compiled in 1995, the report finalized in August of that year.\nNovelty value: The comprehensive coverage.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport101e.pdf", "url": "https://www.teldok.net/20-seconds-to-work-home-based-telework-teldok-report-nr-101/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195348id_/http://www.teldok.net/page/10/", "stamp": "20150106195348", "fetch_id": 885, "tags": [ "English", "Forsebäck Lennart", "home-based", "tele commuting", "telework" ], "categories": [ "1995", "English", "Forsebäck Lennart", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 101" ], "pdfs": [ "a8bb696a74cfdc077d79b708ee083c2df7b8b49dcf1fe941ae2ee0178918676d" ] }, { "id": "96a915ccada58c57", "title": "20 sekunder till jobbet. Distansarbete från bostaden. Teldok Rapport nr 101", "body": "Innehåll: En allsidig genomlysning av förutsättningar, villkor och praktik vad gäller arbete från hemmet – inte som övertid, inte heller när man jobbar enbart hemifrån, men när man gör det under en stor del av veckan samtidigt som det finns en arbetsplats även ”på jobbet”. Exempel ges med tio individer och deras familjer, representerande både företag och offentlig sektor. I allsidigheten ingår en granskning av definitioner, Sveriges speciella förutsättningar, vad vi vet om potentialen för och omfattningen av distansarbetet i Sverige och i världen, praktikens problem och utmaningar, ekonomiska frågor och startproblem, lagar, avtal och framtid.\nMetod: De tio distansarbetarna har intervjuats. Därutöver har ett omfattande material av lagar, erfarenheter, studier och diskussioner inhämtats genom förfrågningar hos experter och makthavare liksom genom bearbetning av en lång rad skriftliga rapporter, forskning, statistik etc.\nAvsändare: Lennart Forsebäck är konsult och författare med inriktning på flexibelt arbete.\nMottagare: Dels individer som överväger att börja distansarbeta eller telependla, eller som kanske redan har börjat men vill få ett bredare perspektiv, dels företag och organisationer med motsvarande överväganden.\nGrad av analys: Grundlig och återigen allsidig analys med bas både i praktik och mer övergripande överväganden.\nTäckning: Koncentration på Sverige. Eftersom informationstekniken inte minst vad gäller verktyg för distansarbete förändras snabbt gäller den uppenbara reservationen att rapporten präglas av kostnadsbild, tillgänglig teknik och gjorda erfarenheter vid den tidpunkt när studien genomfördes, 1995.\nDatumstämpel: Material insamlat 1995, rapporten daterad augusti samma år.\nNyhetsvärde: Det omfattande och allsidiga materialet.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport101.pdf", "url": "https://www.teldok.net/20-sekunder-till-jobbet-distansarbete-fran-bostaden-teldok-rapport-nr-101/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195348id_/http://www.teldok.net/page/10/", "stamp": "20150106195348", "fetch_id": 885, "tags": [ "distansarbete", "Forsebäck Lennart", "telependling" ], "categories": [ "1995", "Forsebäck Lennart", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 101" ], "pdfs": [ "f9068110308a2190334639c98dba491d9e307378c91f6d873dd8a1a016d22215" ] }, { "id": "4e8ea49256f08e01", "title": "55 Rapporter från Teldok 1991-1995. Teldok Ref.dok. L", "body": "Innehåll: Korta beskrivningar av innehållet i 55 av TELDOKs skrifter.\nMetod: Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande av sänsare etc.\nAvsändare: Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv.\nMottagare: Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.\nGrad av analys: Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.\nTäckning: 55 rapporter från TELDOK utgivna mellan 1991 och mitten av 1995.\nDatumstämpel: Utgiven oktober 1995.\nNyhetsvärde: Samlad katalog.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentl.pdf", "url": "https://www.teldok.net/55-rapporter-fran-teldok-1991-1995-teldok-ref-dok-l/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195348id_/http://www.teldok.net/page/10/", "stamp": "20150106195348", "fetch_id": 885, "tags": [ "Teldok 1991-1995", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1995", "Referensdokument", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Referensdokument L" ], "pdfs": [ "b19f99aea80b7b630534ad0c762d6aba192ae29cd699139b2a2a8785cbcdab73" ] }, { "id": "b898fd2d71eda7c7", "title": "Den grafiska branschens utveckling mot digital kommunikation. Teldok Rapport nr 99", "body": "Innehåll: En serie reportage från företag som arbetar med olika aspekter av digital produktion av trycksaker, vilket inte enbart är tryckerier utan också till exempel företag som erbjuder digitala bilder. Innehållet handlar alltså om behandling av såväl bilder som text samt naturligtvis om hur dessa bearbetas och hanteras liksom om kommunikation, specifikt ISDN.\nMetod: Grundliga ”fallstudier” i form av reportage från sex företag med stor spännvidd vad gäller aktiviteter. Det handlar om en digital bildbas i Kiruna, med ursprung i satellitbilder; fotodatabasen PhotoImaging; Reprostugan, ett företag för digitaliserad färgläggning av tecknade serier; ett repro- och ett reklamföretag i samverkan, Grafia och Connexion; ytterligare ett reproföretag, Scannrepro; samt tryckeriet Halls.\nAvsändare: Bertil Håkansson är internationellt verksam journalist med inriktning på den informationstekniska utvecklingen.\nMottagare: Den grafiska branschen och i medier verksamma, i vid mening.\nGrad av analys: I huvudsak diskussion kring de sex beskrivna företagen samt en grundlig granskning av problem och möjligheter med ISDN.\nTäckning: Uppenbarligen något begränsad genom valet av sex företag men dessa erbjuder tillsammans en stor och allsidig spännvidd.\nDatumstämpel: Reportagen slutförda i början av 1995.\nNyhetsvärde: Det breda greppet över en grafisk bransch i snabb omvandling samt närbilden av ISDN.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport99.pdf", "url": "https://www.teldok.net/den-grafiska-branschens-utveckling-mot-digital-kommunikation-teldok-rapport-nr-99/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195346id_/http://www.teldok.net/page/9/", "stamp": "20150106195346", "fetch_id": 941, "tags": [ "1995", "Grafia", "grafiska branschen", "Håkansson Bertil", "ISDN", "Photoimaging", "reklamföretag", "satellitbilder" ], "categories": [ "1995", "Bertil Håkasson", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 99" ], "pdfs": [ "a2f7841325e8a833ea1be9388f66687583d3b427f5fd2d809e774f594b837563" ] }, { "id": "7f891a25637c6e09", "title": "Den svenska marknaden för online, audiotex och CD-ROM-framväxt,nuläge, utveckling och trender. Teldok Rapport nr 93", "body": "Innehåll: Beskriver framväxt, nuläge, utveckling och tendenser med utgångspunkt från onlinemarknaden. Det är den första samlade och utförliga redogörelsen för hela den svenska marknaden för publika databaser. Audiotex och CD-ROM har tagits med eftersom det även här ofta handlar om samma typ av information och de innebär alternativa distributionsvägar.\nMetod: Författarnas egen datainsamling, uppskattningar baserade på en mångfald intervjuer inom branschen liksom på publicerat material.\nAvsändare: Lars Klasén (skriver om textbaserade databaser, offentliga register och CD-ROM) är verksam inom konsultföretaget Sema Group InfoData och Anders Olofsson (finansiella tjänster, videotex, audiotex) inom Telia ABs Informationscenter.\nMottagare: Användare av databaser, alltså informationssökare som bibliotekarier och andra informatiker, forskare, utredare, journalister.\nGrad av analys: Grundlig diskussion, inklusive bakgrundsbeskrivningar, frågetecken som ”varför inte videotex?”, konkurrens och synergi CD-ROM gentemot online.\nTäckning: Onlinetjänster som säljer information och informationssökning, däremot omfattas inte det som är gratis. Heller inte elektronisk post, bank-, rese-, resultat- eller beställningstjänster.\nDatumstämpel: Utgiven i mars 1995.\nNyhetsvärde: Unik rapport eftersom det är den första samlade och rejäla redogörelsen för hela den svenska marknaden på ett område som saknar officiell statistik.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport93.pdf", "url": "https://www.teldok.net/den-svenska-marknaden-for-online-audiotex-och-cd-rom-framvaxtnulage-utveckling-och-trender-teldok-rapport-nr-93/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195346id_/http://www.teldok.net/page/9/", "stamp": "20150106195346", "fetch_id": 941, "tags": [ "1995", "CD-ROM", "Klasén Lars", "Olofsson Anders", "online-tjänster audiotex" ], "categories": [ "1995", "Klasén Lars", "Olofsson Anders", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 93" ], "pdfs": [ "f7dd1debcea370132757e7819b75a13e7880d56ccd02da547864e6c8a581d72d" ] }, { "id": "4846070eacab13a9", "title": "Elektroniska marknader – dagligvara och vision. Teldok Info nr 15", "body": "Innehåll: Beskriver marknaders funktionssätt och med utgångspunkt från denna beskrivning vad man bör kunna vänta sig av olika elektroniska marknadsfunktioner, såsom informationsöverföring, avtalsslutande och betalning. Ger ett stort antal exempel från mycket skiftande typer av produkter och tjänster liksom olika typer av nät, såsom sådana för EDI, olika börser, CompuServe – och så, förstås, Internet.\nMetod: Översikten baseras på ett omfattande skriftligt bakgrundsmaterial i form av böcker och tidskrifter, elektroniska meddelanden, intervjuer och egna praktiska försök på t ex CompuServe.\nAvsändare: Bengt-Arne Vedin är innovationsforskare med inriktning mot IT och framtidsstudier. Han förestår Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer och är ledamot av TELDOKs redaktionskommitté.\nMottagare: Den som vill ha en överblick över den i och för sig snabba utvecklingen vad gäller elektroniska marknader – en utveckling som ännu dock till sin totala volym är mer omtalad än faktisk (undantagandes vissa uppenbara och stora elektroniska marknader såsom aktie-, valuta- och optionsbörser).\nGrad av analys: Beskriver översiktligt de olika möjligheter och problem som identifierats. Ger några praktiska exempel på transaktioner.\nTäckning: Beskriver de 1995-96 i användning och diskussion viktigaste yttringarna av idén om elektroniska marknader.\nDatumstämpel: Slutmanus lämnat i mitten av december 1995.\nNyhetsvärde: Som andra TELDOK Info skall värdet ligga i det lättillgängliga översikten.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info15.pdf", "url": "https://www.teldok.net/elektroniska-marknader-dagligvara-och-vision-teldok-info-nr-15/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195348id_/http://www.teldok.net/page/10/", "stamp": "20150106195348", "fetch_id": 885, "tags": [ "America-On-Line", "CompuServe", "EDI", "Pizza Hut", "Prodigy", "USA", "Vedin Bengt-Arne", "Wal-Mart" ], "categories": [ "1995", "Info", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Info 15" ], "pdfs": [ "5c9f0267cbe02c903fb1cab76e3dde8e43158b2a52a131197df2dcf5c10d0235" ] }, { "id": "fc9debfdf3fc9a01", "title": "Företagande i informationsteknologi. Erfarenheter från fyra fall: Telebild, Trans Net, Minitel och Tele Guide. Teldok Rapport nr 98", "body": "Innehåll: Beskriver och söker analysera författarens erfarenheter från fyra fall av datakommunikationssystem med ambitioner till bred spridning. Bland dessa är franska Minitel som tjänat som förebild för Telebild och TeleGuide. Det fjärde fallet är Trans Net.\nMetod: I tre av fallen har författaren varit aktivt verksam i de projekt där man sökt lansera system och tjänster. Metoden är alltså deltagande observation. Ansatsen är därutöver att med verktyg från organisationsforskningen söka tolka och dra slutsatser av utvecklingen i de olika projekten.\nAvsändare: Göran Asplund är ekonomie doktor i organisationslära, både forskare och företagare.\nMottagare: Dels den som är intresserad specifikt av datakommunikation med sikte på att etablera mer allmänna tjänster, dels den som vill få en bild av villkoren för entreprenörskap inom informationsteknik.\nGrad av analys: Författaren har uppenbarligen grundliga insikter i detalj av tre av projekten eftersom han varit med om att leda dem. Priset kan vara svårigheten att se samma projekt ”utifrån”. Analysen utgår från en hel mängd infallsvinklar.\nTäckning: Uppenbarligen fyra fall men när det gäller just den allmänna typ av service det handlar om är fallsamlingen i hög grad representativ samtidigt som den ger ett utsnitt över tiden och därmed utvecklingen.\nDatumstämpel: Analysen slutförd i maj 1995.\nNyhetsvärde: En verklig insiders detaljerade rapportering.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport98.pdf", "url": "https://www.teldok.net/foretagande-i-informationsteknologi-erfarenheter-fran-fyra-fall-telebild-trans-net-minitel-och-tele-guide-teldok-rapport-nr-98/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195346id_/http://www.teldok.net/page/9/", "stamp": "20150106195346", "fetch_id": 941, "tags": [ "1995", "Asplund Göran", "Minitel", "Telebild", "Teleguide", "Videotex" ], "categories": [ "1995", "Asplund Göran", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 98" ], "pdfs": [ "0c7aa6c0db045ae5d85ab63317c2f7c9315d05a236de9f009425a34bcfcd5afb" ] }, { "id": "e76184fd4adf365f", "title": "IT i skolan. Teldok Rapport 100", "body": "Innehåll: En allsidig och djupgående bild av vad som sker med IT i det svenska allmänna skolsystemet, dels ambitioner och planer, dels konkreta satsningar. Utblickar mot Danmark och Storbritannien samt internationella ”lärandekedjor” finns också med.\nMetod: Omsorgsfullt studium av skriftligt material i form av planer, rapporter, tidskriftsartiklar etc samt besök vid och reportage från mellan tio och tjugo praktiska försök och installationer.\nAvsändare: Lars Bolander är konsult med inriktning mot ”Interaktiva System” och med erfarenheter från pegagogik och skolvärld.\nMottagare: Alla med intresse av IT för undervisning, dels i skolan, dels med inriktning mot det ”livslånga lärandet”.\nGrad av analys: Systematisk genomgång av kritiska frågor och villkor för framgång.\nTäckning: Alla aktuella svenska dokument och programförklaringar med inriktning på skolan; en historisk tillbakablick; en genomgång av hela den kända variationsbredden av pågående svenska praktiska satsningar\nDatumstämpel: Rapporten färdig i juli 1995.\nNyhetsvärde: En aktuell, täckande och positivt kritisk genomgång av ett centralt område.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport100.pdf", "url": "https://www.teldok.net/it-i-skolan-teldok-rapport-100/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195346id_/http://www.teldok.net/page/9/", "stamp": "20150106195346", "fetch_id": 941, "tags": [ "1995", "Bolander Lars", "Danmark", "pedagogik", "skolan", "UK" ], "categories": [ "1995", "Bolander Lars", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 100" ], "pdfs": [ "fa440fab2663a7eaf83022da382e43530a503a4239c85e6f89a52c3346575b23" ] }, { "id": "f4c3a4937310229b", "title": "Informationstekniken nu, då, sedan. Teldok Via nr 25", "body": "Innehåll: Rapport från ett dagslångt seminarium med åtta talare kring IT historiskt, nu och i framtiden. Hur kan vi förstå denna teknik, vem skapar den och kan vi förutse dess utveckling? Vad finns att lära av historien? Ställer IT genom sin utvecklingstakt speciella krav och problem eller är detta en chimär? En paradox är att utvecklingen först i själva verket tar längre tid än man tror och besvikelsen därmed sedan leder till en alltför pessimistisk syn. Vilka individer är det som skapar framtiden inom IT och vilka värderingar och drivkrafter påverkar dem?\nMetod: Forskare, debattörer och analytiker som beskriver resultat av egna studier eller självupplevda utvecklingsskeenden. Rapporten presenterar inte inläggen ett och ett för sig utan redaktören har klippt samman de olika talarnas inlägg efter ett antal teman: historia, nutid, framtid, problem med att skriva historien, problem med att förutse framtiden, vad driver de individer som står för IT-utvecklingen?\nAvsändare: Paul Saffo är framtidsanalytiker vid kaliforniska Institute for the Future, Stig Hagström universitetskansler och medskapare till IT först på Uppsala Universitet, senare vid det berömda Xerox PARC, Rune Pettersson utbildningschef vid Ellemtel, tidigare mediautvecklare vid Esselte samt knuten som gästforskare till svenska och amerikanska högskolor, Michael Lindgren har doktorerat på den svenska 1800-talsdatorn, tillverkad av far och son Scheutz, Madeleine von Heland är konstvetare och framtidsanalytiker, Bo Göranzon forskare kring det praktiska intellektet, Mattias Söderhielm nybliven civilingenjör och datorveteran som studerat i Silicon Valley och kommersialiseringen av Internet, Eric Dyring forskningspopularisator, tidigare museichef, fotograf och geokosmofysiker.\nMottagare: Alla som är interesserade av att granska och diskutera vilka krafter som styr IT-utvecklingen.\nGrad av analys: Varierar naturligen, grundlig t ex i Lindgrens beskrivning av Scheutz-maskinens utveckling, Söderhielms analys av olika hacker-generationer och Saffos exemplifiering av hur fel prognoser i allmänhet slår.\nTäckning: Mer av historiskt långa svep och analys av utvecklingskrafter än av långsiktiga framtidsprognoser eller studier av förutsättningarna för att skriva IT-historia.\nDatumstämpel: Seminarium 25 oktober 1994 på Tekniska Museet i Stockholm, arrangerat av Museets forskningsnämnd som ett led i IVAs IT-festival, rapporten utgiven i juni 1995.\nNyhetsvärde: Unik rapport vad gäller bredd på infallsvinklarna och talarnas bakgrund.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via25.pdf", "url": "https://www.teldok.net/informationstekniken-nu-da-sedan-teldok-via-nr-25/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195348id_/http://www.teldok.net/page/10/", "stamp": "20150106195348", "fetch_id": 885, "tags": [ "Dyring Eric", "Fridlund Mats", "Göransson Bo", "Hagström Stig", "Lindgren Michael", "Pettersson Rune", "Saffo Paul", "Söderhielm Mattias", "Tekniska Museet", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1995", "Dyring Eric", "Fridlund Mats", "Göransson Bo", "Hagström Stig", "Lindgren Michael", "Pettersson Rune", "Saffo Paul", "Söderhielm Mattias", "Vedin Bengt-Arne", "Via" ], "reports": [ "Via 25" ], "pdfs": [ "25f034202d626f3f3374d26e4428ae24c2b66225190fc389d1b8a1b6d462450f" ] }, { "id": "9ba8fff259c292f2", "title": "Lär vid din läst. Teldok Rapport nr 103", "body": "Innehåll: En serie djupintervjuer med pionjärer och praktiker inom distansutbildning där senast tillgängliga dator- och teleteknik utnyttjas, där tekniken i själva verket ofta framförallt är program, både i meningen sådana som styr tekniken och sådana som direkt påverkar den uppläggning och det innehåll som betingar själva undervisningen. Utbildningssituationerna kan beskrivas som brevkurser; som förlängda klassrum eller som levande böcker se även under ”Täckning” nedan.\nMetod: Djupgående och allsidiga intervjuer med utbildningsinstitutioner och olika användare, elever, kunder som de vänder sig till.\nAvsändare: Mats Utbult är journalist med inriktning på praktisk tillämpning av data- och teleteknik, med en passion för utbildningsfrågor och med ett förflutet som flitig TELDOK-författare.\nMottagare: Alla med intresse för det senaste inom distansutbildning.\nGrad av analys: I huvudsak begränsad till de kvalificerade utbildarnas erfarenheter och slutsatser. Det finns här även en del referenser och citat som syftar på olika kvantitativa undersökningar.\nTäckning: Omfattar metoder för att länka samman lärare och elever på flera platser och med möjlighet till interaktion. Interaktionen kan vara antingen samtidig eller också utan krav på samtidighet. ”Brevkurser” med datorn tillåter oberoende av både tid och rum, ”det förlängda klassrummet” arbetar utspritt med samtidighet och ”den levande boken” innebär ett multimedialt lärpaket, ibland som ett inslag i vanlig lärarledd utbildning, ibland där det finns en relation mästare-lärling i själva arbetssituationen.\nDatumstämpel: Intervjuerna genomförda i huvudsak 1995, rapporten klar hösten samma år.\nNyhetsvärde: Aktualiteten i de färska reportagen från ett område i snabb förändring.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport103.pdf", "url": "https://www.teldok.net/lar-vid-din-last-teldok-rapport-nr-103/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195348id_/http://www.teldok.net/page/10/", "stamp": "20150106195348", "fetch_id": 885, "tags": [ "distansutbildning", "multimedia", "Utbult Mats" ], "categories": [ "1995", "Rapport", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Rapport 103" ], "pdfs": [ "89b67d15cba676ae445ebcd3cf9adba2705c4bc7c800348d73693d7565941f95" ] }, { "id": "2cb7e152422c4422", "title": "Myter om IT. Teldok Rapport nr 94", "body": "Hämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport94.pdf", "url": "https://www.teldok.net/myter-om-it-teldok-rapport-nr-94/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195346id_/http://www.teldok.net/page/9/", "stamp": "20150106195346", "fetch_id": 941, "tags": [ "1995", "bildtelefoni", "Minitel", "myter", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1995", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 94" ], "pdfs": [ "eb483d93ff1c35883a4213c7202a25638539b46f9ad73baf35350aec63df2f7f" ] }, { "id": "8d13c548de4dcd3f", "title": "Omsorg med IT på äldre dar. Teldok Rapport nr 102", "body": "Innehåll: Alltför ofta har det visat sig inte bara poänglöst utan t o m förödande att införa IT i existerande organisationer och arbetsformer, ett resultat som lett till fokus på en nyutvecklad metod ”processen i fokus”, business process reengineering eller BPR, där man i stället börjar med att genomlysa vilka arbetsprocesser som utförs för att nå visa effekter och mål – arbetsprocesser i stället för organisatoriska enheter hamnar i fokus. Personal inom fyra kommuner har här deltagit i arbetsseminarier och bidragit med sin djupa praktiska kunskap från äldreomsorgen för att identifiera och beskriva processer och sedan förbättra dessa. Om man börjar med de tekniska möjligheterna utvecklas efter hand också en rad krav som skall ställas på IT.\nMetod: Man har systematiskt kartlagt arbetssättet för BPR, i projektet tillrättalagd för ändamålet ”äldreomsorg”, och sedan nedtecknat problem och lösningsförslag samt diskussionsfrågor under arbetet.\nAvsändare: Karl-Erik Andersson är IT-strateg i Svenska Kommunförbundet med bred erfarenhet av kommunernas IT-behov och Leif Ortman är processkonsult hos Direkt Concept AB.\nMottagare: I första hand intressenter i olika slag av vård, i andra hand en bredare krets av personer engagerade i offentlig verksamhet och i service över huvud taget, i tredje hand även den som har behov av att se hur den relativt färska metoden BPR, processen i fokus, kan modifieras och tillämpas.\nGrad av analys: Går alltså fram till förverkligande av ett förändringsarbete. De långsiktigare effekterna är förstås svåra att se liksom vad olika alternativa uppläggningar kunnat ge.\nTäckning: Man har identifierat ett relativt stort antal processer. Dessas antal samt det faktum att det handlar om fyra i och för sig relativt varierade kommuner i sydost-Sverige (Ronneby, Mörbylånga, Kalmar och Karlskrona) gör naturligtvis att det finns begränsningar i resultatens räckvidd.\nDatumstämpel: Arbetet genomfört i huvudsak 1994-95, rapport hösten 1995.\nNyhetsvärde: Den första rejäla svenska rapporten med inriktning på offentlig sektor kring en ny och omdiskuterad arbetsmetod.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport102.pdf", "url": "https://www.teldok.net/omsorg-med-it-pa-aldre-dar-teldok-rapport-nr-102/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195348id_/http://www.teldok.net/page/10/", "stamp": "20150106195348", "fetch_id": 885, "tags": [ "Andersson Karl-Erik", "Kalmar äldreomsorg", "offentlig sektor", "Ortman Leif", "processen i fokus", "Ronneby" ], "categories": [ "1995", "Andersson Karl-Erik", "Ortman Leif", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 102" ], "pdfs": [ "01d97f80d4317c6a3539d135eb5449ca5d890de12c4b67891e36e369172425b8" ] }, { "id": "e07324505ee0b21a", "title": "Sett och Hört via bildkommunikationen. Teldok Rapport nr 96", "body": "Innehåll: Beskrivning av bildkommunikation inom tre företag, fem utbildningsanstalter, i ett par fall av forskning och teknikspridning samt tre olika ”samhällsprojekt”. Erfarenheterna sammanfattas och tekniken beskrivs översiktligt. Det finns även en kort framskrivning för områden som rättsväsende, försäkringsbolag, handikapphjälp och distansarbete.\nMetod: Fallstudier på basen av en större översikt över kända tillämpningar.\nAvsändare: Susanne Johansson och Susanne Stenbacka är doktorander vid Kulturgeografiska Institutionen vid Uppsala Universitet. De har tidigare gjort en rapport om interaktiv bildkommunikation 1991. Rapporten utgiven i samverkan mellan TELDOK och REK, Riksföreningen för Elektronisk Kunskapsöverföring.\nMottagare: Den som vill få en grundlig bild av praktiska erfarenheter av bildkommunikation, inklusive konstateranden som att ansiktsfärgen på skärmen i bildtelefonsamtal eller som att man på en enda åttaveckorskurs sparade en halv miljon, etc.\nGrad av analys: Djupgående i de enskilda fallen; dessa valda som representativa och givande ur ett större urval; sammanfattande generella slutsatser.\nTäckning: Naturligen begränsad till fallen men samtidigt är dessa valda som representativa bland ett större antal.\nDatumstämpel: Mars 1995\nNyhetsvärde: Aktuella fallstudier av praktiska tillämpningar av bildkommunikation.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport96.pdf", "url": "https://www.teldok.net/sett-och-hort-via-bildkommunikationen-teldok-rapport-nr-96/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195346id_/http://www.teldok.net/page/9/", "stamp": "20150106195346", "fetch_id": 941, "tags": [ "1995", "bildkommunikation", "distansarbete", "handikapp", "Johansson Susanne", "REK", "Stenbacka Susanne" ], "categories": [ "1995", "Johansson Susanne", "Rapport", "Stenbacka Susanne" ], "reports": [ "Rapport 96" ], "pdfs": [ "dd61694bb0c5cc18bafb74f4d920e4f8270eb9f7b44ec647d709869ac81ebf51" ] }, { "id": "6771e3259d9f8439", "title": "Tillväxtföretagen och de teleanknutna informationssystemen. Teldok Rapport nr 95", "body": "Innehåll: Innehåller dels en utförligare beskrivning av hur fem”tillväxtföretag” definierade som sådana som växer med mer än 20 procent i volym per år i minst fem år använder teleanknutna informationssystem, dels en serie telefonintervjuer med trettio företag i samma kategori. Resultaten analyseras.\nMetod: Fem fallstudier samt trettio strukturerade telefonenkäter.\nAvsändare: Båda författarna har varit konsulter i ett företag som specialiserat sig på att studera och ge råd till tillväxtföretag, Ahrens & Partners. Roland Steen är nu avdelningschef vid NUTEK.\nMottagare: Läsare som vill se hur företag som sätter tillväxten i centrum, ochsom lyckas med att växa snabbt, beter sig visavi informationsteknik som verktyg.\nGrad av analys: Den strukturerade telefonenkäten ger en mångfald infallsvinklar, såsom typen av företag – tillverkande, handel, tjänster – liksom deras storlek. Därutöver problematiseras inte begreppet ”tillväxtföretag”.\nTäckning: De fem praktikfallsföretagen är börsföretaget OM-gruppen, tvättföretaget Tvättman, luftutsugsföretaget Nederman, transportföretaget DHL och försäkringsföretaget Skandia AFS, av de 30 intervjuade företagen är sju tjänsteföretag, tjugo tillverkande och tre handelsföretag.\nDatumstämpel: Studien genomförd vintern 1994-95.\nNyhetsvärde: Ahrens & Partners har genomfört en rad studier av tillväxtföretag men detta är den första rapporten av sitt slag, en studie av hur denna kategori av företag utnyttjar ny teknik.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport95.pdf", "url": "https://www.teldok.net/tillvaxtforetagen-och-de-teleanknutna-informationssystemen-teldok-rapport-nr-95/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195346id_/http://www.teldok.net/page/9/", "stamp": "20150106195346", "fetch_id": 941, "tags": [ "1995", "Bolander Patrik", "DHL", "OM-gruppen", "Skandia", "Steen Roland", "tillväxtföretag" ], "categories": [ "1995", "Bolander Patrik", "Rapport", "Steen Roland" ], "reports": [ "Rapport 95" ], "pdfs": [ "aa4afca4668a97f9dc576b2db6696cc6d90fddcb026e436fe3c1fef1de8964fd" ] }, { "id": "91185c69d3eae61a", "title": "Våga Vara Visionär. Om att använda videokonferenser idag och imorgon. Teldok Rapport nr 97", "body": "Innehåll: En såväl teknisk som marknadsinriktad rapport om videomöten, bl a om standardisering, utvecklingstrender i stort, dvs vad gäller användningen och vad gäller ”bordssystem”. Vidare beskrivs vilka som driver på – bl a leverantörer, EU, nätoperatörer. Ett särskilt kapitel handlar om utbildning via video. Illustrerad.\nMetod: Detaljerad faktabeskrivning på basen av insamlade dokument och intervjuer.\nAvsändare: Tiina Läärä är konsult.\nMottagare: Var och en med intresse för att undersöka om bildkommunikation är en elektronisk kommunikationsteknik för hans/hennes organisation.\nGrad av analys: Detaljerad beskrivning av praktiska tips. På motsvarande sätt detaljerad återgivning av status för olika steg i standardiseringen.\nTäckning: Beskrivning av teknik och användningsområden vid tiden för rapportskrivandet. Mindre avseende är fäst vid samspel med andra elektroniska kommunikationsmöjligheter. Konkreta fallbeskrivningar finns i kortform (Electrolux; läkare; shopping; ett konsultföretag som jobbar med CAD), vilket naturligtvis innebär att inte alla typer av specialsituationer kan finnas med i denna form.\nDatumstämpel: Rapporten är daterad maj 1995 men framskrivningen fram till 1997 är väl underbyggd.\nNyhetsvärde: Aktuell och detaljrik bild från ett område i snabb utveckling.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport97.pdf", "url": "https://www.teldok.net/vaga-vara-visionar-om-att-anvanda-videokonferenser-idag-och-imorgon-teldok-rapport-nr-97/", "date": "1995-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195346id_/http://www.teldok.net/page/9/", "stamp": "20150106195346", "fetch_id": 941, "tags": [ "1995", "bildkommunikation. Electrolux", "Läärä Tiina", "videomöten" ], "categories": [ "1995", "Läärä Tiina", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 97" ], "pdfs": [ "360d00de72d27ac62aa85e5fddfab73cf81051ceaf3558cfef1f547c7e079e2b" ] }, { "id": "fbc7b9f01e52e25e", "title": "Arbete i nätverk och förändrade näringsstruktur. Teldok Rapport nr 88", "body": "Innehåll: Beskriver hur ca 400 mindre företag i Baskien i norra Spanien samverkar i ett nätverk Spritel, mot en bakgrund av hur ett par sådana nätverk i Sverige arbetar, Westnet i Västsverige, Sydnet i södra delen av vårt land och med intriktning mot EG-frågor. I Spanien visar sig småföretagskonsulterna vara bland de främsta användarna.\nMetod: Djupintervjuer med ett par företag i Spitel, telefonintervjuer med ytterligare ett antal. Material i samband med att Spritel fick europeiskt pris för det bästa europeiska projektet inom IT.\nAvsändare: Cavalcante är forskare och lärare vid Institutet för Datorstödd företagsledning vid Stockholms Universitet.\nMottagare: Målgruppen kan definieras som ”småföretagens vänner” dvs utvecklingsfonder, handelskammare, Exportrådet, banker, småföretagskonsulter, Nutek, universitet, Televerket etc.\nGrad av analys: Analys både av vad som nyttjas och vad som inte används samt varför.\nTäckning: Spritel har 2900 användare varav 400 småföretag. Ungefär en tiondel är klassade som aktiva. En betydande och troligen representativ del av dess har intervjuats.\nDatumstämpel: Utgiven maj 1994. Spritel fick priset 1991.\nNyhetsvärde: Beskrivning – på basen av intervjuer på ”originalspråket” – av ett på europeisk nivå prisbelönt IT-projekt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport88.pdf", "url": "https://www.teldok.net/arbete-i-natverk-och-forandrade-naringsstruktur-teldok-rapport-nr-88/", "date": "1994-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195348id_/http://www.teldok.net/page/10/", "stamp": "20150106195348", "fetch_id": 885, "tags": [ "1994", "Cavalcante Heraldo Sales", "Spanien", "Spritel", "Sydnet", "Westnet" ], "categories": [ "1994", "Cavalcante Heraldo Sales", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 88" ], "pdfs": [ "eb7ee65c192a43fdc49cf6459051ffff476791c7591fe3fdfcf1aaf98f393af9" ] }, { "id": "6309d949ae902fcd", "title": "Informationsteknik och handikapp. Teldok Rapport nr 87", "body": "Innehåll: En systematisk beskrivning av alla olika aspekter av hur informationsteknik kan utnyttjas för att förbättra situationen för handikappade av skilda slag, inklusive ett par författarens egna förslag till utvecklingsinsatser.\nMetod: Systematisk beskrivning i form av relevansträd, med några korta tänkta praktikfallsbeskrivningar.\nAvsändare: Olle Dopping är veteran som datakonsult, på senare år med särskild inriktning mot handikappade; han har för några år sedan skrivit en engelskspråkig rapport med motsvarande inriktning som denna men mycket av materialet här är nytt.\nMottagare: Alla med intresse för hjälpmedel för handikappade.\nGrad av analys: Detaljerad och djupgående utan att vara obegriplig.\nTäckning: Aktuell, inklusive (begränsade) spekulationer om utvecklingstendenser.\nDatumstämpel: Färdigställd i februari 1994, utgiven i mars 1994.\nNyhetsvärde: Fullständighet kombinerad med aktualitet.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport87.pdf", "url": "https://www.teldok.net/informationsteknik-och-handikapp-teldok-rapport-nr-87/", "date": "1994-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195348id_/http://www.teldok.net/page/10/", "stamp": "20150106195348", "fetch_id": 885, "tags": [ "1994", "Dopping Olle", "handikapp", "informationsteknik" ], "categories": [ "1994", "Dopping Olle", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 87" ], "pdfs": [ "095375c228f1ff9ee8d9b18524bebd90ffc07619f92ef96049c4d7db3976a55a" ] }, { "id": "2f1558d0ca948a26", "title": "Japan- tekniken, slagord, genomförandekraft. Teldok Rapport nr 92", "body": "Innehåll: Rapportering från en studieresa till informationsteknikens Japan i november 1993; speciellt fokus bl a på avancerad forskning typ virtuell verklighet, användarvänliga tekniska system och aktuella produktionssystem typ i bilindustrin.\nMetod: Drygt fyrtio besök på företag och institutioner, genomförda i grupper med två till sju deltagare; totala antalet resenärer femton.\nAvsändare: Redaktörerna liksom resenärerna är forskare, företagare, tjänstemän och skribenter med inriktning på informationsteknik.\nMottagare: Alla som önskar en ögonblicksbild av den varierade och vid besöket delvis omprövande IT-verksamheten i Japan.\nGrad av analys: Snarare reportagets ytliga jämförelse mellan olika infallsvinklar, inklusive utnyttjande av observationer från TELDOKs två tidigare Japan-rapporter från resor 1985 och 1986, än djupgående.\nTäckning: Naturligen begränsad till besökobjekten samt kompletterande litteraturuppgifter.\nDatumstämpel: Resa i november 1993, utgivning juni 1994.\nNyhetsvärde: Insidesbilder från japanska företag och laboratorier samt jämförelser däremellan.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport92.pdf", "url": "https://www.teldok.net/japan-tekniken-slagord-genomforandekraft-teldok-rapport-nr-92/", "date": "1994-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195351id_/http://www.teldok.net/page/11/", "stamp": "20150106195351", "fetch_id": 886, "tags": [ "1994", "bilindustri", "Holmlöv PG", "Holst Gull-May", "Japan", "Karlstedt Anna", "produktionssystem", "Vedin Bengt-Arne", "virtuell verklighet" ], "categories": [ "1994", "Holmlöv PG", "HolstGull-May", "Karlstedt Anna", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 92" ], "pdfs": [ "efa7acac0c7c536d13f4d15704b5e0e94a6ce344b7f109e8691721ceb374aefd" ] }, { "id": "94422a92194468b2", "title": "Mobila telekommunikationer – en handbok. Teldok Info nr 14", "body": "Innehåll: En översiktlig rapport över rubrikens tema, som alltså inte enbart omfattar mobiltelefoni men även mobil radio, mobila data, personsökning, sladdlösa telefoner etc.\nMetod: Den beskrivande översiktens fullständiga och systematiska genomgång.\nAvsändare: Mölleryd är forskare och doktorand på Handelshögskolan, där han forskar kring just mobiltelefonins utveckling.\nMottagare: Alla med behov av en översikt över totalbilden vad gäller mobil kommunikation, inklusive en analys av den troliga framtida utvecklingen.\nGrad av analys: Uttömmande vad gäller dagsläget, summarisk vad gäller olika framtida kodningssystem och andra mer tekniska detaljer.\nTäckning: Tar alltså upp de flesta aspekter av mobil kommunikation, dock ej positionering med GPS.\nDatumstämpel: Våren 1994.\nNyhetsvärde: Den täckande och lättillgängliga översiktens.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info14.pdf", "url": "https://www.teldok.net/mobila-telekommunikationer-en-handbok-teldok-info-nr-14/", "date": "1994-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195351id_/http://www.teldok.net/page/11/", "stamp": "20150106195351", "fetch_id": 886, "tags": [ "Mobilkommunikation", "Mölleryd Bengt" ], "categories": [ "1994", "Info", "Mölleryd Bengt" ], "reports": [ "Info 14" ], "pdfs": [ "a1343eef8ab97e7f8eabebd9c9f0752b3ce746e0da2a404c446610fe4723dfaa" ] }, { "id": "935c764af7782b90", "title": "Multimediakommunikationer i USA. Teldok Via nr 24", "body": "Innehåll: En faktaspäckad rapport om olika typer av multimediasystem samt hur utvecklingen nu tycks på väg att ta fart, speciellt inom näringsliv och utbildning men även inom hälsovård, myndigheter och underhållning.\nMetod: Intervjuer och litteraturfakta från aktuell affärs- och teknisk press samt rapporter.\nAvsändare: Hans Sandberg är journalist, rapporterande från USA för ett antal svenska tidningar och tidskrifter.\nMottagare: Den som vill ha en översiktlig men ändå detaljerad beskrivning av den amerikanska utvecklingen inom multimedia.\nGrad av analys: Begränsad, delvis förmedlad via intervjuuttalanden från personer med erfarenhet och överblick.\nTäckning: Omfattande, med den naturliga reservationen på ett snabbrörligt område att det gäller vid rapporttidpunkten.\nDatumstämpel: Januari 1994.\nNyhetsvärde: Närbild med många detaljer men också bredd från ett dynamiskt utvecklingsfält.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via24.pdf", "url": "https://www.teldok.net/multimediakommunikationer-i-usa-teldok-via-nr-24/", "date": "1994-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195351id_/http://www.teldok.net/page/11/", "stamp": "20150106195351", "fetch_id": 886, "tags": [ "Hans Sandberg", "multimedia", "USA" ], "categories": [ "1994", "Hans Sandberg", "Via" ], "reports": [ "Via 24" ], "pdfs": [ "8da0d5ac094696561c8edcdc977d2b9a949467bab8d4aa283abda1da4aa7e77a" ] }, { "id": "283d35f0c3920226", "title": "NII -USAs elektroniska motorvägar, alias Infobahn. Teldok Rapport nr 91", "body": "Innehåll: Ett reportage om utvecklingen i USA av idéerna om elektroniska motorvägar – the National Information Infrastructure – som läget var våren 1994. Tonvikten är på lagstiftningsprocessen, dvs presidentens initiativ och Kongressens behandling av lagförslag.\nMetod: Intervjuer med nyckelpersoner, genomgång av en stor mängd skriftligt material, från olika hand- och reportageböcker till vittnesmål i Kongressen och andra policy-dokument.\nAvsändare: Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin är forskare och konsulter med inriktning på IT samt innovation.\nMottagare: Den som vill förstå särskilt de amerikanska utgångspunkterna och den amerikanska diskussionen vad gäller elektroniska motorvägare eller ”Infobahn”.\nGrad av analys: Här konstrasteras de många motsägande uppfattningarna om vad utvecklingen kan bära i sitt sköte mot varandra, med de olika aktörernas, bedömarnas och analytikernas utgångspunkter redovisade.\nTäckning: Rapporten går fram till och med april 1994 och bör täcka de väsentligaste principerna men naturligtvis inte vad som timat i lagstiftningsprocesssen eller i företagens agerande efter denna tidpunkt.\nDatumstämpel: Rapporten färdigskriven vid utgången av april, utgiven juni 1994.\nNyhetsvärde: Samlad bild av diskussionen om elektroniska motorvägar i USA – men ingen bild av motsvarande i Europa eller Sverige.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport91.pdf", "url": "https://www.teldok.net/nii-usas-elektroniska-motorvagar-alias-infobahn-teldok-rapport-nr-91/", "date": "1994-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195351id_/http://www.teldok.net/page/11/", "stamp": "20150106195351", "fetch_id": 886, "tags": [ "1995", "elektroniska motorvägar", "Holst Gull-May", "USA", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1994", "Holst Gull-May", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 91" ], "pdfs": [ "42ca9e409ae12485564536ce88c06169d253676c4f53bb0e07a12329fdaae97a" ] }, { "id": "95552bab9e9d8694", "title": "Office Information Systems in the United States and Sweden. Teldok Rapport nr 89", "body": "Innehåll: En beskrivning av utvecklingen vad gäller system för kontorsinformation baserad på tre tidigare intervjuserier för TELDOK; det handlar alltså om förändringar över mer än tio år, med delvis samma företag och organisationer som studieobjekt.\nMetod: ”Fallstudier” av system för kontorsinformation i tretton företag och en organisation (Riksdagen). De tidigare intervjuerna gjordes 1983, 1986 och 1989.\nAvsändare: Alan Purchase är amerikansk konsult inom informationsteknik, speciellt datoranvändning, med ett förflutet inom SRI International och, som sagt, med tidigare TELDOK-rapporter med samma inriktning bakom sig\nMottagare: Beslutsfattare och kvalificerade användare av informationstekniska system främst i större företag och organisationer.\nGrad av analys: Djupgående och på solida historiska fakta grundad analys, främst genom jämförelser mellan företag och över tiden.\nTäckning: Tillverkande företag med mycket olikartad inriktning; banker; detaljhandel – djupågående fallstudier med sådanas fördelar och begränsningar.\nDatumstämpel: Intervjuer hösten 1992, utgivning maj 1994.\nNyhetsvärde: Det historiska svepet och hithörande djupare analys och perspektiv.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport89.pdf", "url": "https://www.teldok.net/office-information-systems-in-the-united-states-and-sweden-teldok-rapport-nr-89/", "date": "1994-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195351id_/http://www.teldok.net/page/11/", "stamp": "20150106195351", "fetch_id": 886, "tags": [ "1994", "Electrolux", "ICA", "kontorsinformation", "Monsanto", "Purchase Alan", "Sears", "Sverige", "USA" ], "categories": [ "1994", "English", "Purchase Alan", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 89" ], "pdfs": [ "0a4b3c784368f60687c34d13260715f47ba4441bc0d24362221418f178048fd8" ] }, { "id": "601832b79cc00d7d", "title": "TELDOKs Årsbok 1994. Teldok Rapport nr 86", "body": "Innehåll: En aktuell beskrivning, framförallt i form av statistik, av telekommunikationer och informationsteknik i Sverige – i ett internationellt perspektiv. Några branscher är specialbehandlade, t ex handel, turism, EDI, IT 2000 (en utredning inom dåvarande industridepartementet), den personliga digitala assistenten. Den engelskspråkiga upplagan har än mer tonvikt på ”Sverige i världen”, dvs mindre av rent internationell statistik.\nMetod: Statistik ur svenska och internationella källor, expertbeskrivningar, presentationer från olika telekomoperatörer i Sverige (skrivna av dem själva).\nAvsändare: Gull-May Holst är konsult och veteran på att sammanställa denna årsbok.\nMottagare: Alla med behov av en aktuell uppslagsbok över informationsteknik med tonvikt på telekommunikation och tillämpningar.\nGrad av analys: Korta beskrivningar av innehåll i, länkar mellan och problem med statistikavsnitten; specialistkapitlen är mer ingående analyserande.\nTäckning: Statistik fram till hösten 1993, den engelskspråkiga utgåvan har ett appendix från april 1994.\nDatumstämpel: Utgiven i början av 1994; den engelska upplagan, utgiven i juni 1994, innehåller nio sidor appendix.\nNyhetsvärde: Aktuell till i början av 1995.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport86.pdf", "url": "https://www.teldok.net/teldoks-arsbok-1994-teldok-rapport-nr-86/", "date": "1994-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195348id_/http://www.teldok.net/page/10/", "stamp": "20150106195348", "fetch_id": 885, "tags": [ "1994", "årsbok", "Holst Gull-May", "Yearbook" ], "categories": [ "1994", "Holst Gull-May", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 86" ], "pdfs": [ "8817e1889f0a5acf2de3741ca4ace493a7763412d08da235e0852b5407f78f1a" ] }, { "id": "4b9942e2bf9b0826", "title": "Telecottages, teleworking and telelearning. Teldok Rapport nr 90E", "body": "Contents: The report is based upon the contents of an international symposium ”Telecottage 93” in Australia, complemented by deeper interviews with some of its participants, and also by a snapshot as to the situation for Swedish telecottages. Telework in Australia and Japan is dealt with in detail, as is telecottage establishing in these two countries, Finland, and England. Distance education is described separately and the author also provides a scenario for future telecottage developments.\nMethod: Conference report amended by interviews–with a solid basis in the author’s own experience.\nAuthor: Lilian Holloway is responsible for the Ammarnäs telecottage, located in a remote area in northern Sweden.\nTarget group: People working with telecottages, neighborhood telework centers, distance education, and telework in general.\nDepth of analysis: Critical but positive analysis based upon the author’s own practical experiences; attempts to a forecast of the future.\nCoverage: Obviously limited to the conference contents but supplemented with a description of the Swedish telecottage development.\nDate: The symposium was organized late November–early December 1993, the report issued in June of 1994.\nNovelty value: An up-to-date international description of telecottage and telework developments.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport90e.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telecottages-teleworking-and-telelearning-teldok-rapport-nr-90e/", "date": "1994-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195351id_/http://www.teldok.net/page/11/", "stamp": "20150106195351", "fetch_id": 886, "tags": [ "1994", "Australien", "distansutbildning", "Holloway Lilian", "Japan", "telearbete", "telestugor" ], "categories": [ "1994", "English", "Holloway Lilian", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 90E" ], "pdfs": [ "a7344f28278f757b55faea662827e573fee7bb321ac401645919350bc6799986" ] }, { "id": "c6247444331bbb9e", "title": "Telestugor, telearbete och distansutbildning. Teldok Rapport nr 90", "body": "Innehåll: Rapporten bygger på ett internationellt symposium ”Telecottage 93″ i Australien samt på intervjuer med deltagare där, plus en lägesbeskrivning över de svenska telestugornas situation just nu. Beskrivningen går särskilt in på telearbete i Australien och Japan samt på hur man gör när man kommer i gång med telestugor i dessa två länder samt i Finland och England. Distansutbildning har sitt eget avsnitt. Författarinnan ger dessutom en framtidsbild.\nMetod: Konferensrapport plus intervjuer, allt med basen i egna erfarenheter.\nAvsändare: Lilian Holloway är VD för Telestugan i Ammarnäs.\nMottagare: Personer engagerade i telestugor, grannskapscentraler och telehamnar, distansutbildning och fjärrarbete.\nGrad av analys: Kritisk, positiv analys grundad på egen verksamhet, försök till framskrivning in i framtiden.\nTäckning: Naturligen begränsad till konferensen men kompletterad med det svenska läget.\nDatumstämpel: Symposiet ägde rum i månadsskiftet november-december 1993, rapporten utgiven i juni 1994.\nNyhetsvärde: Aktuell internationell bild från verksamhetsområdet telestugor- fjärrarbete.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport90.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telestugor-telearbete-och-distansutbildning-teldok-rapport-nr-90/", "date": "1994-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195351id_/http://www.teldok.net/page/11/", "stamp": "20150106195351", "fetch_id": 886, "tags": [ "1994", "Australien", "distansutbildning", "Holloway Lilian", "Japan", "telearbete", "telestugor" ], "categories": [ "1994", "Holloway Lilian", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 90" ], "pdfs": [ "687f30e1fe2ae5ab583aad61c065e6a359eb1433c00705aeeb2aa6ee3747f7c3" ] }, { "id": "991ff247222d3c6e", "title": "The TELDOK Yearbook 1994. Teldok Rapport nr 86E", "body": "Contents: An up-to-date description, mainly consisting of statistical tables and diagrams, on telecommunications and information technology features in Sweden–in an international perspective. A few industries or fenomena are described more in depth, such as trade, tourism, EDI, the government green paper ”IT 2000”, and the personal digital assistant.\nMethod: Statistics compiled from Swedish and international sources; expert analyses; also introductions of all the different telecommunications operators in Sweden, provided by themselves.\nAuthor: Gull-May Holst is a consultant and a veteran compiler of this Yearbook.\nTarget group: People needing an up-to-date directory on Swedish information technology with an emphasis on telecommunications and their applications.\nDepth of analysis: Brief descriptions of the contents of the statistics parts; descriptions of links between different statistical categories; and a discussion of problems in compiling the statistical data. The in depth chapters are probing deeper.\nCoverage: Statistics up to and including the autumn of 1993; this English-language edition includes an up-date from April 1994.\nDate: Published in the beginning of 1994; the English language edition, published in June 1994, contains a nine-page addition.\nNovelty value: Up-to-date into 1995.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport86e.pdf", "url": "https://www.teldok.net/the-teldok-yearbook-1994-teldok-rapport-nr-86e/", "date": "1994-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195351id_/http://www.teldok.net/page/11/", "stamp": "20150106195351", "fetch_id": 886, "tags": [ "1994", "årsbok", "Holst Gull-May", "Yearbook" ], "categories": [ "1994", "English", "Holst Gull-May", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 86E" ], "pdfs": [ "ac11eab8e6c673ac1a121bb6e30db7edd3aba54591ddd5694a499b504803e6a9" ] }, { "id": "99b64d40041754da", "title": "Effektivisering av godstransporter – Praktikfall Bergslagen. Teldok Via nr 20", "body": "Innehåll: Redogör för ett försök att bidra till utveckla en region, Bergslagen, genom att sprida information och initiera studier och diskussion om näringslivets utveckling med hjälp av nya medel och synsätt vad gäller kommunikation, särskilt transporter. Rapporten utmynnar i ett projektförslag.\nMetod: Sammanfattning av underlag för och genomförda seminarier.\nAvsändare: Författarna är konsulter i Effect Management AB, Karlstad.\nMottagare: Transportintresserade samt intressenter i förutsättningar för regional utveckling.\nGrad av analys: Betingad av seminarieresultaten men utmynnar alltså i konkreta projektförslag.\nTäckning: Utgår ifrån en vision, Bergslagsvision, bygger naturligtvis på resultat inom själva projektet.\nDatumstämpel: Juni 1991.\nNyhetsvärde: Belyser ett specifikt och särpräglat projekt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via20.pdf", "url": "https://www.teldok.net/effektivisering-av-godstransporter-praktikfall-bergslagen-teldok-via-nr-20/", "date": "1993-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195353id_/http://www.teldok.net/page/12/", "stamp": "20150106195353", "fetch_id": 887, "tags": [ "Bergslagen", "godstransporter", "Hermansson Urban", "Johansson Lars E.", "Logistik", "tidsprecision" ], "categories": [ "1993", "Hermansson Urban", "Johansson Lars E.", "Via" ], "reports": [ "Via 20" ], "pdfs": [ "63dad60f2ace451df1e23dea7387a1372bee328e4361c446f17921748625a734" ] }, { "id": "2116cbce8e0f469f", "title": "Electronic Publishing – elektronisk förlagsverksamhet. Teldok Via nr 22", "body": "Innehåll: Elektronisk förlagsverksamhet är en heterogen företeelse. Den omfattar spridning av innehållet i traditionella förlagsprodukter med nya medier; nya konkurrerande förlagsprodukter inklusive multimedia; och elektroniska och andra sätt att producera och utveckla traditionella produkter. Utgångspunkten är en internationell och aktuell översiktskonferens i juni 1993, kompletterad med aktuellare uppgifter och tillbakablickande översikter.\nMetod: Kunskapsöversiktens, präglad av material från juni-konferensen.\nAvsändare: Bengt-Arne Vedin är professor med bl a ett tiotal böcker om den tekniska mediautvecklingen bakom sig.\nMottagare: Förlagsfolk; journalister och författare; politiker; mediapsykologer; tele- och datorintresserade.\nGrad av analys: Bygger i huvudsak på konferensen samt ett antal kritiska böcker och forskningsresultat.\nTäckning: Ojämn i det att den speglar konferensen liksom detta att området, så heterogent det är, befinner sig i mycket snabb förändring.\nDatumstämpel: Rapporten färdig november 1993, utgiven december 1993.\nNyhetsvärde: En kritisk sammanfattning av konferensen samt av anknytande tidskriftsartiklar och vissa aktuella böcker.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via22.pdf", "url": "https://www.teldok.net/electronic-publishing-elektronisk-forlagsverksamhet-teldok-via-nr-22/", "date": "1993-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195353id_/http://www.teldok.net/page/12/", "stamp": "20150106195353", "fetch_id": 887, "tags": [ "electronic publishing", "multimedia", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1993", "Vedin Bengt-Arne", "Via" ], "reports": [ "Via 22" ], "pdfs": [ "f6c870a53ff57b2599c167e635ed19b4b9e288d4e96274b31f95ce358093704f" ] }, { "id": "59621903a33cf756", "title": "Gruppvara i praktiken. Teldok Via nr 23", "body": "Innehåll: Granskning dels av olika produkter för ”groupware”, gruppvara, dels hur ett antal företag i praktiken nyttjar dessa, vilka synpunkter och erfarenheter de har, etc.\nMetod: Intervjuer och på dessa baserad analys.\nAvsändare: Författarna har gjort detta som ett examensarbete på systemvetenskaplig linje vid ADB på Lunds Universitet.\nMottagare: Alla som överväger att inskaffa och använda gruppvara liksom naturligtvis de som forskar eller studerar området.\nGrad av analys: Begränsas av studenterans erfarenhet samt den insats man kan vänta av en tiopoängsuppsats; utgår i mycket från de studerade företagens erfarenheter. Man kommer fram till att det går att skilja på en partiell och en total gruppvarumiljö.\nTäckning: De produkter som studerats (och som kunnat studeras) är Lotus Notes, Futures Team och Windows for workgroups. Fyra företag som utnyttjar gruppvara ingår sedan i studien.\nDatumstämpel: Examensarbetet framlades i juni 1993.\nNyhetsvärde: Tidig svensk empirisk studie av ett område i snabb utveckling.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via23.pdf", "url": "https://www.teldok.net/gruppvara-i-praktiken-teldok-via-nr23/", "date": "1993-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195351id_/http://www.teldok.net/page/11/", "stamp": "20150106195351", "fetch_id": 886, "tags": [ "1993", "Bengtsson Ola", "Brost Peter", "Ferk Tommy", "gruppvara", "Lotus Notes" ], "categories": [ "1993", "Bengtsson Ola", "Brost Peter", "Ferk Tommy", "Via" ], "reports": [ "Via 23" ], "pdfs": [ "9ec4af55987fc9ca325a8ad420d7759f7ddd5a9ca8cf2dc792118fdef664668e" ] }, { "id": "244699ed58043e68", "title": "Gruppvara i praktiken. Teldok Via nr 23", "body": "Hämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via23.pdf", "url": "https://www.teldok.net/gruppvara-i-praktiken-teldok-via-nr-23/", "date": "1993-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195353id_/http://www.teldok.net/page/12/", "stamp": "20150106195353", "fetch_id": 887, "tags": [ "Bengtsson Ola", "Brost Peter", "Ferk Tommy", "gruppvara", "Lotus Notes" ], "categories": [ "1993", "Bengtsson Ola", "Brost Peter", "Ferk Tommy", "Via" ], "reports": [ "Via 23" ], "pdfs": [ "9ec4af55987fc9ca325a8ad420d7759f7ddd5a9ca8cf2dc792118fdef664668e" ] }, { "id": "3d3997eaf66a412e", "title": "Information Technology, Social Fabric. Teldok Via nr 21", "body": "Innehåll: En samling uppsatser, varav flera är scenarier, med utgångspunkten att informationsteknik kan forma och omforma sociala fält eller nätverk. Det sker dels genom kontakter över telenätet, dels och specifikt med hjälp av allt mer spridda hjälpmedel som groupware. Förutsättningen är emellertid att individer och grupper kan kommunicera effektivt, vilket bygger på kulturella, språkliga och om man så vill begreppsmässiga faktorer.\nMetod: Scenarierna är extrapolationer av dagens tekniska möjligheter till framtida tänkta tillämpningar. Den längsta uppsatsen beskriver tre praktikfall inom teknisk forskning och utveckling och hur IT där kan bidra, mot bakgrund av en undersökning omfattande ett större antal företag.\nAvsändare: Bengt-Arne Vedin är professor och ansvarig för Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer, även medlem av TELDOKs redaktionskommitté.\nMottagare: Personer intresserade av ett diskussionsunderlag om tillämpning av modern IT för forskning och utveckling i samverkan över gränser, inklusive även kunskapsutveckling av mer generellt slag.\nGrad av analys: Scenarierna ger analysen konkretion.\nTäckning: Fem scenarier täcker inte allt men ger variationsrikedom. De skilda analytiska uppsatserna går från stort till smått, utan detaljerad genomgång av ”allt”.\nDatumstämpel: Vintern 1992-93.\nNyhetsvärde: Scenarierna samt diskussionen av bakgrundsfaktorer såsom osynlig men omedvetet styrande begreppsbildning.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via21.pdf", "url": "https://www.teldok.net/information-technology-social-fabric-teldok-via-nr-21/", "date": "1993-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195353id_/http://www.teldok.net/page/12/", "stamp": "20150106195353", "fetch_id": 887, "tags": [ "Groupware", "informatonsteknik", "kunskapsutveckling", "sociala fält", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1993", "Vedin Bengt-Arne", "Via" ], "reports": [ "Via 21" ], "pdfs": [ "507317c97ab9dee6dcafb40274d477d0f8b1b32dc0598dcc8a8384d7cc142331" ] }, { "id": "3b47d47d1f4d7250", "title": "Tala i bild. Teldok Info nr 13", "body": "Innehåll: En serie uppsatser om bildens betydelse för vår kommunikation, från dess makt och magi ur ett konsthistoriskt perspektiv till konkreta bildtelefonavändningar – också för teckentolkning. Här finns även rent praktiska råd.\nMetod: Val av olika bidragsgivare, som, ehuru experter, populärt sammanfattar forskning och erfarenheter.\nAvsändare: Henrik Wahlforss är arkitekt.\nMottagare: Alla med behov av perspektiv på bildkommunikation av mer generellt slag.\nGrad av analys: Djupgående samtidigt som det är experter som sammanfattar läget inom sitt resp. område.\nTäckning: Allsidigt vad gäller infallsvinklar.\nDatumstämpel: Juli 1993.\nNyhetsvärde: Själva allsidigheten i översikten; bearbetningsgraden.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info13.pdf", "url": "https://www.teldok.net/tala-i-bild-teldok-info-nr-13/", "date": "1993-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195353id_/http://www.teldok.net/page/12/", "stamp": "20150106195353", "fetch_id": 887, "tags": [ "ASEA", "Boldt-Christmas John", "Erikson Hultqvist Birgitta", "Hadenius Patric", "Kommundata", "Söderström Ulf", "von Heland Madeleine", "Wahlfors Henrik" ], "categories": [ "1993", "Boldt-Christmas John", "Erikson Hultqvist Birgitta", "Hadenius Patric", "Info", "Söderström Ulf", "von Heland Madeleine", "Wahlfors Henrik" ], "reports": [ "Info 13" ], "pdfs": [ "9a640ca139c684a8a7f66fa8f0d5b192775a651d04b0a79d31fb518536828839" ] }, { "id": "632fcd5d904258ed", "title": "Vård och råd på tråd. Reportage om distansdiagnostik och telemedicin. Teldok Rapport nr 85", "body": "Innehåll: Reportage och analyser utgångspunkt från en nordisk konferens om medicinsk vård och medicinska undersökningar på distans och med stöd av modern informationsteknik. Utöver konferensinnehållet har författaren besökt ett antal praktiska installationer och intervjuat de ansvariga för att få del av deras erfarenheter. Möjligheterna till överföring även av mycket informationsrikt material typ röntgenbilder ger nya möjligheter.\nMetod: Det initierade reportagets.\nAvsändare: Mats Utbult är journalist med inriktning på data, tele och elektronik.\nMottagare: Den som har behov av att ta del av aktuella och praktiskt tillämpade utvecklingstendenser vad gäller informationstekniskt och särskilt teletekniskt stöd för medicinsk behandling och vård.\nGrad av analys: Bygger på de intervjuade experterna som är de som står närmast pionjärtillämpningarnas verklighet; detta kan möjligen sägas begränsa den överblick som kanske ännu ingen har men som dock kompletteras genom konferensmaterialet.\nTäckning: Aktuell vid rapporteringstidpunkten dvs hösten 1993.\nDatumstämpel: December 1993.\nNyhetsvärde: En ögonblicksbild av ett fält som befinner sig i relativt snabb utveckling.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport85.pdf", "url": "https://www.teldok.net/vard-och-rad-pa-trad-reportage-om-distansdiagnostik-och-telemedicin-teldok-rapport-nr-85/", "date": "1993-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195351id_/http://www.teldok.net/page/11/", "stamp": "20150106195351", "fetch_id": 886, "tags": [ "1993", "distansdiagnostik", "röntgenbilder", "telemedicin", "Utbult Mats" ], "categories": [ "1994", "Rapport", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Rapport 85" ], "pdfs": [ "15d52c1627ef4047e047fefa191dcb4221f6eff051e58a198664394d1aa043c7" ] }, { "id": "4552b29ee07ac5f1", "title": "CSCW. A Promise soon to be Realized? Teldok Rapport nr 71", "body": "Innehåll: CSCW står för Computer Supported Collaborative Work, dvs utnyttjandet av datorstöd för lagarbete. Nya sådana datorstöd, främst programvara men också kommunikationslänkar m m, tillkommer oupphörligt och går ofta under namnet ”groupware”, försvenskat till ”gruppvara”. Företeelsen placeras i rapporten in i sitt sammanhang, varefter följer redovisningar och kommentarer kring en studieresa om groupware till USA, där det finns ett antal företag, universitetsinstitutioner, installationer, analyser, jämförelser och erfarenheter. Experter ger översikter och framtidsbilder; studieresans deltagare redovisar sina egna intryck.\nMetod: En centralpunkt för utvecklingen av CSCW är University of Arizona i Tucson och över huvud taget har besök företagits vid centrala utvecklingsinstanser (mer än hos pionjäranvändare, som senare redovisat spännande resultat). Genom de många besökspunkterna i USA samt de insiktsfulla föredragen och diskussionerna är allsidigheten god, undantaget senare erfarenhetsrapportering. (Det är ett snabbrörligt fält.)\nAvsändare: Peter Docherty är forskare vid IMIT, Institute for Management of Innovation and Technology.\nMottagare: Personer med ansvar för lagarbete över tids-, organisations- och geografiska avstånd, t ex kring kvalitetsfrågor eller forsknings- och utvecklingsprojekt.\nGrad av analys: Ett av besöken, på University of Georgia, erbjöd en preliminär jämförelse mellan olika system. Resedeltagarnas olika bakgrund och erfarenhet borgar för motsvarande allsidighet i bedömningar och analyser.\nTäckning: I huvudsak en typ av groupware, nämligen sådan för gruppmöten med gemenskap i tiden och med inriktning på att generera idéer och problemlösningar för att sedan, fortfarande i grupp, diskutera och rangordna uppslagen.\nDatumstämpel: Studieresa april 1991, rapport mars 1992.\nNyhetsvärde: En allsidig introduktion till och diskussion av CSCW.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport71.pdf", "url": "https://www.teldok.net/cscw-a-promise-soon-to-be-realized-teldok-rapport-nr-71/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195356id_/http://www.teldok.net/page/13/", "stamp": "20150106195356", "fetch_id": 888, "tags": [ "Docherty Peter", "English", "Groupware", "IBM", "Johansen Bob", "NCR", "Saffo Paul", "Seipel Peter", "Whitaker Randall" ], "categories": [ "1992", "Docherty Peter", "English", "Johansen Bob", "Rapport", "Saffo Paul", "Seipel Peter", "Whitaker Randall" ], "reports": [ "Rapport 71" ], "pdfs": [ "c0e43b08a78f54bb10ebf0e046f1aabd13a4e36a12c4d770f24bdd34df1e05d5" ] }, { "id": "f10bfaeaca16c633", "title": "Fler fyllda frakter med elektronisk asfalt. Teldok Rapport nr 79", "body": "Innehåll: Ett reportage från EG-landet Danmark; några företagsbesök bildar utgångspunkten för mer allmänna systembeskrivningar. Det visar sig gå att kombinera stordrift med smådrift, att rationalisera informationsflödet även för små transportföretag och det går att samverka mellan transportslag. Effektiviteten i systemet ökar när det blir kommunikation mellan fordon och hemmakontor.\nMetod: Intervjuer; studier av dokument, typ systeminformation.\nAvsändare: Mats Utbult är journalist med inriktning på data och tele.\nMottagare: Intressenter i transport- och logistikfrågor, men också personer som vill få en bild av hur upphandling, samverkan etc fungerar praktiskt i ett EG-land.\nGrad av analys: Ges genom de intervjuades erfarenheter och genom att fallen ställs mot varandra, men dessutom finns ett utförligt kapitel med jämförelser mellan Sverige och Danmark.\nTäckning: Begränsad till ”fallen” som dock är valda för att ha generell räckvidd.\nDatumstämpel: Utgiven december 1992.\nNyhetsvärde: Första redovisningen av läget i det nordiska EG-landet Danmark; ansluter till TELDOK Rapport 64 och 75 samt till en kommande om danska telematiktillämpningar.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport79.pdf", "url": "https://www.teldok.net/fler-fyllda-frakter-med-elektronisk-asfalt-teldok-rapport-nr-79/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195353id_/http://www.teldok.net/page/12/", "stamp": "20150106195353", "fetch_id": 887, "tags": [ "Danmark", "datastrategi", "EU", "OECD", "satellitkommunikation", "Utbult Mats" ], "categories": [ "1992", "Rapport", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Rapport 79" ], "pdfs": [ "9ce2fc2854ecf491fec762ff237290335dbff1a86cd50ba4e955a8b41c0e3644" ] }, { "id": "ebcc06965d012c51", "title": "I en röd liten stuga nervid sjön vill jag jobba. Teldok Rapport nr 73", "body": "Innehåll: Beskriver och diskuterar hur stora och små företag i olika branscher med hjälp av data- och telekommunikation kan bedriva verksamhet i glesbygd. Här beskrivs telestugor, Televerkets Demotel-projekt med bl a distansundervisning och fjärrsjukvård, försäkrings- och trafikverksamhet med stöd av bokningscentraler och försäljning från glesbygd.\nMetod: Sammanställning av innehållet i ett seminarium, arrangerat av TELDOK och Glesbygdsmyndigheten.\nAvsändare: Mats Utbult är journalist med inriktning mot tele- och datafrågor.\nMottagare: Företag med intresse av etablering utanför storstäder, kommuner och andra med intresse av sådan etablering.\nGrad av analys: Begränsad – beroende av vad som redovisades på seminariet samt intervjuer därikring. Televerkets Demotel har utvärderats.\nTäckning: Ett betydande antal fall (ett tjugotal), med stor spridning, redovisas.\nDatumstämpel: Seminarium hösten 1991, utgivning april 1992.\nNyhetsvärde: Många av de redovisade etableringarna är (var) färska.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport73.pdf", "url": "https://www.teldok.net/i-en-rod-liten-stuga-nervid-sjon-vill-jag-jobba-teldok-rapport-nr-73/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195353id_/http://www.teldok.net/page/12/", "stamp": "20150106195353", "fetch_id": 887, "tags": [ "distansarbete", "Folksam", "SAS", "SJ", "telestugor", "Utbult Mats", "utlokalisering" ], "categories": [ "1992", "Rapport", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Rapport 73" ], "pdfs": [ "43e93b13c087930e81a2e9ffd5a2353ceea357833de5f567b35d51eff6dd5fd1" ] }, { "id": "70dcfa2d4421f783", "title": "Lönsam logistik – med sikte på 2000-talet. Teldok rapport nr 75", "body": "Innehåll: Kärnan är fem fallstudier av tillämpningar av informationsteknik i transportbranschen: ruttplanering hos en tysk dryckesdistributör, integrerat informationssystem för lager via ASG, mobil datorkommunikation hos ett åkeri i Göteborg, IKEAs kombitransporter, samt Federal Express’ expressbrevsetablering i Storbritannien (företaget har senare lämnat Europa-marknaden). Härutöver ges en ram i form av Bilspeditions och ASGs syn på transportmarknadens utveckling, en beskrivning av avregleringen av denna marknad i USA och Europa, liksom en diskussion av teknik, teknikspridning och marknadseffekter. – Är en fristående fortsättning till TELDOK Rapport 64 Trimmade transporter.\nMetod: Intervjuer i samband med besök. Aktörernas syn, också intervjuvägen. Beskrivning av modeller för teknikspridning etc.\nAvsändare: Magnus Swahn är verksam inom ett ledande transportföretag, ASG, medan Philip Söderberg är vid den centrala forsknings- och utredningsinstansen TFK, Transportforskningskommissionen.\nMottagare: Transport- och logistikberoende företag.\nGrad av analys: Djupgående, del genom analys av fallstudiernna, dels genom systematisk granskning av teknikspridning, marknadsaspekter och miljöpåverkan.\nTäckning: I första hand fallsudierna men genom författarnas erfarenhet blir bilden bredare.\nDatumstämpel: Utgiven september 1992.\nNyhetsvärde: Aktuellt tema dels genom informationsteknikens utveckling, dels genom avregleringen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport75.pdf", "url": "https://www.teldok.net/lonsam-logistik-med-sikte-pa-2000-talet-teldok-rapport-nr-75/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195353id_/http://www.teldok.net/page/12/", "stamp": "20150106195353", "fetch_id": 887, "tags": [ "avreglering", "Federal Express", "kombitransporter", "Logistik", "ruttplanering", "Söderberg Philip", "Swahn Magnus" ], "categories": [ "1992", "Söderberg Philip", "Swahn Magnus" ], "reports": [ "Rapport 75" ], "pdfs": [ "89a52f430c62b29f223c3fe25bbe8630ef0014d468900bbbb0219fa6e0ae487a" ] }, { "id": "ef81a04b110f313d", "title": "Mobil telekommunikation inom skogsbruket. Teldok Rapport nr 74", "body": "Innehåll: Televerket och skogskoncernen SCA har gemensamt drivit ett projekt om hur nya typer av radiokommunikation kan användas i skogsbruket. Rapporten reovisar genomförande och resultat av projektet.\nMetod: Deltagande i initiering, genomförande och värdering av ett Demotel-projekt inom skogsbruket (Demotel är Televerkets program för att demonstrera nya tillämpningar av teleteknik). Innehåller även ett ”scenario år 2000″.\nAvsändare: Stiftelsen KommunikationsVetenskapligt Centrum i Sundsvall initierade projektet 1988 och har engagerat Frank Arnoldsson på Albatross Film att vara redaktör för information om det.\nMottagare: Utöver verksamma med anknytning till skogsbruket andra med arbetsuppgifter av motsvarande rörliga slag, dvs lagerverksamhet, reparations- och entreprenadbranscher etc.\nGrad av analys: Långtgående i det att positiva och negativa erfarenheter samt ekonomiska kalkyler ges, inklusive tre olika (tele)trafikfall. Intervjuer med olika personalkategorier. Scenariot syntetiserar också en del av resultaten.\nTäckning: Även kort information om andra med intresse för läsaren. Likaså redovisas alltså olika personalkategoriers erfarenheter inom projektet.\nDatumstämpel: Projektet drevs 1989-91 och rapporten kom ut i juni 1992.\nNyhetsvärde: Unikt projekt i sin bransch, finns också redovisat i utförligare projektrapport.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport74.pdf", "url": "https://www.teldok.net/mobil-telekommunikation-inom-skogsbruket-teldok-rapport-nr-74/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195356id_/http://www.teldok.net/page/13/", "stamp": "20150106195356", "fetch_id": 888, "tags": [ "Arnoldsson Frank", "Avenberg Anders", "Demotel", "Graninge", "nödlarm", "radiokommunikation", "SCA", "telematik i skogen" ], "categories": [ "1992", "Arnoldsson Frank", "Avenberg Anders", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 74" ], "pdfs": [ "f2903df6c4b9d1027a5acc8e9892b5d013760960f7b251db5b72c914e9e13cbe" ] }, { "id": "366173ae701690d7", "title": "Multimedia i ett användarperspektiv. Teldok Info nr 10", "body": "Innehåll: Beskriver vad multimedia är, dvs en kombination av olika presentationsformer via digital teknik: ”ett helhetsbegrepp för integrering av bild, ljud och text i ett dokument, producerade och lagrade i en persondator”. Här redovisas hur man producerar och använder multimedia, liksom hur man arbetar med dem. Användningsområden är utbildning, forskning, information, marknadsföring, hushåll, musik och undrhållning.\nMetod: En erfaren experts översikt.\nAvsändare: Thord Fjällström är pedagog och bildkonstnär.\nMottagare: Alla med intresse av en kort introduktion till multimedia.\nGrad av analys: Den erfarne multimediaanvändaren delar med sig av egna erfarenheter och insikter.\nTäckning: Täcker det mesta som vid sammanställningen var publikt tillgängligt.\nDatumstämpel: Förordet daterat 31 december 1991, utgivning januari 1992.\nNyhetsvärde: Ligger i lättillgänglighet, översikt och sammanfattning.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info10.pdf", "url": "https://www.teldok.net/multimedia-i-ett-anvandarperspektiv-teldok-info-nr-10/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195356id_/http://www.teldok.net/page/13/", "stamp": "20150106195356", "fetch_id": 888, "tags": [ "Fjällström Thord", "kiosker", "media-kombinationer", "multimedia", "Multiple Video", "Photoshop" ], "categories": [ "1992", "Fjällström Thord", "Info" ], "reports": [ "Info 10" ], "pdfs": [ "0f1030fa12f83eab1d2fba7ae8f0106cce4b61cd7cbcfa8363b9ea9de40c6d7c" ] }, { "id": "68aed37463d034c1", "title": "Nya affärsmöjligheter med faksimil överföring. Teldok Info nr 12", "body": "Innehåll: Översiktlig beskrivning över området fax, dvs marknadsutveckling och jämförelser med andra kommunikationssätt, fax per dator, i nätverk, multifax, hämtfax, faxbrevlådor, konvertering av faxtext till textfil, säkerhetsutrustning samt etikregler.\nMetod: Den insiktsfulle konsultens sammanfattande översikt och analys.\nAvsändare: Hans Lindahl är utvecklingskonsult på Industriell Affärsutveckling AB och ägnar sig särskilt åt faxens möjligheter.\nMottagare: Personer med behov av att överväga ökad användning av telefax.\nGrad av analys: Blandning av marknadsöversikter, insiktsfull analys, tillämpningsbeskrivningar, framtidsprognoser och utpekande av problemområden.\nTäckning: På översiktsnivå heltäckande vid utgivningstidpunkten.\nDatumstämpel: Februari 1992.\nNyhetsvärde: Faktasammanställning och framtidsanalys på ett område där de enklaste tillämpningarna riskerar att ställa de mer förfinade i skymundan.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info12.pdf", "url": "https://www.teldok.net/nya-affarsmojligheter-med-faksimil-overforing-teldok-info-nr-12/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195356id_/http://www.teldok.net/page/13/", "stamp": "20150106195356", "fetch_id": 888, "tags": [ "faksimil", "hämtfax", "Lindahl Hans", "multifax", "OCR" ], "categories": [ "1992", "Info", "Lindahl Hans" ], "reports": [ "Info 12" ], "pdfs": [ "65858ea1f2aa08e929ed976b1d4513484084027c3e97fe3104d54c1d4a1ad743" ] }, { "id": "26f800503e5e4527", "title": "Närbilder. Ett praktikfall från Varberg. Teldok Rapport nr 78", "body": "Innehåll: En noggrann beskrivning av hur man i en pionjärkommun, Varberg, utnyttjar datorer och tele i kommunalpolitiken. Speciellt belyses problem med tillämpningen av datalagen.\nMetod: Omfattande intervjuer; studier av tillgängliga dokument, inklusive datainformation.\nAvsändare: Maja-Britta Mossberg är journalist.\nMottagare: Alla med intresse av hur data/tele kan utnyttjas i kommunalpolitik, inklusive de problem som dyker upp.\nGrad av analys: Intervjuerna är mycket djupgående; redovisningen kompletteras av en kommentar från en annan kommun, Kalmar.\nTäckning: En djupgående fallstudie av en enda pionjärkommun, plus kommentaren från Kalmar. Ingående analys beträffande datalagens tillämpning i fallet.\nDatumstämpel: Utgiven december 1992.\nNyhetsvärde: Första djupgående redovisningen av en kommuns satsning på datautnyttjande i kommunalpolitik; dessutom en kommun som avancerat till pionjär men där erfarenheter finns.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport78.pdf", "url": "https://www.teldok.net/narbilder-ett-praktikfall-fran-varberg-teldok-rapport-nr-78/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195356id_/http://www.teldok.net/page/13/", "stamp": "20150106195356", "fetch_id": 888, "tags": [ "Datalagen", "kommunpolitiker", "Mossberg Maja-Britta" ], "categories": [ "1992", "Mossberg Maja-Britta", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 78" ], "pdfs": [ "9d26f0cbf75a4056c55bec8a0fae12c747dcf0a51281704f5b94ccf33c497dde" ] }, { "id": "867b17f0324fc953", "title": "Röst- och talsvarssystem i informationsteknologins tjänst. Teldok Info nr 11", "body": "Innehåll: Talsvarssystem är röstbrevlådor och telefonsvarare. Med hjälp av enkla röstsvar eller funktionsknappar på telefonen kan dessa system få bred och varierad användning. Det kan gälla banktjänster, transporter, bokningar, offentlig service och meddelandebefordran – allt billigare, smidigare, med större frihet. Ett par sidor av analysen behandlar också telefax.\nMetod: En experts översikt.\nAvsändare: Björn Runngren är konsult med tillämpning av röstdatasysem som specialitet. Thord Danielsson, också konsult på Fearnley Informationssystem AB, har bidragit med uppslag och synpunkter.\nMottagare: Potentiella användare av röstsvarssystem, dvs olika tjänsteföretag och personer eller organisationer med behov av eller ekonomi i att fånga upp meddelanden och beställningar oberoende av tidpunkt eller utan behov av mer än förinställda röstsvarsval.\nGrad av analys: Experternas framsållade erfarenheter.\nTäckning: Aktuell översikt, inklusive undersökningar av attityder och utnyttjandefrekvens vad gäller beskrivna system 1991.\nDatumstämpel: Januari 1992.\nNyhetsvärde: Översikt över ett vanligt men när det gäller sammanställningar föga tillgodosett område.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info11.pdf", "url": "https://www.teldok.net/rost-och-talsvarssystem-i-informationsteknologins-tjanst-teldok-info-nr-11/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195356id_/http://www.teldok.net/page/13/", "stamp": "20150106195356", "fetch_id": 888, "tags": [ "röstbrevlådor", "Runngren Björn", "talsvarssystem" ], "categories": [ "1992", "Info", "Runngren Björn" ], "reports": [ "Info 11" ], "pdfs": [ "4be418658c4fd4e7c93d7fd4e4448cf4e9a122e818242acb630b353c1f9a727f" ] }, { "id": "b67e0788ba95de1a", "title": "TELDOKs Årsbok 1992. Teldok Rapport nr 70", "body": "Innehåll: Den årliga statistikgenomgången från hela informationsteknikens fält, inklusive litteraturlista och ordbok samt en kort aktuell krönika.\nMetod: Sammanställning av från olika källor tillgängligt material, bearbetning till tabeller och diagram.\nAvsändare: Communicativa AB är ett konsultföretag inom marknadskommunikation, som nu sammanställt en fjärde årgång av denna årsbok.\nMottagare: Alla med intresse av aktuella siffer- och faktauppgifter kring informationstekniken.\nGrad av analys: Mycket begränsad, vilket gör att materialet är något ojämnt: olika metoder för att skaffa siffror, olika undersökningstillfällen, skiftande definitioner mellan olika källor etc.\nTäckning: Fram till i oktober 1991 tillgängligt material.\nDatumstämpel: December 1991.\nNyhetsvärde: En sammanställning av material som inte någon annanstans finns samlat på detta sätt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport70.pdf", "url": "https://www.teldok.net/teldoks-arsbok-1992-teldok-rapport-nr-70/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195356id_/http://www.teldok.net/page/13/", "stamp": "20150106195356", "fetch_id": 888, "tags": [ "årsbok", "diagram", "Holst Gull-May", "jämförelser", "Melanon Jill", "statistik" ], "categories": [ "1992", "Holst Gull-May", "Melanon Jill", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 70" ], "pdfs": [ "ace48a6063c3c8a049ba6d571998f46c2abad524fc030e821db586329774b193" ] }, { "id": "50595835df831113", "title": "Teldok utgivning 1981-1991. Teldok Ref.dok . K", "body": "Innehåll: Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.\nMetod: Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande av sänsare etc.\nAvsändare: Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv.\nMottagare: Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.\nGrad av analys: Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.\nTäckning: Samtliga skrifter från TELDOK under dess första elva år, till utgången av 1991.\nDatumstämpel: Utgiven april 1992.\nNyhetsvärde: Samlad katalog för TELDOKs tidigare utgivna skrifter.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentk.pdf", "url": "https://www.teldok.net/teldok-utgivning-1981-1991-teldok-ref-dok-k/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195353id_/http://www.teldok.net/page/12/", "stamp": "20150106195353", "fetch_id": 887, "tags": [ "utgivning 1981-1991", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1992", "Referensdokument", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Referensdokument K" ], "pdfs": [ "e245f0760e9d6999cb714b5ee0274ae332a78d640aeedf3bf7570e7c5906c5d0" ] }, { "id": "d7340f95c2857d40", "title": "Telematik för italienska småföretag. Teldok Rapport nr 77", "body": "Innehåll: Beskriver olika typer av tjänster liksom hur italienska småföretag utnyttjar dem. Det gäller on-line-tjänster och småföretag i nätverk inklusive samtliga publika tjänster för företag. Tillämpningarna turism och franchising har egna kapitel.\nMetod: Genomgång av tillgängliga tjänster; besök på företag; granskning av tryckt material.\nAvsändare: Författarinnan är civilingenjör och arbetar på det svenska tekniska attachékontoret i Milano.\nMottagare: Alla som är intresserade av hur småföretag kan stärka sin konkurrenskraft med hjälp av tele- och informationsteknik.\nGrad av analys: Ger både svensk och italiensk liksom teknisk bakgrundsbeskrivning; analys av ett par branscher.\nTäckning: Beskriver alla vid författandet tillgängliga tjänster; punktnedslag utanför de angivna branscherna.\nDatumstämpel: Utgiven december 1992.\nNyhetsvärde: Italien är ovanligt beroende av mindre och medelstora företag, ett fenomen som granskats i flera rapporter från Sveriges Tekniska Attachéer; denna är den första med inriktning mot informationsteknik.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport77.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telematik-for-italienska-smaforetag-teldok-rapport-nr-77/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195356id_/http://www.teldok.net/page/13/", "stamp": "20150106195356", "fetch_id": 888, "tags": [ "Benetton", "Italien", "Johansson Rebecka", "småföretag", "Telematik", "videokonferens", "Videotex" ], "categories": [ "1992", "Johansson Rebecka", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 77" ], "pdfs": [ "46724930e80ce014ec33160f7c16c617a834a1c81202be3f355e7921161433e7" ] }, { "id": "1d4f0e75a66d18df", "title": "Telematik och handikapp i arbetslivet. Teldok Rapport nr 72", "body": "Innehåll: Ett tjugo praktikfall om informationsteknik tillämpad i arbetslivet i sex olika länder.\nMetod: Praktikfall via intervjuer eller beskrivningar av de handikappade/informationsteknikpraktiserande själva.\nAvsändare: Jan-Ingvar Lindström är projektledare för projektet telematik och handikapp inom Infologics AB, ett Televerket-företag respektive ett projekt som verket varit med om att starta.\nMottagare: Alla med intresse av hur ny teknik kan förändra och förbättra handikappades arbetsvillkor.\nGrad av analys: Ingen sammanfattande analys men korta värderingar av flera av de ansatser som beskrivs i praktikfallen.\nTäckning: Åtta varierande praktikfall från Sverige, därutöver från Danmark och Finland tre vardera, Nederländerna två, Norge ett och och från USA sex.\nDatumstämpel: Utgiven mars 1992.\nNyhetsvärde: Bredden och antalet praktikfall.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport72.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telematik-och-handikapp-i-arbetslivet-teldok-rapport-nr-72/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195356id_/http://www.teldok.net/page/13/", "stamp": "20150106195356", "fetch_id": 888, "tags": [ "funktionshandikapp", "Holland", "Lindström Jan- Ingvar", "Norge", "talhjälpmedel Danmark", "teckenspråkstelefon", "texttelefon", "Videotex" ], "categories": [ "1992", "Lindström Jan- Ingvar", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 72" ], "pdfs": [ "a7db8cb050d68ac7010a7c64d3656915606b24fdcb0a3aaef8e45dad1b6ebc70" ] }, { "id": "3d1da3d674d46914", "title": "Telesystemet i förvandling. Teldok Via nr 19", "body": "Innehåll: En beskrivning av hur ny teknik och nya kommunikationsmöjligheter påverkar organisationer och företag med fokus kring Linköping, dvs Östergötland och i viss mån Sörmland. Likaledes via intervjuer beskrivs hur telesystemet håller på att förändras, tekniskt, med ökande datakommunikation, avreglering och mot olika driv- och bromskrafter.\nMetod: Intervjuer med personer med konkreta erfarenheter och yrkesmässiga insikter.\nAvsändare: Författarna är frilansjournalister.\nMottagare: Personer med behov av en översikt över förändringsmönster inom data- och telekommunikation, med belysning genom anknytning till konkreta effekter på företag och organisationer.\nGrad av analys: Avslutande sammanfattning och analys på ett halvdussin sidor.\nTäckning: Ett axplock praktikfall; datumstämpeln är viktig då området förändras snabbt, t o m under arbetets gång och på rapportens väg från ordbehandlare till tryckeri och distribution.\nDatumstämpel: April 1992.\nNyhetsvärde: ”Ögonblicksbild” från ”fältet” under en dramatisk utveckling, svår att beskriva därför att den är så komplex och ändrar sig så snabbt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via19.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telesystemet-i-forvandling-teldok-via-nr-19/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195353id_/http://www.teldok.net/page/12/", "stamp": "20150106195353", "fetch_id": 887, "tags": [ "Biltema", "Björck Ingela", "ISDN", "Sturesson Lennart", "VTI" ], "categories": [ "1992", "Björck Ingela", "Sturesson Lennart", "Via" ], "reports": [ "Via 19" ], "pdfs": [ "9fbac47825bdc48428080f6678e5ad006bec427d781e6d99e2c15bd35c3952b6" ] }, { "id": "fcc2f822f3344bc5", "title": "Teletjänster. Teldok Rapport nr 76", "body": "Innehåll: En systematisk genomgång av vilka teletjänster som finns, inklusive t ex EDI, filöverföring, Maritex, hämtfax och sladdfria telefoner. Den tekniska bakgrunden, om hur information representeras, datorn arbetar och olika tele- och datanät fungerar ges också, liksom en inblick i ekonomiska frågor och säkerhetsaspekter.\nMetod: Bygger på intervjuer, läsning och egna erfarenheter.\nAvsändare: Författaren är en av Sveriges mest erfarna veteraner inom konsultverksamhet för informationsteknik, därtill dokumenterat välskrivande, med personlig stil.\nMottagare: Alla med behov av en aktuell översikt dvs beslutsfattare i företag och organisationer med kommunikations- och informationsbehov. Särskilt inriktad på mindre och medelstora företag och organisationer.\nGrad av analys: Vissa aspekter ges noggrann kritisk genomgång baserad på författarens erfarenheter, i andra avseenden mer översiktlig sakbeskrivning utan djupare analys.\nTäckning: Inriktad på allmänt tillgängliga tjänster, inte på exklusiva eller pionjärartade sådana, eller aviserade framtida.\nDatumstämpel: Hösten 1992.\nNyhetsvärde: Själva den omfattande och faktagivande, användarinriktade sammanställningen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport76.pdf", "url": "https://www.teldok.net/teletjanster-teldok-rapport-nr-76/", "date": "1992-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195356id_/http://www.teldok.net/page/13/", "stamp": "20150106195356", "fetch_id": 888, "tags": [ "Dopping Olle", "EES-avtal", "liberalisering", "teletjänster" ], "categories": [ "1992", "Dopping Olle", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 76" ], "pdfs": [ "25dd6e3bc763aeb4eefd1e9f141b58e49eff9fa031f7ce580609295c054b209c" ] }, { "id": "75ef93315858de75", "title": "Dataöverföring, ett steg framåt för brittisk industri. Teldok Rapport nr 65", "body": "Innehåll: Beskriver ett antal ansatser till att i Storbritannien i mindre företag utnyttja elektroniska dokument i samband med transporter och överföring av konstruktionsdata, CAD. I samband med diskussionen av EDI beskrivs British Coals erfarenheter, i anslutning till CAD/CAM i bilindustrin exemplet Jaguar. Tre mindre företag, varav ett konsultinriktat, tjänar som fallstudier, tillsammans med konsortiet ”Paperbusters”, där avsikten är att så långt möjligt eliminera pappershantering. – Ingår i TELDOKs Europa-program.\nMetod: Basen är intervjuer och skriftligt material.\nAvsändare: Fredrik Björnsson arbetade, när han gjorde rapporten, vid det svenska tekniska attachékontoret i London. Nu vid ABB Distribution.\nMottagare: Intressenter i EDI och i mindre företags utnyttjande av detta, samt i utvecklingen av Europa- och de brittiska marknaderna.\nGrad av analys: I huvudsak via de intervjuade samt några av de tekniska utvecklingar som aktualiserats av EDI etc.\nTäckning: Begränsat antal fallstudier, som dock valts efter omfattande kontakter med industri och analytiker. Alla de sju företag som valet stod mellan beskrivs.\nDatumstämpel: Studien slutförd hösten 1990, utgiven i juni 1991.\nNyhetsvärde: Särskilt Paperbusters men också EDI i Storbritannien generellt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport65.pdf", "url": "https://www.teldok.net/dataoverforing-ett-steg-framat-for-brittisk-industri-teldok-rapport-nr-65/", "date": "1991-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195358id_/http://www.teldok.net/page/14/", "stamp": "20150106195358", "fetch_id": 889, "tags": [ "Björnsson Fredrik", "CAD/ CAM", "EDI", "UK" ], "categories": [ "1991", "Björnsson Fredrik", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 65" ], "pdfs": [ "c8881d2aaa4112f63a66989473fb7c1e378f4dcc1005fbbfd33890cfaf4ad125" ] }, { "id": "75ab047756f99520", "title": "Distansundervisning för företagsledare. Teldok Rapport nr 66", "body": "Innehåll: Ett amerikanskt välrenommerat institut för utbildning av företagsledare bygger i väsentlig grad sin pedagogik på datorstödda telekonferenser. Författarinnan har vistats vid det amerikanska institutet upprepade gånger, första gången under ett halvår, för att studera uppläggning och genomförande. Hon har studerat pedagogiken och intdervjuat både kursdeltagare och lärare medan kursen pågått. Ett par europeiska initiativ av likartat slag redovisas kortfattat.\nMetod: Redovisning av kursscheman, intervjuinnehåll etc i jämförelse med andra och tidigare erfarenheter.\nAvsändare: Lillemor Adriansson är forskare i psykologi vid Göteborgs Universitet.\nMottagare: Dels pedagoger med intresse för nya grepp, dels den som är inriktad på utveckling av datorstödda telekonferenser, dels kandidater till att delta i utbildningen.\nGrad av analys: Författarinnans frågor till deltagare och lärare bygger på pedagogisk och psykologisk praktik och forskning, och vad som lyfts fram av för- och nackdelar bygger på elevers och lärares svar.\nTäckning: Ett enda, och ett originellt, utbildningsprogram, med viss utblick på en svensk och en europeisk motsvarande satsning, den senare alltför färsk för att resultat skall kunna redovisas.\nDatumstämpel: Besök i USA l988, 1989 och 1990, rapporten utgiven i juli l99l.\nNyhetsvärde: Ett unikt institut, en för denna målgrupp unik undervisningmetod, ej tidigare rapporterad.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport66.pdf", "url": "https://www.teldok.net/distansundervisning-for-foretagsledare-teldok-rapport-nr-66/", "date": "1991-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195358id_/http://www.teldok.net/page/14/", "stamp": "20150106195358", "fetch_id": 889, "tags": [ "Adrianson Lillemor", "datorstödda konferenser", "pedagogik", "USA" ], "categories": [ "1991", "Adrianson Lillemor", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 66" ], "pdfs": [ "9230de88dda04266678d7250d30cfa86605065da15cdfed798e4962563ed024f" ] }, { "id": "aec0eb126bb49a9a", "title": "Finansiella tjänster i Europa. Teldok Rapport nr 67", "body": "Innehåll: Beskriver legala aspekter, exempel från mindre och medelstora företag i den finansiella sektorn (inklusive Stockholms Fondbörs och Dow Jones Desktop), databasteknik, nättjänster, tillämpningar för finansiella informationsdatabaser och, i ett särskilt avsnitt, Reuters. Fokus är bank, försäkring och information. – Ingår i TELDOKs Europa-program.\nMetod: Beskrivning av ett antal konkreta affärsidéer och hur dessa utvecklats, vidare av begrepp och referensramar kring dessas fram- och motgångar.\nAvsändare: David Taylor är brittisk konsult, Lillemor Larsson verksam i Vesatel, ett svensk-holländskt företag för specifika teletekniska lösningar.\nMottagare: Intressenter i finansiella tjänster, i det euroepeiska näringslivets utveckling, och i nya sätt att utnyttja informationsteknik.\nGrad av analys: Ansatsen är att analysera och dra slutsatser av redovisade erfarenheter.\nTäckning: Temat snarare än Europa-begränsningen har varit styrande, här finns amerikanska och australiska exempel. Smakprov snarare än heltäckning.\nDatumstämpel: Utgivning juli 1991.\nNyhetsvärde: Området finansiella tjänster, inte minst med inriktningen mot mindre företag och Europa.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport67.pdf", "url": "https://www.teldok.net/finansiella-tjanster-i-europa-teldok-rapport-nr-67/", "date": "1991-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195400id_/http://www.teldok.net/page/15/", "stamp": "20150106195400", "fetch_id": 890, "tags": [ "Adrianson Lillemor", "bank", "Europa", "försäkring", "Taylor David A.", "USA" ], "categories": [ "1991", "Adrianson Lillemor", "Rapport", "Taylor David A." ], "reports": [ "Rapport 67" ], "pdfs": [ "01bb7c20d56296dc396affeb8478cc16764f5589040080ddb93c9fe99f9f3fb3" ] }, { "id": "8c206c91ef4cfbc7", "title": "Gods- och informationströmmar – I dag och framtidsdrömmar. Teldok Info nr 9", "body": "Innehåll: En kort och översiktlig rapport om utnyttjandet av elektroniska dokument i samband med transporter. Det finns fem nyckelfaktorer: tid, störningshantering, kostnad för beläggning resp. för administration, samt kompetensutveckling och vardagsrationalisering. Idag utnyttjas transaktionssystem, operativa planeringssystem, uppföljningssystem och styrande informationssystem. Affärsidéer förändras, balansen mellan olika transportslag, liksom transportvolymen, påverkas. – Anknyter till TELDOKs Europa-program och till TELDOK Rapport 64.\nMetod: Sammanfattande och överskådligt resonemang samt analys, med basen i ett antal praktikfall som presenteras närmast i bildform.\nAvsändare: Mats Utbult är journalist med inriktning mot informationsteknikens tillämpningar.\nMålgrupp: Den som är intresserad av att få en överblick över och en första orientering om elektroniskt dokumenterade transporter och varuflöden, särskilt i ”det nya Europa”.\nGrad av analys: Söker beskriva konsekvenser både nu och i framtiden, såväl vad gäller teknikens som de internationella strukturernas utveckling.\nTäckning: Går in på alla olika transportmedel men är ytlig och översiktlig, inte djup eller detaljrik.\nDatumstämpel: Utgiven juni 1991.\nNyhetsvärde: Den lättlästa översikten.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info9.pdf", "url": "https://www.teldok.net/gods-och-informationstrommar-i-dag-och-framtidsdrommar-teldok-info-nr-9/", "date": "1991-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195358id_/http://www.teldok.net/page/14/", "stamp": "20150106195358", "fetch_id": 889, "tags": [ "EDI", "Logistik", "Odette", "Transport Data Link", "Tulldata-systemet", "Utbult Mats" ], "categories": [ "1991", "Info", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Info 9" ], "pdfs": [ "6813722d45e70b5e6f2b93176b9a19ac1b76a8644bdc242644ef6b2b4c669b20" ] }, { "id": "6065095247828409", "title": "Gränssnitt människa-dator. Ett amerikanskt perspektiv. Teldok Rapport nr 61", "body": "Innehåll: Rapport från en studieresa till USA i april 1989. Temat är olika metoder för att göra datorsystem mer användarvänliga. Företag som IBM, Apple och Xerox har besökts. Hypermedia, dvs olika metoder att skapa och hitta i strukturer ”på tvären”, inte bara enligt en innehållsförteckning, diskuteras. Det gör också multimediaverktyg, inklusive inmatning med handskrift som komplement till tangentbord. Datorer och telemedia kan användas för samverkan i grupp. En sådan samverkan kan underlättas av verktyg för att sålla i informationsflödet, men sådana har naturligtvis även andra tillämpningar. Utöver nämnda och andra företag har också högskolor som MIT (Sloan School), Stanford och Carnegie Mellon besökts. I ett appendix finns en reserapport från konferensen Computer-Human Interaction 1989.\nMetod: Reserapportens. Huvudtemat diskuteras i kapitel inriktade på olika aspekter och dellösningar, vartill kommer besöksbeskrivningar, fakta om besöken och gruppdeltagarnas personliga reflektioner.\nAvsändare: Författarna kommer från Statskontoret och har där bl a arbetat med försök med kunskapssystem, det s k Växthuset. Studieresan gick i regi av TELDOK.\nMottagare: Alla som vill få en överblick över vad som pågår när det gäller arbete på användarvänliga datorsystem, dels forskare, dels ansvariga för långsiktiga investeringar i informationssystem.\nGrad av analys: Kritisk granskning av intrycken från besöken.\nTäckning: Naturlig begränsning till intryck från ett antal studiebesök. Appendix från konferensen vidgar perspektivet.\nDatumstämpel: Studieresa april 1989, utgivning mars 1991.\nNyhetsvärde: Ett antal av de system och ansatser som beskrivs var inte kända utanför företag och laboratorier när resan gjordes, t ex MIT’s Object lens eller Wangs Freestyle.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport61.pdf", "url": "https://www.teldok.net/granssnitt-manniska-dator-ett-amerikanskt-perspektiv-teldok-rapport-nr-61/", "date": "1991-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195358id_/http://www.teldok.net/page/14/", "stamp": "20150106195358", "fetch_id": 889, "tags": [ "Berg Anders", "Hård Lars", "hypermedia", "multimedia", "USA" ], "categories": [ "1991", "Berg Anders", "Hård Lars", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 61" ], "pdfs": [ "c7cad4e9be7ba06ec677af67d86da59c2c99d2d4809dcfd77cd680edfc803ea2" ] }, { "id": "9c27d9c624d5270e", "title": "Gränsöverskridande strategier för kompetensföretag. Teldok Rapport nr 63", "body": "Innehåll: Kompetensföretag – det är sådana som bygger på kunskap och förmåga men inte på patent eller masstillverkning i stora eller mindre fabriker. Sådana företag borde kunna vara lättrörliga, samtidigt som särskilt de mindre också är utsatta för hårda konkurrenshot. Tre av de företag som bildar grunden för rapporten är renodlat kunskapsinriktade, det fjärde arbetar med unika teletjänster. Dessa företag borde alltså både vara mer utsatta för utländsk konkurrens och samtidigt ha chanser att etablera sig internationellt – organiskt, genom förvärv eller fusion, eller via allianser och nätverk. Telematiknivån är god men den informationsteknik som utnyttjas är inte särskilt avancerad eller originell. – Ingår i TELDOKs Europa-program.\nMetod: Intervjuer i fyra företag; strävan efter förklaringar mot teoretisk och allmän bakgrundsbeskrivning.\nAvsändare: Hagge Rilegård och Stefan Thorén är ekonomer, tidigare vid Handelshögskolan i Stockholm, nu hos Sifo Management Group.\nMottagare: Ledningen i mindre och medelstora kompetensföretag; konsulter och andra som stödjer dessa; personer och organisationer som erbjuder informationstekniska tjänster till stöd för kunskaps- och kompetensföretag som går ut internationellt.\nGrad av analys: Söker generalisera och förklara på grundval av andra beskrivningar och naturligtvis de egna praktikfallen.\nTäckning: En viss begränsning ligger i antalet företag samt givetvis i att studieområdet befinner sig i snabb utveckling.\nDatumstämpel: Påbörjades sommaren 1990, utgiven april l991.\nNyhetsvärde: Det saknas studier med denna infallsvinkel av svenska kompetensföretag.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport63.pdf", "url": "https://www.teldok.net/gransoverskridande-strategier-for-kompetensforetag-teldok-rapport-nr-63/", "date": "1991-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195358id_/http://www.teldok.net/page/14/", "stamp": "20150106195358", "fetch_id": 889, "tags": [ "kompetensföretag", "Rilegård Hasse", "teletjänster", "Thorén Stefan" ], "categories": [ "1991", "Rapport", "Rilegård Hasse", "Thorén Stefan" ], "reports": [ "Rapport 63" ], "pdfs": [ "48f49598fc5991cab1cf7598e26ce3f008ba2ba064cc2feefb2f1d1dca4e8abd" ] }, { "id": "7aed83b5d1f95989", "title": "Ny Informationsteknik nya strukturer. Teldok Rapport nr 68", "body": "Innehåll: Ett försöka att se hur informationstekniken påverkar företags organisatoriska uppbyggnad. Denna bestäms i mycket av de nya konkurrensfaktorer som gäller, typ tidskonkurrens, samt av organisatoriska grepp, typ arbete i nätverk. Informationstekniken spelar en viktig roll i ett kraftspel mellan affärsidén och strategin för företaget, som bygger på samspelet med affärsmiljön. De spelregler som existerar och deras motsvarigheter i form av uppfattningar om hur den aktuella (affärs)världen fungerar är också av betydelse.\nMetod: Intervjuer med ett betydande antal företag; studier av ytterligare ett antal via olika dokument; samt genomgång av aktuell litteratur vad gäller organisation, konkurrensfaktorer och informationsteknik.\nAvsändare: Gull-May Holst är företagsledare inom marknadskommunikation, Bengt-Arne Vedin forskare med inriktning mot innovation och informationsteknik.\nMottagare: Personer med inriktning mot företagsstrategi, organisation och utformning av bärande konkurrensidéer.\nGrad av analys: Som förordet påpekar, är det en aktuell diskussion inom ett område där det åtminstone på ytan sker snabba förskjutningar.\nTäckning: Beskriver de vid rapportskrivningen mest aktuella tendenserna och teknikområdena.\nDatumstämpel: September 1991\nNyhetsvärde: Sammanställning av olika tendenser och beskrivningar som finns i annan literatur på ett mot informationstekniken vinklat sätt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport68.pdf", "url": "https://www.teldok.net/ny-informationsteknik-nya-strukturer-teldok-rapport-nr-68/", "date": "1991-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195358id_/http://www.teldok.net/page/14/", "stamp": "20150106195358", "fetch_id": 889, "tags": [ "Holst Gull-May", "Nätverk", "organisation", "tidskonkurrens", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1991", "Holst Gull-May", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 68" ], "pdfs": [ "6abbab2d8c35522f23d0d8acf9fda50df4ab49223b907d4f0222935441bd29b3" ] }, { "id": "96d6b1168283e8d8", "title": "Närhet och avstånd. Teldok Rapport nr 62", "body": "Innehåll: Detta är en reserapport från USA och Canada. Inriktningen är informationsteknik utnyttjad för att utjämna regionala skillnader.\nUSA och Canada är varandras kontraster, och Sverige står Canada väsentligt närmare. I det senare landet återfinns en mångfald åtgärder och ansatser för att medge arbete, sjukvård, utbildning m m i glesbygd, inte minst via satelliter. I USA är det vissa delstater eller kommuner som varit aktiva, men mer begränsat, t ex i Kalifornien och Colorado. Även informationsteknikens inverkan på decentralisering och ”fjärrsamverkan” i företag, t ex Hewlett-Packard, behandlas.\nMetod: Reserapportens.\nAvsändare: Författaren har eget företag i Östersund och arbetar med regionalt utnyttjande av bland annat informationsteknik. Studieresan arrangerades av TELDOK.\nMottagare: Alla med intresse för praktiska erfarenheter och teoretiska idéer om hur informationsteknik kan påverka regional fördelning av arbete och boende.\nGrad av analys: Vissa besökta forskare, utredare och konsulter har bidragit med analys, medan besök på installationer naturligtvis bara hinner ge ögonblicksbilder. Gruppens allsidiga sammansättning borgar för kritisk och mångfacetterad analys.\nTäckning: På en vecka hinner man blott se ett axplock av de intressantaste företagen, med restriktioner till lokaliseringen. De mest centrala offentliga instanserna har besökts men naturligtvis inte alla delstater etc, heller inte ”gräsrotsnivån”.\nDatumstämpel: Resan gjordes i april l989. Utgåvan är från mars 1991.\nNyhetsvärde: Den breda täckningen av temat informationsteknik och regional utveckling i USA och Canada.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport62.pdf", "url": "https://www.teldok.net/narhet-och-avstand-teldok-rapport-nr-62/", "date": "1991-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195358id_/http://www.teldok.net/page/14/", "stamp": "20150106195358", "fetch_id": 889, "tags": [ "Canada", "decentralisering", "informationsteknik", "Öqvist Berndt", "USA" ], "categories": [ "1991", "Öqvist Berndt", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 62" ], "pdfs": [ "1716ff0fb2b8fa1968f36cdb399293701b128ba77d26bf077b2ef12da663bb04" ] }, { "id": "0f7e7b1a9107e3c8", "title": "Nätverksbildningar för att stödja mindre företag. Teldok Rapport nr 69", "body": "Innehåll: Rapporten beskriver tre nätverksbildningar som riktar in sig på att betjäna mindre företag. Euro Info Center är ett nätverk av olika organisationer, typ banker och småföretagarcentra, X-Nät är uppbyggt i Gävleborgs län och BC-Net ett tjänstenät för kontakter med konsulter och tänkbara samarbetspartners.\nMetod: Utöver beskrivningar av näten finns intervjuer med småföretag i Tyskland, redogörelser förpraktiska erfarenheter, en genomgång av EGs satsningar på mindre företag samt av nordiska insatser för EG-information.\nAvsändare: Cavalcante är verksam vid Institutet för datorstödd företagsledning vid Stockholms Universitet, Ulf Sävström vid Näringsdepartemenet.\nMottagare: Mindre och medelstora företag samt organisationer och företag som på olika sätt intresserar sig för dessa.\nGrad av analys: Grundlig faktagenomgång, medan intervjuerna av naturliga skäl blott kan bli punktnedslag.\nTäckning: De tre angivna näten.\nDatumstämpel: November 1991.\nNyhetsvärde: Inriktningen på mindre företag.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport69.pdf", "url": "https://www.teldok.net/natverksbildningar-for-att-stodja-mindre-foretag-teldok-rapport-nr-69/", "date": "1991-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195358id_/http://www.teldok.net/page/14/", "stamp": "20150106195358", "fetch_id": 889, "tags": [ "BC-net", "Cavalcante Sales Heraldo", "Euro Info Center", "Nätverk", "Sävström Ulf", "X-nät" ], "categories": [ "1991", "Cavalcante Sales Heraldo", "Rapport", "Sävström Ulf" ], "reports": [ "Rapport 69" ], "pdfs": [ "8420a639b192707908cc551ce3b80ce7df9f99e83e2f333fbec5f7340d525c76" ] }, { "id": "4f82c174f8ac71b6", "title": "Telematik Datorer Småföretag. En modell förkunskapsöverföring. Teldok Via nr 18", "body": "Innehåll: I Malungs Kommun har man arbetat med att införa datorer i mindre företag. Det visar sig krävas ett betydande mått av handledning och kunskapsöverföring. Men det räcker heller inte: en syntespedagogik fick utvecklas, där såväl problemhavare/småföretagare som forskare/konsult bidrar med vardera kunskap och erfarenheter, och vilka framför datorn tillsammans utvecklar ny kunskap.\nMetod: Rapport från den ansvarige för själva projektet, som själv sett hur arbetet utvecklats och bedrivits.\nAvsändare: Thomas Tydén har varit projektledare för projektet och arbetar vid Dalarnas Forsknigsråd.\nMottagare: Datorintresserade, mindre företag och ”småföretagens vänner”. Pedagogiskt intresserade.\nGrad av analys: Går alltså bakom den vanliga ytliga beskrivningen av småföretagarens oro inför och praktiska problem med att ta till sig datorn. Genomtänkt, praktiskt baserad analys.\nTäckning: Specifik målgrupp, vid en viss tidpunkt (1988-90), speciellt projekt, begränsad region.\nDatumstämpel: Projektet avslutades 1990, rapporten är från maj 1991.\nNyhetsvärde: Ovanligt projekt även om det finns tidigare studier där man på annat sätt sökt införa datorer i små företag eller undersöka de mindre företagen vad avser deras datormognad.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via18.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telematik-datorer-smaforetag-en-modell-forkunskapsoverforing-teldok-via-nr-18/", "date": "1991-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195358id_/http://www.teldok.net/page/14/", "stamp": "20150106195358", "fetch_id": 889, "tags": [ "pedagogik", "småföretag", "Tydén Thomas" ], "categories": [ "1991", "Tydén Thomas", "Via" ], "reports": [ "Via 18" ], "pdfs": [ "9a93f41ef07b68c6fa497e119b7e11fab6f5f5d26bc5de29d15a3f02ed13bd35" ] }, { "id": "c864308b3e2c36f2", "title": "Trimmade transporter för att klara nya Europas krav. Teldok Rapport nr 64", "body": "Innehåll: Medan många rapporter startar utifrån utnyttjandet av vissa kommunikationsprotokoll eller elektroniska dokument, typ Odette, så är här utgångspunkten ett studium av fem mindre företag som alla är beroende av transporter för sin verksamhet. Hur utnyttjar de elektroniska dokument ? Det visar sig t ex att ett av dem, som gör sågar, åker snålskjuts på ett större företags transporter och därmed sparar kraftigt, trots att godset går omvägar. Övriga företag representerar blommor, bildelar, hemelektronik och trycksaker. Avslutningsvis finns en checklista för andra företag som vill gå över till gods- och informationsflöden med stöd av kommunikation mellan datorer. – Ingår i TELDOKs Europa-program.\nMetod: Fem utförliga fallstudier med ett betydande analytiskt kringverk av bakgrundsbeskrivningar och slutsatser.\nAvsändare: Dahlbäcker och Swahn arbetar på transportföretaget ASG, Utbult är journalist och Wallinder finns på Televerket Teletjänster.\nMottagare: Den som är intresserad av småföretagens villkor; alla med inriktning på transporter och logistik; de som är nyfikna på ändrade villkor i och med integrationen i Europa.\nGrad av analys: Genom det allsidiga författarlaget finns en hög grad av sakkunskap när det gäller varierade frågor av ekonomisk, logistisk och teknisk natur representerade.\nTäckning: De fem företagen är ett påfallande allsidigt urval av verksamheter, men de utgör enbart fem.\nDatumstämpel: Utgiven maj 1991.\nNyhetsvärde: Allsidigheten och ”närgångenheten” vad gäller de fem fallstudieföretagen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport64.pdf", "url": "https://www.teldok.net/trimmade-transporter-for-att-klara-nya-europas-krav-teldok-rapport-nr-64/", "date": "1991-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195358id_/http://www.teldok.net/page/14/", "stamp": "20150106195358", "fetch_id": 889, "tags": [ "ASG", "Dahlbäcker Ulf", "EDI", "EDIFACT", "Logistik", "positioneringssystem", "Sandship", "streckkod", "Swahn Magnus", "Utbult Mats", "Volvo", "Wallinder Sören" ], "categories": [ "1991", "Dahlbäcker Ulf", "Rapport", "Swahn Magnus", "Utbult Mats", "Wallinder Sören" ], "reports": [ "Rapport 64" ], "pdfs": [ "72ea37c4232a072330f6eb13e24063b2da8f89034cfe915fc1d1d371951ecfaa" ] }, { "id": "4d60ad484a829562", "title": "Att använda ODETTE på rätt sätt. Teldok Rapport nr 59", "body": "Innehåll: EDI, EDIFACT och Odette är konventioner för elektroniska dokument, som avser att förenkla, förbilliga och effektivisera dokumenthantering särskilt inom bilindustrin och dess underleverantörssystem. Det finns då ett antal fördelar som kan analyseras, men också problem i form av trösklar för att föra in denna standard. Här beskrivs särskilt de mindre företagens förutsättningar, delsvis med utgångspunkt i intervjuer.\nMetod: Forskarens analys parad med intervjuer och fallstudier av hur Odette införts och används. – Ingår i TELDOKs Europa-program.\nAvsändare: Reiner Beck är företagsekonom och forskare vid Institutet för Datorstödd Företagsledning vid Stockholms Universitet.\nMålgrupp: Större och mindre företag som har behov av Odette men även andra former av EDI. Forskare och policymakers med engagemang i frågor kring elektroniska dokument.\nGrad av analys: Söker beskriva de för- och nackdelar som Odette kan föra med sig, med utgångspunkt från moderna idéer om kapitalrationalisering, JIT etc. Gör dessutom en ansats till en framtidsbeskrivning.\nTäckning: Antalet intervjuade företag är visserligen begränsat men resultaten torde vara någorlunda typiska för bilindustrin.\nDatumstämpel: Utgiven i november 1990.\nNyhetsvärde: Fallstudierna jämte tillhörande analys och framtidsbeskrivning torde vara högaktuella åtminstone ej alltför länge efter utgivningstidpunkten.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport59.pdf", "url": "https://www.teldok.net/att-anvanda-odette-pa-ratt-satt-teldok-rapport-nr-59/", "date": "1990-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195400id_/http://www.teldok.net/page/15/", "stamp": "20150106195400", "fetch_id": 890, "tags": [ "Beck Reiner", "bilindustri", "EDI", "EDIFACT", "Odette" ], "categories": [ "1990", "Beck Reiner", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 59" ], "pdfs": [ "caa0ed5ae35b352d1e4f43a0103b9cbdfe4c5c8396dd01eeca1b85e4acab21c7" ] }, { "id": "e9a10d90c41ac021", "title": "Bor och jobbar vi annorlunda med data- och teleteknik? Teldok Rapport nr 60", "body": "Innehåll: Sammanfattning av innehållet i ett endagsseminarium med dels ett par forskare, dels ”praktiker” vad gäller utlokalisering av informationstekniskt baserade verksamheter.\nI England visar det sig att man kan flytta ut verksamheter från stadskärnorna, dock bara till ett begränsat avstånd. Men byggföretag kan börja bearbeta helt nya – geografiskt sett – marknader, förutsatt att de omorganiserar, kortar leveranstider drastiskt, närmar sig kunderna på nytt sätt, etc. I Sverige ser vi långsamma svängningar i förläggningen av boende, fritid, service och arbete. Teleteknik är en av många komponenter i detta.\nPraktikfallen belyser hur informations- eller kunskapsarbetare typ journalister och författare kan driva sin verksamhet var som helst medan databehandling för t ex försäkringsverksamhet kan lokaliseras betydligt längre bort från stadskärnorna – oberoende av avstånd från dessa – än vad man kunde tro av beskrivningen från England.\nMetod: Sammanfattningar av de olika inläggen, med en avrundande kommentar från en av deltagarna med stor överblick.\nAvsändare: Sammanfattningar av de olika inläggen, med en avrundande kommentar från en av deltagarna med stor överblick.\nMålgrupp: Organisationer, politiker och beslutsfattare med intresse för frågor kring decentralisering och dekoncentration med hjälp av informationsteknik.\nGrad av analys: Helt beroende av vad respektive föredragshållare bidrog med. Och de två forskarna stod för en mycket kvalificerad och utförlig analys.\nTäckning: Innehållet i seminariet, som med nödvändighet var begränsat och fokuserat.\nDatumstämpel: Seminariet hölls i början av 1990 och rapporten utkom i slutet av samma år.\nNyhetsvärde: Båda forskarnas utsagor men även några av praktikfallen torde ha nyhetsvärde – särskilt kombinationen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport60.pdf", "url": "https://www.teldok.net/bor-och-jobbar-vi-annorlunda-med-data-och-teleteknik-teldok-rapport-nr-60/", "date": "1990-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195400id_/http://www.teldok.net/page/15/", "stamp": "20150106195400", "fetch_id": 890, "tags": [ "byggföretag", "försäkringsbolag", "UK", "Utbult Mats", "utlokalisering" ], "categories": [ "1990", "Rapport", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Rapport 60" ], "pdfs": [ "bf592b33dbc5b905030e5ecf6ba38fc593b8ab0eaa2cb753695cdbb2738c9eba" ] }, { "id": "f878c2f55b0a7eb0", "title": "Datorförmedlad kommunikation i kommunal verksamhet. Teldok Rapport nr 55", "body": "Innehåll: I två tidigare Teldok Rapporter, nr 45 och 48, beskrev samme författare utgångsläget för försök med kommunal kommunikation med datorbaserade telekonferenser, KOM-systemet, samt gav han en lägesrapport en bit in i projekten. Detta är slutrapporten. Det visar sig att för några har detta nya hjälpmedel blivit centralt medan andra blott ser det som perifert. Fördelar är mindre telefonberoende och snabbare kontakter samt nätverk som etableras över vanliga organisatoriska gränslinjer. Ledningsgrupper i några kommuner samt några fackgrupper ser mediet som en viktig kanal.\nMetod: Intervjuer och studier av ”trafik” i systemen, dels statistiskt, dels innehållsmässigt.\nAvsändare: Hans Köhler är forskare vid Stockholms Universitet och icke involverad i införandet av systemen.\nMålgrupp: Kommuner, skolor, den offentliga sektorn i dess helhet, intressenter i elektronisk kommunikation.\nGrad av analys: Bred analys av problem och slutsatser av försöken.\nTäckning: En naturlig begränsning till aktuella experiment och organisationer, under den givna perioden samt med det utnyttjade konferenssystemet.\nDatumstämpel: Rapporten utgiven i april 1990.\nNyhetsvärde: Sammanfattningen av ett antal satsningar på datoriserad kommunikation i offentlig sektor.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport55.pdf", "url": "https://www.teldok.net/datorformedlad-kommunikation-i-kommunal-verksamhet-teldok-rapport-nr-55/", "date": "1990-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195400id_/http://www.teldok.net/page/15/", "stamp": "20150106195400", "fetch_id": 890, "tags": [ "Köhler Hans", "KOM", "kommuner", "Kommunförbundet", "KommunKOM", "konferenssystem", "meddelandesystem", "PORTACOM", "SuperKOM" ], "categories": [ "1990", "Köhler Hans", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 55" ], "pdfs": [ "f23b955cd9794e0641ebc5675bc850c6d5d66833f902e2d76fde9d32140f2cf1" ] }, { "id": "75fbc8e228c1cb69", "title": "EDI för miljarder. Teldok Rapport nr 56", "body": "Innehåll: Beskriver i form av en rad artiklar utvecklingen mot elektroniska dokument, EDI. Volvos liksom dess underleverantörers synpunkter är representerade, Skanska liksom byggbranschen. Västtyskland ligger i täten – och EDIFACT är snart flygfärdigt. Tull och transporter är centrala i både bil- och annan industri, men blicken riktas även mot bank och försäkring. – Ingår i TELDOKs Europa-program.\nMetod: Intervjuer, reportage och vittnesbörd i blandning. Generella faktabakgrunder, om Sveriges handelsberoende och om EDIFACT o dyl, blandas med fallstudier.\nAvsändare: Göte Andersson är journalist med inriktning på datorer och teleteknik i tillämpning.\nMålgrupp: Nuvarande och potentiella användare av elektroniska dokument, direkt och indirekt, i service och i industri, samt beslutsfattare och myndigheter som berörs av dessa frågor.\nGrad av analys: Begränsad eftersom vad som ges är en serie ögonblicks- bilder. Vissa av bidragsgivarna gör även en analys men då utifrån en specifik situation, ett speciellt problem.\nTäckning: Bilindustri och byggenskap är ju inte samtliga existerande branscher, men representerar en spännvidd. Banker, transporter och tull är centrala service-institutioner för handel inom eller över gränser.\nDatumstämpel: Maj 1990.\nNyhetsvärde: Variationsbredden, beskrivningen av Västtyskland och EDIFACT.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport56.pdf", "url": "https://www.teldok.net/edi-for-miljarder-teldok-rapport-nr-56/", "date": "1990-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195400id_/http://www.teldok.net/page/15/", "stamp": "20150106195400", "fetch_id": 890, "tags": [ "Andersson Göte", "EDI", "EDIFACT", "Skanska", "Tulldata", "Tyskland", "Volvo" ], "categories": [ "1990", "Andersson Göte", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 56" ], "pdfs": [ "02fa916b13053cd89388736af93ed05fc560b4988a7bc927e694d0bd05c62026" ] }, { "id": "2ac205e6f44e3c37", "title": "Framgångsrik användning av informationsteknologi inom distribution av varor och tjänster. Teldok Rapport nr 57", "body": "Innehåll: Rapport från en studieresa till USA i april 1989. Informationstekniken innebär en lång rad möjligheter och risker inom distribution och varuhandel. Det illustreras till exempel av Federal Express’ ”tunga” utnyttjande av informationsteknik för att registrera, hålla rätt på, sortera och distribuera sina småpaket liksom företagets misslyckade försök att starta en telefaxtjänst. Olika experiment, praktiskt genomförda projekt och införda system beskrivs. Halva skriften behandlar konsumentnära tjänster, såsom från bank, varuhus, dagligvaruhandel etc. En annonsbyrå, ett elektroniskt medium och besök hos forskare finns också med. Avslutningsvis diskuteras vad som talar för och emot butikslös handel respektive teknik i butiken. Studieresan arrangerades av TELDOK.\nMetod: Reserapportens, med beskrivningar av intryck och information från olika besök. Men dessutom en kvalificerad analys med kompletteringar och utblickar av mer generell karaktär.\nAvsändare: Författarna är forskare vid Fonden för Handels- och Distributions- forskning vid Handelshögskolan i Stockholm och därmed experter på ämnet.\nMålgrupp: Alla med intresse av hur varuhandel och distribution kan tänkas utvecklas, liksom även den som vill få impulser beträffande krafter som påverkar regional utveckling, företagsstrategier och logistiksystem.\nGrad av analys: Författarnas breda perspektiv och djupgående kunskaper gör att analysen är kvalificerad och kritisk.\nTäckning: Studiebesöken under resan är rapportens naturliga fokus. Genom författarnas bakgrund är dock perspektivet åtskilligt bredare.\nDatumstämpel: Resan gick alltså i april 1989, rapporten utgavs i juni 1990.\nNyhetsvärde: Visserligen finns temat belyst i författarnas material från hemmainstitutionen, men konkretisering och popularisering i anknytning till de amerikanska besöken innebär direkt och lättillgänglig beskrivning.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport57.pdf", "url": "https://www.teldok.net/framgangsrik-anvandning-av-informationsteknologi-inom-distribution-av-varor-och-tjanster-teldok-rapport-nr-57/", "date": "1990-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195400id_/http://www.teldok.net/page/15/", "stamp": "20150106195400", "fetch_id": 890, "tags": [ "bank", "dagligvaruhandel", "Federal Express", "företagsstrategier", "Fredriksson Odd", "Holmlöv PG", "informationsteknik", "logistiksystem", "USA", "varuhus" ], "categories": [ "1990", "Fredriksson Odd", "Holmlöv PG", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 57" ], "pdfs": [ "314646ed12095d4674957bc61ca17a7664f93f593d55c328c942217c3634c402" ] }, { "id": "ab681a7b9dfeec3a", "title": "Med dörren på glänt. Teldok Rapport nr 58", "body": "Innehåll: Användningen av informationsteknik i fem småföretag i glesbygd har studerats. Kontakten mellan den som lär och den som lär ut är avgörande för framgång, liksom företagsledningens intresse. Distansarbete förekommer knappast och resandet ökar. Regionkontor har kunnat dras in.\nEn Sifo-undersökning visar att datoriseringen 1989 är ojämnt fördelad – den har nått 38 procent av företag med högst fem anställda, 85 procent av sådana med fler än tjugo. När det gäller kommunikation via modem är fördelningen minst lika sned. Av de minsta företagen anser 42 procent att datorn kostar mer än den smakar, mot noll för de med fler än 50 anställda. Regionala skillnader saknas här. Klart mest datoriserad är kategorin ”uppdragsverksamhet”. 56 procent anser sig ha rutiner som inte lämpar sig för datorisering – men i Västernorrlands och Gävleborgs län gav endast 30 procent detta svar.\nRapporten redovisar utförligt denna typ av undersökningsresultat. Dessutom finns scenarier, som syntetiserar materialet.\nMetod: Djupstudier av fem mindre företag, SIFO-enkät, analys av detta, samt scenarier och resonemang.\nAvsändare: Per Davidsson är forskare i företagsekonomi vid Umeå Universitet och expert på nyföretagande; han har summerat en studie utförd av Thomas Tydén. Christer Asplund är konsult vid Sifo Futures med ett förflutet bl a inom utvecklingsfonden i Gävleborg.\nMålgrupp: Personer med intresse i mindre företags behov och beteende.\nGrad av analys: Författarna nöjer sig inte med siffror utan ger rekommendationer och tar upp tillförlitlighet etc i materialet.\nTäckning: Fem djupa fallstudier i Malungs kommun har naturliga begränsningar, liksom kompletteringen, en bred enkät med ett betydande bortfall och naturligen svagt statistiskt underlag så fort materialet presenteras i alltför speciella och därmed små undergrupper. Scenarier och rekommendationer får ses som debattinlägg och provokationer till alternativa tolkningar.\nDatumstämpel: Sifo-studien februari 1989, djupstudien färdig januari 1990. Utgåvan är från oktober 1990.\nNyhetsvärde: Kombinationen av brett och djupt. Utvecklingen till scenarier. En hel del av Sifo-materialet just för mindre företag är nytt, särskilt de regionala jämförelserna.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport58.pdf", "url": "https://www.teldok.net/med-dorren-pa-glant-teldok-rapport-nr-58/", "date": "1990-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195400id_/http://www.teldok.net/page/15/", "stamp": "20150106195400", "fetch_id": 890, "tags": [ "Asplund Christer", "Davidsson Per", "regionalpolitik", "småföretag" ], "categories": [ "1990", "Asplund Christer", "Davidsson Per", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 58" ], "pdfs": [ "e0c1d4de1d7fbd276408233ae33b981220b9cb595bfff33c7a2974328623bc79" ] }, { "id": "8a46e70882a6d8ff", "title": "Telecommunication Use and Users. Economic and Behavioral Aspects. Teldok Via nr 17", "body": "Innehåll: Sammanfattning av ett antal presentationer vid ett internationellt seminarium. Inom teleområdet ökar produktiviteten stadigt med häpnadsväckande tal. Området genomgår nu en om-reglering, vilket föranleder frågan om de facto-monopol är berättigade, med svaret: nej. Den primära informationssektorn tillväxer primärt i stadskärnor, inte ”på landet”. Utvecklingen tycks, och borde, gå mot enhetstaxa, utan avståndsberoende. Pris tycks vara avgörande för genombrott i masskonsumtion av elektroniska media: under 500 $ och genomslaget är där. Ett scenario för den framtida butiken presenteras också, liksom en allmän modell för acceptansen av nya telemedier.\nMetod: Sammanfattningar av ett antal bidrag till seminariet.\nAvsändare: Redaktören är forskare vid Handelshögskolan och sekreterare i TELDOK; de deltagande var i allmänhet forskare från Norden och USA samt OECDs teletekniska guru Gaßmann.\nMålgrupp: Intressenter i hur ekonomiska och beteendevetenskapligt orienterade forskare kan beskriva införande och acceptans av nya elektroniska media och hjälpmedel, inklusive regionala aspekter.\nGrad av analys: Beror på bidragsgivarna, d.v.s. i allmänhet djupgående analys.\nTäckning: Naturlig begränsning till inläggen vid seminariet, som av arrangörerna valts för att temat skulle bli allsidigt belyst.\nDatumstämpel: Seminarium i november 1988, utgivning i augusti 1990.\nNyhetsvärde: Ovanlig kombination av djupa analyser av villkor och effekter för genomslag av ny teleteknik.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via17.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telecommunication-use-and-users-economic-and-behavioral-aspects-teldok-via-nr-17/", "date": "1990-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195400id_/http://www.teldok.net/page/15/", "stamp": "20150106195400", "fetch_id": 890, "tags": [ "Carey John", "English", "Fredriksson Odd", "Gassman Hans-Peter", "Holmlöv PG", "liberalization", "regional development", "Wärneryd Karl-Erik" ], "categories": [ "1990", "Carey John", "English", "Fredriksson Odd", "Gassman Hans-Peter", "Holmlöv PG", "Via", "Wärneryd Karl-Erik" ], "reports": [ "Via 17" ], "pdfs": [ "81b70beca3b57b1b1a98e6377674062fd3b148664f56fd9551b0f56abc0705e0" ] }, { "id": "bc50aa85364da187", "title": "Data- och telekommunikationer. Hur påverkas den regionala utvecklingen? En antologi. Teldok Via nr 15", "body": "Innehåll: Stockholms län inrymmer även glesbygd och således åtskilliga frågeställningar kring regional utveckling. Tillsammans med Televerket har man velat belysa vad informationstekniken kan bidra med. Sålunda belyser några av uppsatserna direkt informationsteknikens möjligheter till decentralisering och dekoncentration, liksom dess mer allmänna utvecklingstendenser. Här finns också ett antal fallstudier. I Televerket självt har man prövat med att omlokalisera teletjänstarbete. Utbildning med hjälp av datorer belyses med några exempel. En småföretagare ger en dråplig, och beklämmande, skildring av hur det är omöjligt att ens få besked om informationsteknisk utrustning fungerar smärtfritt samman, eller alls fungerar – här dessutom för något så ytligt sett trivialt som sökning i databaser. Televerkets data-bastjänst presenteras och, som dessert, några olika scenarier för Stockholmsregionens utveckling.\nMetod: Ett antal författare har anlitats, med uppdrag att skriva på vardera ett område som ligger inom respektive bidragsgivares kompetens.\nAvsändare: Stockholms län och Televerket, där de tre ansvariga är verksamma – Nordqvist och Öberg på Länsstyrelsen, Åkehag på Televerket Stockholm.\nMottagare: Intressenter i regional utveckling samt i tele- och informationsteknisk tillämpning mer allmänt.\nGrad av analys: Respektive uppsats strävar efter analys med fallstudier etc. som illustrationer.\nTäckning: Blir ögonblicksbilder mot bakgrund av författarnas kompetens och inriktning.\nDatumstämpel: Utgiven i oktober 1989.\nNyhetsvärde: Inget absolut nyhetsvärde i ”primärdata” men inriktningen på Stockholm eller själva uppdragen har i sig lett till nya analyser, baserade på tidigare erfarenheter, fallstudier etc.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via15.pdf", "url": "https://www.teldok.net/data-och-telekommunikationer-hur-paverkas-den-regionala-utvecklingen-en-antologi-teldok-via-nr-15/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195402id_/http://www.teldok.net/page/16/", "stamp": "20150106195402", "fetch_id": 891, "tags": [ "Åkehag Leif", "databaser", "Gorpe Peter", "Nordqvist Ivar", "Öberg Elisabeth", "regionutveckling", "Stockholms Län", "televerket" ], "categories": [ "1989", "Åkehag Leif", "Gorpe Peter", "Nordqvist Ivar", "Öberg Elisabeth", "Stockholms Län", "Via" ], "reports": [ "Via 15" ], "pdfs": [ "3cc3e0ace365887f8313976587a716ceeb847d3a593eaecee8f31590c0bc1ee0" ] }, { "id": "7b427ad27521fd3d", "title": "Datorer i småföretag. Teldok Rapport nr 51", "body": "Innehåll: Redovisar undersökningar av datoranvändning i småföretag i Västerbotten samt i Växjö-regionen. Dessa företag möter en rad problem; reliefen mellan de två olika regionerna är intressant. Slutresultatet av analysen blir en fem punkters lista över vad man, d.v.s. det lilla företaget, bör göra: själv sätta sig in i datorområdet – självständigt; förankring och involvering av eldsjälar; plan för hela datoriseringen; start i det enkla utan att förlora helhetsbilden; etablering av varaktiga relationer med någon leverantör.\nMetod: Enkätundersökningar samt personliga erfarenheter av att arbeta med datorinförande i småföretag.\nAvsändare: Författaren är forskare och konsult.\nMålgrupp: Mindre företag, dator- och tillämpningsföretag samt forskare och ”småföretagens vänner”.\nGrad av analys: Går genom författarens egen erfarenhet utanför den torra enkätredovisningen till tolkning och de fem goda råden.\nTäckning: Undersökningen som sådan färgas naturligtvis av näringsstrukturen i de regioner där den genomförts. Och varje informationsteknisk tillämpning är ju tidsfärgad.\nDatumstämpel: Oktober 1989. Undersökningarna genomfördes 1986-88.\nNyhetsvärde: Ligger dels i undersökningsmaterialet, dels i författarens slutsatser och råd.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport51.pdf", "url": "https://www.teldok.net/datorer-i-smaforetag-teldok-rapport-nr-51/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195402id_/http://www.teldok.net/page/16/", "stamp": "20150106195402", "fetch_id": 891, "tags": [ "Glader Mats", "småföretag", "Umeå", "Växsjö" ], "categories": [ "1989", "Glader Mats", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 51" ], "pdfs": [ "93a4181713c506357377258e08985a8b1a8024610d30de339d4dbfb67896a216" ] }, { "id": "164e0601fb495ad2", "title": "Informationsteknik i Australien. Teldok Rapport nr 52", "body": "Innehåll: Australien är ett ungt land, med en befolkning som är dubbla Sveriges, men mycket mer glesbefolkat. Informationstekniken borde kunna utnyttjas för att överbrygga avstånd. Här har skett en avreglering och så präglas landet av att det är en förbundsstat. För att stötta egen informationsteknisk industri vill man få fram riskkapital, och den asiatiska marknaden tycks närliggande. Den offentliga sektorn är ofta pionjär vad gäller tillämpning av informationsteknik. Digital kommunikation ägnas särskilt intresse.\nAvsändare: Tiina Läärä var tidigare verksam vid Statskontoret, nu vid Infotech Communicator.\nMålgrupp: I första hand den som är intresserad av politik för informationsteknikens utveckling visavi samhällets, samt av regionala aspekter.\nGrad av analys: I huvudsak en saklig och allsidig beskrivning av dagsläge och planer på valda områden.\nTäckning: Koncentration på offentliga sektorn och dess åtgärder, inklusive avreglering etc.\nDatumstämpel: Resa i slutet av 1988, rapporten från oktober 1989.\nNyhetsvärde: Bortsett från i OECDs rapporter tenderar Australien att glömmas bort, fast landet från svenskt perspektiv har intresse.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport52.pdf", "url": "https://www.teldok.net/informationsteknik-i-australien-teldok-rapport-nr-52/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195402id_/http://www.teldok.net/page/16/", "stamp": "20150106195402", "fetch_id": 891, "tags": [ "Australien", "avreglering", "Läärä Tina", "regionalpolitik" ], "categories": [ "1989", "Läärä Tina", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 52" ], "pdfs": [ "de213748a4de52f404a791733a0e9c5d4c8292686e3de2b04767b27b5c511017" ] }, { "id": "613080aa96f2476d", "title": "Japanska arbetsplatser. Teldok Rapport nr 54", "body": "Innehåll: LOs Datautskott har under drygt två veckor besökt arbetsplatser och studerat hur man där arbetar, inte enbart med datorer och informationsteknik. Fokus låg på sektorerna verkstäder, processindustri, grafiska företag, handel och sjukvård. Beskrivningen bygger på grundliga kontakter ”på golvet”, d.v.s. med den aktiva personalen.\nMetod: Utförliga diskussioner med användare av teknik – och av hela arbetsplatser.\nAvsändare: Datautskottet vid LO.\nMålgrupp: Den som är intresserad av japanskt arbetsliv. Den som vill få inblickar i tillämpningar av informationsteknik i Japan, i ett större perspektiv.\nGrad av analys: Strävan till kritisk diskussion, naturlig koncentration till de branscher och de arbetsplatser som besökts.\nTäckning: Ett urval av verksamheter.\nDatumstämpel: Resan genomfördes i början av 1989, rapporten är från april 1990.\nNyhetsvärde: Ovanligt med djupborrning i det konkreta japanska arbetslivet.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport54.pdf", "url": "https://www.teldok.net/japanska-arbetsplatser-teldok-rapport-nr-54/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195402id_/http://www.teldok.net/page/16/", "stamp": "20150106195402", "fetch_id": 891, "tags": [ "arbetsliv", "Burell Björn", "detaljhandel", "fackföreningar", "Japan", "kvalitetscirklar", "LO", "processindustri", "sjukvård", "STATT", "verkstäder" ], "categories": [ "Burell Björn", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 54" ], "pdfs": [ "f131a9d7d193086db9966c24d240302b4ab1c35e5a3c882949a1d4fce74dd042" ] }, { "id": "6f429470ab293a8b", "title": "Lära mer i arbetet med bilder över telenätet. Teldok rapport nr 49", "body": "Innehåll: I Danmark har man satsat på ”hybridnätet”, ett telenät med hög kapacitet för informationsöverföring utan att överallt förlita sig på optiska fibrer. I ett omfattande samhällsexperiment har man erbjudit resurser till att driva projekt på basen av denna nya tekniska möjlighet för informationsöverföring, t ex med levande bilder. Fyra tillämpningar beskrivs: veterinärer som snabbare kan hjälpa sjuka djur; utbildning i och på jobbet, t.ex i fabriken; video i lärarpraktik som för samman teoretiker och praktiker; och tandläkare som ger bättre vård med röntgenrådgivning. Intressant nog räcker det ofta med ”halvrörliga” bilder.\nMetod: Intervjuer och studier på fältet.\nAvsändare: Mats Utbult är journalist med inriktning på informationsteknikens tillämpningar.\nMålgrupp: Personer intresserade av praktiska erfarenheter av bildkommunikation; företrädare för de grupper som återfinns i de praktiska experimenten, alltså veterinärer, tandläkare och pedagogiskt engagerade; och intressenter i informationsteknikens ”politik”.\nGrad av analys: Bygger i stor utsträckning på de intervjuade, som refereras ordagrant; ett avslutande kapitel ger också ett svenskt framtidsperspektiv.\nTäckning: Några konkreta utsnitt ur hybridnätsförsöken, varav det finns flera än de i denna rapport. Liksom fjärrutbildning etc prövats även på andra håll.\nDatumstämpel: Juli l989.\nNyhetsvärde: Tidig introduktion till konkreta resultat av de danska försöken.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport49.pdf", "url": "https://www.teldok.net/lara-mer-i-arbetet-med-bilder-over-telenatet-teldok-rapport-nr-49/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195400id_/http://www.teldok.net/page/15/", "stamp": "20150106195400", "fetch_id": 890, "tags": [ "Danmark", "halvrörliga bilder", "hybridnät", "Utbult Mats", "video" ], "categories": [ "1989", "Rapport", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Rapport 49" ], "pdfs": [ "e5a1beea5b432d7b3da9ef7d8a3d1f1b2b1c195ddec624bab23b22f0034b6958" ] }, { "id": "93ea8afd11072186", "title": "Några kommuners och Kommunförbundets användning av system för datorförmedlad kommunikation. Teldok Rapport nr 48", "body": "Innehåll: Genom initiativ av Kommun- Data och Umeå Universitet har flera kommuner börjat utnyttja elektroniska meddelande- och mötessystem – se också Teldok Rapport 45. Detta är en lägesrapport från denna verksamhet. Fokus är på Kommunförbundet, Sundsvall, Nacka och Umeå. Varje projekt som kommit igång har minst en eldsjäl. När SkolKom drogs ner minskade också hela verksamheten. Problem med systemavbrott skapar negativa attityder till systemet.\nMetod: Beskrivningen bygger på konferenserna d.v.s. olika typer av statistik och utdrag ur meddelanden/konferensinlägg.\nAvsändare: Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet och inte själv engagerad i införandet av de aktuella systemen.\nMålgrupp: Alla med intresse dels för elektroniska konferens- och kommunikationssystem, dels för kommunikation inom kommun och offentlig verksamhet.\nGrad av analys: Rapporten går i sin analys längre än till enbart faktaredovisning. Genom att det är en lägesrapport är den ännu inte heltäckande eller slutgiltig.\nTäckning: En naturlig begränsning är uppenbarligen att det gäller vissa kommuner, med pionjärintresse, samt en viss typ av konferenssystem med specifika karakteristika.\nDatumstämpel: Utgivning juli 1989.\nNyhetsvärde: Som lägesrapport mitt emellan TELDOK Rapport 45 och slutrapporten från projektet, TELDOK Rapport 55.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport48.pdf", "url": "https://www.teldok.net/nagra-kommuners-och-kommunforbundets-anvandning-av-system-for-datorformedlad-kommunikation-teldok-rapport-nr-48/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195402id_/http://www.teldok.net/page/16/", "stamp": "20150106195402", "fetch_id": 891, "tags": [ "Köhler Hans", "kommuner", "Kontorsautomation" ], "categories": [ "1989", "Köhler Hans", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 48" ], "pdfs": [ "5894cc533e6dda7b05d2fe8cfa5afe5dca478a5a2a9e8f1c5ee046968a0bd279" ] }, { "id": "78d8f4081a2c9bb6", "title": "Online i Australien. Teldok Via nr 14", "body": "Innehåll: En jämförelse visar att marknaden för online-databaser i Norden är mycket mer diversifierad än den i Australien: det finns dubbelt så många baser. Det räcker med sex databasvärdar för att nå fyra femtedelar av de australiska databaserna – i Norden skulle det krävas hundratalet. Antalet sökspråk uppvisar samma olikhet i struktur, alltså få i Australien men flera tiotal i Norden.\nMetod: Författarinnan har gjort studiebesök i Australien och kunnat göra jämförelser mot bakgrund av djupgående kunskaper och erfarenheter från Norden.\nAvsändare: Elisabet Mickos är expert på databaser och en av de drivande bakom det nordiska nätet Scannet.\nMålgrupp: Den som är intresserad av utvecklingen av bibliografiska databaser och online-tjänster samt ett litet lands sätt att hantera en internationell informationsresurs.\nGrad av analys: Genom författarinnans bakgrund på området djupgående i sin jämförelse Australien-Norden.\nTäckning: Täcker ”hela universum” av bibliografiska online-databaser.\nDatumstämpel: Utgiven i september 1989.\nNyhetsvärde: Specialinriktad rapport från ett i detta avseende okänt land.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via14.pdf", "url": "https://www.teldok.net/online-i-australien-teldok-via-nr-14/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195400id_/http://www.teldok.net/page/15/", "stamp": "20150106195400", "fetch_id": 890, "tags": [ "Australien", "databaser", "Mickos Elisabet", "onlinetjänster", "SCANNET" ], "categories": [ "1989", "Mickos Elisabet", "Via" ], "reports": [ "Via 14" ], "pdfs": [ "1c93b22d6810f5fec8b2c81b31dccc0a53f6faf95e5c661de70b7580ff1a0ea3" ] }, { "id": "0bf9a23bf0127680", "title": "SkolKOM – ett elektroniskt konferenssystem för skolan. Teldok Via nr 13", "body": "Innehåll: Det datorbaserade konferenssystemet KOM har utnyttjats för några olika arbetsuppgifter i skolan, såsom erfarenhetsutbyte och debatt, information samt utbildning. Diskussioner bör helst ha en mötesledare. Teman för debatt har varit ämnena ekonomi, svenska, samhällskunskap, datorn i skolan och lärande och kunskap. När det gällde information var denna mestadels enkelriktad, och redovisade nyheter från forskning och utveckling, läromedel och skolans kalendarium. Utbildningen inriktades dels på att lära ut användningen av själva konferenstekniken, dels kommunikation mer allmänt, dels också informationssökning i en referensdatabas. En föreläsning genomfördes via systemet. Resurspersoner behövs om det hela skall fungera.\nMetod: Diskussioner inom projektgruppen, studier av meddelandetrafiken i konferenssystemet.\nAvsändare: Monica Andersson var projektledare.\nMålgrupp: Utbildningssystemet, personer med intresse för elektroniska meddelandesystem.\nGrad av analys: Långtgående strävan efter att sammanfatta erfarenheterna och att tolka dessa.\nTäckning: Begränsat till just detta försök.\nDatumstämpel: Genomfördes 1988, rapporten från juli 1989.\nNyhetsvärde: Den översiktliga sammanfattningen av ett allsidigt och ganska omfattande experiment.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via13.pdf", "url": "https://www.teldok.net/skolkom-ett-elektroniskt-konferenssystem-for-skolan-teldok-via-nr-13/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195402id_/http://www.teldok.net/page/16/", "stamp": "20150106195402", "fetch_id": 891, "tags": [ "Andersson Monica", "pedagogik", "SkolKOM", "utbildning" ], "categories": [ "1989", "Andersson Monica", "Via" ], "reports": [ "Via 13" ], "pdfs": [ "547d987a7e196382da8b9244f69207b9466b3e34a5d331a19318820cfc680cac" ] }, { "id": "cd24592c2e389900", "title": "Standardisering i Storbritannien. Teldok Rapport nr 47", "body": "Innehåll: Studieresan genomfördes mot en bakgrund av en tidigare liknande resa 1984. Som titeln utsäger, stod standardiseringsarbetet i centrum, både vid London-börsen, inom Storbritanniens ”Statskontor” CCTA, vid X-Open, understött av Department of Trade and Industry och inom British Telecom. Vid förra resan var Alvey-programmet högaktuellt, och det var naturligt att se hur det utvecklats. Mest besvikelser – men studier vid det kraftfulla SPRU, Science Policy Reserarch Unit, kan ge mer besked i framtiden. British Telecoms konkurrent Mercury bidrog till reseintrycken, liksom liberaliseringens övervakningsorgan Oftel. Vidare finns rapporter från Turing-institutet – ett centrum för utveckling av artificiell intelligens – och två mässor.\nMetod: Personliga bidrag från resenärerna.\nAvsändare: Av sjutton resenärer bidrar sexton med endera eller bägge av personliga intryck resp. rapport från ett specifikt besök, konferens etc. Bidragen bygger på vederbörandes speciella kompetens inom resp. tema. Representationen från offentlig förvaltning var stor.\nMålgrupp: Den som är intresserad av Storbritannien allmänt samt dess Alvey-program – d.v.s. användarintierade praktiska IT-satsningar – samt den som vill följa standardiseringsarbetet.\nGrad av analys: Naturligtvis begränsad till besöksobjekt och intervjuade men inom dessa ramar djupgående.\nTäckning: Brittisk offentlig förvaltning med utflykter till forskning men med utlämnande av industrin.\nDatumstämpel: Resan gjordes i november 1988.\nNyhetsvärde: Det samlade greppet över offentlig databehandling och telestandardisering samt jämförelsen med läget fyra år tidigare.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport47.pdf", "url": "https://www.teldok.net/standardisering-i-storbritannien-teldok-rapport-nr-47/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195402id_/http://www.teldok.net/page/16/", "stamp": "20150106195402", "fetch_id": 891, "tags": [ "British Telecom", "Magnusson Peter", "Mercury", "OFTEL", "Qwerin Agneta", "UK" ], "categories": [ "1989", "Magnusson Peter", "Qwerin Agneta", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 47" ], "pdfs": [ "faa482a291a64aba495674266e245ff6e2c6f6c3543a436216992c77d54ced9f" ] }, { "id": "c345a9ebe86e78b5", "title": "TELDOKs Årsbok 1989-90. Teldok Rapport nr 50", "body": "Innehåll: Statistisk och annan redovisning av vad som händer inom telematik och informationsteknik: telekostnader; tillämpningsområden; integrationen teleteknik-datorer; telefax och elektronisk post; OSI, EDI etc; mobil- och satellitkommunikation. Tonvikten ligger på svenska fakta inklusive ett kalendarium och förtecknigar över mässor och konferenser samt talare. Referenskapitel är ordlistan; Teldoks aktuella utgivning; övrig aktuell litteratur.\nMetod: Statistiksammanställning från i stort sett alla relevanta och tillgängliga källor samt försök till analys av ett antal aktuella utvecklingsområden.\nAvsändare: Personal inom konsultföretaget Communicativa AB, förstärkt med olika specialister.\nMålgrupp: Alla med intresse av ett referensverk för informationsteknikens aktuella utveckling sådan den speglas i främst siffror och debatt samt aktiviteter.\nGrad av analys: Begränsad utom vad gäller några valda aktuella temata.\nTäckning: Begränsas till där statistik finns tillgänglig – vilket inte hindrar att omfånget är ca 260 sidor.\nDatumstämpel: Utgiven juli 1989.\nNyhetsvärde: Unik sammanställning, naturligtvis med en aktualitet som avtar med tiden – vilket inte hindrar att åtskillig statistik är färsk länge.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport50.pdf", "url": "https://www.teldok.net/teldoks-arsbok-1989-90-teldok-rapport-nr-50/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195402id_/http://www.teldok.net/page/16/", "stamp": "20150106195402", "fetch_id": 891, "tags": [ "årsbok", "Holst Gull-May", "ICT", "Informationsteknologi", "referensverk", "statistik-sammanställning" ], "categories": [ "1989", "Holst Gull-May", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 50" ], "pdfs": [ "cbb49215c231a4065a86442c3c35b704f90259b6d8b6b81904062dbf137f37f4" ] }, { "id": "e45b057f6db3186b", "title": "Telefaxen och användarna. Teldok Via nr 16", "body": "Innehåll: Forskarna har gjort en enkätundersökning (som genomfördes per fax) av hur telefax införskaffas och utnyttjas. Man har sökt göra ett representativt urval av telefaxanvändare och fått en svarsfrekvens på 76 procent, vilket är tillfredsställande.\nEn fax köps, den hyrs inte; den används till tio sidor om dagen – vilket är medianvärdet. Vidare ersätter den telefon, brev och telex och den utnyttjas inte sällan för handskrivna meddelanden.\nMetod: Enkätundersökning på vetenskaplig grund.\nAvsändare: Forskare vid Handelshögskolan.\nMålgrupp: Intressenter i telefaxen och dess utnyttjande liksom i mer allmänna kommunikationsfrågor.\nGrad av analys: Teoretiskt och praktiskt djupgående.\nTäckning: Enkäten var som sagt representativ vid undersökningstillfället; genom den snabba utvecklingen kan möjligen tidigare underrepresenterade kategorier, ökad ”faxmognad” e.dyl. ha medfört att en undersökning några år senare skulle ge marginellt annorlunda resultat.\nDatumstämpel: Utgiven december 1989.\nNyhetsvärde: Ett nytt medium, grundligt undersökt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via16.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telefaxen-och-anvandarna-teldok-via-nr-16/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195402id_/http://www.teldok.net/page/16/", "stamp": "20150106195402", "fetch_id": 891, "tags": [ "enkätundersökning", "Holmlöv PG", "Lindberg Christina", "telefax", "Wärneryd Karl-Erik" ], "categories": [ "1989", "Holmlöv PG", "Lindberg Christina", "Via", "Wärneryd Karl-Erik" ], "reports": [ "Via 16" ], "pdfs": [ "05b14120ec769e65ab1c4856ef2e239fd18ddd10acc9ebcdbbe24e1022021785" ] }, { "id": "5cd83cda48787f31", "title": "Tredje generationens distansutbildning. Teldok Rapport nr 53", "body": "Innehåll: Med tredje generationens distansutbildning avses att lärare och elever liksom elever sinsemellan kan interagera. I centrum för interaktionen finns den datorstödda telekonferensen. En översikt över sådana konferens- system ges. Pedagogik, studiemiljö, relationer och teknik beskrivs. Ett antal svenska, danska, norska, brittiska, amerikanska och kanadensiska satsningar presenteras; de nordiska är i majoritet. Exempel på distansundervisning redovisas.\nMetod: Övergripande diskussion och analys först, beskrivning av konkreta satsningar och erfarenheter sedan.\nAvsändare: Rolf Carlsson är pedagog och konsult med eget företag.\nMålgrupp: Intressenter i nya undervisningsmetoder och i datoriserad kommunikation.\nGrad av analys: Grundlig analys av erfarenheterna från beskrivna system.\nTäckning: Även om det finns fler program än de beskrivna är täckningen god – med tanke på den tidpunkt då rapporten är skriven; senare nyheter av typen ”groupware” finns inte med.\nDatumstämpel: Utgiven december 1989.\nNyhetsvärde: Ligger i den stora mängden olika exempel från många länder, och i den sammanfattande analysen av dem.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport53.pdf", "url": "https://www.teldok.net/tredje-generationens-distansutbildning-teldok-rapport-nr-53/", "date": "1989-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195402id_/http://www.teldok.net/page/16/", "stamp": "20150106195402", "fetch_id": 891, "tags": [ "Carlsson Rolf", "distansutbildning", "Norden", "pedagogik" ], "categories": [ "1989", "Carlsson Rolf", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 53" ], "pdfs": [ "d754f97d89a2b337b9af42f03822284fd7460a9872a915c6e9c0a33eed1acc45" ] }, { "id": "0aa3d07a6463af91", "title": "Datastrategier i statsförvaltningen. Teldok Rapport nr 33", "body": "Innehåll: Rapporten beskriver införandet av datasystem inom bostads-, social- och arbetsmarknadsstyrelserna, i polisväsendet, väg- och lantmäteriverken samt vid länsstyrelsen i Norrbotten. Utgångspunkterna för en offentlig ADB-strategi beskrivs i termer av systemutveckling (speciellt användaranpassning), kontors-, informations- och ärendesystem, datastruktur och operativsystem (där UNIX fordras), kommunikation (asynkron, till avdelningsdator). Socialstyrelsens lösning, med terminaler kopplade till stordatorer via televäxeln, pekar mot framtiden, liksom OSI. Kunderna måste ha beslutsmakten.\nMetod: Författaren har deltagit i diskussion och förhandlingar kring flera av de beskrivna systemen, liksom i deras första utvärdering från användarsidan.\nAvsändare: Peter Magnusson är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.\nMottagare: Alla med ansvar för att utforma och införa data- och kontorsinformationssystem av administrativ art, inte endast fack eller användare.\nGrad av analys: Rapporten är aktuell och beskriver således ett antal första installationer. De kontrasterar mot väl analyserade erfarenheter av tidigare system. Priset är att det är för tidigt att analysera de mer kvarblivande eller ännu dolda effekterna av de nya systemen. Analysen av de olika alternativen är djupgående och genomförd ur användarperspektiv.\nTäckning: Rapporten täcker uppenbarligen inte hela statsförvaltningen, men de sju systemen ger ändå en god och representativ bild, bortsett från att vissa specialisttillämpningar aldrig gärna kan representeras av något annat (typ SCB, patent- och registreringsverket, riksskatteverket).\nDatumstämpel: Februari 1988\nNyhetsvärde: Aktuell, varierad och bred analys, från användarsynpunkt, av ett antal offentliga datasystem.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport33.pdf", "url": "https://www.teldok.net/datastrategier-i-statsforvaltningen-teldok-rapport-nr-33/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195407id_/http://www.teldok.net/page/18/", "stamp": "20150106195407", "fetch_id": 893, "tags": [ "ADB-strategi", "användaraspekter", "kontorsinformationssystem", "Magnusson Peter", "OSI", "Telematik" ], "categories": [ "1988", "Magnusson Peter", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 33" ], "pdfs": [ "1f527fd496b8cbff293edbb78dd84f6a7e209b0c1f2aabeaf0e9127ac2c5f82d" ] }, { "id": "9e7962b5fe9ebe6d", "title": "Datautbyte mellan öppna system. (Open Systems Interconnection). Teldok Rapport nr 35", "body": "Innehåll: Det är svårt att kommunicera mellan olika system, t ex olika datasystem. Men nu håller något på att hända: en internationell och omfattande standardisering. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har utvecklat en modell för kommunikation mellan öppna system. Intresset för modellen är stort fast den ännu inte är färdig – det gäller att åstadkomma standard på sju olika nivåer. De omtalade MAP, Manufacturing Automation Protocol som General Motors satsar helhjärtat på, och det tekniska systemet TOP som Boeing går in för, ingår i OSI. Rapporten redovisar hur OSI växer fram och vilka som är aktörer. De sju nivåerna beskrivs, liksom situationen i Sverige.\nMetod: Systematisk faktaredovisning på basen av dokument och intervjuer.\nAvsändare: Victor Pylypenko är datajournalist.\nMottagare: Alla med system- och kommunikationsansvar för framtida data- och telesystem.\nGrad av analys: Snarare varudeklarationens än den praktiska tillämpningens.\nTäckning: Ger i allt väsentligt en översikt utan att gå in i detaljer på företagsnivå eller specifika satsningar, utom hos NBS, National Bureau of Standards.\nDatumstämpel: Juni l988.\nNyhetsvärde: Den aktuella överblickens.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport35.pdf", "url": "https://www.teldok.net/datautbyte-mellan-oppna-system-open-systems-interconnection-teldok-rapport-nr-35/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195404id_/http://www.teldok.net/page/17/", "stamp": "20150106195404", "fetch_id": 892, "tags": [ "Boeing", "General Motors", "MAP", "öppna system", "OSI", "Polypenko Victor", "standardisering" ], "categories": [ "1988", "Polypenko Victor", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 35" ], "pdfs": [ "afae2db653bef812dc229de4f193c25c452a8420282e3ab96738c98a94384ca1" ] }, { "id": "63f3305061c24649", "title": "Datoranvändning vid handelshögskolor i USA. Teldok Via nr 8", "body": "Innehåll: Förf. har besökt nära tjugo högskolor, en konferens och flera företag, allt med inriktning på utnyttjandet av datorer i utbildningen av ”civilekonomer” (MBA). Det handlar dock om utbildning i ekonomi, där datorn är ett verktyg, inte datorutbildning. Omfattningen av den obligatoriska undervisningen i informationsbehandling har ännu inte stabiliserat sig. Rapporten belyser olika projekt för att åstadkomma ”en uppkablad campus” och bygga upp utbildningspaket samt ger exempel på den programvara och de tekniska system som används. Tre universitet lyfts särskilt fram: University of Arizona, UCLA och Georgia State. I en särskild bilaga återges på engelska en rapport om datorisering från just UCLA.\nMetod: Referat från studiebesök, konferenser och intervjuer.\nAvsändare: Författarna är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm.\nMottagare: Alla som är intresserade av företagsledar- och ekonomisk utbildning.\nGrad av analys: Den redigerade dagboksanteckningens, kompletterad med uppgifter ur skriftligt material.\nTäckning: Tillsammans har de tre författarna täckt ett gott tvärsnitt av mer välutvecklade amerikanska högskolor, välutvecklade vad gäller datoranvändning.\nDatumstämpel: December 1986 – mars 1987.\nNyhetsvärde: Sammanställningen från så många olika men tillsammans representativa besöksobjekt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via8.pdf", "url": "https://www.teldok.net/datoranvandning-vid-handelshogskolor-i-usa-teldok-via-nr-8/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195407id_/http://www.teldok.net/page/18/", "stamp": "20150106195407", "fetch_id": 893, "tags": [ "Glader Mats", "handelshögskolor", "Lundeberg Mats", "Ståhl Ingolf", "UCLA", "University of Arizona", "USA" ], "categories": [ "1988", "Glader Mats", "Lundeberg Mats", "Ståhl Ingolf", "Via" ], "reports": [ "Via 8" ], "pdfs": [ "8561a164501374b79f8551aaee8b44ca9929d1968dd638774b9441315fed337a" ] }, { "id": "5a8c979e11024962", "title": "Datorgrafik och kommunikation. Teldok Info nr 8", "body": "Innehåll: Beskriver alla slags datorsystem för att ”teckna”, d.v.s. datorstödd konstruktion, kartografi, bildbehandling, simulering, kontorsinformation och grafisk formgivning samt medicin. De olika funktionella delarna, såsom bildskärmar, inmatningsorgan, minnen och utmatningsorgan behandlas, liksom nätverk och andra telekommunikations frågor. Här finns framskrivningar av utvecklingen både vad gäller pris och användning liksom aktuella kostnadsuppgifter. Grafiskt arbete – dekstop publishing – presentationssystem samt konstruktion – CAD – behandlas mer i detalj.\nMetod: En kunnigs kunniga översikt.\nAvsändare: Roland Nameth driver ett konsultföretag för datorgrafik, Vision Rainbow Computer Graphics Consultants.\nMålgrupp: Alla som behöver en översikt över eller en första introduktion till området datoriserad grafik.\nGrad av analys: Den kunniga översiktens.\nTäckning: Alla väsentliga tillämpningar av datorgrafik i dag; de mest utnyttjade är utförligare beskrivna.\nDatumstämpel: November 1988.\nNyhetsvärde: En lättillgänglig, grundläggande och vältäckande översikt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info8.pdf", "url": "https://www.teldok.net/datorgrafik-och-kommunikation-teldok-info-nr-8/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195404id_/http://www.teldok.net/page/17/", "stamp": "20150106195404", "fetch_id": 892, "tags": [ "bildbehandling", "CAD/CAM", "datorgrafik", "diagnostik", "expertsystem", "Kontorsautomation", "Nameth Roland", "processtyrning" ], "categories": [ "1988", "Info", "Nameth Roland" ], "reports": [ "Info 8" ], "pdfs": [ "f52a9c2466bb6a956beeb31f380e0223530eff7d199e9ada009aae4a27d1b7fe" ] }, { "id": "9c1d871db58c26fb", "title": "Den automatiserade experten. Teldok Via nr 12", "body": "Innehåll: Detta sönderfaller i två delar. Den ena delen är en sammanfattning av en konferens ”Culture, Language and Artificial Intelligence” som hölls i Stockholm i juni 1988. Det blev en kultur- och forskningspolitisk engångsmanifestation som till stor del handlade om det omöjliga i att objektivt avbilda mycket, inklusive konferensen. Sammanhang har stor betydelse, nomenklaturer råkar i gungning, mycken kunskap går inte att uttrycka – tyst kunskap. Metaforer styr och begränsar därmed också vårt tänkande.\nDen andra delen är en studie av i vilken mån expertsystem verkligen används i USA. Förf. finner att dessa är grovt överreklamerade och att det finns en rad vandringshistorier om stora tillämpningar som faktiskt aldrig sett dagens ljus annat än i liten skala, kanske på laboratoriet. Nyckelprocessen, att översätta expertens kunskap till systemet, blir också flaskhals och grundproblem.\nMetod: USA-studien är en forskargrupps kritiska granskning, konferensrapporten ett urval och en syntes av vad som sades, strukturerat för denna rapportering.\nAvsändare: Förf. är forskare, Olov Östberg professor, då vid Televerket, nu vid Statskontoret.\nMottagare: Alla med intresse av expertsystem och artificiell intelligens, dessutom de som intresserar sig för vetbarhets-, kunskaps- och forskningsproblem.\nGrad av analys: Går mycket långt i kritisk bearbetning av bägge delmaterielen.\nTäckning: De mest omtalade expertsystemen i USA vid studiens genomförande har alla granskats. Vad gäller konferensen har av grundläggande skäl bara en viss syntes kunnat göras, och innehållet var givet av konferensprogrammet.\nDatumstämpel: Expertsystemen i USA hösten 1987, konferensen alltså i juni 1988.\nNyhetsvärde: Den kritiska granskningen av expertsystemen är till omfattning och djup närmast unik.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via12.pdf", "url": "https://www.teldok.net/den-automatiserade-experten-teldok-via-nr-12/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195404id_/http://www.teldok.net/page/17/", "stamp": "20150106195404", "fetch_id": 892, "tags": [ "Amick Benjamin", "artificiell intelligens", "expertsystem", "Östberg Olov", "USA", "Whitaker Randall" ], "categories": [ "1988", "Amick Benjamin", "Östberg Olov", "Via", "Whitaker Randall" ], "reports": [ "Via 12" ], "pdfs": [ "0bcbfe95b674dba7e51dcbcb97c66feda01c1fbb4f1d735c6c4be48f321ecb23" ] }, { "id": "ade7b4f034323e83", "title": "Digitalisering i Förbundsrepubliken. Teldok Rapport nr 41", "body": "Avsändare: Red. är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.\nDatumstämpel: Oktober 1988\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport41.pdf", "url": "https://www.teldok.net/digitalisering-i-forbundsrepubliken-teldok-rapport-nr-41/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195407id_/http://www.teldok.net/page/18/", "stamp": "20150106195407", "fetch_id": 893, "tags": [ "avreglering", "ISDN", "liberalisering", "Magnusson Peter", "privatisering", "Tyskland" ], "categories": [ "1988", "Magnusson Peter", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 41" ], "pdfs": [ "263e5ed2542a7ffe45728ed6a23b702ac3763d889e92a10a0e776c44e8f775ee" ] }, { "id": "95a617a4b62991df", "title": "Expertsystem i Storbritannien. Teldok Rapport nr 37", "body": "Innehåll: Författaren gör en genomgång av expertsystem och artificiell intelligens (AI) i Storbritannien. De brittiska demonstrationsprojekten på området presenteras, en del i kritisk detalj.\nAvsändare: Författaren är verksam vid Statskontoret och vid IMIT, Handelshögskolan och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.\nDatumstämpel: Juni 1988\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport37.pdf", "url": "https://www.teldok.net/expertsystem-i-storbritannien-teldok-rapport-nr-37/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195407id_/http://www.teldok.net/page/18/", "stamp": "20150106195407", "fetch_id": 893, "tags": [ "artificiell intelligens", "demonstrationsprojekt", "Docherty Peter", "expertsystem", "UK" ], "categories": [ "1988", "Docherty Peter", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 37" ], "pdfs": [ "01c4444927b36a37565cf517fa67bfb03661d1d3e47181166982dd41869996bf" ] }, { "id": "f5ca4dc615f514d4", "title": "Information Technology Requires Dramatic Organizational Changes. Teldok Rapport nr 46", "body": "Innehåll: Rapporterar från ett internationellt seminarium sommaren 1988, med temat hur informationstekniken påverkar industriella organisationer och deras arbetssätt. Tyngdpunkten ligger på bilindustrin, inte endast General Motors och dess Saturnus-projekt utan också Volvo samt, mer generellt, japanska tillverkare. Dessutom diskuteras – med utförlig statistik och fallbeskrivningar – det senaste inom filöverföring (EDI), VAN, intelligenta nät och elektroniska meddelandesystem (som jämförs).\nMetod: Sammanfattningar av anföranden, ibland av författarna själva, ibland av redaktören. Alla inläggen har bearbetas i efterhand av resp. talare.\nAvsändare: General Motors och Volvo representeras av James Lewandowski resp. Tammo Wellemets, båda med ansvar för resp. företags utveckling inklusive informationsteknikens utnyttjande. Robert C Cole är professor i Michigan med lång erfarenhet av japansk, amerikansk och svensk bilindustri. Percy Tannenbaum och Richard Adler studerar och beforskar bägge det praktiska utnyttjandet av tele- och informationsteknik med Kalifornien som utsiktspunkt. Barbara Lucas är konsult, marknadsutveckling beträffande teletjänster m m, verksam. Massachusetts, medan William A Lucas är rådgivare vad gäller internationella elektroniska meddelandessystem åt västtyska televerket.\nMålgrupp: Beslutsfattare och ”policy makers” vad gäller planering, install ation och användning av informationsteknik för hela organisationer, främst tillverkande industrier samt även meddelandesystem och metoder för filöverföring generellt.\nGrad av analys: Föredragshållarnas, d.v.s. djupgående.\nTäckning: Ett stora organisationers perspektiv, främst industriell produktion.\nDatumstämpel: Midsommar 1988.\nNyhetsvärde: Dels General Motors planer, dels uppgifter om EDI och elektronisk post, dels hela kombinationen av jämförande fakta från olika delar av världen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport46.pdf", "url": "https://www.teldok.net/information-technology-requires-dramatic-organizational-changes-teldok-rapport-nr-46/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195409id_/http://www.teldok.net/page/19/", "stamp": "20150106195409", "fetch_id": 922, "tags": [ "Andersson Göte", "automotive", "EDI", "English", "General Motors", "Lucas Barbara", "Lucas William A.", "mail", "Saturn", "Tannenbaum Percy", "Volvo" ], "categories": [ "1988", "Andersson Göte", "English", "Lucas Barbara", "Lucas William A.", "Rapport", "Tannenbaum Percy" ], "reports": [ "Rapport 46" ], "pdfs": [ "9a6d408e520bebcd91d25e5405d8e4e6c0b5f22832656119fdd07df84361cc66" ] }, { "id": "9f3578f304475170", "title": "Informationshantering för samhällsservice. Teldok Rapport nr 38", "body": "Innehåll: Rapporten kan beskrivas som en analyserande idékatalog där nya tankar om ”service management” kombineras med telematikmöjligheter till visioner om nya sätt att ge offentlig – främst kommunal – service. Medborgare ses i rollerna som klient, part (i t.ex. rättsväsendet) eller kund. Tjänstemannen är brukare och han kan ”kortslutas” eller få bättre informationsstöd. Servicen kan också mer flexibelt formas efter regioners och individers särart, liksom den kan värderas. Den övergripande roll medborgaren har är dock den som – medborgare, d.v.s. deltagare i den politiska processen. Utöver dessa aspekter belyses även nya möjligheter för informationssvaga och handikappade.\nRapporten redovisar olika scenarier, för att levandegöra olika idéer, t.ex. den om ”Medborgarkontor”. Man har inventerat nationellt förändringsarbete och även samlat material från USA, Norge och Västtyskland. Problemområden som granskas är information, integritet, teknik och yrkesroll/kompetens.\nMetod: En modell av serviceverksamhet generellt har lagts över en verklighet av offentliga tjänster. Ur tankar om nya sätt att hantera information och observationer utomlands har en serie idéer genererats och beskrivits.\nAvsändare: Carl-Öije Segerlund, konsult i Svenska Kommunförbundet, och Karl-Erik Andersson, direktör i Kommundata.\nMottagare: Politiker med intresse för det politiska systemet och den offentliga, särskilt den kommunala förvaltningen. Regionala och kommunala offentliga organ. Serviceproducenter.\nGrad av analys: Skriften är snarare idé- och debattskapande än fullständig och analytisk.\nTäckning: God på kommunplanet, endast skissartad vad gäller all offentlig service.\nDatumstämpel: Juni 1988\nNyhetsvärde: Sammanvävningen av service-tänkande, telematik och olika roller i förmedlingen av offentliga tjänster.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport38.pdf", "url": "https://www.teldok.net/informationshantering-for-samhallsservice-teldok-rapport-nr-38/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195404id_/http://www.teldok.net/page/17/", "stamp": "20150106195404", "fetch_id": 892, "tags": [ "kommunal service", "medborgarkontor", "offentliga tjänster", "Segerlund Carl- Öije", "Telematik" ], "categories": [ "1988", "Rapport", "Segerlund Carl- Öije" ], "reports": [ "Rapport 38" ], "pdfs": [ "ed421546231a2444168723dc1ca7bc09df3ce06b4f0403c053634c50cf8dc182" ] }, { "id": "39a593e4f2bc4e70", "title": "Informationsteknologi i företag och myndigheter. Teldok Ref.dok. J", "body": "Innehåll: Förf. har studerat hur informationsteknik utnyttjas i ett antal praktiska exempel. Ett par av dessa är statliga, fyra industriella. Projekten har avancerat olika långt. Det ena statliga systemet är personaladministrativt och det finns bl.a. på Luftfartsverket. Det andra avser rationalisering av den allmänna försäkringens administration och det är ett av Sveriges största ADB-projekt. Ett av de tillverkande företagen är ett verkstadsföretag, som utvecklat en datapolicy och bl.a. rationaliserat material- och produktionsstyrning liksom redovisningssystem. Mer översiktligt jämförs också Electrolux, Philips Norrköping och Luxor. Det framstår tydligt att man kan skilja mellan rationella och strategiska överväganden vid teknikvalet.\nMetod: Forskningsansats inom en begränsad tid och kostnad.\nAvsändare: Peter Andersson är forskare vid Tema Teknik och social förändring vid Universitetet i Linköping.\nMottagare: Praktiker som arbetar med att installera datasystem i såväl förvaltning som näringsliv, forskare med intresse av dessa teman.\nGrad av analys: De olika studierna har mycket olika detaljeringsnivå och det är främst verkstadsföretaget och det stora försäkringsprojektet som är analyserade mer djupgående. Det beror också på projektens olikartade karaktär och utvecklingsstadium.\nTäckning: Förf. har sökt ge resultaten en vidare tillämpning genom att öppna möjligheter för olika slags jämförelser.\nDatumstämpel: Juni 1988.\nNyhetsvärde: Kombinationen av olikartade projekt med möjligheter till paralleller.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentj.pdf", "url": "https://www.teldok.net/informationsteknologi-i-foretag-och-myndigheter-teldok-ref-dok-j/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195409id_/http://www.teldok.net/page/19/", "stamp": "20150106195409", "fetch_id": 922, "tags": [ "ADB", "Andersson Peter", "datapolicy", "Electrolux", "informationsteknik", "Philips" ], "categories": [ "1988", "Andersson Peter", "Referensdokument" ], "reports": [ "Referensdokument J" ], "pdfs": [ "75ba30034a4fd3a33dde611e48744aaa2c075859b7e06d04600d2ddae070882a" ] }, { "id": "4a2db77151b2973b", "title": "Intelevent 87: Konkurrens och samexistens. Teldok Via nr 9", "body": "Innehåll: Beskriver det huvudsakliga innehållet i rubrikens konferens, som präglas av tendenser som avreglering och sant globial telemarknad. Det finns en ny oro för politiska ingrepp, samtidigt som osäkerheten och marknadsutvecklingen är mycket stor. Det råder en konflikt mellan konkurrens och standardisering. Behoven både av samarbete och standards beskrivs som oerhört viktiga, samtidigt som långa förhandlingar är en risk. Men man får inte dra parallellerna med utvecklingen i USA för långt. Det finns inte ekonomiskt utrymme för en helt fri marknad i Europa. Användarna anser att de är bortglömda. Det börjar bli ett motstånd mot amerikanska TV-program i Europa. Telehamnar är ett orosmoln för telebolagen som ser sig följa de största kunderna. Det råder en obalans mellan tillgången på snabba nät och utrustning som är snabb nog: om den utrustningen nästan helt saknas, blir nätutnyttjandet orimligt dyrt.\nMetod: Sammanfattning, i stort sett session för session, av de väsentligaste anförandena på konferensen.\nAvsändare: Berit Christiernin är svensk fackpressjournalist, specialist på tele, data och elektronik.\nMottagare: Beslutsfattare och planerare på såväl användar- som leverantörsidan, med behov av att följa aktuella internationella tendenser, värderingar och problemdiskussioner.\nGrad av analys: Den analys som fördragshållare och diskussioner skapade.\nTäckning: I huvudsak ett (väst)europeiskt perspektiv, trots representation från Nordamerika.\nDatumstämpel: Konferensen ägde rum i Génève i mitten av oktober 1987.\nNyhetsvärde: En lättillgänglig sammanfattning av det viktigaste på en stor internationell konferens.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via9.pdf", "url": "https://www.teldok.net/intelevent-87-konkurrens-och-samexistens-teldok-via-nr-9/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195409id_/http://www.teldok.net/page/19/", "stamp": "20150106195409", "fetch_id": 922, "tags": [ "Christiernin Berit", "Europa", "konkurrens", "liberalisering", "samverkan", "standardisering", "USA" ], "categories": [ "1988", "Christiernin Berit", "Via" ], "reports": [ "Via 9" ], "pdfs": [ "1635e4e0133f5aaf930371d9e1539d912b550f7cef2133590baeb402d292dcae" ] }, { "id": "0c276d7c4f5e3dee", "title": "KommunKOM och NorrKOM – pilotprojekt och systemintroduktion. Teldok Rapport nr 45", "body": "Innehåll: De två KOM-systemen är elektroniska brevlådor och anslagstavlor för kommunalt bruk. Rapporten är den första i en serie, där utvecklingen vad gäller denna nya kommunikationstillämpning kommer att studeras och rapporteras. I KommunKOM har man hunnit gå över från QZs KOM till det ”modernare” Portacom. Själva användningen är en besvikelse. Det är svårt att – efter nyhetens behag – upprätthålla tillräcklig trafik, ha en ”kritisk massa” som gör det nödvändigt att titta i brevlådan. Det hänger delvis samman med att det inte finns tillräckligt med terminaler och motsvarande, som gör det lätt att kommunicera. Kostnaderna visar sig också avskräckande. Aktiva konferensledare är ytterligare en svåruppfylld förutsättning. För Kommundata internt har KommunKOM hunnit växa sig betydelsefullt. NorrKOM har en positiv utveckling. Därtill bidrar inte minst ett delsystem SkolKOM, som svarar för en tredjedel av NorrKOM.\nMetod: Faktisk redovisning av vad som sker i nätet, inklusive statistik över användningens utveckling etc.\nAvsändare: Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet.\nMottagare: Alla som är intresserade av elektroniska post- och konferenssystem, samt de som arbetar med telematik i den offentliga sektorn, särskilt kommuner och skola.\nGrad av analys: Djupgående men också diskuterande redovisning. Dessa kommer att öka ytterligare med framtida rapporter.\nTäckning: Täcker det som rubriken utsäger.\nDatumstämpel: December 1988.\nNyhetsvärde: Studieområdet i kommuners användning av elektroniska meddelandesystem; serien av ”avläsningspunkter” nu och i framtiden.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport45.pdf", "url": "https://www.teldok.net/kommunkom-och-norrkom-pilotprojekt-och-systemintroduktion-teldok-rapport-nr-45/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195407id_/http://www.teldok.net/page/18/", "stamp": "20150106195407", "fetch_id": 893, "tags": [ "elektronisk post", "Köhler Hans", "KOM", "PORTACOM" ], "categories": [ "1988", "Köhler Hans", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 45" ], "pdfs": [ "18a2a90482bf4275cdf25457bc013a7047b8ce04fc56a326268601621ed8ac31" ] }, { "id": "7456e8415fb67da8", "title": "Kontorsinformationssystem i den offentliga sektorn. Teldok Rapport nr 42", "body": "Innehåll: Om staten för att genomföra offentliga tjänster och arbetsuppgifter köper eller stöder inköp av avancerade informationssystem, då kan väl själva urvalet av uppgifter liksom stödet utformas så att inte bara själva jobbet blir rationellare skött utan också upphandlingen ger brittisk industri särskild stimulans? Stimulans på två sätt, genom att ge skjuts åt utvecklingen av nya system, och genom att skapa demonstrationsmöjligheter så att marknaden kan övertygas om att den nya tekniken fungerar. Ett tjugotal sådana projekt definieras inom regeringskansli, kommuner och landsting, statlig industri, myndigheter och verk. Resultat och erfarenheter studerades av konsulter. Det visar sig viktigt att från början veta vad man skall göra och det i varje etapp. Det är väsentligt att matcha samordningsvilja med en organisation som svarar mot den. Den offentliga sektorn är väl värd att satsa på. Men det är viktigt att undvika dubbla budskap.\nMetod: Författaren har genom regelbundna besök både ”hos” experimenten och hos centrala insatser regelbundet följt verksamheten samt studerat all central dokumentation.\nAvsändare: Författaren är verksam vid IMIT och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.\nMottagare: Ansvariga för uppläggning av experiment med kontorsinforma- tionsystem av omfattande slag, inte bara inom det offentliga utan även i organisationer och större företag.\nGrad av analys: Slutsatsdragningen förs mycket långt, flera resonerande och grundligt underbyggda steg.\nTäckning: Sex av de 21 försöken hade hunnit fullföljas. Därutöver redovisas ytterligare sju utanför de 21, granskade av en organisation CCTA.\nDatumstämpel: Oktober 1988\nNyhetsvärde: I analys och sammanställning.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport42.pdf", "url": "https://www.teldok.net/kontorsinformationssystem-i-den-offentliga-sektorn-teldok-rapport-nr-42/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195407id_/http://www.teldok.net/page/18/", "stamp": "20150106195407", "fetch_id": 893, "tags": [ "Docherty Peter", "Kontorsautomation", "UK", "upphandling" ], "categories": [ "1988", "Docherty Peter", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 42" ], "pdfs": [ "e3198e20073f9b048efd32bb80d4fefac3b0522b6ae08c20a5391f54fe501e58" ] }, { "id": "7ec5622074094bfd", "title": "Lönsamt lärande. Teldok Rapport nr 34", "body": "Innehåll: Detta är en rapport från en studieresa i USA för att se hur företag där utnyttjar ny informationsteknik. General Motors räknar t.ex. med denna som ett viktigt verktyg i den planerade, supermoderna Saturn-fabriken, mot vilken kontrasteras NUMMI, en gammal fabrik som återöppnats i samarbete med Toyota och där samarbetet ledning-anställda blev nyckeln till framgång. Tandem erbjuder ett för alla öppet system, med större antal terminaler än anställda. Apple ger tillgång till information, tätt och styrande. J C Penney ger underlag för besked till mellanchefer, men de breda grupperna får ingen utbildning. En advokatbyrå använder informationsteknik för att konkurrera med snabba leveranser.\nMottagare: De som i fack, företagsledning eller praktiskt arbetar med att införa och driva IT-system.\nAvsändare: Birgitta Frejhagen var då LOs dataexpert, Mats Utbult är journalist.\nMetod: Studieresa till väl valda, varierade och avancerade tillämpningar.\nTäckning: Författarnas kunskaper och kritiska blick gör att de fått ut mycket, med den naturliga begränsning som ”fallstudierna” ger.\nDatumstämpel: Resan gjord hösten 1986.\nNyhetsvärde: Författarnas sätt att se på utbildning och lagarbete i relation till informationsenheten.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport34.pdf", "url": "https://www.teldok.net/lonsamt-larande-teldok-rapport-nr-34/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195407id_/http://www.teldok.net/page/18/", "stamp": "20150106195407", "fetch_id": 893, "tags": [ "Frejhagen Birgitta", "General Motors", "informationsteknik", "J C Penny", "lärande", "Saturn", "Toyota", "USA", "Utbult Mats" ], "categories": [ "1988", "Frejhagen Birgitta", "Rapport", "Utbult Mats" ], "reports": [ "Rapport 34" ], "pdfs": [ "898bda9778f9f3cf04e0f3e73db1d4d84ed11710b399e9527edbe10b29eb845a" ] }, { "id": "2d61f8d91bceb318", "title": "Office Automation Trends in the United States. Teldok Info nr 10", "body": "Innehåll: Beskriver vad multimedia är, dvs en kombination av olika presentationsformer via digital teknik: ”ett helhetsbegrepp för integrering av bild, ljud och text i ett dokument, producerade och lagrade i en persondator”. Här redovisas hur man producerar och använder multimedia, liksom hur man arbetar med dem. Användningsområden är utbildning, forskning, information, marknadsföring, hushåll, musik och undrhållning.\nMetod: En erfaren experts översikt.\nAvsändare: Thord Fjällström är pedagog och bildkonstnär.\nMottagare: Alla med intresse av en kort introduktion till multimedia.\nGrad av analys: Den erfarne multimediaanvändaren delar med sig av egna erfarenheter och insikter.\nTäckning: Täcker det mesta som vid sammanställningen var publikt tillgängligt.\nDatumstämpel: Förordet daterat 31 december 1991, utgivning januari 1992.\nNyhetsvärde: Ligger i lättillgänglighet, översikt och sammanfattning.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info10.pdf", "url": "https://www.teldok.net/office-automation-trends-in-the-united-states-teldok-info-nr-10/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195404id_/http://www.teldok.net/page/17/", "stamp": "20150106195404", "fetch_id": 892, "tags": [ "English", "Kontorsautomation", "LAN", "persondatorer", "praktikfall", "Purchase Alan", "USA" ], "categories": [ "1988", "English", "Info", "Purchase Alan" ], "reports": [ "Info 10" ], "pdfs": [ "0f1030fa12f83eab1d2fba7ae8f0106cce4b61cd7cbcfa8363b9ea9de40c6d7c" ] }, { "id": "1f6895899931a369", "title": "Omvälvning i televärlden. Teldok Rapport nr 36", "body": "Innehåll: TELDOK har gett frilansjournalisten Göte Andersson i uppgift att dokumentera hur företag, hushåll och samhälle i nära framtid kommer att påverkas av de stora förändringar som förestår ifråga om telekommunikationer och ny informationsteknologi.\nFör att kunna beskriva det omfattande problemfältet har red. vänt sig till initierade skribenter och intervjupersoner.\nDet första kapitlet berättar om den nya internationella konkurrensutsatta marknad som är på väg att skapas. Här presenteras drivkrafterna för den snabba förändringen. Stora företag med omfattande internationella telekommunikationer kommer först att dra nytta av den internationella utvecklingen.\nBoken berättar om hur flertjänstnätet, på engelska Integrated Services Digital Network (ISDN), kommer att byggas ut i Sverige på 90-talet. Förändringen av teletaxorna och behoven av datautbildning ägnas enskilda kapitel. Boken är ett verk av sex skribenter. Nya författare presenteras med bild i början av varje kapitel.\nAvsändare: Frilansjournalisten Göte Andersson\nDatumstämpel: Juni 1988\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport36.pdf", "url": "https://www.teldok.net/omvalvning-i-televarlden-teldok-rapport-nr-36/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195409id_/http://www.teldok.net/page/19/", "stamp": "20150106195409", "fetch_id": 922, "tags": [ "ABB", "Ahlberg Kerstin", "Andersson Göte", "bredbandsnät", "datakommunikation", "Fredriksson Göran", "Frejhagen Birgitta", "glesbygd", "ISDN", "one-stop-shopping", "Pettersson Rune", "Pousette Tomas", "Ringborg Bengt", "Scandinavian", "STS", "Telecommunication Services", "telefax", "teletaxor", "tredjepartstrafik", "tulldatasystem", "VSAT" ], "categories": [ "1988", "Ahlberg Kerstin", "Andersson Göte", "Fredriksson Göran", "Frejhagen Birgitta", "Pettersson Rune", "Pousette Tomas", "Rapport", "Ringborg Bengt" ], "reports": [ "Rapport 36" ], "pdfs": [ "0e81013b0a9f0c47c7961495b48d3c3d1974e31cffb5fece6268b294bfcd526a" ] }, { "id": "7d73546c05e719ee", "title": "Optiska medier. Teldok Via 11", "body": "Innehåll: Det finns nära hundra olika optiska system för lagring av information. I de flesta handlar det om att en laser gör gropar i lagringsmediet, och groparna ”avläses” också med laser. Fördelarna är god ekonomi och ofta snabb återsökning av information. Men skälet till variationsrikedomen är att det finns olika avvägningar mellan t.ex. kostnad, möjlighet att radera, söktid m.m. Dessa spelar olika roll beroende på den konkreta tillämpningen, och rapporten systematiserar skillnader och därmed aktuella och troliga tillämpningsområden.\nMetod: Systematisk faktaredovisning samt försök att upprätta en taxonomi.\nAvsändare: Rune Pettersson är forskare vid Stockholms Universitet och utvecklingsansvarig vid Esselte Förlag.\nMottagare: Den som är intresserad av framtidens informationslagring oavsett tillämpning, d.v.s. video, ljud, data m.m.\nGrad av analys: Går så långt tillgängliga data tillåter.\nTäckning: De system som fanns vid tidpunkten för rapportskrivandet.\nDatumstämpel: Januari 1988.\nNyhetsvärde: Den unika opartiska översikten.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via11.pdf", "url": "https://www.teldok.net/optiska-medier-teldok-via-11/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195404id_/http://www.teldok.net/page/17/", "stamp": "20150106195404", "fetch_id": 892, "tags": [ "CD-ROM", "optiska system", "Pettersson Rune" ], "categories": [ "1988", "Pettersson Rune", "Via" ], "reports": [ "Via 11" ], "pdfs": [ "bd20a6edc857bb76c20461c62e82cedf8f1c8e43019ed1022b426a47ef3d5842" ] }, { "id": "219151b9f3a0ed79", "title": "Storanvändares erfarenheter av avancerad teleteknik. Teldok Rapport nr 43", "body": "Innehåll: En undersökning av hur stora organisationer – mest företag – utnyttjar den nya teletekniken. Många talar om dess strategiska effekter, oftast dock utan större konkretion. En av teknikens fördelar är dess smidiga formbarhet. Utbildning är en viktig förutsättning. Investeringar görs ofta utan helhetssyn, styckevis och helt efter vad som är lönsamt. Ny teknik adderas till gammal. Tillförlitlighet är A och O, standardisering mycket viktig.\nMetod: Intervjuer, studier av dokument, jämförelser inom branscher.\nAvsändare: Förf. är verksamma vid konsultföretaget Holst Vedin Information AB, specialiserat på information om avancerad teknik.\nMottagare: De som behöver känna till utvecklingslinjer och bedömningar vad gäller stora telebrukares erfarenheter, arbetssätt och planer.\nGrad av analys: Begränsad av intervjuoffrens kunskap och öppenhet, breddad genom de internationella och branschvisa jämförelserna.\nTäckning: De viktiga branscherna bland storanvändare finns med, frånsett flygbolag och försäkringsbolag.\nDatumstämpel: April 1988\nNyhetsvärde: Studiet av just stora användare.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport43.pdf", "url": "https://www.teldok.net/storanvandares-erfarenheter-av-avancerad-teleteknik-teldok-rapport-nr-43/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195404id_/http://www.teldok.net/page/17/", "stamp": "20150106195404", "fetch_id": 892, "tags": [ "bank", "Frankrike", "Holland", "Holst Gull-May", "hotell", "INTUG", "Mueller Tomas", "storanvändare", "Tyskland", "UK", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1988", "Holst Gull-May", "Mueller Tomas", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 43" ], "pdfs": [ "30f9557e75edcac3462455587e86d2b5e4c548bd3564d18849ead3559f42fd55" ] }, { "id": "4a5085ee5e160d3d", "title": "TELDOKs Årsbok 1988. Teldok Rapport nr 44", "body": "Innehåll: 1987 gav TELDOK ut Telematikens Årsbok. Detta är en uppdatering – ”en halv årsbok”. Statistik och andra tabellmässiga uppgifter har sålunda byggts på men referensramen är tidigare årsbokens. Likaså har namn- och referenslistor, kalendarium etc. förnyats. De kvalitativa, resonerande avsnitten är färre och kortare och tar upp aktualiteter, bl.a. utvecklingen i några viktiga länder, forskningssamverkan internationellt, liberalisering och standardisering.\nMetod: Sammanställning av statistik och fakta ur varierande faktakällor, elva svårtillgängliga eller privata. Kompilering av uppgifter om händelser som inträffat etc.\nAvsändare: Arbetet har hållits samman av Holst Vedin Information AB (numera Communicativa AB), ett konsultföretag specialiserat på information om avancerad teknik. Medarbetare har hämtats även från branschorgan och journalistik.\nMottagare: Alla som behöver ett referensverk för utvecklingen inom telematik, d.v.s. tele, datorer, informationsteknik.\nGrad av analys: Ligger delvis i valet av teman och statistik, vilket testats fram på förra årets läsare samt TELDOK Redaktionskommitté.\nTäckning: Ojämn och betingad av tillgången på statistik, ojämn för t.ex. programvara, detaljerad vad gäller bankomater m.m.\nDatumstämpel: September 1988\nNyhetsvärde: Årsbokens och referensverkets.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport44.pdf", "url": "https://www.teldok.net/teldoks-arsbok-1988-teldok-rapport-nr-44/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195407id_/http://www.teldok.net/page/18/", "stamp": "20150106195407", "fetch_id": 893, "tags": [ "årsbok", "Holst Gull-May", "internationella jämförelser", "Mueller Tomas", "referensverk" ], "categories": [ "1988", "Holst Gull-May", "Mueller Tomas", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 44" ], "pdfs": [ "79e5e17d081c6fb5424cc541bd70dfe19b1c5034734481f16cff5928085d9fd1" ] }, { "id": "b1f478565f59a624", "title": "Telehamnar, utveckling och trender. Teldok Rapport nr 39", "body": "Innehåll: En telehamn är en knutpunkt eller en handelsplats för telekommunikation. Här sammanstrålar optiska fiberkablar och satellitlänkar, här finns tillgång till datorer och datanät, här går det att videokonferera. Ofta kombineras telehamnar med andra tjänster, kontorshotell och mötesfunktioner, för att förstärka den regionala och lokala utvecklingen. I sin mest koncentrerade form är telehamnen en intelligent byggnad. Det finns redan ett antal telehamnar, särskilt i tätbefolkade städer där lokal teletrafik genom sin omfattning blivit ett bekymmer. Många fler planeras eller håller på att skapas. Världsföreningen av telehamnar håller årligen konferens och denna rapport redovisar två sådana konferenser, vilket innebär presentation av telehamnar i Japan, USA och Europa. Utvecklingen relateras till dels tekniken (ISDN etc), dels nationella förhållanden (monopol, privatisering). I London finns sålunda två, konkurrerande telehamnar, vilket förbättrat kvaliteten och snabbat på utbyggnaden.\nMetod: I huvudsak föredrag och material vid konferenser, kompletterat med intervjuer.\nFörfattare: Kristina Stenqvist, då konsult i telefrågor.\nMottagare: Den som är intresserad allmänt av ”utvecklingen in i kommunikationssamhället” och regional utveckling.\nGrad av analys: Författaren är kritisk och ställer olika uttalanden och resultat mot varandra samt ger en bredare bild för att resultaten skall kunna tolkas.\nTäckning: Även utan detaljbeskrivning av varje enskilt projekt är rapporten representativ för utvecklingen vad gäller telehamnar intill slutet av 1987, d.v.s. då företeelsen ännu är ny och i förändring.\nDatumstämpel: Juni 1988\nNyhetsvärde: Bred, aktuell sammanfattning av läget på ett i Sverige föga uppmärksammat område.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport39.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telehamnar-utveckling-och-trender-teldok-rapport-nr-39/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195404id_/http://www.teldok.net/page/17/", "stamp": "20150106195404", "fetch_id": 892, "tags": [ "Europa", "Japan", "kontorshotell", "regional utveckling", "Stenqvist Kristina", "telehamnar", "USA", "videokonferens" ], "categories": [ "1988", "Rapport", "Stenqvist Kristina" ], "reports": [ "Rapport 39" ], "pdfs": [ "abbdeaf729daae8a30bc1dfcbd4c0e4017de29de90e5a81c43e510b084abb53b" ] }, { "id": "cc5c493b11f7683c", "title": "Telematik i Frankrike. Teldok Rapport nr 40", "body": "Innehåll: Detta är en reserapport med tyngdpunkten lagd på den dynamiska franska videotexutvecklingen – Minitel. Utöver teleadminstrationens satsning återfinns entusiasm över kostnadseffektivitet från en postorderfirma, erfarenheter från bank och tidning samt från programföretag. Bakgrunden är den sena utbyggnaden av telenätet i Frankrike, som i gengäld gjort den explosiv. Bland andra experiment i denna satsning märks Biarritz bildtelefoni och kabel-TV. Liberaliseringen har fått en egen profil. Rapporttitelns II står för att detta är TELDOKs andra studieresa till Frankrike. Utöver Minitel är det Smart Card och Bull som fått återbesök: det intelligenta kortet har det fortsatt trögt medan alliansen Bull-Honeywell-NEC avsatt konkret offensiva spår.\nMetod: Rapporförfattarna står dels för egna specifika avsnitt med motsvarande avsnitt som grund, dels för subjektiva intryck – redovisade separat.\nAvsändare: Red. är numera VD för Utbildningsstiftelsen Futurum. Hennes medresenärer representerar ett tvärsnitt av telematikintressenter.\nMottagare: Främst videotex-, Frankrike- och Smart Card-intresserade samt de som är engagerade i telesystemets utbyggnad.\nGrad av analys: Något varierande, i allmänhet baserad på faktasamling och kritisk diskussion.\nTäckning: Minitelutvecklingen generellt samt några av dess tillämpningar; i övrigt Paris-baserade exempel och teleutvecklingen från regeringens perspektiv Biarritz-experimentet.\nDatumstämpel: Resan gjord i oktober 1987\nNyhetsvärde: Minitel, Biarritz, deltagarnas subjektiva intryck.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport40.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telematik-i-frankrike-teldok-rapport-nr-40/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195404id_/http://www.teldok.net/page/17/", "stamp": "20150106195404", "fetch_id": 892, "tags": [ "Biarritz", "Frankrike", "Minitel", "Qwerin Agneta", "Smarta kort", "Videotex" ], "categories": [ "1988", "Qwerin Agneta", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 40" ], "pdfs": [ "5c4de35d7d224218e60a23a6c6c79c21618852ec2981a9f22393ccc2b395dd60" ] }, { "id": "f60701f97c867273", "title": "Telematik i Singapore och Taiwan. Teldok Via nr 7", "body": "Innehåll: Beskriver ledande företag och centrala organisationer vad gäller informationsteknik i Singapore och Taiwan. Tyngdpunkten ligger på datorer och de större företagen presenteras. Industripolitik, regeringssatsningar på utbildning, utvecklingsinstitut, programmering, samarbete med utländska företag etc. behandlas också. Singapore är välplanerat, relativt sett högst utvecklat, också starkt regeringsstyrt. Taiwan har mycket mer av handelshinder men inom landet en fri marknadsekonomi med gott om riskkapital – dessutom stort handelsöverskott och jättelik valutareserv. Engelskspråkighet hos alla, hög sparkvot och stort handelsflöde karakteriserar Singapore, isolering från omvärlden och därmed även från de senaste marknadssignalerna Taiwan.\nMetod: Intervjuer med nyckelpersoner samt studier av dokument, statistik etc.\nAvsändare: Per Eriksson\nMottagare: Den som ser konkurrenter eller handelspartners i Fjärran Östern inom data och elektronik.\nGrad av analys: Kritisk granskning av de intervjuades och dokumentens fakta men inga egna kalkyler etc.\nTäckning: En begränsning till två länder och till sådant som är tydligt just nu snarare än nya, oupptäckta eller mer kontroversiellt beskrivna tendenser. Sydkorea saknas uppenbarligen.\nDatumstämpel: Februari 1988\nNyhetsvärde: En ovanligt grundlig beskrivning av data-/elektroniklandskapet i dessa två viktiga länder.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via7.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telematik-i-singapore-och-taiwan-teldok-via-nr-7/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195407id_/http://www.teldok.net/page/18/", "stamp": "20150106195407", "fetch_id": 893, "tags": [ "Eriksson Per", "industripolitik", "regeringssatsningar", "Singapore", "Taiwan", "utvecklingsinstitut" ], "categories": [ "1988", "Eriksson Per", "Via" ], "reports": [ "Via 7" ], "pdfs": [ "c931e3bd58ed1d973eaff92ec2af84c0387d8608016c8b120b23a35798ff0052" ] }, { "id": "0f35dc158da65fa7", "title": "Telematiken hemma. Teldok Via nr 6", "body": "Innehåll: Detta är en konferensrapport från juni 1987: ”Social implications of home interactive telematics” i Amsterdam. Utöver resonemang och erfarenheter från distansarbete presenterades bl.a. en heldatoriserad amerikansk plastvilla. Det finns ca tusen sådana ”intelligenta hem”, och fler tillkommer i snabb takt. Bland normativa slutsatser, alltså rekommendationer för ett socialt utnyttjande av telematik, kan nämnas frihet att kommunicera, socialt deltagande samt utveckling av individuell kreativitet och kompetens.\nMetod: Sammanfattning av konferensinlägg, strukturering av materialet.\nAvsändare: Tomas Ohlin är fil lic och numera vid Teleguide Scandinavia AB.\nMottagare: Den som är intresserad av sociala och politiska frågor i anslutning till vardagslivets telematik.\nGrad av analys: Rapporten går långt i själva struktureringen av de många diskussionernas resultat, som blir till frågelistor.\nTäckning: Naturligen begränsad av konferensprogrammet, som i sin tur präglas av att själva området är på sökstadiet.\nDatumstämpel: Juni 1987.\nNyhetsvärde: Svensk sammanfattning av ”svåråtkomlig” konferens på framtidsbetonat tema.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via6.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telematiken-hemma-teldok-via-nr-6/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195404id_/http://www.teldok.net/page/17/", "stamp": "20150106195404", "fetch_id": 892, "tags": [ "intelligenta hem", "Ohlin Tomas", "socialt deltagande", "Telematik", "vardagsliv" ], "categories": [ "1988", "Ohlin Tomas", "Via" ], "reports": [ "Via 6" ], "pdfs": [ "a5b58ff25ac7c932ab5c7d2e15b1522c549b2c495c06c718367d88e78bbe06e6" ] }, { "id": "5cd1f952d51f95c0", "title": "Utsträckt kommunikation att tänja våra sinnen. Teldok Info nr 7", "body": "Innehåll: Diskuterar hur vi kan tänja våra sinnen för att på så vis med teknikens hjälp övervinna geografiska och tidsmässiga avstånd. Utgångspunkten är en modell i två dimensioner: enkelriktad -dubbelriktad kommunikation och individ – grupp. Tonvikten ligger på dubbelriktad eller interaktiv kommunikation och inte minst på möjligheterna att överföra rörlig bild. Beskrivningen är en populär kunskapssammanställning, grundad på artiklar och studiebesök.\nMetod: Materialet kommer från USA och utgör konsultrapporter, facktidskrifter och produktbroschyrer. Förf. har gjort intervjuer under studieresorna liksom bland forskare på Universitetet i Linköping och på Televerket.\nAvsändare: Claire Forchheimer, numera VD för en läkarmottagning och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.\nMottagare: Alla med intresse av en bred och aktuell allmän orientering om bild- och mobiltelefon samt andra snabbt föränderliga sätt att kommunicera dubbelriktat, gärna i grupp och även med bild.\nGrad av analys: Den korta, översiktliga rapporten tvingar förf. att ange utvecklingens breda linjer men med angivande av specifika tillämpningsexempel och med idéer om framtida utveckling.\nTäckning: Täcker väl utvecklingens huvudlinjer fram till utgivningstidpunkten.\nDatumstämpel: September 1988\nNyhetsvärde: Översiktlighet parad med lättillgänglighet.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info7.pdf", "url": "https://www.teldok.net/utstrackt-kommunikation-att-tanja-vara-sinnen-teldok-info-nr-7/", "date": "1988-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195407id_/http://www.teldok.net/page/18/", "stamp": "20150106195407", "fetch_id": 893, "tags": [ "bildkommunikation", "Forchheimer Claire", "interaktivt", "USA" ], "categories": [ "1988", "Forchheimer Claire", "Info" ], "reports": [ "Info 7" ], "pdfs": [ "5d472b68e9e76198051b553f3ece3a4ba404ad5445cae2b157f09d97351461d8" ] }, { "id": "e945adba9273ba75", "title": "Arbete vid bildskärm. Teldok Ref.dok. H", "body": "Innehåll: Mitt i en intensiv svensk kontrovers om riskerna med bildskärmsarbete, betingad av terminalernas elektromagnetiska fält, ägde en internationell konferens rum i Sverige. Av 300 bidrag i 60 sessioner redovisas här i bearbetad och vald form de som handlar om arbetshygien – effekter av de nämnda fälten, arbetsställning, bildkvalitet, organisation och arbetsplats samt växelverkan människa-dator. Rapporten redovisar forskarnas ännu trevande resultat: man kan mäta magnetfält, man kan avläsa effekter, men är de signifikanta och hur ser orsakssambanden ut? Magnetfält eller stress? Fosterskador och hudcancer: är det olika för olika bildskärmar? Beträffande arbetsställning, tangentbord och skärmens lutning finns säkrare resultat. Ett särskilt avsnitt behandlar utvecklingen på bildskärmsområdet, från krav över utvecklingen i Japan till prov med ergonomi hos platta skärmar.\nMetod: Urval av inlägg vid konferensen, korta referat och viss sammanbindande text och analyser kring referaten.\nAvsändare: Yngve Hamnerius, kvalificerad bildskärmsforskare vid Chalmers Tekniska Högskola.\nMottagare: Forskare som arbetar med ”dataplatsergonomi”; personer med intresse och ansvar för utformning av ”dataarbetsplatser”.\nGrad av analys: Ligger främst i urvalet av material från konferensen; sakliga referat har eftersträvats. Flera föredrag innehöll dock analys och rekommendationer eller krav, tex vid konferensens inledning och när temat var bildskärmsarbetsplatser.\nTäckning: Konferensen hade god täckning av området som dock är ofullständigt utforskat och i snabb förändring. Urvalet samvetsgrant och representativt.\nDatumstämpel: Konferens maj 1986.\nNyhetsvärde: Värdet ligger i att en specialisternas konferens och dokumentation kondenserats, översatts till svenska och till begripligt språk.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumenth.pdf", "url": "https://www.teldok.net/arbete-vid-bildskarm-teldok-ref-dok-h/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195411id_/http://www.teldok.net/page/20/", "stamp": "20150106195411", "fetch_id": 924, "tags": [ "arbetsställning", "bildskärm", "ergonomi", "Hamnerius Yngve", "magnetfält", "terminaler" ], "categories": [ "1987", "Hamnerius Yngve", "Referensdokument" ], "reports": [ "Referensdokument H" ], "pdfs": [ "ed542bfff28163aae0787fce563380fe9a886bc947efe2da72dc2e5d88803185" ] }, { "id": "f994bda3b8400c39", "title": "Att söka i databaser. Teldok Info nr 4", "body": "Innehåll: Detta är en skrift för den som haft svårt att hänga med i den snabba utvecklingen när det gäller information tillgänglig i databaser: sådana för bibliografier, fakta, fulltext, tillämpningar och kunskap. Allt fler blir av affärsmässig karaktär. Läsaren får tips om var man kan få information ur vilka baser som finns, hur man bär sig åt – med eller utan assistans, vad det kostar och vad man skall vänta sig, vilka nät som finns och vilken utrustning som behövs. Ett konkret exempel ger kött på benen.\nMetod: Lättläst kunskapsöversikt och bruksanvisning.\nAvsändare: Lillemor Larsson, då VD i Mailstar AB, nu VD i Vesdtel.\nMottagare: Den som ännu inte utnyttjar databaser, direkt eller indirekt, men genom deras och hjälpmedlens utveckling behöver en generell översikt.\nGrad av analys: Mer en ”kort introduktion” än analys av problem, för- och nackdelar etc.\nTäckning: Ingen katalog över databaser men täcker de aspekter och problem som berör nybörjaren.\nDatumstämpel: Mars 1987\nNyhetsvärde: Inget utöver att vara en populär, lättillgänglig översikt och introduktion.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info4.pdf", "url": "https://www.teldok.net/att-soka-i-databaser-teldok-info-nr-4/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195409id_/http://www.teldok.net/page/19/", "stamp": "20150106195409", "fetch_id": 922, "tags": [ "applikationsdatabaser", "Datapak", "DATEX", "fulltextdatabaser", "Larsson Lillemor", "referensdatabaser", "Videotex" ], "categories": [ "1987", "Larsson Lillemor", "Rapport" ], "reports": [ "Info 4" ], "pdfs": [ "f77e9c213570a48a31759d9cf5f2c2acf88211c67d67dc2a7678070b05486e8a" ] }, { "id": "11d729d35fb50a2c", "title": "Elektroniska meddelandesystem. Teldok Info nr 5", "body": "Innehåll: Beskriver utvecklingen inom vad som omväxlande kallas elektronisk post, elektroniska meddelandehanteringssystem, datorbaserade telefonkonferenser och elektroniska anslagstavlor. Med utgångspunkt i den elektroniska arbetsplatsen kan man, med en central dator som ”brevlåda”, sända personliga brev liksom utväxla meddelanden i större grupper, ”konferenser”. Nätverket av kontakter kan vara internt inom en organisation, alternativt externt, t.o.m. globalt. Olika funktioner finns beskrivna, liksom olika slags programvara. Men om systemen kan vara externa eller interna, kan funktionen ”elektronisk post” också rymmas i ett större tjänstesystem som videotex. Faktorer som påverkar utvecklingen vad gäller meddelandehantering diskuteras liksom kostnader, standard och valmöjligheter för en rörlig postmottagare.\nMetod: Litteraturstudier men framförallt intervjuer och studier av hur det går till i praktiken.\nAvsändare: Rune Söderström är konsult och nu VD för Nobicon AB.\nMottagare: Alla som är intresserade av elektronisk post, överväger att införa sådana system eller redan börjat göra det och därför har behov att sätta lättillgänglig information i händerna på nya ”elektroniska kommunikatörer”.\nGrad av analys: Går så långt som till en steg-för-steg-lista för den som vill gå igång med elektronisk post. Det finns också en prislista och ett scenario, utöver den faktiska system- och funktionsbeskrivningen.\nTäckning: Täcker den svenska marknaden och delvis den internationella.\nDatumstämpel: Juni 1987. Priser är det som riskerar att åldras fortast.\nNyhetsvärde: Bred och lättillgänglig översikt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info5.pdf", "url": "https://www.teldok.net/elektroniska-meddelandesystem-teldok-info-nr-5/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195409id_/http://www.teldok.net/page/19/", "stamp": "20150106195409", "fetch_id": 922, "tags": [ "datorbaserade konferenser", "elektroniska anslagstavlor", "meddelandesystem", "Söderström Rune", "Videotex" ], "categories": [ "1987", "Info", "Söderström Rune" ], "reports": [ "Info 5" ], "pdfs": [ "5df421397849989137600c43019efda44841dc821b164511547ec2e3c30a34b6" ] }, { "id": "6575fea772ceffb3", "title": "ISDN ur ett användarperspektiv. Teldok Rapport nr 32", "body": "Innehåll: Beskriver vad vi kan vänta av ISDN. Det är ett basgränssnitt på två 64 kbit/s och ett primärgränssnitt med ett trettiotal kanaler på ca 2 Mbit/s. Det är bra för både användare och televerk, dels genom digital teknik, dels genom integration av röst, data, text och bild. ISDN är alltså inte enbart en datatjänst eller transmission. Det ersätter inte allt, och även om standardiseringen inte är klar, kommer ISDN säkert – för alla, oavsett organisationsstorlek. Det finns alltså skäl att förbereda sig, och skriften ger kunskap för detta. Några fältprov relateras, några användare intervjuas.\nMetod: Författaren har via dokument och intervjuer kartlagt vad ISDN innebär i olika avseenden, vilka gränssnitten och tjänsterna är liksom hur man kan planera i olika avseenden.\nAvsändare: Författaren är data-telematikkonsult.\nMottagare: Alla i informations- och teleintensiva mindre och större organisationer med behov och ansvar att planera för telematik med tre års framförhållning.\nGrad av analys: Går långt i att inte endast relatera teknik och tjänster utan också systematiskt föreslå planeringssteg, experiment etc. Antyder även ISDN:s vidareutveckling.\nTäckning: Är i allt väsentligt heltäckande vad gäller dagsläge och därav betingad utblick. Användare och fältprov är däremot naturligen exempel (väl valda).\nDatumstämpel: December 1987\nNyhetsvärde: Helhetsbilden av ”vad man bör göra åt ISDN i nuläget”. Kartläggningen av verkligheten bakom härskande myter.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport32.pdf", "url": "https://www.teldok.net/isdn-ur-ett-anvandarperspektiv-teldok-rapport-nr-32/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195409id_/http://www.teldok.net/page/19/", "stamp": "20150106195409", "fetch_id": 922, "tags": [ "digital teknik", "fältprov", "gränssnitt", "ISDN", "Khakar Dipak" ], "categories": [ "1987", "Khakar Dipak", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 32" ], "pdfs": [ "3d02513cec9e1685bab7ebee2a4da321c6e8ab7ab9810c2bae3da412b80cd4a1" ] }, { "id": "ef62c0f413e13e64", "title": "Inflytande och Datorbaserade kommunikations-system. Teldok Rapport nr 27", "body": "Innehåll: Detta är en rapport från ett treårigt forskningsprojekt om faktisk och potentiell användning av datorstöd i kontorsarbete. Vad man studerat – och rapporterat om – är användning av meddelandesystem, från ”lappar” över ”brev” till ”konferenser”. Utöver naturliga frågor som vilka funktioner som finns och väljs behandlas även t.ex. etik samt förstås det som är slutknorren i detta projekt: resursfördelning och inflytande.\nDet stora steget visar sig vara att få en terminal i rummet. Sekretessfrågor är centrala. Horisontala kontakter gynnas. Möjligheterna att få information om redan fattade beslut ökar, men inte möjligheterna att påverka dem. Klyftan mellan data- och icke datakunniga ökar inte. En rad prognoser ges – med vederbörliga reservationer – liksom en lista över frågor och tänkbara krav vid införandet av ett meddelandesystem.\nMetod: Detta är en rapport från ett forskningsprojekt ev tvärvetenskaplig karaktär. Här finns således metodredovisning, källförteckning etc.\nAvsändare: Hans Köhler, projektledare för forskningsprojektet, Institutionen för Administrativ Databehandling, Stockholms Universitet samt Arbetslivscentrum.\nMottagare: Alla intressenter i datorstödda meddelandesystem, elektronisk post och datoriserade telekonferenser.\nGrad av analys: Även om det är en forskningsrapport har läsarna besparats primärmaterialet och förs direkt in i resultat och slutsatser av kvalificerat och detaljerat slag.\nTäckning: De flesta väsentliga aspekter för vid projektet aktuell hård- och mjukvara samt för större organisationer internt.\nDatumstämpel: Rapporten ursprungligen utgiven i juni 1986, då projektet blev färdigt, återtryckt av TELDOK i april 1987.\nNyhetsvärde: Forskning vad gäller effekter och användning av elektroniska meddelandesystem med denna bredd och detta djup har knappast redovisats tidigare.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport27.pdf", "url": "https://www.teldok.net/inflytande-och-datorbaserade-kommunikations-system-teldok-rapport-nr-27/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195409id_/http://www.teldok.net/page/19/", "stamp": "20150106195409", "fetch_id": 922, "tags": [ "FORUM", "Köhler Hans", "KOM", "Kontorsautomation", "meddelandesystem", "offentlighetsorincipen", "QZ", "rättsliga frågor", "sekretessfrågor", "tidsoberoende" ], "categories": [ "1987", "Köhler Hans", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 27" ], "pdfs": [ "23cbffb42c7d90125e4dea5914a95f04908c00005db0a0f57a44ce0eaba3df5f" ] }, { "id": "f4d6ee751bacfb0a", "title": "Informationsteknologi. Informationsteknologiska begrepp. Teldok Via nr 5", "body": "Innehåll: En begreppsmässig diskussion av informationsteknologi, mikroelektronik och hithörande begrepp samt en redovisning av den tekniska utvecklingens faser. Utvecklingens volym-, bredd- och integrationsaspekter men särskilt dess effekter på transporter, produktion och ditribution tas upp, eftersom rapporten är ett appendix till Via TELDOK nr 4, som via fallstudier belyser detta specifikt för Älvsborgs län. Sambandet mellan telenätet och icke-fysiska nät diskuteras.\nMetod: Kompilat, d.v.s. kunskapsöversikt där källor kring den tekniska utvecklingen kombineras med sådana som handlar mänsklig kommunikation.\nAvsändare: Åke Forsström, Lena Hansén och Sten Lorentzon är forskare vid kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs Universitet.\nMottagare: Alla som behöver en begreppskatalog samt särskilt de som är intresserade av samband mellan mänsklig, organisatorisk och teknisk kommunikation.\nGrad av analys: Man har sökt koppla samman och bringa reda i olika begrepp samt kombinera teknik, organisation och regionala aspekter.\nTäckning: Den snabb- och lättlästa översiktens, d.v.s. med nödvändighet relativt ytlig.\nDatumstämpel: Oktober 1986\nNyhetsvärde: Framförallt kopplingen mänsklig-organisatorisk-teknisk kommunikation.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via5.pdf", "url": "https://www.teldok.net/informationsteknologi-informationsteknologiska-begrepp-teldok-via-nr-5/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195411id_/http://www.teldok.net/page/20/", "stamp": "20150106195411", "fetch_id": 924, "tags": [ "fallstudier", "Forsström Åke", "Hansen Lena", "Lorentzon Sten", "regionalpolitik" ], "categories": [ "1987", "Forsström Åke", "Hansen Lena", "Lorentzon Sten", "Via" ], "reports": [ "Via 5" ], "pdfs": [ "f1c87fa859b7866999d2d8646dc2f3f5dbd53a981b3429f612c3da10c8380118" ] }, { "id": "a79fb236e3ee1c4c", "title": "Kontorens Informationssystem. Teldok Rapport nr 31", "body": "Innehåll: Undertiteln är ”Verkligheten bakom visionerna i Europa, USA och Japan – ett reportage”. Författarna söker vederlägga ett antal myter och bygger på ett antal intervjuer och praktikfall för att sedan beskriva vilka tillämpningar och erfarenheter som finns. Antalet integrerade system visar sig vara litet, delvis på grund av en vildvuxen tillväxt av persondatorer. Bristen på standard är svårt hämmande, liksom avsaknaden av produktivitetsmål. Tillämpningarna är fristående, med ordbehandling och snabbväxande telefax i spetsen. Elektronisk post, videokonferenser och informationssökning i publika databaser är ännu ovanliga. Europa ligger långt efter när det gäller intelligenta nät. USA ser en snabb persondatortillväxt. Japan har få kontorsinformationssystem eller persondatorer men leder på telefax.\nMetod: Undertitelns ”reportage” markerar en – mycket ambitiös – journalistisk ansats. Genom medarbetare, studiebesök, intervjuer och facklitteratur har en analyserad helhetsbild fogats samman.\nAvsändare: Författarna är journalister och konsulter med stor erfarenhet av datautvecklingen.\nMottagare: Den som vill få en överblick över utvecklingstendenser och idéer om var konkreta erfarenheter kan finnas att hämta.\nGrad av analys: Rapporten ger en översiktlig helhetsbild, utan att gå på djupet eller redovisa etc.\nTäckning: Antalet intervjuer och studiebesök är naturligtvis få, givet det stora geografiska och ämnesmässiga innehållet men facklitteraturens kompletteringar fyller ut översikten.\nDatumstämpel: December 1987\nNyhetsvärde: Redovisningen av ett antal karakteriserade nyheter och deras relation till verkligheten. Den översiktliga helhetsbilden. Tjugo praktikfall från olika länder och branscher.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport31.pdf", "url": "https://www.teldok.net/kontorens-informationssystem-teldok-rapport-nr-31/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195409id_/http://www.teldok.net/page/19/", "stamp": "20150106195409", "fetch_id": 922, "tags": [ "elektronisk post", "Europa", "Holmberg Sten", "Japan", "Kontorsautomation", "persondatorer", "US", "videokonferenser", "Wennersten B-G" ], "categories": [ "1987", "Holmberg Sten", "Rapport", "Wennersten B-G" ], "reports": [ "Rapport 31" ], "pdfs": [ "1b17ba92c7da172dfaf62d5a587297411b293e057bb46b390ddde441bf2be53e" ] }, { "id": "e4f0f51911aaa70e", "title": "Management, usage and effects of Office Automation. Teldok Ref.dok. G", "body": "Innehåll: I USA finns ett stort antal avancerade tillämpningar av kontorsautomatisering och ett betydande antal studier och forskningsrapporter kring dessa. Detta är ett kompilat av ett stort antal sådana rapporter – litteraturförteckningen omfattar nio sidor. Man beskriver först kontorsautomatisering i termer av inmatningsaktiviteter (från databaser, OCR etc), behandling (beslutsstöd, kalendrar, databasskötsel etc) och intern kommunikation och utmatning (d.v.s. bl.a. konferenser, meddelanden, ordbehandling, utskrift och publicering). Fyra rapporter beskrivs i större detalj, som ”typfall”, och det gäller förväntade vinster generellt, vinster med elektroniska meddelandesystem (antalet telefonsamtal går ned men antalet kontakter upp, till exempel), tillgänglighetens betydelse (”vad betyder avståndet till närmaste terminal?”) och vinster med slutanvändartillgång till datorkraft. Därmed är grunden given för en övergripande resultatsammanfattning vad gäller hur automatiseringen accepteras och etableras, inklusive kvantitativa och kvalitativa aspekter.\nAvsändare: Forskare i Kalifornien och engagerade inom just detta problemområde. Kelly Boan arbetar numera som Televerkets representant i USA.\nMottagare: Alla som vill ha en översikt över vad forskningen (i främst USA) gett vad gäller kontorsautomatiseringens effekter. Den för sådan automatisering ansvarige kan alltså få litteraturtips, forskarens hjälp med en första orientering.\nGrad av analys: Man accepterar naturligtvis de resultat som finns i primärmaterialet och utvinner en hel del indirekt kritik och förfining via urval och jämförelser (ej alltid redovisat).\nTäckning: Man har sökt forskningen i USA en bit in på 1986.\nDatumstämpel: April 1987. Referenser t.om. 1986.\nNyhetsvärde: En unik sammanfattning av resultat från praktiska insatser och därtill knutna studier.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentg.pdf", "url": "https://www.teldok.net/management-usage-and-effects-of-office-automation-teldok-ref-dok-g/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195411id_/http://www.teldok.net/page/20/", "stamp": "20150106195411", "fetch_id": 924, "tags": [ "beslutsstöd", "Boan Kelley", "databaser", "English", "OCR", "Office Automation", "programvaror", "Rice Ronald E", "Shook Douglas E", "Sleeter Ellen" ], "categories": [ "1987", "Boan Kelley", "English", "Referensdokument", "Rice Ronald E", "Shook Douglas E", "Sleeter Ellen" ], "reports": [ "Referensdokument G" ], "pdfs": [ "8bd6529dbaa669f046cca1d1ce4cddc2f19217f1e165d6dd85d16cf8f9d85e74" ] }, { "id": "fc01015009b430e7", "title": "Ny Informationsteknologi i Japan. Teldok Rapport nr 28", "body": "Innehåll: Efter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan – privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken.\nMetod: Material från studieresa, kompletterad med erfarenheter från andra resor, studiebesök och inlästa böcker och rapporter.\nAvsändare: Angivna författare har sammanställt, kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat; Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare, Vedin innovationsforskare.\nMottagare: Den som vill få en överblicksbild av den sjudande japanska utvecklingen samt trådar att börja nysta i när det gäller den nya telesituationen; experiment för lokal utveckling eller för medicin, äldrevård och detaljhandel.\nGrad av analys: Så långt språk- och kulturproblem tillåter en positiv kritisk granskning.\nTäckning: Studieresor ger alltid ett positivt urval, en tonvikt på det pionjärartade och intressanta snarare än det typiska. För komplettering, se även TELDOK Rapport 29.\nDatumstämpel: Resa november 1986, rapport april 1987.\nNyhetsvärde: En allsidig och grundlig granskning av ”telematik” i Japan, därtill analyserande och översiktlig; samtidigt färskvara eller historisk replipunkt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport28.pdf", "url": "https://www.teldok.net/ny-informationsteknologi-i-japan-teldok-rapport-nr-28/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195411id_/http://www.teldok.net/page/20/", "stamp": "20150106195411", "fetch_id": 924, "tags": [ "databaser", "expertsystem", "företagsbesök", "Frejhagen Birgitta", "Hitachi", "Holmlöv PG", "INS", "Japan", "MITI", "MPT", "NTT", "Office Automation", "reserapport", "ringi-systemet", "Telematik", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1987", "Frejhagen Birgitta", "Holmlöv PG", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 28" ], "pdfs": [ "c5ec775d6ddeabfcc8a8fac0fc1c7843fbb9160c61339d1df1ed8a3e562340e9" ] }, { "id": "2593b063530aeaa6", "title": "OSI och lönsamma öppna kommunikationssystem. Teldok Via nr 1", "body": "Innehåll: OSI är en förkortning av Open Systems Interconnection, leverantörsobunden, standardiserad kommunikation. Om och när OSI slår igenom blir det ett riktigt genombrott vad gäller kostnader och kommunikationsfrihet. Men standardisering tar tid och det är först efter ca tio år, som det börjar bli möjligt att sprida OSI-kunskap bredare. I slutet av oktober 1986 var TELDOK en av arrangörerna för ett seminarium om läge och utveckling vad gäller OSI. Föredragshållare och deltagare stod för en omfattande dokumentation, som här samlats utan bearbetning, utan ens paginering. I materialet finns bland mycket annat en sammanfattning av var datorproducenterna befinner sig i OSI-hänseende.\nAvsändare: Victor J Epstein är datachef vid SAFs allmänna grupp. Gunnar Sundblad arbetar vid Sveriges Standardiseringskommission, SIS.\nMålgrupp: Den som vill skaffa sig en överblick över läget vad gäller OSI.\nGrad av analys: Ingen (därav ”Via TELDOK”).\nDatumstämpel: Seminarium oktober 1986.\nNyhetsvärde: Ett visserligen heterogent men dock samlat material kring mycket viktigt område.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via1.pdf", "url": "https://www.teldok.net/osi-och-lonsamma-oppna-kommunikationssystem-teldok-via-nr-1/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195411id_/http://www.teldok.net/page/20/", "stamp": "20150106195411", "fetch_id": 924, "tags": [ "Epstein Victor J", "öppna kommunikationssystem", "OSI", "standardisering", "Sundblad Gunnar" ], "categories": [ "1987", "Epstein Victor J", "Sundblad Gunnar", "Via" ], "reports": [ "Via 1" ], "pdfs": [ "194be1143aea2c51e817989696603d36854b713beeac2d6a443d3c1fe4f4568b" ] }, { "id": "614bcd8d16e19076", "title": "Sociala försök med informationsteknologi i några danska kommuner. Teldok Ref.dok. I", "body": "Innehåll: I december 1984 ingick regering och opposition i Danmark ”hybridnätsavtalet” enligt vilket ett ”stamnät” av optiska fibrer skulle byggas ut, kompletterat med lokala koaxialförbindelser i alla samhällen med minst 250 hushåll. Teleföretagen gavs en roll, etableringskostnaderna skulle fördelas delvis solidariskt, kommunerna skulle vara med i planeringen, satellitprogram skulle distribueras på hybridnätet och regeringen skulle aktivt stödja pilotprojekt för ett decentralt utnyttjande av fabriker i mindre samhällen och glest befolkade områden. Men även industrihänsyn väger tungt.\nDe resultat rapporten kan redovisa är hur man arbetat för att lägga upp pilotprojekt – vi får t.o.m. vara med om ett möte i en kommun och hur dessa projekt ser ut. De flesta kommunerna är glesbygd under avfolkning, med färre unga och ett tilltagande antal pensionärer. Man vill effektivisera lantbrukets ekonomi och produktion, och det kräver egna databaser och program. Turismen kan utvecklas med hjälp av teledata. Hantverk och småindustri kan få tillgång till konstruktionshjälpmedel, kvalitets- och produktionsstyrning. Undervisning är ett viktigt behovsområde – kommunkontoret kan föras närmare medborgaren – TV och radio kan bli lokala. På några håll startar man informations- och servicecentra. I en kommun satsar man även på byar med färre än 250 hushåll.\nStörre samhällen som Vejle, Aabenraa – som fått rangen av ”nationellt försökscentrum” – och Köpenhamn (med medel från en europeisk fond för att utbilda arbetslösa) finns också representerade, liksom de effekt- och konsekvensstudier, som är en viktig del i de danska experimenten.\nMetod: Studier av beslutsdokument, besök och intervjuer.\nAvsändare: Tommy Lundtofte, dansk i Sverige\nMottagare: Den som intresserar sig för lokala och regionala telematikprojekt för lokal samhälls- och näringslivsutveckling.\nGrad av analys: Förutsättningarna (demografi etc) i varje kommun beskrivs liksom hur projektet kommit till och initiala resultat/värderingar.\nTäckning: Förefaller representativt när det gjordes – i meningen att det är de som då kommit längst som presenteras.\nNyhetsvärde: En grundlig insikt i intressanta men sällan beaktade satsningar i vårt södra grannland.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumenti.pdf", "url": "https://www.teldok.net/sociala-forsok-med-informationsteknologi-i-nagra-danska-kommuner-teldok-ref-dok-i/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195409id_/http://www.teldok.net/page/19/", "stamp": "20150106195409", "fetch_id": 922, "tags": [ "Danmark", "fiberoptik", "hybridnätet", "Lundtofte Tommy", "pilotprojekt", "sociala försök", "Teledata", "Telematik" ], "categories": [ "1987", "Lundtofte Tommy", "Referensdokument" ], "reports": [ "Referensdokument I" ], "pdfs": [ "8114b2d5120337dafb067bbbbccd957df5823853c89635ed4023f0959f4cd6e0" ] }, { "id": "e241325b4fa00e6d", "title": "Telekom i Japan. Teldok Rapport nr 29", "body": "Innehåll: TELDOK och Sveriges Tekniska Attachékontor i Tokyo har 1985 bl.a. i samband med en konferens och en studieresa granskat utveckling och användning av telematik i Japan. Här finns redovisning av nationell politik, inte minst avregleringen, statistik för olika tjänster och deras taxor, INS, d.v.s. Information Network System, modellsystem och regionala satsningar. De avancerade användare som besökts finns inom t.ex. elektronik/data, bank, kommun, varuhus. Utställningen Expo 85 presenteras (vad gäller telematik). Ett antal individers och instituts kritiska bedömningar ges också. Den s.k. Nakasonerapporten, ett viktigt policy-dokument, både diskuteras och återges (i sammandrag).\nEtt internationellt symposium med fokus på INS summeras, liksom den tekniska utvecklingens intressantare aspekter. Teletaxor i Japan och Sverige jämförs. Jfr TELDOK Rapport 28.\nAvsändare: Göran Axelsson, då Civildepartementet, var regeringens telematikansvarige. Ytterligare resedeltagare var fem personer med varierad medie- och telebakgrund. Vidare har tekniska attachékontorets elektronikexperter och Televerket bidragit, totalt nio författare.\nMottagare: De som är intresserade av Japans telematik i största allmänhet, avregleringens början, de olika experimenten och pionjärtillämpningarna -INS.\nMetod: I huvudsak en studieresas rapportering, med omfattande redovisning av statistik och rapporter som insamlats vid resan. Därutöver attachékontorets komplettering med fakta som gör rapporten bred.\nTäckning: Via attachékontoret har man fått med även utvecklingar utanför studieresans ram. Tonvikten är på Tokyo-området samt politik.\nGrad av analys: Språk- och kulturbarriärer sätter en gräns, men via statistik och kompletterande material samt jämförelse med Sverige eftersträvas en positivt kritisk syn.\nDatumstämpel: Utgiven maj 1987, den huvudsakliga resan gjordes i september 1985.\nNyhetsvärde: Aktuell hösten 1985 och därför en bas för jämförelser, en bakgrund att beskriva nuläget mot.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport29.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telekom-i-japan-teldok-rapport-nr-29/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195411id_/http://www.teldok.net/page/20/", "stamp": "20150106195411", "fetch_id": 924, "tags": [ "Axelsson Göran", "Information Network Systems", "INS", "Japan", "Keidan", "liberalisering", "Nakasonerapporten", "privatisering", "RITE", "Sveriges Tekniska Attachér", "Telematik", "teletaxor" ], "categories": [ "1987", "Axelsson Göran", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 29" ], "pdfs": [ "086d8a973cb7b7a18705535c44ed679314b20e107872bc9bbb4cf779fbd5c43c" ] }, { "id": "77c49a99bf33910d", "title": "Telekommunikationer i Älvsborgs län. Teldok Via nr 4", "body": "Innehåll: En granskning av kommunikationernas betydelse för ett tvärsnitt av näringsliv och förvaltning i Älvsborgs län, närmare bestämt Nobelplast, Volvo, Ellos, Luna, Sparbank Väst och Landstinget. För samtliga dessa verksamheter spelar telekommunikationen en nyckelroll och alla utnyttjar datorer och datakommunikation, flertalet elektroniska meddelanden.\nFallstudier har utförts mot bakgrund av en beskrivning av informationsteknikens utveckling i allmänhet och teleteknikens effekter på varu- och tjänsteproduktion samt -distribution i synnerhet. När planerna för telenätets utveckling i länet jämförs med de studerade organisationernas aktiviteter och behov visar det sig att teleutvecklingen tycks svara mot behoven, även om det inte alldeles saknar problem.\nMetod: Fallstudier d.v.s. granskning av kommunikationsvolymer och -praxis i de sex verksamheterna samt intervjuer och jämförelser med tekniska data, analyser och framskrivningar.\nAvsändare: Åke Forsström, Lena Hansén och Sten Lorentzon är forskare vid Kulturgeografi, Göteborgs Universitet. De har haft stöd av en referensgrupp, kunnig om länets näringsstruktur.\nMottagare: De som är intresserade av informationteknikens framtida påverkan på konkurrenskraft, näringslivsutveckling och regional balans, särskilt vad gäller teleanknutna system.\nGrad av analys: Man har gått in i och detaljstuderat de sex organisationernas beteende och behov och ställt resultaten mot framtida teknisk och volymmässig utveckling.\nTäckning: Avsikten är att de sex aktiviteterna skall vara representativa för länet. Mindre företag saknas liksom t. ex. försäkringsbolag.\nDatumstämpel: Oktober 1986\nNyhetsvärde: Fallstudierna.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via4.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telekommunikationer-i-alvsborgs-lan-teldok-via-nr-4/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195411id_/http://www.teldok.net/page/20/", "stamp": "20150106195411", "fetch_id": 924, "tags": [ "Ellos", "Forsström Åke", "Hansen Lena", "Lorentzon Sten", "Luna", "televerket", "Volvo" ], "categories": [ "1987", "Forsström Åke", "Hansen Lena", "Lorentzon Sten", "Via" ], "reports": [ "Via 4" ], "pdfs": [ "72438fbfc0ad760fc6c79292c6358746ebe3fee284253123c7772905083ad38a" ] }, { "id": "6f54b4a449a6a0b5", "title": "Telekonferenser och telekommunikationer i USA 1986. Teldok Via 2", "body": "Innehåll: Telecon VI-utställningen innehöll ett antal intressanta stillbildstelefoner. Vidare växer telekonferenser enligt principen punkt till multi-punkt. Ett antal universitets-, konsult- och utredningsföretags nyckelpersoner och projekt beskrivs kortfattat. Mer detaljerade är rapporterna från Pac Bell och Gateway, Times Mirrors nedlagda videotextjänst.\nMetod: Korta referat av vad förf. sett och hört.\nAvsändare: Claire Forchheimer är forskare och småföretagare.\nMottagare: Den som behöver tips inför USA-besök inom telematikområdet liksom den som söker experter och utredare.\nGrad av analys: Flera institutioner beskrivs på ett tiotal rader, d.v.s. med undantag för stillbildstelefoner och Gateway rör det sig i stort sett om kommenterade projektbeskrivningar och persontips.\nTäckning: Ett väl valt stickprov på aktiviteter i USA.\nDatumstämpel: Hösten 1986\nNyhetsvärde: Begränsat utom för den som har intresse av just de beskrivna företeelserna och institutionerna.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via2.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telekonferenser-och-telekommunikationer-i-usa-1986-teldok-via-2/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195411id_/http://www.teldok.net/page/20/", "stamp": "20150106195411", "fetch_id": 924, "tags": [ "Forchheimer Claire", "Pac Bell", "Stillbildstelefoner", "telekonferenser", "Time Mirror", "USA", "Videotex" ], "categories": [ "1987", "Forchheimer Claire", "Via" ], "reports": [ "Via 2" ], "pdfs": [ "e1448370e2405b8fd38e117f991c5c74cf91c683913c88f19f49256df5d5c7a4" ] }, { "id": "64865477c9651796", "title": "Telematikens Årsbok. Teldok Rapport nr 30", "body": "Innehåll: Som årsbok vill denna ge aktuell statistik och beskriva aktuella utvecklingsfrågor. Här diskuteras sålunda definitioner, användnings- och utvecklingsområden. Det senare i ett kapitel som omfattar t.ex. OSI, ISDN, databaser och videotex. En stor del av statistiken är samlad under rubriken ”Sveriges telematiska konkurrenskraft”. Man har, vad gäller forskning, fått med material från det informationsteknologiska programmet. Här återfinns ett kalendarium och en förteckning över mässor och konferenser, samt ett register över talare, utnyttjade året som gick. En omfattande ordlista har sammanställts, och här återfinns också en litteraturprislista. Mer statistik – om den internationella telematiken jämförande sådan – ges i bilaga, liksom Sveriges export/import. Årsboken har sökregister.\nMottagare: Den som behöver en lättillgänglig uppslagsbok över telematik- utvecklingen.\nAvsändare: En grupp forskare, utredare och journalister med teknisk och ekonomisk bakgrund. Många experter har utnyttjats och mycket av innehållet är inte primärmaterial. Referensgrupp: TELDOK Redaktionskommitté, förstärkt med andra experter.\nTäckning: Ojämn, betingad av tillgängligt material.\nGrad av analys: Eftersträvar rättvisande jämförelser och kritisk syn (men lyckas inte alltid helt); beträffande statistik etc lämnas analysen åt läsaren.\nMetod: Granskning av tabellverk, tidskrifter, litteratur samt konsultation av experter.\nDatumstämpel: Maj 1987; en testupplaga gick ut årsskiftet 1986/87 så en del material stoppar där men många kompletteringar har kunnat göras.\nNyhetsvärde: Den enda svenska (och, tycks det, internationella) sammanställningen av denna art på detta område senare fullföljd med ytterligare årsböcker.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport30.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telematikens-arsbok-teldok-rapport-nr-30/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195411id_/http://www.teldok.net/page/20/", "stamp": "20150106195411", "fetch_id": 924, "tags": [ "årsbok", "bankomat", "Christiernin Berit", "Holst Gull-May", "informationstjänster", "konsumtion", "liberalisering", "statistik", "telefax", "Telematik", "tillverkare", "Videotex" ], "categories": [ "1987", "Christiernin Berit", "Holst Gull-May", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 30" ], "pdfs": [ "e047e21ce476dca25444f14f20612faca2ce3d0117f2c09b6119ccace7adef9b" ] }, { "id": "be0487499ead6a9d", "title": "Tillverkning i kunskapssamhället. Teldok Info nr 6", "body": "Innehåll: Sverige är på väg in i ett informationssamhälle, karakteriserat bl.a. av en stor tjänstesektor, f.n. ca 22 procents industrisysselsättning och stor exportandel för industriproduktionen. Tillverkningen datoriseras nu, med början i produktutvecklingen, med CAD, datorstödd konstruktion för bättre kvalitet och snabbare utveckling, för kostnadsbesparing och för större möjligheter att ersätta fysisk provning med simulering.\nNästa steg är datorstödd tillverkning eller CAM, där CAD-resultaten styr produktionen. Efter hand integreras också lagerhantering, ekonomisk redovisning och fakturering. Även säljarbete och kunder engageras, liksom underleverantörer. Fabriken blir en enda maskin, en FMS-anläggning (flexible manufacturing system). Allt detta kräver kommunikation. Internt, mellan funktioner och avdelningar, externt till kunder och underleverantörer. Men också till kunskapskällor och konsulter. ”Tillbehör” till produkter och system i form av databaser om hållfasthet, slittålighet, materialfakta m.m. blir konkurrensmedel, eftersom kunderna har egna CAD-system.\nKommunikationen kräver standardisering, så att olika maskiner, datorer och databaser kan ”tala med varandra”. GM har lanserat en standard MAP, Manufacturing Automation Protocol, i Europa arbetar bilindustrin med Odette, och med Multi Dokument System har kanske första steget tagits mot en ”blankett” som kan datoriseras och gå till alla tull- och andra myndigheter.\nMetod: Systematisk kunskapsöversikt. Den insiktsfulle utredarens sammanfattning, med rader av konkreta exempel.\nAvsändare: Eric Giertz, tekn dr, konsult med eget företag.\nMottagare: Den som behöver en överblick över aktuella utvecklingstendenser vad gäller teknik för industriproduktion, främst verkstadsindustri.\nGrad av analys: Häftet är översiktligt och överskådligt och kan gå in på konsekvenser endast i generella ordalag.\nTäckning: Täcker främst verkstadsindustri, i mindre grad processindustri.\nDatumstämpel: Oktober 1987\nNyhetsvärde: Översikten, helheten, lättillgängligheten.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info6.pdf", "url": "https://www.teldok.net/tillverkning-i-kunskapssamhallet-teldok-info-nr-6/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195411id_/http://www.teldok.net/page/20/", "stamp": "20150106195411", "fetch_id": 924, "tags": [ "CAD", "General Motors", "Giertz Eric", "Odette", "tillverkning" ], "categories": [ "1987", "Giertz Eric", "Info" ], "reports": [ "Info 6" ], "pdfs": [ "9f5f323abe5310cc209ef229f653fc3fe68076dece9bd6d4d61f345b4e821634" ] }, { "id": "02d27cb163a930c2", "title": "Videotex 87. Teldok Via nr 3", "body": "Innehåll: Detta är den bearbetade dokumentationen från en konferens. Perspektivet är nordiskt och de erfarenheter som vid konferenstillfället fanns, redovisas inte bara från Norden utan även från BRD. Två områden dominerar: finanssektorn och affärsresandet. I den förra branschen är information nyckeln till framgång, och börsaffärer och värdetransporter samt skattefrågor har med framgång utnyttjat videotex. Resebyråns roll ser ut att förändras och kreditkort utvecklar nya funktioner för resenärer. Från andra branscher än dessa två ges varierade exempel, t. ex. från byggbranschen, försäkringar och bilar, transporter och nyhetsservice. Avslutningsvis behandlar ett dussintal artiklar olika teknikfrågor.\nMetod: Dels rena artiklar från namngivna författare, experter och oftast föreläsare vid konferensen, dels anteckningar från föredrag.\nAvsändare: Göran Asplund är Sveriges ”Mr Videotex”, VD i Innovatel AB och ekon dr. Beträffande medarbetarna, se Metod.\nMottagare: Alla videotex-intresserade.\nGrad av analys: Redovisningen är ofta men inte alltid djupgående och någon gång färgad av att vederbörande själv representerar en viss aktivitet, med fördelar vad gäller praktiska kunskaper men kanske också brister i allsidigt perspektiv.\nTäckning: Det väsentliga från konferensen, det som då var mest aktuellt i nordisk videotex.\nDatumstämpel: Januari 1987.\nNyhetsvärde: Ger i bearbetad och lättillgänglig form hela konferensinnehållet.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-via3.pdf", "url": "https://www.teldok.net/videotex-87-teldok-via-nr-3/", "date": "1987-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195413id_/http://www.teldok.net/page/21/", "stamp": "20150106195413", "fetch_id": 925, "tags": [ "Asplund Göran", "Bildschirmtext", "databaser", "IBM", "Innovatel", "Minitel", "nyhetsservice", "resebyråer", "Videotex" ], "categories": [ "1987", "Asplund Göran", "Via" ], "reports": [ "Via 3" ], "pdfs": [ "75f38260d2dd7759cb9a015268ff8e88db5e234b63e05c83428177d2d0b76b85" ] }, { "id": "4ea1febab6c0b9a9", "title": "Datorisering i u-land. Teldok Rapport nr 17", "body": "Innehåll: Kina och Indien har tillhopa nära 2 mrd invånare. Underrubriken beskriver innehållet väl: nedslag från en studieresa, där den allmänna samhällsmiljön och det institutionella systemet, den allmänna data- och telepolitiken måste beskrivas för att läsaren skall förstå något av de konkreta intrycken, som inte sällan pekar på diskrepanser mellan ambition och verklighet, på avstånd mellan isolerade eliter och mönsteranläggningar å ena sidan, samhället i dess helhet å andra sidan.\nMetod: Man har i förväg sökt finna intressanta intervju- och studieobjekt dels på policy-, dels på praktisk nivå. Rapporten är välorganiserad och mycket lättläst journalistik.\nAvsändare: Författarna sysslade med datapolitik på LO.\nMottagare: Alla med intresse för teknikutveckling, -anpassning och -spridning i U-land.\nGrad av analys: Hälsosamt kritisk inställning till diskrepansen ambition-verklighet, men naturlig avsaknad av statistik och annan kvantifiering. ”Intryck”, som undertiteln säger.\nTäckning: Geografiska och andra naturliga begränsningar vid en studieresa.\nDatumstämpel: April 1986\nNyhetsvärde: Själva temat, samt det faktum att man kommit åt särskilt det kinesiska materialet, samt att författarna har en så praktiskt kvalificerad referensram.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport17.pdf", "url": "https://www.teldok.net/datorisering-i-u-land-teldok-rapport-nr-17/", "date": "1986-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195413id_/http://www.teldok.net/page/21/", "stamp": "20150106195413", "fetch_id": 925, "tags": [ "CAD", "Frejhagen Birgitta", "Gandhis datapolitik", "Guantong Datorfabrik", "högteknologi i bruksmiljö", "Indien", "Kina", "Lindblom Tore" ], "categories": [ "1986", "Frejhagen Birgitta", "Lindblom Tore", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 17" ], "pdfs": [ "114f38a611a079165efb7048788e91b1f04718c7e10a0c3f49eeeab98d28059b" ] }, { "id": "62d776da15dc9af9", "title": "Datorstödda kunskapssystem i framtidens kontor. Teldok Rapport nr 26", "body": "Innehåll: En initierad beskrivning av dagsläget för kunskapsbaserade expertsystem – om man så vill en gren av tillämpad artificiell intelligens. Efter en kort beskrivning av utvecklingen av datorer följer en analys av vad som skall menas med kunskapsteknik, vilka utvecklingshjälpmedel som finns och hur de för närvarande utnyttjas. De konkreta exemplen återfinns under rubriken ”beslutsstödsystem” och är oftast juridiska och ekonomiska. Expertsystems funktion av kommunikationsmedia betonas, och det för vidare till människa-maskin-interaktion liksom självförklarande program. Problem och möjligheter med expertsystem behandlas medan kontorstillämpningarna lämnas åt läsaren att härleda. Ordlista återfinns sist i skriften.\nMetod: Välstrukturerad kunskapsöversikt med en viss (naturlig) slagsida i exemplen mot författarens egen bakgrund.\nAvsändare: Sture Hägglund, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping; han är expert på expertsystem.\nMottagare: De som behöver en realistisk nulägesbeskrivning av hur långt expertsystemen kommit, de som behöver tips och idéer till fördjupning samt de som har behov av definitioner och samband till närliggande områden.\nGrad av analys: Ger kritiska synpunkter på översiktsnivå och anger t.ex. etiska problem.\nTäckning: Vältäckande i principer, problem- och allmän lägesbeskrivning.\nDatumstämpel: December 1986\nNyhetsvärde: I försöken att anbringa ett kommunikations- och kontorsperspektiv samt i den systematiska översikten på svenska.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport26.pdf", "url": "https://www.teldok.net/datorstodda-kunskapssystem-i-framtidens-kontor-teldok-rapport-nr-26/", "date": "1986-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195413id_/http://www.teldok.net/page/21/", "stamp": "20150106195413", "fetch_id": 925, "tags": [ "artificiell intelligens", "beslutsstödsystem", "expertsystem", "Hägglund Sture", "människa-maskin-interaktion", "objektorientering" ], "categories": [ "1986", "Hägglund Sture", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 26" ], "pdfs": [ "9fe1281fa1ebb52fc28e6d0c286c5ec1e88b5d59e709ab9542b26c9b996536bb" ] }, { "id": "8228e1efd0a33bee", "title": "Digitalisering i Västtyskland. Teldok Rapport nr 19", "body": "Innehåll: Observationer, analys och kommentarer från studiebesök hos ministerier (forskning, tele och post) tillverkande företag (Siemens, Nixdorf) och en mässa (Hannover). Utöver digitalisering och optiska fibrer berörs bl a kontorskommunikationen och videotex. Efter en sen start tar Västtyskland ledningen vad gäller digitalisering (ISDN). Den svenska och den västtyska utvecklingen jämförs. Olika nya tjänster beskrivs, särskilt bildkommunikation.\nMetod: Reserapporten, med ett rapporteringsansvar för respektive besök och personliga intryck.\nAvsändare: Resedeltagarna d.v.s. åtta olika författare, särskilt redaktörerna, Peter Magnusson, Statsanställdas förbund och TCO, och P G Holmlöv, docent Ekonomiska forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare.\nMottagare: Den som intresserar sig för internationell telematikutveckling i allmänhet och i Västtyskland i synnerhet; för ISDN och för bildkommunikation.\nGrad av analys: Ansatsen är internationell och särskilt svensk jämförelse, samt de personliga intrycken och reflektionerna.\nTäckning: Bundespost, Siemens, Nixdorf, forskningsministerier.\nDatumstämpel: Resa april 1985, rapport april 1986.\nNyhetsvärde: Aktuell rapport (då) från ett område där det i Västtyskland sker mycket, snabbt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport19.pdf", "url": "https://www.teldok.net/digitalisering-i-vasttyskland-teldok-rapport-nr-19/", "date": "1986-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195413id_/http://www.teldok.net/page/21/", "stamp": "20150106195413", "fetch_id": 925, "tags": [ "bildkommunikation", "Bildschirmtext", "Bundespost", "HICOM", "ISDN", "Magnusson Peter", "Nixdorf", "Siemens", "Videotex" ], "categories": [ "1986", "Magnusson Peter", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 19" ], "pdfs": [ "23f141918cfba7a734bb0696fc38dd729570d6e64863a903ffb20571d822cb3d" ] }, { "id": "3623c073212e4b02", "title": "Ett bredbandsnummer. Teldok Info nr 3", "body": "Innehåll: En översikt över vad bredband är – inte enbart kabel-TV eller satelliter, var kabel-TV i Sverige finns ”just nu” liksom utbudet från satellit. Hur mycket utrymme kräver bilder – vad är optiska fibrer – vad är videokonferenser? För satelliter ges en ordlista.\nMetod: Populär, tillämpnings-, pris- och utvecklingsorienterad översikt, lättläst, illustrerad och journalistisk.\nAvsändare: P G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare, medieexpert.\nMottagare: Alla med behov av allmänbildning och grundkunskaper av olika aspekter inom hela bredbandsfältet.\nGrad av analys: Översikt, ej utan kritik och beskrivning av ekonomiska och andra frågetecken.\nTäckning: Vältäckande vid utgivningen.\nDatumstämpel: Januari, 1986\nNyhetsvärde: I den heltäckande översikten men även i översikten av svenska installationer/experiment, prisuppskattningar och framtidsbedömningar.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info3.pdf", "url": "https://www.teldok.net/ett-bredbandsnummer-teldok-info-nr-3/", "date": "1986-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195413id_/http://www.teldok.net/page/21/", "stamp": "20150106195413", "fetch_id": 925, "tags": [ "betal-TV", "digitala riksnätet", "Holmlöv PG", "ISDN", "Kabel-TV", "optiska fibrer", "satellitsystem" ], "categories": [ "1986", "Holmlöv PG", "Info" ], "reports": [ "Info 3" ], "pdfs": [ "1aff0b4e316498adace26bc8a48426af3d8f223c84c81179deda4c3de1b4c36a" ] }, { "id": "a90f04ed0ea362ae", "title": "Fjärrarkivering. Teldok Rapport nr 22", "body": "Innehåll: Begreppet ”Fjärrarkivering” avser att gå utanför men också innefatta databaser, referensregister etc. Man kan behöva kombinera ritningar, information ur skivor och mikrofilm, brev, externa och interna dokument… – Lagar och förordningar kräver en viss lagringstid för många dokument. Det gäller att kunna söka och hitta. Det gäller också att slippa dubblera informationslagringen. Fjärrarkiveringen är ännu något som befinner sig i tillblivelse. Rapporten beskriver olika sätt att lagra, söka och distribuera material via fjärrarkiv. Två enkäter har gjorts, till leverantörer och användare. Arkivet visar sig oftast knutet till kontorsservice. Eftersom en av författarna är verksam vid Vattenfall har man kunnat göra en ingående beskrivning av dess system (pluralis! – systemen är högst olika).\nSaab-Scania i Trollhättan, PLM, Göteborgs fastighetskontor, General Electrics ångturbinfabrik i Schenectady m.fl. praktikfall finns beskrivna. Författarna har utvecklat en enkel modell, som gör det möjligt att överskådligt beskriva vilka egenskaper eller funktioner respektive system har. Om fjärrarkivering ännu inte finns, så ligger företag i teknik- och dokumentintensiv verksamhet, sådana som har hög datormognad, främst. Speciellt viktiga är de grundläggande, verkliga behoven och att ha en helhetssyn.\nAvsändare: Jörgen Holhammar arbetar vid Ringhalsverket och sysslar med fjärrarkiv vid Vattenfall. Anders Orrsjö, som har eget konsultföretag, anlitades i detta projekt.\nMottagare: Arkivansvariga i bred mening, d.v.s. databasansvariga etc.\nTäckning: Än tycks inga fullfjädrade fjärrarkiv finnas!\nDatumstämpel: Oktober 1986, enkäter slutförda februari 1986.\nGrad av analys: Både översiktlig och djup, en kombination som förklaras av att författarnas ursprungliga vision om fjärrarkivering inte genomförts någonstans.\nNyhetsvärde: Inför och beskriver på ett teoretiskt och praktiskt sätt ett nytt begrepp.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport22.pdf", "url": "https://www.teldok.net/fjarrarkivering-teldok-rapport-nr-22/", "date": "1986-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195413id_/http://www.teldok.net/page/21/", "stamp": "20150106195413", "fetch_id": 925, "tags": [ "CD-ROM", "Edison Commonwealth", "Fjärrarkivering", "Holhammar Jörgen", "Orrsjö Anders", "PLM", "SAAB-SCANIA", "Vattenfall" ], "categories": [ "1986", "Holhammar Jörgen", "Orrsjö Anders", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 22" ], "pdfs": [ "6e32af805662142aba90f568bb2f734e3e5481ba57769ab2f3f06c624319aa99" ] }, { "id": "84d2cfdc4f5ad5b2", "title": "Kontorsautomation i USA. Teldok Rapport nr 18", "body": "Innehåll: Rapportens kärna är en redovisning av tolv praktikfall av kontorsautomatisering i stora amerikanska företag. Mallen är att för varje enskilt fall redovisa serviceorganisation, nuläge, fördelar och begränsningar, utbildning och underhåll, utrustning och framtidsplaner. Genom att den ursprungliga rapporten kompletteras med material från andra rapporter finns dels en analyserande sammanfattning, dels en redovisning av marknadstendenser.\nMetod: Redovisning av de tolv fallen vart och ett för sig jämte analys och sammanfattning av de där gjorda observationerna.\nAvsändare: SRI International, amerikanskt uppdragsforskningsinstitut som arbetat med ett flerårigt projekt kring kontorsautomation i USA, och Göran Axelsson, då Civildepartementet, regeringens ansvarige för datafrågor.\nMottagare: Beslutsfattare vad gäller kontorsautomation särskilt i stora organisationer.\nGrad av analys: Inträngande granskning, plus sammanfattande analys. Problemet är det rörliga målet.\nTäckning: Totalt studerades 30 företag, och de tolv valdes för att ge en så långt möjligt varierande och heltäckande bild.\nDatumstämpel: Originalrapport november 1983, svensk bearbetning april 1986. (Sedan dess har kommit en uppföljande rapport, juni 1987, med sex av praktikfallsföretagen.)\nNyhetsvärde: Ligger i den inträngande granskningen av några ledande pionjärer.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport18.pdf", "url": "https://www.teldok.net/kontorsautomation-i-usa-teldok-rapport-nr-18/", "date": "1986-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195413id_/http://www.teldok.net/page/21/", "stamp": "20150106195413", "fetch_id": 925, "tags": [ "Axelsson Göran", "Office Automation", "praktikfall", "SRI International", "Stanford Research Institute", "USA" ], "categories": [ "1986", "Axelsson Göran", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 18" ], "pdfs": [ "e579813dda9b60015ee2c727475d7aa63a8d27041ad84e5c55a81c2ca877ccdb" ] }, { "id": "257235d7621485cc", "title": "Meddelanden att använda. Teldok Rapport nr 24", "body": "Innehåll: Rapporten är en fortsättning på en tidigare TELDOK Rapport 4, ”Meddelande att läsa”. Eftersom nätverksarbete och organisation blir allt mer aktuella: vad innebär det för datorbaserade telekommunikationssystem (meddelande- och konferenssystem)? Rapportens material är inhämtat via fallstudier hos tre användare: SAS, Statskontoret och Svenska Finans.\nMånga noterar 30 minuters tidsbesparing per dag. Meddelandesystemen blir integrerade i den totala kommunikation, ”multimedia”. Rapporten beskriver nätverksarbete, människans reaktion, elektronikens nätverk och användningsområden. Att införa ett meddelandesystem är en läroprocess, som också beskrivs. Meddelandesystem tillväxer just nu mycket snabbt.\nAvsändare: Lillemor Adriansson är fil lic och doktorand i psykologi, Göteborgs Universitet, och studerar socialpsykologiska aspekter på kontorsautomatisering och kommunikationssystem. Jan Löwstedt är civilekonom och forskare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet där han granskar teknikens inverkan på tjänstemannaarbete. Rune Söderström är civilingenjör och konsult med ett förflutet inom ett data- och teleföretag.\nMottagare: Företag och andra organisationer som överväger att satsa på elektroniska meddelandesystem.\nGrad av analys: Via tidigare arbete och litteraturstudier finns en god referensram. Kombinationen av forskar- och konsultinsats samt de tre företagens beredvillighet att öppna sig gör både redovisning och analys vältäckande – dock med den relativa begränsningen till de tre olika organisationernas verksamhetstyper.\nDatumstämpel: November 1986\nNyhetsvärde: Vältäckande, praktisk redovisning av möjligheter och problem med elektroniska meddelandesystem och elektronikstött nätverksarbete.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport24.pdf", "url": "https://www.teldok.net/meddelanden-att-anvanda-teldok-rapport-nr-24/", "date": "1986-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195415id_/http://www.teldok.net/page/22/", "stamp": "20150106195415", "fetch_id": 926, "tags": [ "Adrianson Lillemor", "elektronisk post", "Jan", "Kontorsautomation", "Löwstedt", "meddelandesystem", "nätverksarbete", "SAS", "Söderström Rune", "Statskontoret" ], "categories": [ "1986", "Adrianson Lillemor", "Löwstedt Jan", "Rapport", "Söderström Rune" ], "reports": [ "Rapport 24" ], "pdfs": [ "0c348145ed276c4b01bb30e964734f6c768cd779a1d362677fe0356a09e7960a" ] }, { "id": "f6b94ddd559cf22c", "title": "Ny teleteknik i Sverige – användning idag. Teldok Rapport nr 25", "body": "Innehåll: En sammanfattning av observationer från studieresor i Sverige till intressanta pionjärer inom praktiskt telematik. Här finns en redogörelse för digitalisering av telenät, inklusive de möjligheter och tjänster detta för med sig, speciellt när det gäller kontorsväxlar. Översiktligt beskrivs några praktiska tillämpningar – i Malmöhus läns landsting, Elektrolux, SKF och Volvo. För olika enheter inom Volvo finns också grundligare rapporter.\nEtt tryckeri, Tofters, har gjort sig känt för att systematiskt komma närmare kunden via datateknik. Bakom Tofters framgångar ligger betydande investeringar. Ett annat besöksobjekt var Skandia och liksom Volvo har detta företag ett eget databolag. Man har bl.a. installerat egen lokal kabel.\nÄven Televerket har studerats, inklusive Teleskolan i Kalmar. I Kalmar förbereds uppbyggnaden av lokala liksom bättre förbindelser till riket i övrigt, Kalmarit-projektet. Inte bara Televerket utan även konkurrenten Comvik har besökts, med satellit-länkar till kabel-TV-nät, radiolänk till centralpunkt för kommunikation Sverige-USA samt mobiltelefon och personsökning.\nMetod: Ett antal kvalificerade författare har omväxlande gjort översiktliga beskrivningar av nya tendenser och idéer som ISDN, konkreta besök och intervjuer samt beskrivit produkter och tjänster.\nAvsändare: Redaktören, Monica Ståhl, arbetade på TeleDelta, Televerkets konsultföretag. Ett antal ”studieresenärer” med olika bakgrund har bistått redaktören.\nMottagare: Alla som vill hitta referenssynpunkter och kontakter i Sverige för erfarenheter. De som söker en uppdatering och saklig redovisning av ofta refererade projekt och produkter.\nGrad av analys: Ur givna uttalanden, broschyrer etc. har vaskats fram jämförelser och så långt möjligt sakliga bedömningar.\nTäckning: Täcker naturligtvis inte alla pionjäraktiviteter i Sverige men urvalet är representativt och brett.\nDatumstämpel: Studieresorna är i själva verket flera, från sommaren 1985 till sommaren 1986. Utgiven november 1986.\nNyhetsvärde: Försök att se ”hela Sverige” översiktligt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport25.pdf", "url": "https://www.teldok.net/ny-teleteknik-i-sverige-anvandning-idag-teldok-rapport-nr-25/", "date": "1986-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195413id_/http://www.teldok.net/page/21/", "stamp": "20150106195413", "fetch_id": 925, "tags": [ "Electrolux", "Kalmaritprojektet", "Kontorsautomation", "kontorsväxlar", "SKF", "Ståhl Monica", "Tofters Tryckeri", "Volvo" ], "categories": [ "1986", "Rapport", "Ståhl Monica" ], "reports": [ "Rapport 25" ], "pdfs": [ "2364a32fefe1aa5ad319dd5ab4bc72514a0e924b563a4ec87a7bc6e9918ddb0b" ] }, { "id": "6e262394792bc1b0", "title": "Stress. Teldok Rapport nr 23", "body": "Innehåll: En översiktlig och populariserad sammanfattning av ett stort forskningsområde. Stress uppstår i många olika situationer i arbetslivet. Människan är fortfarande utrustad med ett nervsystem för jägarsamhället. Rapporten beskriver stressbegreppet och analyserar hur individen kan under- resp. överstimuleras i sitt arbete. På t.ex. kontor kan man lätt bli stressad både av över- och understimulans, för få och för enahanda intryck, eller för många stimulanser.\nHär redovisas tre olika utvecklingsstadier för datoriserade kontor, satsvis bearbetning, realtid och terminal, och mikrodatorer, ordbehandling eller CAD, i tre olika organisationer, statligt affärsdrivande verk, stort försäkringsbolag och ett elektronikföretag. – I t.ex. miljön ”satsvis bearbetning” lider driftavdelningarna av understimulans. På motsvarande sätt redovisas vad som blivit bättre och sämre. Slutsatserna är bl.a. att stress vid terminalarbete går att påverka tekniskt, men att flertalet stressproblem är av arbetsorganisatorisk art. Ett avslutande resonemang pekar på överväganden och yrkesrollen vid införande av ny teknik. I bilaga kompletteras skriften med en sammanfattning av en konferens om bildskärmsarbete, hållen i maj 1986, i de avsnitt som gällde stress.\nMetod: Sammanfattning av egen och andras forskning; fallstudier, konferensrapport.\nAvsändare: Gunilla Bradley, docent vid sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.\nMottagare: Personer med ansvar för utformning av kontors- och produktionsmiljö, data- och telesystem och organisationer, forskare och fackrepresentanter med denna inriktning.\nGrad av analys: Inträngande när det gäller individperspektivet; valet av studieobjekt begränsar organisationsmiljö och teknisk utformning.\nTäckning: Hög representativitet för större organisationer och naturligtvis vid den givna tidpunkten, samt konferensen.\nDatumstämpel: Oktober 1986\nNyhetsvärde: Individperspektivet, sammanfattning och popularisering av ett stort och heterogent forskningsfack.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport23.pdf", "url": "https://www.teldok.net/stress-teldok-rapport-nr-23/", "date": "1986-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195413id_/http://www.teldok.net/page/21/", "stamp": "20150106195413", "fetch_id": 925, "tags": [ "arbetsbelastning", "arbetsmiljö", "bildskärmsterminaler", "Bradley Gunilla", "Kontorsautomation", "stress" ], "categories": [ "1986", "Bradley Gunilla", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 23" ], "pdfs": [ "81b16236721a3704586b36f4e5516d6953c03c813990b073163a7a7cb411d449" ] }, { "id": "959378b0beb2d98a", "title": "Telebild. Teldok Rapport nr 21", "body": "Innehåll: En sammanfattning av erfarenheter med ett av de svenska försöken att introducera videotex – Telebild. Här döljs inte två misslyckanden: fingrafik och reseinformation. Men i stort sett har man lyckats. Tjänsteutbudet beskrivs och slutsatser om hur tjänster bör byggas upp dras. Volymutveckling, informationslämnare, användarkategorier och deras beteende beskrivs. Användare och informationsgivare har besvarat enkäter. Några slutsatser och förslag för framtiden lanseras.\nMetod: Författaren var själv VD för Telebild och har alltså systematiserat och redovisat sina egna observationer samt naturligtvis reaktioner från andra medverkande och utnyttjare bl.a. insamlade via enkät. Särskild möda har lagts ned på att lära av misslyckandena.\nAvsändare: Göran Asplund, ek dr, då VD för Telebild.\nMottagare: Främst de som överväger att själva engagera sig i videotex-verksamhet, t.ex. som informationsgivare.\nGrad av analys: Så inträngande som materialet medgett; begränsningen ligger alltså i gruppen Telebild-användare.\nTäckning: Täcker just Telebild, det största och mest lyckosamma svenska videotex-försöket.\nDatumstämpel: Augusti 1986\nNyhetsvärde: Samlad redovisning av erfarenheterna i Sverige av ett uppmärksammat nytt medium under introduktionsfasen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport21.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telebild-teldok-rapport-nr-21/", "date": "1986-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195415id_/http://www.teldok.net/page/22/", "stamp": "20150106195415", "fetch_id": 926, "tags": [ "Asplund Göran", "bankaffärer", "bilregistret", "börsen", "Datavision", "gateways", "kommersiella tjänster", "öppna databaser", "Postel", "Telebild AB", "UC", "Videotex" ], "categories": [ "1986", "Asplund Göran", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 21" ], "pdfs": [ "8a1b41d69baf0f065d48ae5a1b798c51df15e6e426249a5126d97c3813b5a12b" ] }, { "id": "e27eab0ed42c86c0", "title": "Telematik och organisationsstyrning. Teldok Rapport nr 20", "body": "Innehåll: EGOS är namnet på en grupp europeiska organisationsforskare som regelbundet möts för presentation och diskussion av nya rön inom organisationsforskningen. Vid det sjunde EGOS-kollokviet 1985 gällde en session ”Telematics och Organizational Control”.\nRapporten refererar presentationer av sessionens 15 bidrag och summerar också resultaten av diskussioner i samband med presentationerna. Spännvidden är stor i de ämnen som behandlas: telematik på kontoret, i sjukvården, i handel i skilda europeiska länder.\nDet handlar om tankar och rön från pågående arbeten. Det går alltså inte att peka på några slutliga resultat eller analyser. De uppfattningar och resultat som redovisades vid kollektivet i juni 1985 har numera sannolikt kompletterats och vidareutvecklats.\nMetod: Sammanfattning av inlämnade bidrag (”papers”), presentationer och diskussioner.\nAvsändare: Bengt-Arne Vedin, professor i innovationskunskap vid Tekniska Högskolan i Stockholm.\nMottagare: Organisationsutredare och -utvecklare inom både privat och offentlig verksamhet.\nGrad av analys: Referat av ett gallrat material från kollokviet. Detaljer och basfakta utlämnade till förmån för mer lättillgängliga sammanfattningar för läsaren. Ingen av uppsatsförfattarna har haft tillfälle att påverka bearbetningen i rapporten. Urval, tolkning och redigering står Bengt-Arne Vedin för.\nTäckning: 22 forskare varav 5 svenska refereras.\nDatumstämpel och Nyhetsvärde: Rapporten utgör en spegel av idéer och tankegångar daterade juni 1985.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport20.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telematik-och-organisationsstyrning-teldok-rapport-nr-20/", "date": "1986-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195413id_/http://www.teldok.net/page/21/", "stamp": "20150106195413", "fetch_id": 925, "tags": [ "arbetsdelning", "CAD", "detaljhandel", "kontorsarbete", "offentlig förvaltning", "organisation", "Telematik", "Tyskland", "UK", "Vedin Bengt-Arne", "vidareutbildning", "Videotex" ], "categories": [ "1986", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 20" ], "pdfs": [ "d3722537bb9e74c59ce018040bf649ace9cfc537a7dc16457166685c047ae1b3" ] }, { "id": "0864dfe49cd0e977", "title": "Datorbaserad information i småföretag. Teldok Rapport nr 15", "body": "Innehåll: Behandlar hur ett urval småföretag i USA/Canada använder smådatorer och datanätskommunikation för att hitta information i databaser, utväxla meddelanden och/eller beställa tjänster (varubeställning och banktjänster).\nBeskriver innehållet och kostnaderna för några av de mest kända databaserna i USA – både sådana som rings upp med vanliga terminaler och persondatorer, och en som är videotex-baserad.\nRedogör för situationen beträffande datanät (Tymnet och GTE-Telenet). Berättar kort om prissituationen m.m. beträffande smådatorer i USA.\nMetod: Intervjuer, främst personliga, men också via persondatorer och meddelandesystem. Läsning av broschyrer, facktidningar m.m. (drygt 70 numrerade referenser).\nAvsändare: Per Eriksson, frilansjournalist, tidigare programmerare, datautredare och DX-entusiast.\nMottagare: Alla som är intresserade av meddelandesystem, databaser och/eller informationssituationen för småföretag.\nGrad av ananlys: Kritisk granskning av konsekvenser av dator- och databasanvändning. Kostnadsuppgifter. Jämförelser med svenska förhållanden.\nTäckning: Viktigaste databaserna och datanäten täcks in, men naturligtvis bara ett litet och orepresentativt urval småföretag. Innehåller en rad värdefulla adresser.\nDatumstämpel: Resan gjordes hösten 1984.\nNyhetsvärde: Den breda sammanställningen och inriktningen på småföretag.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport15.pdf", "url": "https://www.teldok.net/datorbaserad-information-i-smaforetag-teldok-rapport-nr-15/", "date": "1985-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195415id_/http://www.teldok.net/page/22/", "stamp": "20150106195415", "fetch_id": 926, "tags": [ "Canada", "databaser", "datanät", "Eriksson Per", "TYMNET", "USA" ], "categories": [ "1985", "Eriksson Per", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 15" ], "pdfs": [ "ec0c520a1e1cc026ff8e09968760cc33bb9fc1d645cf7dcbc1186cbd88349852" ] }, { "id": "76a6c30dd3a6b394", "title": "Grannskap 90. Teldok rapport nr 16", "body": "Innehåll: I Nykvarn har i några år bedrivits experiment med en ”grannskapscentral”: Man ”telependlar” från denna förort via att gå till att vad gäller tele- och informationshantering välförsedd lokalt kontor. Projektet har genomförts av en forskargrupp vid Nordiska Institutet för Samhällsplanering, Nordplan, och rapporten beskriver bakgrund, själva experimentet, forskningsmetoden, effekter och vad som händer närmast efteråt. Försöket är avslutat och detta är den samlade redovisningen.\nAvsändare: Forskare i gruppen som stod för försöket. Fördel: mycket initierade. Nackdel: ev. partiska.\nMottagare: De som är intresserade av nya tekniska möjligheter till decentralisering och regional utveckling.\nGrad av analys: Analysen är samtidigt grundlig och lättläst, delvis genom det rikhaltiga bildmaterialet. Här finns, på forskningsvis, idéer om fortsatt forskning, en ordentlig litteraturförteckning och även en presentation av ett antal referenser.\nTäckning: Vad gäller just detta unika försök är detta en heltäckande rapport.\nDatumstämpel: September 1987\nNyhetsvärde: Den enda populära rapporten som täcker just detta unika försök.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport16.pdf", "url": "https://www.teldok.net/grannskap-90-teldok-rapport-nr-16/", "date": "1985-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195415id_/http://www.teldok.net/page/22/", "stamp": "20150106195415", "fetch_id": 926, "tags": [ "distansarbete", "Engström Mats", "Grannskap 90", "närarbete", "Nykvarn", "Paavonen Hilkka", "Sahlberg Bengt" ], "categories": [ "1985", "Engström Mats", "Paavonen Hilkka", "Rapport", "Sahlberg Bengt" ], "reports": [ "Rapport 16" ], "pdfs": [ "8bfe39ae397922bd916d7254b02543b3bd473bbd79c3b86b9cf74e6eef847d7d" ] }, { "id": "967c814d707b88b4", "title": "Informationsteknologi i Storbritannien. Teldok Rapport nr 14", "body": "Innehåll: Beskriver på nära 150 sidor ett tjugotal studiebesök gjorda i Storbritannien (främst London) hösten 1984. Studiebesöken är ordnade i avsnitten enligt tre översiktliga ämnesområden – Medier och telematik (kabel-TV, satellit-TV, text-TV m.m.), Kontorsautomation och Övrigt(informationsteknologi-progam, persondatorer m.m.).\nResenärer från myndigheter, företag, fackpress och forskningsorgan har dokumenterat i stort sett var sitt besök samt avslutningsvis lämnat intressanta personliga kommentarer. Två särskilda avsnitt gäller konkurrensen mellan privatiserade British Telecom och Mercury, respektive utbildning av British Telecom-anställda inom den nya informationsteknologin.\nMetod: Intervjuer på plats, kompletterade med rapport- och dokumentsstudier, diskussioner inom gruppen.\nAvsändare: Redaktörer har varit Göran Axelsson, då datadelegationen, och Agneta Qwerin, då statskontoret.\nMottagare: Bra för den som planerar en studieresa till Storbritannien eller annat utbyte av erfarenheter främst inom de beskrivna ämnesområdena. Annars för den som söker allmänna upplysningar om Storbritanniens informationsteknologi m.m.\nGrad av analys: Referaten är till övervägande del neutralt återgivande, men det finns också markerade avsnitt med kritisk analys plus en rad personliga kommentarer.\nTäckning: Stickprov, men hos många centrala myndigheter och företag.\nDatumstämpel: Resan gjordes oktober 1984 och avrapporterades våren 1985.\nNyhetsvärde: Belyser tendenser inom brittisk informationsteknologi och kommunikationsteknologi från flera håll.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport14.pdf", "url": "https://www.teldok.net/informationsteknologi-i-storbritannien-teldok-rapport-nr-14/", "date": "1985-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195415id_/http://www.teldok.net/page/22/", "stamp": "20150106195415", "fetch_id": 926, "tags": [ "Axelsson Göran", "British Telecom", "Mercury", "Milton Keynes", "OFTEL", "Qwerin Agneta", "Satellite Business System" ], "categories": [ "1985", "Axelsson Göran", "Qwerin Agneta", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 14" ], "pdfs": [ "f912e0b9ec4e0def00ce97b1e5ac6f400a293c77f4412bb2712d2eb1bafa8a34" ] }, { "id": "d0e580ebd9043995", "title": "Office Automation and related technologies. Teldok Ref.dok. D", "body": "Innehåll: Ger (på engelska) ny statistik beträffande kontorsautomation (OA) i Japan – läge för olika utrustningar, prognoser, enkätsvar om problem och produktivitetsvinster m.m.. Beskriver inträngande teknikläget inom fyra särskilda teknik-/tillämpningsområden. För telefax, som är särskilt utbredd i Japan, pågår ett utvecklingsarbete på den s.k. grupp 4-typen som kommer att göra den olik grupp 4-telefax i Europa. Arbete pågår också beträffande datoriserad språköversättning, inom olika myndigheter och företag som beskrivs. Talteknologi – taligenkänning/talstyrning och syntetiskt tal – har förekommit länge i Japan, och rapporten återger några tillämpningar och anger forskningsfronten. Captain, det japanska videotex-systemet, beskrivs och jämförs med NAPLPS och CEPT, amerikanska respektive europeiska standarder för videotex. Beskriver återbesök (nya fallstudier) hos åtta av de organisationer som dokumenteras i Referensdokument C.\nMetod: Dokumentstudier och intervjuer av japanska undersökare.\nAvsändare: Dåvarande Scantech Tokyo Office.\nMottagare: Allmänintresserade liksom specialister inom rapportens huvudområden – kontorsautomation, videotex, talteknologi, telefax, nästa generations datorer.\nGrad av analys: Återgivning av innehåll i dokument och intervjuer.\nTäckning: Mycket god inom teknik-/tillämpningsområdena.\nDatumstämpel: Materialet insamlades 1984.\nNyhetsvärde: Komprimerad Japan-översikt.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentd.pdf", "url": "https://www.teldok.net/office-automation-and-related-technologies-teldok-ref-dok-d/", "date": "1985-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195415id_/http://www.teldok.net/page/22/", "stamp": "20150106195415", "fetch_id": 926, "tags": [ "Captain", "English", "G4", "Kelley Robert", "Odermatt Andreas", "Office Automation", "telefax", "Videotex", "voice technology" ], "categories": [ "1985", "English", "Kelley Robert", "Odermatt Andreas", "Referensdokument" ], "reports": [ "Referensdokument D" ], "pdfs": [ "7f2324eb690946b48be672bba62610c43fc5a311163d4ed1872e30740b473afb" ] }, { "id": "93c2d6bbfc58275f", "title": "Office Automation in Europe. Teldok Ref.dok. F", "body": "Innehåll: Uppföljning av Referensdokument B.\nAvsändare: Kvalificerad konsultbyrå för tillämpning av informationsteknik.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentf.pdf", "url": "https://www.teldok.net/office-automation-in-europe-teldok-ref-dok-f/", "date": "1985-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195415id_/http://www.teldok.net/page/22/", "stamp": "20150106195415", "fetch_id": 926, "tags": [ "BBC", "Bildschirmtext", "English", "Teletel Velizy", "Teletext", "The Economist Informatics", "Thomson", "Videotex" ], "categories": [ "1985", "English", "Referensdokument", "The Economist Informatics" ], "reports": [ "Referensdokument F" ], "pdfs": [ "6c7d0d96ee1a6ca5d935b5363b3266cc75e03574926aef5d3e326f08717476a0" ] }, { "id": "f35563cd0a7bcba2", "title": "Office Automation in the US. Teldok Ref.dok. E", "body": "Innehåll: Fallstudier (på engelska) över tiden av knappt 30 mycket varierande system för kontorsautomation i vid mening -videokonferenser, elektroniska meddelandesystem, databassökning, talteknologi, distansarbete m.m. Samma företag och organisationer besöktes först 1981 och återbesöktes sedan (1982-1983) av samme undersökare/konsult, som själv är mycket tekniskt kompetent.\nMetod: Personliga och telefonintervjuer.\nAvsändare: Richard Dalton, konsult, författare m.m. inom områdena kontorsautomation och programvaror.\nMottagare: Ansvariga för och utredare av ADB- och kontorsinformationsfrågor.\nGrad av analys: Kommenterande, jämförande. Tidsdimensionen ger ett extra värde.\nTäckning: Ett fåtal amerikanska företag, de flesta dock mycket stora och ryktbara av olika skäl.\nDatumstämpel: Datainsamlingar 1981-1983, färdigställt 1984.\nNyhetsvärde: Visar vad som kan hända med kontorsautomationssystem efter den första prövoperioden – succé, vidareutveckling, misslyckande eller t.o.m. total glömska. (Hade vi ett sånt system? Känner du nån som vill köpa vårt gamla…?)\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumente.pdf", "url": "https://www.teldok.net/office-automation-in-the-us-teldok-ref-dok-e/", "date": "1985-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195415id_/http://www.teldok.net/page/22/", "stamp": "20150106195415", "fetch_id": 926, "tags": [ "Dalton Richard", "electronic mail", "English", "MIT", "Office Automation", "Standard Oil of California", "USA", "videoconferencing" ], "categories": [ "1985", "Dalton Richard", "English", "Referensdokument" ], "reports": [ "Referensdokument E" ], "pdfs": [ "a5fa3e19f58a7911fca4922ec4d888b9c9c3877637567a5c26143df1e42be344" ] }, { "id": "3ec04bee05c70aba", "title": "Ett textnummer. Teldok Info nr 2", "body": "Innehåll: Utgångspunkten är att vi i högre utsträckning överför text men att detta ”högre” blir allt högre med standardisering. OSI, Open Systems Interconnection, skall bli porten till fritt, problemfritt, textutbyte. Telexnätet är det traditionella, och kombinerat med datanät blir det Teletex, en del av datanätet Datex. Telefax håller dock på att gå om telex och här utnyttjas (liksom för videotex) mest telenätet ”Datel uppringd”, ibland Datel. Datel uppringd blir Telepak, Datel fast är en fix teleförbindelse t.ex. för höghastighets/dataöverföring. Elektronisk post och datorbaserade konferenssystem presenteras också, liksom databassökning.\nMetod: Översiktlig, lättläst, uppslagsartad introduktion.\nAvsändare: Docent P G Holmlöv, medieforskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, tillika TELDOKs sekreterare.\nMottagare: Alla som vill ha en allmänbildande, systematisk översikt över begrepp och funktioner för textkommunikation: videotex, teledata, Datavison, teletex, Datapak, Datel etc.\nGrad av analys: Ger alla för användarens allmänbildning väsentliga begrepp och förklaringar, däremot inga tekniska detaljer, råd eller avvägningar när det gäller sytemval eller installationer.\nTäckning: Täcker just text, däremot ej t.ex. bilder eller röst.\nDatumstämpel: Maj 1984\nNyhetsvärde: Den i lättsmält och komprimerad form samlade översikten.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info2.pdf", "url": "https://www.teldok.net/ett-textnummer-teldok-info-nr-2/", "date": "1984-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195417id_/http://www.teldok.net/page/23/", "stamp": "20150106195417", "fetch_id": 927, "tags": [ "DATEX", "Holmlöv PG", "Open System Interconnection", "OSI", "telefax", "Telepak", "Teletex", "textkommunikation" ], "categories": [ "1984", "Holmlöv PG", "Info" ], "reports": [ "Info 2" ], "pdfs": [ "83ccd04e1e13f91ee28c632f3ea86684cf09e66989923a05557a24c9fc957631" ] }, { "id": "2f2373e51dfac1b1", "title": "Ny teleteknik, ny organisation? Teldok Rapport nr 11", "body": "Innehåll: Söker granska hur teletekniken (och informationstekniken) kan utnyttjas för att förändra arbetsorganisationen, från omfördelning av arbetsuppgifter till telependling. En mängd praktikfall relateras till organisationslärans teorier. Samma teknik visar sig kunna utnyttjas till både exempelvis centralisering och decentralisering. Såväl kontorsarbete som annan verksamhet, t.ex. forskning och konstruktion, behandlas. Omfattande litteraturlista. Finns också på engelska.\nMetod: Studiebesök och rapportläsning; resultatet är reportage.\nAvsändare: Konsult resp. forskare i användning och spridning av ny informationsteknik.\nMottagare: De som är intresserade av organisatoriska aspekter på teknikval och introduktion, t.ex. fack, företagsledning, personal och organisationsansvarig.\nGrad av analys: Reportagen är inte kritiska, utan refererar uttalanden av ”parter i målet”.\nTäckning: Ämnets omfattning och snabba förändring gör att här bara kan finnas stickprov, valda med expert-hjälp. Teori och diskussion hjälper dock den som vill gå vidare.\nDatumstämpel: Materialinsamling färdig 1983.\nNyhetsvärde: Att man sammanfört så skilda verksamheter, teori och praktik.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport11.pdf", "url": "https://www.teldok.net/ny-teleteknik-ny-organisation-teldok-rapport-nr-11/", "date": "1984-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195417id_/http://www.teldok.net/page/23/", "stamp": "20150106195417", "fetch_id": 927, "tags": [ "British Telecom", "Citibank", "Holst Gull-May", "MITRE", "SRI International", "Tama New Town", "Unilever", "Vedin Bengt-Arne" ], "categories": [ "1984", "Holst Gull-May", "Rapport", "Vedin Bengt-Arne" ], "reports": [ "Rapport 11" ], "pdfs": [ "e6d1bb93dc386c1667cccef4e4f24e53b743c7b42670b1f91f7908ad51d7d5bd" ] }, { "id": "ab2e7f8403c7a6fd", "title": "Persondatorer i USA. Teldok Rapport nr 13", "body": "Innehåll: Beskriver persondatorns historia och diskuterar definitionen av vad en persondator är. Granskning av marknadsledarna, de tio största tillverkarna, samt marknadsutvecklingen. Tar upp olika aspekter av persondatorns användning, såsom program, användning i arbetslivet, särskilt på kontor och i den stora federala förvaltningsapparaten samt även hemarbete.\nRen hobbyverksamhet finns också med, liksom skolornas datoranvändning och andra utbildningsaspekter. Den framtida utvecklingen beskrivs i termer av pris; typer; periferiutrustning; nät etc. Bland ”spridda notiser” återfinns återverkningar på dataservice; könsklyftan; databrottslighet ; programmering i naturligt språk m.m.\nMetod: Litteraturarbete, konsultrapporter inte minst.\nAvsändare: Börje Söderlund, tidigare journalist vid Televerket.\nMottagare: Politiker, datordebattörer, media, alla som är intresserade av persondatorens framtida användning och marknadsutveckling.\nGrad av analys: Hederligt återgivande av källor och olikartade bilder. Fattas gör dock det konstnärliga användandet av persondatorer.\nTäckning: God; inriktningen på USA ger en viss begränsning.\nDatumstämpel: Augusti 1984.\nNyhetsvärde: Att på svenska få en samlad bild.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport13.pdf", "url": "https://www.teldok.net/persondatorer-i-usa-teldok-rapport-nr-13/", "date": "1984-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195415id_/http://www.teldok.net/page/22/", "stamp": "20150106195415", "fetch_id": 926, "tags": [ "Commodore", "Compaq", "mikrodatorer", "PC", "persondatorer", "Radio Schack", "Söderlund Börje", "Tandy", "USA" ], "categories": [ "1984", "Rapport", "Söderlund Börje" ], "reports": [ "Rapport 13" ], "pdfs": [ "1937bed360d6533b5838d3e030add94bf4143c8be0e7b9c9ddb7520cc0e39467" ] }, { "id": "4a3cbf9e5865d1a2", "title": "Telematik i Frankrike. Teldok Rapport nr 10", "body": "Innehåll: Redovisar intryck från en studieresa med TELDOK till Frankrike våren 1984. Ett drygt dussin resedeltagare ger sina intryck av videotex och elektroniska telefonkataloger, optiska kabelnät och aktiva betalkort (”smart card”), kontorsautomation och elektroniska massmedia, datateknisk folkbildning och industrisatsningar, fransk telepolitik och europeiskt elektroniksamarbete. Värdet i ögonblicksbilderna är att få fram siffror och fakta om vad som verkligen görs, till skillnad från vad som planeras, samt vilka erfarenheter som fanns.\nMetod: Intervjuer och faktamaterial från studiebesök.\nAvsändare: Ett antal initierade svenskar, som kunnat jämföra och diskutera.\nGrad av analys: Begränsat till vad gruppen fick se, men diskussionerna i gruppen ger mångfald.\nTäckning: Tid och värdarnas val av besök- och intervjuobjekt ger begränsningarna; de önskemål gruppen ställde uppfylldes dock i huvudsak. Kompletteringar via genomgång av svenska ambassaden i Paris.\nDatumstämpel: Mars 1984.\nNyhetsvärde: Förstahandskontrakt med ”verkligheten bakom rubrikerna” t.ex. vad gäller videotex, betalkort, Centre Mondial.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport10.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telematik-i-frankrike-teldok-rapport-nr-10/", "date": "1984-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195415id_/http://www.teldok.net/page/22/", "stamp": "20150106195415", "fetch_id": 926, "tags": [ "Biarritz", "fiberoptik", "Frankrike", "Minitel", "Smarta kort", "Svensk-Franska Forsk.föreningen", "Videotex" ], "categories": [ "1984", "Rapport", "Svensk-Franska Forsk.föreningen" ], "reports": [ "Rapport 10" ], "pdfs": [ "6199d2feacac64207551ed49913b6988ea3225966f326bfd82da839fda3e304a" ] }, { "id": "27f0b56cdbe3e162", "title": "Telemöten i USA – en öppenhjärtlig rapport. Teldok Rapport nr 12", "body": "Innehåll: Alla slags telemöten – datorstödda, med video, bara ljud, bildtelefon, telefaxstödda – behandlas. Rapporten är insiktsfull och kritisk och tränger igenom mycket av den ryktes- och mytbildning som uppstått kring telemöten. Några resor skall man t.ex. inte tro sig spara in, men resemönstret ändras. Audio är svårt. Decentraliserade grupper kan samarbeta mycket produktivt. Planerings- och koordineringsmöten (inom NASA) går bra på audion. Fem villkor för framgång: uppfinningsrika människor och organisationer, tids- och uppgiftspress, samt personliga intressen. Många misslyckanden beror på att man inte lärt av tidigare erfarenheter. Integrationen med midrodatorer är en viktigt trend.\nMetod: Direktkontakt med ansvarig som driver teknikmöten samt noggranna studier av dokumentation kring dessa.\nAvsändare: Dr. Robert Johansen är internationellt erkänd kommunikationsforskare.\nMottagare: Ovärderlig grund för telemöten. Samhällsplanerare, kommunikationssociologer och -psykologer.\nGrad av analys: God behärskning av ämnet, ordentlig kritisk distans.\nTäckning: Täcker USA.\nDatumstämpel: 1984.\nNyhetsvärde. Unik i sin öppenhet och personligt kritiska analys.\nUtrymme för mångtydighet: God förståelse för ”fall-specifika” faktorer, t.ex. företagskultur.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport12.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telemoten-i-usa-en-oppenhjartlig-rapport-teldok-rapport-nr-12/", "date": "1984-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195417id_/http://www.teldok.net/page/23/", "stamp": "20150106195417", "fetch_id": 927, "tags": [ "Aetna", "Boeing", "evenemangs-TV", "Forchheimer Claire", "Johansen Robert", "NASA", "telekonferenser" ], "categories": [ "1984", "Forchheimer Claire", "Johansen Robert", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 12" ], "pdfs": [ "481b7015fafb63d2b412ce514e278b5e2c3525195b6925cbecd9de5b6d9d2752" ] }, { "id": "60a8d19ed08cc4a8", "title": "ADB, telekommunikationer och juridiskt arbete. Teldok Rapport nr 3", "body": "Innehåll: En översiktlig beskrivning av teknik inom och tillämpning av ADB och telekommunikationer inleder och knyts sedan till en diskussion av möjligheter att utnyttja dessa hjälpmedel i juridiken. En enkät bland jurister ger empiriskt underlag för denna diskussion. Ett antal praktikfall beskrivs, såsom rättsdatasystemet, Metalls och LOs system, Patentverket, varumärkesarbete m.m. vid Skriptor AB, informationstjänster med rättsligt innehåll samt två juridiska företag.\nAvsändare: Peter Wahlgren är jur. kand. och arbetar vid Institutet för Rättsinformation vid Stockholms universitet, lett av professor Peter Seipel.\nMottagare: De som arbetar med rättsinformation av olika slag, men också ”kunskapsarbetare” av annan typ, t.ex. revisionsbyråer och konsulter.\nGrad av analys: Enkäten ger god överblick, även om man inte kan vänta sig att alla som svarar har insikt nog för att förutse framtida möjligheter.\nTäckning: God i Sverige, som är området för undersökningen.\nDatumstämpel: 1983.\nNyhetsvärde: Enda rapport av detta slag.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport3.pdf", "url": "https://www.teldok.net/adb-telekommunikationer-och-juridiskt-arbete-teldok-rapport-nr-3/", "date": "1983-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195417id_/http://www.teldok.net/page/23/", "stamp": "20150106195417", "fetch_id": 927, "tags": [ "ADB", "arkivering", "DATEX", "TYMNET", "Wahlgren Peter" ], "categories": [ "1983", "Rapport", "Wahlgren Peter" ], "reports": [ "Rapport 3" ], "pdfs": [ "cbcdcce75f7ae61aa8520788581c321a92ed905beb6bbafd12deb708a8dbc2ee" ] }, { "id": "15626deeb8343e4f", "title": "Datakommunikation i företag. Teldok Rapport nr 9", "body": "Innehåll: Här beskrives ett antal praktikfall (tio) med avancerade tillämpningar av datakommunikation i storföretag.\nRapporten inleds dock med en bakgrundsbeskrivning vad gäller utvecklingen mot ett informationssamhälle, olika typer av datanät (lokala, privata, publik, långdistans) samt problem med integrerade system. Avslutningsvis konstateras att området är i snabb utveckling vad gäller volym, pris, prestanda och nya idéer och möjligheter, att effekterna på organisationsnivå gäller kapital- och arbetskraftsbesparing, kundservice och kvalitet på informationen – och att effekten på marknivå hittills ej säkert kan avläsas.\nMetod: Forskning via intervjuer och litteraturstudier.\nAvsändare: Civ. ek. Tomas Pousette, inom ramen för ett projekt för Data- och elektronikkommittén.\nMottagare: Ansvariga för databehandling, telekommunikation, och företagsledning i större företag och organisationer samt företag som betjänar sådana.\nGrad av analys: Fallen valda med omsorg ur större sample; tonvikt på svenska men även några karakteristiska tillämpningar från annat håll. God teori i botten för analysen.\nTäckning: Har ej eftersträvats vad gäller antal, däremot vad gäller fenomen.\nDatumstämpel: Våren- sommaren 1983.\nNyhetsvärde: Denna typ av djup empirisk studie på detta område är ovanlig.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport9.pdf", "url": "https://www.teldok.net/datakommunikation-i-foretag-teldok-rapport-nr-9/", "date": "1983-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195417id_/http://www.teldok.net/page/23/", "stamp": "20150106195417", "fetch_id": 927, "tags": [ "ASEA", "datakommunikation", "Ericsson", "makroekonomi", "Pousette Tomas", "Sandvik", "SKF" ], "categories": [ "1983", "Pousette Tomas", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 9" ], "pdfs": [ "b23919fa0f247422ee81c78d57aa0086c2945a11b2054948d52a7a5438b8e272" ] }, { "id": "288886a99a43b1ed", "title": "Det framtida kontoret. Teldok Rapport nr 7", "body": "Innehåll: Beskriver inledningsvis olika sätt att dela in kontorsautomationens innehåll och komponenter. Återger i översättning 4 bearbetade föredrag som hölls av ledande utländska experter på kontorsautomation vid ett IVA-symposium. Innehåller 6 intervjuer med svenska sakkunniga.\nMetod: Föredrag och intervjuer.\nAvsändare: Arne Larsson (redigering och intervjuer) och Tom Lindström (inledning).\nMottagare: Intressant som inledning till ämnet kontorsautomation.\nGrad av analys: Varje del innnehåller konstruktiva reflektioner.\nTäckning: Grundkunskaper.\nDatumstämpel: IVA-symposiet arrangerades 1981, och intervjuer, redigering m.m. skedde 1982-1983. är viktiga.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport7.pdf", "url": "https://www.teldok.net/det-framtida-kontoret-teldok-rapport-nr-7/", "date": "1983-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195417id_/http://www.teldok.net/page/23/", "stamp": "20150106195417", "fetch_id": 927, "tags": [ "EIS", "ergonomi", "IVA symposium", "KOM", "Larsson Arne", "Lindström Tom", "Xerox Corp." ], "categories": [ "1983", "Larsson Arne", "Lindström Tom", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 7" ], "pdfs": [ "6ee0d724fa757d77c6661f519918f4d6d6bdebe39511802a711a39a4b511e87b" ] }, { "id": "468f520f9d1f82ab", "title": "Kontorsautomation. Teldok Rapport nr 8", "body": "Innehåll: Ett försök att ur en omfattande dokumentation av experiment med kontorsautomatisering i USA, Västeuropa och Japan dra fram ett antal viktiga trender och spännande exempel. Teleposten drivs på av snabbt kända telekostnader. Informationshantering är inte längre detsamma som ADB. Första steget tas nu via persondatorer. I Europa arbetar man på kommunikation mellan, i USA inom organisationer. Japan ligger efter på kontorsautomation, före dock på telefax.\nMetod: Journalistik summering av ”länderexperter” i form av fallstudier eller ”faktablad” kring olika projekt.\nAvsändare: Wennersten och Holmberg är välrenommerade journalister inom området, bägge som fd chefredaktörer på Datavärlden resp. Modern Administration.\nMottagare: Den som vill skaffa sig en översikt över tendenser inom (teleanknuten) kontorsautomatisering 1983.\nGrad av analys: Subjektivt urval; det spännande snarare än det signifikanta.\nTäckning: Betingat av ursprungs- materialet, som är från litet olika tidpunkter. Bra täckning i USA och Storbritannien, god i Japan, sämre på Europas fastland.\nDatumstämpel: Febr. 1983 (ursprungsdokumenten).\nNyhetsvärde: Inget eget – det är lätttillgängligheten och överblicken som är viktiga.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport8.pdf", "url": "https://www.teldok.net/kontorsautomation-teldok-rapport-nr-8/", "date": "1983-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195417id_/http://www.teldok.net/page/23/", "stamp": "20150106195417", "fetch_id": 927, "tags": [ "Holmberg Sten", "Japan", "Kontorsautomation", "telefax", "USA", "Wennersten B-G" ], "categories": [ "1983", "Holmberg Sten", "Rapport", "Wennersten B-G" ], "reports": [ "Rapport 8" ], "pdfs": [ "60413d62a9511dcb103fabd4336834edfed651e94a34fe8603aa42d354c68051" ] }, { "id": "6e1c0e8fe5918a50", "title": "Meddelanden att läsa. Datorbaserad textkommunikation. Teldok Rapport nr 4", "body": "Innehåll: Med ”datorbaserade textkommunikationssystem” avses elektronisk post (electronic mail) och ”datorstödda telekonferenser” (computer conferencing). Både FOA, med dess internationellt utnyttjade Komsystem, och Volvo, med det omtalade Memo finns med, liksom IBM (Sverige), SAS, SKF och Hässle. Mot en bakgrund av generella systemidéer beskrivs de sex systemen i detalj, liksom idéerna bakom att använda dem. Rapportens tyngdpunkt ligger dock på en redovisning av erfarenheter, både av själva införandet och ”driften” därefter, samt på en jämförande analys och en framtidsdiskussion. Frågor som t.ex. människa-maskin-kommunikation, sekretess och säkerhet tas upp.\nMetod: Chef, fackrepresentant, användare och systemansvarig har intervjuats, var jämte olika typer av material som dessa ställt till förfogande har granskats.\nAvsändare: Lillemor Adrianson är psykolog vid Göteborgs Universitet, Rune Söderström konsult i kontors-automatisering. En expertgrupp med en sociolog och en organisationskonsult har biträtt.\nMottagare: Personer i företag och organisationer som är delaktiga i eller berörs av belsut om datorstödd textkommunikation.\nGrad av analys: Stark punkt i rapporten, då olika infallsvinklar är representerade bland de intervjuade.\nTäckning: Sex representativa användare – dock inte alla.\nDatumstämpel: Maj 1983.\nNyhetsvärde: Enda svenska jämförelse av detta slag.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport4.pdf", "url": "https://www.teldok.net/meddelanden-att-lasa-datorbaserad-textkommunikation-teldok-rapport-nr-4/", "date": "1983-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195419id_/http://www.teldok.net/page/24/", "stamp": "20150106195419", "fetch_id": 928, "tags": [ "Adrianson Lillemor", "KOM", "MEMO", "QZ", "SAS", "SKF", "Söderström Rune", "Volvo" ], "categories": [ "1983", "Adrianson Lillemor", "Rapport", "Söderström Rune" ], "reports": [ "Rapport 4" ], "pdfs": [ "5f4acc20d34477f7cf08ca16bc9b67c1340add88679c0ad64c6b175a059cf944" ] }, { "id": "7087afd537db6440", "title": "Office Automation in Europe. Teldok Ref.dok. B", "body": "Innehåll: Beskriver (på engelska) ett antal mer eller mindre kända och omtalade provprojekt med kontorsautomatisering i Europa – i företag och organisationer samt även på en ”allmän” marknad (videotex). För varje projekt beskrivs företag eller organisation; kontaktperson; telefonnummer; sekretessgrad för information; försökets uppläggning t.ex. tidsplan, antal engagerade etc; utrustning; utvärdering; resultat; och framtid. Brittiska experiment dominerar bland totalt 22, nästa alla inom den offentliga sektorn. Några resultat finns knappast att rapportera ännu, konstaterar man.\nMetod: Identifiering av försök genom ett halvdussin databaser; inhämtade av skriftligt material; intervju med kontaktpersoner.\nAvsändare: Kvalificerad konsultbyrå för tillämpning av informationsteknik.\nMottagare: Den som har behov av att lokalisera experiment med kontorsautomation för att själv söka vidare information.\nGrad av analys: Försök att gradera nyhetsgrad vad gäller teknik, tillämpningar, ambitionsnivå och oberoende i utvärdering.\nTäckning: Stark brittisk slagsida, trots litteratursökning.\nDatumstämpel: Slutet av 1982.\nNyhetsvärde: Att göra denna typ av sammanställning.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentb.pdf", "url": "https://www.teldok.net/office-automation-in-europe-teldok-ref-dok-b/", "date": "1983-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195419id_/http://www.teldok.net/page/24/", "stamp": "20150106195419", "fetch_id": 928, "tags": [ "English", "EUI Informatics", "Europe", "Office Automation", "Pilot Trials" ], "categories": [ "1983", "English", "EUI Informatics", "Referensdokument" ], "reports": [ "Referensdokument B" ], "pdfs": [ "8222fbb8d9beae582b448c3973ceadf704c515b8d3f72248a2124720e5ca3991" ] }, { "id": "066ad2f584a44b4a", "title": "Office Automation in Japan. Teldok Ref.dok. C", "body": "Innehåll: Rapporten (på engelska) inleds med en lägesredovisning för företagsattityder till och synpunkter på kontorsautomation i Japan. Av 2 000 större tillfrågade företag svarade dock bara 270. En slutsats är att Japan inte kommit så långt när det gäller OA – ett undantag är dock handelshusen. Det japanska skriftspråket gör taligenkänning viktig. Utveckling och tillämpningar på detta område sammanfattas. Rapportens huvuddel är dock en serie fallstudier av kontorsautomatisering. För varje avsnitt ges data om företaget, dess kontorsteknik och erhållet resultat samt framtidsplaner.\nMetod: Postal enkät, telefonförfrågningar. Undersökarna ej ämnesexperter.\nAvsändare: Konsultföretaget Scantech med Japankontakter som specialitet.\nMottagare: Ansvarig för och berörda av kontorsautomatisering, som vill hitta kontakter i Japan att nysta vidare på.\nGrad av analys: Ingen egen.\nTäckning: Tveksam.\nDatumstämpel: Nov 1982.\nNyhetsvärde: Första Japan-översikten vad gäller OA.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentc.pdf", "url": "https://www.teldok.net/office-automation-in-japan-teldok-ref-dok-c/", "date": "1983-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195417id_/http://www.teldok.net/page/23/", "stamp": "20150106195417", "fetch_id": 927, "tags": [ "Japan", "OCR", "Office Automation", "Scantel", "Voice Recognitation" ], "categories": [ "1983", "Referensdokument", "Scantel" ], "reports": [ "Referensdokument C" ], "pdfs": [ "de6b9cf08c30717ca4089fb283624a0bc5f9f21feea55967a1eed8551d2e1b31" ] }, { "id": "99087bae1ad34ffa", "title": "The Automated Office. Teldok Rapport nr 6", "body": "Innehåll: Rapporten vill redovisa intressanta nyheter inom kontorsautomation i USA. Bl.a. beskrivs talande och lyssnande datorer, frågan om bildskärmsarbete är farligt och aspekter på telependling. Konstruktion och produktion diskuteras, trots titeln, också. Kontorsfunktionerna uppdelas i transaktioner, dokumentation, telefonering och personalkontakter. Informationslagring och databaser, informationsförmedling och nätverk, in- och utmatning tillhör det som behandlas. Huvudrapporten är på engelska och mer komplex, varför skriften inleds med återgivande av populariserande artiklar på svenska. Huvudrapporten beskriver teknik, produktivitetsutveckling, kontorsarbetet i systemtermer och fogar här in empiriska data. Rapporten är på engelska men har vissa svenska inslag, bl.a. en kort utblick i början.\nMetod: I huvudsak litteraturöversikt, insatt i ett egenutvecklat analysschema. Forskningsrön omsatta till utvecklings- resultat.\nAvsändare: Olov Östberg skrev rapporten som TCOs gästforskare i USA, med bakgrund som professor i Luleå; nu är han bl a åter i Luleå; Martin Helander är ergonomi-professor i USA, tidigare i Luleå.\nMottagare: Utredare och forskar vad gäller data- och kommunikationssystem; analytiker inom större företag och organisationer med ansvar för utveckling inom dessa områden.\nGrad av analys: En betydande skepsis till tekniken; en mindre till primärmaterialet.\nDatumstämpel: November 1983.\nNyhetsvärde: Ett försök till ”heltäckning” av kontorsfunktionerna, vilket hjälper läsaren att själv uppdatera rapporten.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport6.pdf", "url": "https://www.teldok.net/the-automated-office-teldok-rapport-nr-6/", "date": "1983-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195417id_/http://www.teldok.net/page/23/", "stamp": "20150106195417", "fetch_id": 927, "tags": [ "elektronisk post", "ergonomi", "Helander Martin", "Office Automation", "Östberg Olov", "röstbrevlåda", "röstigenkänning", "USA" ], "categories": [ "1983", "Helander Martin", "Östberg Olov", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 6" ], "pdfs": [ "58baa70c71317a30dc15d0e68000364168312fb12f1a41952bf08a28ebb92711" ] }, { "id": "880baf7b5121e06e", "title": "Videokonferenser och tillämpningar av bredbandskommunikation. Teldok Rapport nr 5", "body": "Innehåll: Även om Sverige var ”världstätast” när det gäller studios för videokonferenser (TV-konferenser), så finns störst erfarenhet i USA. Där har inte mindre än 100 organisationer granskats. Den tekniska delen av rapporten beskriver utvecklingen inom bredbandsteknik och satellitkommunikaiton. Över ett tjog företag eller nät erbjuder videoservice i Nordamerika. Därtill kommer interna nät inom branscher som hotell, banker, försäkring, utbildning, hälsovård, elektronik och data, flyg och bilar. Erfarenheter från dessa liksom från ad hoc-konferenser, redovisas, inklusive kostnads-nytto-kalkyler, allt detta kortfattat, då underlaget ännu är begränsat. En engelsk-svensk ordlista för detta specialområde samt en telefonkatalog över experter kompletterar rapporten.\nMetod: Långsiktsplanerare och experimentatorer samt debattörer vad gäller internkommunikation i organisationer, företag och nätverk, speciellt för att få tips om kontakter för att gå vidare.\nAvsändare: Kjell Samuelson, professor, Informatik med systemvetenskap, Stockholms Universitet/KTH.\nGrad av analys: Utgår från källornas bedömningar. Teknisk orientering.\nTäckning: Mycket god täckning av Nordamerika.\nDatumstämpel: September 1983.\nNyhetsvärde: Unik i sin breda bevakning av ett stort område.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport5.pdf", "url": "https://www.teldok.net/videokonferenser-och-tillampningar-av-bredbandskommunikation-teldok-rapport-nr-5/", "date": "1983-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195417id_/http://www.teldok.net/page/23/", "stamp": "20150106195417", "fetch_id": 927, "tags": [ "A&T", "Bell Labs", "bredband", "Samuelson Kjell", "satelliter", "videokonferenser" ], "categories": [ "1983", "Rapport", "Samuelson Kjell" ], "reports": [ "Rapport 5" ], "pdfs": [ "cfedba0d03907e9a209bb45c1007bf7129dfa3854958cb81547bda465aea82b3" ] }, { "id": "e0e5dc6cc44c0c19", "title": "Informationssystem på svenska kontor. Teldok Ref.dok. A", "body": "Innehåll: Riksdataförbundet har, med samma författare, gett ut en populär skrift ”En väg till möjligheternas kontor”. Den baserar sig på enkäter och fallstudier kring kontorsinformationssystem i Sverige. Resultatet av dessa enkäter och fallstudier presenteras i detalj i detta TELDOK Referensdokument. Det inleds med en översiktlig och betydande diskussion om vad kontorsarbete är och hur mycket det omfattar av svenskt arbetsliv samt hur det traditionellt ser ut. Därefter följer rapportens tyngdpunkt, redovisning av enkäter, som visar hur, med vilka effekter och attityder man tillämpar den nya tekniken. Ur resultaten har valts ett antal fallstudier för pionjärtillämpningar av bl.a. textbehandling, meddelandesystem och personlig databehandling, också de enkätbaserade. Slutsatserna omfattar såväl lönsamhet som yrkesroller, arbetsorganisation som arbetsmiljö.\nMetod: Enkäter.\nAvsändare: Lillemor Adrianson och Anders Sandberg är forskare vid Göteborgs Universitet, Rune Söderström konsult.\nMottagare: Den som vill detaljstudera attityder och erfarenheter ur ett sample tidigare utnyttjare av kontorsautomation i Norden.\nGrad av analys: En viss snedvridning genom att pionjärer och entusiaster – och huvudkontor, för sig själv enbart – hellre svarar.\nTäckning: Har ej eftersträvats.\nDatumstämpel: Början av 1982.\nNyhetsvärde: En undersökning av denna storlek är unik i Sverige.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumenta.pdf", "url": "https://www.teldok.net/informationssystem-pa-svenska-kontor-teldok-ref-dok-a/", "date": "1982-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195419id_/http://www.teldok.net/page/24/", "stamp": "20150106195419", "fetch_id": 928, "tags": [ "Adrianson Lillemor", "meddelandesystem", "ordbehandling", "Sandberg Anders", "Söderström Rune", "videokonferenser" ], "categories": [ "1982", "Adrianson Lillemor", "Referensdokument", "Sandberg Anders", "Söderström Rune" ], "reports": [ "Referensdokument A" ], "pdfs": [ "f39d2f89449711a394369287d41eb042497b2deb87946b33dc6565847eeb4041" ] }, { "id": "89a1fb157e53770b", "title": "Talteknologi. Teldok Info nr 1", "body": "Innehåll: En populär översikt av hur man elektroniskt hanterar tal, inmatning som utmatning, äkta som syntetiskt. Här finns statistik som talar om när och varför vi arbetar med tal, liksom om nya och gamla sätt att lagra och vidarebefordra tal. Röstbrevlådor är ett exempel. Taligenkännare är en annan taltillämpning. Avslutningsvis ges ett scenario från ”Röstkontoret” av 2011.\nMetod: Teknisk och tillämpsmässig översikt utan litteraturhänvisningar; journalistik.\nAvsändare: P G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare.\nMottagare: Alla som har behov av allmänbildning och grundkunskap om den nya talkommunikationsteknikens alla aspekter.\nTäckning: Heltäckande vid utvigningstidpunkten.\nDatumstämpel: November 1982.\nNyhetsvärde: Ligger i den heltäckande översikten, sammanställningen.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-info1.pdf", "url": "https://www.teldok.net/talteknologi-teldok-info-nr-1/", "date": "1982-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195419id_/http://www.teldok.net/page/24/", "stamp": "20150106195419", "fetch_id": 928, "tags": [ "Holmlöv PG", "röstbrevlådor", "syntetiskt tal", "taligenkänning" ], "categories": [ "1982", "Holmlöv PG", "Info" ], "reports": [ "Info 1" ], "pdfs": [ "a01d9bbd3347e9e840b2797e094013f17f8619308d2575f2e0b1bbba7f7f21fb" ] }, { "id": "9719c49d53cd84be", "title": "Telebild. Erfarenheter från näringslivets teledataförsök. Teldok Rapport nr 2", "body": "Innehåll: En beskrivning av vad teledata är och dess historia följs av en redovisning av Telebild-projektet våren 1981- mars 1982. Därefter gjordes en utvärdering, som också finns med. En rad marknads- och tillämpningsmöjligheter skisseras liksom en marknadsstrategi (dessa har senare fullföljts genom att Telebild blivit en permanent tjänst).\nMetod: Redovisning av utrednings-, forsknings- och analysresultat av ”en som var med”.\nAvsändare: Projektledaren för Telebild-projektet ek. dr. Göran Asplund, senare också VD i Telebild AB.\nMottagare: Informationsanvändare och informations-utgivare (”information providers”) i svenskt näringsliv men även organisationsliv. Mediafolk.\nGrad av analys: Författaren kan uppfattas som ”part i målet” men utländska erfarenheter och ett seminarium för skriftens slututformning har bidragit till balans.\nTäckning: Täcker experimentet i Sverige.\nDatumstämpel: Våren 1982, då experimentet genomförts.\nNyhetsvärde: Enda rapport från enda svenska projekt av just denna karaktär.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport2.pdf", "url": "https://www.teldok.net/telebild-erfarenheter-fran-naringslivets-teledataforsok-teldok-rapport-nr-2/", "date": "1982-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195419id_/http://www.teldok.net/page/24/", "stamp": "20150106195419", "fetch_id": 928, "tags": [ "Asplund Göran", "datakommunikation", "Datavision", "meddelandetjänster", "Minitel", "Prestel", "Telebild", "Teledata", "Viewdata" ], "categories": [ "1982", "Asplund Göran", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 2" ], "pdfs": [ "7ee72248de254789a4dd15f2286f96197f2a5b89705c144173dd13fc552fbe54" ] }, { "id": "9247442804bded76", "title": "Om kontorsautomation i USA. Teldok Rapport nr 1", "body": "Innehåll: Beskriver ett antal mer eller mindre kända och omtalade provprojekt med kontorsautomatisering i USA: i företag, organisationer, högskolor, flygvapnet. Vidare exempel på informationstjänster öppna för abonnemang, konsulteri, nyhetsbrev, seminarier. Slutligen också en lista på publikationer. För varje projekt, totalt 27, beskrivs företag, tillämpning, omfattning av experimentet, motiv för utförande, ev. förstudie, kostnader och genomförda analyser samt utvärdering. Resurserna beskrivs i termer av ”typ, specialområde, tjänster, kostnad, kommentar” publikationerna i utgivare, område, kommentarer.\nMetod: Direktkontakt med projektansvariga resp. ansvariga för tjänst eller publikation.\nAvsändare: Richard Dalton, då vid konsultföretaget Open Systems.\nMottagare: Ansvariga för och berörda av kontorsautomatisering.\nGrad av analys: Kritiska kommentarer genom Open Systems jämförande analys.\nTäckning: Basen är en litteratursökning årsskiftet 1980/81.\nDatumstämpel: Början av 1981. Här finns för varje projekt tidsangivelser så man kan själv följa upp.\nNyhetsvärde: Att ha trängt bakom rubriker och nyhetsnotiser och tagit reda på omfattning och ambitioner av projekten.\nHämta hem dokument\nhttp://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport1.pdf", "url": "https://www.teldok.net/om-kontorsautomation-i-usa-teldok-rapport-nr-1/", "date": "1981-01-01", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106195419id_/http://www.teldok.net/page/24/", "stamp": "20150106195419", "fetch_id": 928, "tags": [ "Dalton Richard", "IBM", "Laserprinter", "Office Automation", "Xerox" ], "categories": [ "1981", "Dalton Richard", "Rapport" ], "reports": [ "Rapport 1" ], "pdfs": [ "ac5bf4b06d915f691036fb428d059065d5674bd74dc829f3894e1d39f107bc12" ] }, { "id": "73b5e8a31993f24a", "title": "TELDOK gar i mal", "body": "Som framgar av titeln har vi nu, efter 26 ar, valt att satta punkt for TELDOKs verksamhet. Aven om nu aktuell rapport ”bara” har nummer 156, har det sedan starten 1980 hunnit bli sammantaget narmare trehundra skrifter vilka spanner over flera decenniers utveckling pa omradet informationsteknik och kommunikation. Som framgar av forteckningen pa sidorna 125-134 dokumenterar rapporterna en omfattande resa i tiden. En del tidiga utvecklingar har hunnit saval komma som ga (exempelvis faxen), medan andra (som mobiltelefonin) har blivit en del av nutidens vardag. Ytterligare andra koncept (som “the Wired City”) aterstar annu att till fullo forverkliga. Rapporterna dokumenterar vidare studieresor i rummet till lander som USA, Japan, Frankrike, Israel och Singapore, vilka vid aktuella tidpunkter framstod som sarskilt drivande vad galler nya tillampningar.\nAven om TELDOK nu avslutar sin utgivning av tryckta rapporter, ar avsikten att halla web-platsen (www.teldok.se) vid liv annu nagra ar. Vilket innebar att  alla  rapporter fortfarande kommer att kunna (gratis) ladda ner som pdffiler.Dar kan ocksa tryckta rapporter bestallas, sa langt lagret racker.\nVad galler den nu aktuella, och avslutande, rapporten handlar den med redaktorens (Bengt-Arne Vedin) ord i viss man ”om sig sjalv”. Vad har TELDOK gjort, samt hur och varfor? Darmed ar det inte enbart fraga om nagon nostalgitripp. TELDOKs historik ger exempel pa vagval och fallgropar, vilka ocksa andra kan finna anledning att bast mojligt undvika. Forhoppningsvis blir det darmed samtidigt en mer generell inspirationskalla for dem som langre fram kan komma vilja starta nagon liknande verksamhet, lat vara pa nagot helt annat omrade. Kanske finns ocksa nagra mer allmangiltiga framgangsrecept att tillvarata for dem som kan komma att starta nagot motsvarande ar 201X?\nInfor avslutningen finns all anledning att tacka davarande telestyrelsen(och dess ordforande Tony Hagstrom) for den tidiga och framsynta satsningen pa TELDOK. Uthalligt fullfoljd under annu ett decennium av hans eftertradare ocksa efter overgangen till Telia AB. Tack ocksa till davarande forskningsradet KFB (och dess Gd Urban Karlstrom) vad galler den framsynta satsningen pa gemensamma rapporter inom ramen for de s.k.Telematikprogrammen. Samt darmed ocksa till VINNOVA somvalde att fullfolja samverkan under ytterligare nagra ar. Det ar ocksa ett anslag fran VINNOVA som mojliggjort tryckningen av denna avslutande rapport.\nDet ar till syvende och sidst en fraga om individer (”eldsjalar”), snarare an om formell organisatorisk hemvist. Vilket ar ett skal till att vi avstatt fran att ens forsoka skriva nagot slags gemensamt manifest infor framtiden. Som framgar av forfattarpresentationen nedan har vi haft vitt skilda bakgrunder, och darmed (an i dag) ganska skilda tankar om vad som “behover” goras infor fortsattningen. Denna mangfald av skilda perspektiv, kallor och kompetenser har varit nagot av en livsnerv for TELDOK.\nI egenskap av ordforande fran start till mal har jag haft anledning att positivt uppmarksamma att denna spannvidd alls inte lagt nagra hinder i vagen for konstruktiv samverkan. Det senaste (och tyvarr sista) exemplet var Agneta Qwerins insats vad gallde att fa ett flertal intressenter att enas kring utgivningen av gemensamma rapporter vad galler IT-anvandning inom Varden, med just TELDOK som gemensam plattform. Hennes insatser uppmarksammas sarskilt av Mats Utbult samt Eva Lindencrona pa sidorna 79-83 i rapporten.\nSist, men inte minst, ett tack till Bengt-Arne Vedin som i egenskap av redaktor har svarat for att mangfalden av bidrag kommit i mal.\nTrevlig lasning onskas!\nBertil Thorngren\nOrdforande for TELDOK\nKontaktperson for hemsidan ar Bertil Thorngren som nas pa e-post via bertil @ thorngren.nu\nDen gamla hemsidan finns arkivera\nHAR.", "url": "https://www.teldok.net/om/", "date": "", "kind": "Webbpost", "date_type": "Publicerad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20150106193308id_/http://www.teldok.net/om/", "stamp": "20150106193308", "fetch_id": 884, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "9038f910496521ec", "title": "Hur IT används – IT use – i gratis rapporter från TELDOK – in free reports from TELDOK", "body": "http://www.teldok.framfab.se/\nIf you need (condensed) information in English, click here!\nVad är TELDOK???\nAktuella rapporter från TELDOK – gratis i enstaka exemplar\nRapport\n114\nSingapore – livet på den intelligenta ön\nBeställ i maj för leverans när den utkommer – eller\nladda ner\nredan nu!\nRapport\n113\nIT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige\nBeställ\n(utkom april 1997) eller\nladda ner\nRapport\n112\nDen valbara tekniken\nBeställ\n(utkom april 1997) eller\nladda ner\nVia 28E\nThe building of a World Industry—The Impact of Entrepreneurship on Swedish Mobile Telephony\n(engelsk version av\nVia TELDOK 28\n)\nBeställ\n(utkom april 1997)\nRapport\n111\nIT-visioner i verkligheten\nBeställ\n(utkom februari 1997) eller\nladda ner\nVia\n28\nSå byggdes en världsindustri – entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni\nBeställ\n(utkom februari 1997)\nDe mest beställda rapporterna...\nRapporter direkt på skärmen\nProjekt & annat från TELDOK nu\nTELDOK inbjuder till\nseminarium om IT-fakta och IT-visioner\n– The TELDOK Yearbook 97 och ”en 5–8-årsvison...”\nProjekt\ni programmet\nTelematik 2001\n– ett samarbete med\nKFB\nTELDOK ger framför allt ut rapporter,\nnumera över 160 stycken\n.\n– bl a i\nTELDOKs Sverigeprogram\nBeställ utkomna rapporter\ngratis\nSkaffa kommande rapporter automatiskt\nRapporter om att ”verka genom IT”\nLäs mer om TELDOK\nVåra vanligaste webb-sidor\nOrder your own\nfree copies\nof\nreports on IT use\nfrom TELDOK\nIT Myths\n, an exciting report always out-of-stock in its Swedish version, now in English!\n20 seconds to work\n– recent report on home-based telework\nTELDOK visar hur IT används; TELDOKs syfte är att\nbidra till dokumentation av tidig användning av teleanknutna informationssystem\n.\nTELDOK har startats, och finansieras, av\nTelia AB\n. Ordförande i den brett sammansatta\nTELDOK Redaktionskommitté\när\nBertil Thorngren\n.\nAdressen till TELDOK är:\nhttp://www.teldok.framfab.se\nteldok@fr.se\nTELDOK, Telia, Omvärldsanalys, H22:15i, S-123 86 FARSTA\nSidan senast uppdaterad 17 april 1997 av\nPG Holmlöv\n(pg_holmlov@fr.se), 08 713 6098.\nTeknisk hjälp har lämnats av\nMattias Nordgren\nm fl på\nFramtidsfabriken\ndär TELDOK disponerar sidutrymme.", "url": "https://www.teldok.framfab.se/", "date": "1997-04-19", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19970419151244id_/http://www.teldok.framfab.se:80/", "stamp": "19970419151244", "fetch_id": 1003, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Via 28", "Via 28E", "Rapport 111", "Rapport 112", "Rapport 113", "Rapport 114" ], "pdfs": [] }, { "id": "074470a889004271", "title": "Hur IT används – IT use – i gratis rapporter från TELDOK – in free reports from TELDOK", "body": "http://www.teldok.framfab.se/\nIf you need (condensed) information in English, click here!\nVad är TELDOK???\nSnart kommer The TELDOK Yearbook 1997 – bara på webben fram till sommarens slut!\nAktuella rapporter från TELDOK – gratis i enstaka exemplar\nInfo\n17\nSmarta kort – den smartaste lösningen?\nBeställ\nför leverans från juni 1997 eller\nladda ner\nRapport\n114\nSingapore – livet på den intelligenta ön\nBeställ\nför leverans för leverans från maj 1997 eller\nladda ner\nRapport\n113\nIT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige\nBeställ\n(utkom april 1997) eller\nladda ner\nRapport\n112\nDen valbara tekniken\nBeställ\n(utkom april 1997) eller\nladda ner\nVia 28E\nThe building of a World Industry—The Impact of Entrepreneurship on Swedish Mobile Telephony\n(engelsk version av\nVia TELDOK 28\n)\nBeställ\n(utkom april 1997)\nRapport\n111\nIT-visioner i verkligheten\nBeställ\n(utkom februari 1997) eller\nladda ner\nVia\n28\nSå byggdes en världsindustri – entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni\nBeställ\n(utkom februari 1997)\nDe mest beställda rapporterna...\nRapporter direkt på skärmen\nProjekt & annat från TELDOK nu\nProjekt\ni programmet\nTelematik 2001\n– ett samarbete med\nKFB\nTELDOK ger framför allt ut rapporter,\nnumera över 160 stycken\n.\n– bl a i\nTELDOKs Sverigeprogram\nBeställ utkomna rapporter\ngratis\nSkaffa kommande rapporter automatiskt\nRapporter om att ”verka genom IT”\nLäs mer om TELDOK\nVåra vanligaste webb-sidor\nOrder your own\nfree copies\nof\nreports on IT use\nfrom TELDOK\nIT Myths\n, an exciting report always out-of-stock in its Swedish version, now in English!\n20 seconds to work\n– recent report on home-based telework\nTELDOK visar hur IT används; TELDOKs syfte är att\nbidra till dokumentation av tidig användning av teleanknutna informationssystem\n.\nOrdförande i den brett sammansatta\nTELDOK Redaktionskommitté\när\nBertil Thorngren\n.\nAdressen till TELDOK är:\nhttp://www.teldok.framfab.se\nteldok@fr.se\nTELDOK, Telia, Omvärldsanalys, H22:15i, S-123 86 FARSTA\nMaterialet på TELDOKs webb-sajt är producerat på Macintosh PowerBook med hjälp av PageSpinner, BBEdit Lite, Adobe Photoshop och Adobe Acrobat Distiller. Sidorna blir läsligast med Netscape Navigator (3.0).\nDenna sida blev senast uppdaterad 27 maj 1997 av\nPG Holmlöv\n(pg_holmlov@fr.se), 08 713 6098.\nTeknisk hjälp har lämnats av\nMattias Nordgren\nm fl på\nFramtidsfabriken\ndär TELDOK disponerar sidutrymme.\nTELDOK har startats, och finansieras, av\nTelia AB\n.", "url": "https://www.teldok.framfab.se/eviga/", "date": "1998-12-03", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19981203134723id_/http://www.teldok.framfab.se:80/eviga/", "stamp": "19981203134723", "fetch_id": 1004, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Via 28", "Via 28E", "Rapport 111", "Rapport 112", "Rapport 113", "Rapport 114", "Info 17" ], "pdfs": [] }, { "id": "e9e34068872eae49", "title": "FrÃ¥gor och svar om TELDOK", "body": "FrÃ¥gor och svar om TELDOK\nVad är TELDOK?\nVad har TELDOK för syfte?\nHur fyller TELDOK sitt syfte? ­ Rapporter!\nHur fÃ¥r jag TELDOK-rapporter?\nHur uppstÃ¥r en TELDOK-rapport?\nKan jag själv skriva en rapport?\nSkriv egna frÃ¥gor till TELDOK!\nVad är TELDOK?\nTELDOK är\nstyrelsens i\nTelia AB\ninitiativ till dokumentation av tidig användning av teleanknutna informationssystem\n, hittills med tonvikt pÃ¥ användningen av informationsteknologi i arbetslivet.\nTELDOK är en virtuell organisation som främst förkroppligas i den brett sammansatta\nTELDOK Redaktionskommitté\nvilken ser till att TELDOK dokumenterar hur IT används. Det sker framför allt genom att\nTELDOK ger ut rapporter\n­ sedan den första publicerades, 1981, och fram till nu, över 150 stycken ­ som\nkan beställas gratis i enstaka exemplar\n.\nVad har TELDOK för syfte?\nTELDOK skapades av Televerkets styrelse (som den hette 1980) för att medverka till snabb och lättillgänglig dokumentation beträffande användningen av teleanknutna informationssystem. TELDOKs Ã¥rliga budget ­ under 1996 4 miljoner kronor ­ skall bidraga till:\nDokumentation vid tidigast möjliga tidpunkt av praktiska tillämpningar av teleanknutna informationssystem\nPublicering och spridning, i förekommande fall översättning, av annars svÃ¥rÃ¥tkomliga erfarenheter av teleanknutna informationssystem, samt kompletteringar avsedda att öka användningsvärdet för svenska förhÃ¥llanden och svenska läsare\nStudieresor och konferenser i direkt anknytning till arbetet med att dokumentera och sprida information beträffande praktiska tillämpningar av teleanknutna informationssystem\nTELDOK ger inte pengar till praktisk prov- eller demonstrationsverksamhet eller till renodlad forskning.\nHur fyller TELDOK sitt syfte? ­ Rapporter!\nTELDOK ordnar alltsÃ¥ studieresor och seminarier för att samla och sprida erfarenheter. TELDOK har ocksÃ¥ gett ut en videofilm och en multimediepresentation pÃ¥ disketter. TELDOK kommer att sprida dokumentation pÃ¥ dessa sidor. Men främst ger TELDOK ut rapporter i fyra olika skriftserier:\nTELDOK Rapport\nTELDOK-Info\nTELDOK Referensdokument\nVia TELDOK\nVarje publikation presenteras pÃ¥ en särskild sammanfattningssida pÃ¥ TELDOKs web. Sammanfattningarna hittar Du som länkar pÃ¥ sidan\nhttp://www.teldok.framfab.se/rapport/totutgiv.htm\n. Klicka pÃ¥ numret pÃ¥ den rapport som Du är nyfiken pÃ¥ sÃ¥ fÃ¥r Du veta mer.\nTELDOK Rapport är TELDOKs vanligaste publikation: rapporter pÃ¥ ca 100 sidor med konkreta reportage och fallbeskrivningar om hur individer och organisationer framgÃ¥ngsrikt använder ny teknik.\nTELDOK-Info är korta nyhetsblad som beskriver nya teknik- och användningsomrÃ¥den utan att zooma in pÃ¥ fallbeskrivningar.\nTELDOK Referensdokument är längre och tyngre rapporter av referenskaraktär.\nVia TELDOK är manus av intresse för TELDOKs läsare men som oftast publiceras \"via TELDOK\" ­ utan att TELDOK tagit initiativ till att det projekt startats som ger upphov till ett visst manus.\nTELDOK uppmuntrar till eftertryck för enskilt bruk, med angivande av källa. Kommersiell vidarespridning är ej tillÃ¥ten utan överenskommelse med TELDOK eller författarna.\nRapporterna trycks pÃ¥ Ã¥ldersbeständigt papper som är miljömärkt med Svanen.\nHur fÃ¥r jag TELDOK-rapporter?\nFör närvarande har över 5 000 läsare bett att fÃ¥ alla nya TELDOK Rapport och TELDOK-Info automatiskt och gratis. Du kan ställa Dig pÃ¥ TELDOKs utsändningslista genom att skriva till\nadresslista_teldok@fr.se\neller attention: Anna Karlstedt, fax\n08 32 65 24\n. Fler instruktioner hittar Du pÃ¥ sidan\nhttp://www.framfab.se/rapport/abonn.htm\n.\nEftersom det omrÃ¥de TELDOK bevakar förändras sÃ¥ fort, och mÃ¥nga gamla utgÃ¥vor har tagit slut i vÃ¥r lada, levererar vi bara titlar tryckta 1992 och senare. Du kan beställa tidigare utkomna rapporter, i alla skriftserierna, genom att skicka en egen beställning till\norder_teldok@fr.se\neller genom att fylla i beställningsblanketten pÃ¥\nhttp://www.framfab.se/rapport/brapport.htm\n(rapporter utgivna sedan 1992).\nHur uppstÃ¥r en TELDOK-rapport?\nRapporterna som TELDOK ger ut har oftast författats av konsulter, journalister eller akademiskt verksamma (forskare, lärare, studenter).\nNumera är det vanligast att\nTELDOK Redaktionskommitté\nsjälv tar initiativ till att rapportprojekt startas. Det kan ske genom att kommittén lägger ut ett uppdrag till en person (eller grupp) om att skriva en viktig rapport, eller genom att kommittén infordrar ansökningar och offertförslag inom ett större omrÃ¥de. Men det händer ocksÃ¥ att TELDOK fÃ¥r ­ och finansierar! ­ förslag om rapporter som spontant lämnas av TELDOKs läsare.\nFör närvarande pÃ¥gÃ¥r\nTELDOKs Sverigeprogram\n, en större satsning för att fÃ¥ fram rapporter som visar hur framgÃ¥ngsrika smÃ¥företag och mindre kommuner använder sig av IT.\nSverigeprogrammet inleddes genom en Call for Ideas 1993 och en Call for Papers 1994. De projekt som beviljades medel efter denna framgÃ¥ngsrika Call for Papers beräknas bli avslutade under 1996. Sju rapporter är redan utgivna och fyra projekt pÃ¥gÃ¥r. TELDOK diskuterar nu med författare och andra\nom och hur Sverigeprogrammet ska fortsättas\n.\nI samarbete med\nKFB\n­ statliga Kommunikationsforskningsberedningen ­ genomför TELDOK under perioden 1996­1998 ocksÃ¥\nprogrammet Telematik 2001\nför att fÃ¥ fram ett tiotal intressanta rapporter om IT och hushÃ¥llen; om IT och näringslivet; samt om: Informationssamhället ­ för och emot.\nEtt \"genomsnittligt\" ­ gud give att det inte blir nÃ¥gra sÃ¥dana! ­ TELDOK-projekt kostar högst 200 000 kronor (moms inte inräknad) fram till dess att projektledaren/författaren lämnar ett sÃ¥ gott som tryckfärdigt manus pÃ¥ papper och diskett till TELDOK.\nTELDOKs rapporter är (c) TELDOK och upphovsmännen (redaktör, författare, fotograf mm). TELDOK förbehÃ¥ller sig rätten att utan ytterligare ersättning sprida manus i fler omtryckningar och upplagor, och pÃ¥ andra sätt än i bokform (t ex pÃ¥ TELDOKs web-sidor).\nKan jag själv skriva en rapport?\nDet gÃ¥r bra att lämna projektidéer eller ansökningar om medel för att dokumentera tidig IT-användning. TELDOK har inga fasta ansökningstidpunkter (man kan söka pengar närsomhelst) och ambitionen är att lämna sökande besked inom 3 veckor efter det att ansökan mottagits och distribuerats inom kommittén.\nFör säkrast behandling, skicka projektidéer eller ansökningar till:\nforslag_teldok@fr.se\n.\nAnsökan skall innehÃ¥lla följande uppgifter:\nVem Du är\nVad Du vill dokumentera/rapportera (sammanfattning av det tänkta projektet)\nVem som är intresserad av den tänkta dokumentationen (mÃ¥lgrupp/er andra än TELDOKs 5 000 läsare och hur TELDOK och Du ska sprida dokumentationen till dem)\nPlanerad färdigtidpunkt\nBudget\nPreliminär disposition av den tänkta slutrapporteringen och hur denna ska presenteras (i rapportform, pÃ¥ video, i annan elektronisk form, i form av seminarier eller kombination av flera sÃ¥dana Ã¥tgärder)\nOm TELDOK Redaktionskommitté beslutar att finansiera Din projektidé utser kommittén (oftast i\nsin egen krets\n) en fadder som fungerar som projektledarens/författarens \"bollplank\". Vanligen föreslÃ¥r ocksÃ¥ kommittén förändringar av den tänkta budgeten och/eller projektets inriktning!\nFinansiering frÃ¥n TELDOK innebär inte nÃ¥gon garanti för att manus verkligen publiceras av TELDOK.\nTELDOK visar hur IT används; TELDOKs syfte är att\nbidra till dokumentation av tidig användning av teleanknutna informationssystem\n.\nTELDOK har startats, och finansieras, av\nTelia AB\n. Ordförande i den brett sammansatta\nTELDOK Redaktionskommitté\när\nBertil Thorngren\n.\nAdressen till TELDOK är:\nhttp://www.teldok.framfab.se/\nteldok@fr.se\nTELDOK, Telia, Omvärld, H22:15, S-123 86 FARSTA\nSidan\n\nsenast uppdaterad 15 juli 1996 av\nPG Holmlöv\n(pg_holmlov@fr.se), 070 623 6098.", "url": "https://www.teldok.framfab.se/eviga/faq.htm", "date": "1997-04-19", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19970419151440id_/http://www.teldok.framfab.se:80/eviga/faq.htm", "stamp": "19970419151440", "fetch_id": 1006, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "761cbeb42521928d", "title": "TELDOK Redaktionskommitté", "body": "TELDOK Redaktionskommitté\nThe TELDOK Editorial Board\nBertil Thorngren\n(ordförande/chairperson)\nTelia\n08 713 6090\nbertil_thorngren@fr.se\nbertil.s.thorngren@telia.se\nPG Holmlöv\n(sekreterare/secretary)\nTelia\n08 713 60 98\npg_holmlov@fr.se\npg.x.holmlov@telia.se\nGöran Axelsson\nStatskontoret\nSwedish Agency for Administrative Development\n08 454 46 90\ngoranaxelsson@compuserve.com\nJoachim Benno\nKFB (Kommunikations-\nforskningsberedningen)\nSwedish Transport and Communications Board\n08 459 17 33\njoachim.benno@kfb.se\nHans Iwan Bratt\nSITO (Svenska IT-företagens Organisation)\n08 753 31 80\nhans.iwan.bratt@sito.se\nBirgitta Frejhagen\nInfoKomp AB\n08 725 87 00\nbirgitta.frejhagen@infokomp.se\nAnna Karlstedt\nIMIT (Institute for Management of Innovation and Technology)\n08 736 94 71\nanna.karlstedt@imit.se\nEva Lindencrona\nSISU (Svenska Institutet för Systemutveckling)\nSwedish Institute for Systems Development\n08 752 16 36\neva@sisu.se\nPeter Magnusson\nStatstjänstemannaförbundet\nSwedish Union of Civil Servants\n08 790 51 53\npeterm@woody.stmf.se\nLennart Ohlsson\nFöretagarna (Företagarnas Riksorganisation)\nSwedish Federation of Private Enterprises\n08 610 18 07\nlo@fr.se\nAgneta Qwerin\nRSV DataService\nSwedish Internal Revenue Services\n08 764 83 78\nagneta_qwerin@fr.se\nHasse Samuelsson\nSvensk Industriförening\n08 440 11 70\nhasse.samuelsson@sinf.se\nHerbert Söderström\nTilia Cadata\n0650 800 59\nherbert@soderstrom.pp.se\nBengt-Arne Vedin\nMetamatic AB\n08 661 28 18\n100546.2766@compuserve.com\nTELDOK visar hur IT används; TELDOKs syfte är att\nbidra till dokumentation av tidig användning av teleanknutna informationssystem\n.\nTELDOK har startats, och finansieras, av\nTelia AB\n. Ordförande i den brett sammansatta\nTELDOK Redaktionskommitté\när\nBertil Thorngren\n.\nAdressen till TELDOK är:\nhttp://www.teldok.framfab.se/\nteldok@fr.se\nTELDOK, Telia, Omvärld, H22:15, S-123 86 FARSTA\nSidan senast uppdaterad 11 mars 1997 av\nPG Holmlöv\n(pg_holmlov@fr.se), 070 623 6098.", "url": "https://www.teldok.framfab.se/eviga/redkomm.htm", "date": "1997-04-19", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19970419152433id_/http://www.teldok.framfab.se:80/eviga/redkomm.htm", "stamp": "19970419152433", "fetch_id": 1007, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "4486fb39a7de0fd4", "title": "Skriv till TELDOK", "body": "Skriv till TELDOK!\nSaknar Du viktig information pÃ¥ TELDOKs web-sidor?\nGör sÃ¥ här:\nSkriv till\nteldok@fr.se\neller\n100070.1724@compuserve.com\n(PG Holmlöv).\nFörutom att skicka svar med e-post publicerar vi redigerade frÃ¥gor och svar pÃ¥ web-sidan med\nFrÃ¥gor och svar om TELDOK\n(http://www.teldok.framfab.se/eviga/faq.htm).\nTELDOK visar hur IT används; TELDOKs syfte är att\nbidra till dokumentation av tidig användning av teleanknutna informationssystem\n.\nTELDOK har startats, och finansieras, av\nTelia AB\n. Ordförande i den brett sammansatta\nTELDOK Redaktionskommitté\när\nBertil Thorngren\n.\nAdressen till TELDOK är:\nhttp://www.teldok.framfab.se/\nteldok@fr.se\nTELDOK, Telia, Omvärld, H22:15, S-123 86 FARSTA\nSidan senast uppdaterad 22.57 9 juni 1996 av\nPG Holmlöv\n(pg_holmlov@fr.se), 070 623 6098.", "url": "https://www.teldok.framfab.se/eviga/skrivtt.htm", "date": "1997-04-19", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19970419154438id_/http://www.teldok.framfab.se:80/eviga/skrivtt.htm", "stamp": "19970419154438", "fetch_id": 1008, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "9aba2cca0436112d", "title": "TELDOK-temata: Erfarenheter av tidig IT-användning", "body": "-->\nteldok.org\nGratis rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nWebben ändrar marknaden\nWebben innebär\nfundamentalt ändrade förutsättningar\nför företag att marknadsföra, sälja och distribuera sina tjänster och produkter. Det skriver Weje Sandén, ekonomijournalist sedan 20 år, numera på Veckans Affärer där han bevakar IT-utvecklingen, i den alldeles nya\nNätet som marknadsplats – de svenska pionjärerna\n(\nTELDOK Rapport 123\nsom utkom 8 december 1998).\nGeografin minskar i betydelse\nTidsfaktorn förändras\nInteraktiviteten ökar\nTransaktionskostnaderna sjunker\nProduktiviteten förbättras\nVärdekedjan kortas och ändras\nRapporten innehåller ingående beskrivningar av och intervjuer med ”de svenska pionjärer inom bl a bank, aktiehandel, bok- och bilhandel” som genom att de skapat webb-sajter för försäljning och kundkontakt fått tillgång till en helt ny och större marknad.\nVem handlar vad på webben?\nShoppare och företagare på Internet intervjuas i Rapport 120:\nCybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän\n.\nRapport 124:\nVälfärd via nätet? Hushållen och Internet – om näthandel och elektroniska civila nätverk\ndiskuterar bl a om hushållens roll kan stärkas genom det ökande utbudet på Internet.\nSvenska pionjärer, som var tidigt ute med webb-sajter som erbjuder marknadsplatser (aktiehandel, bankaffärer m m) porträtteras ingående i Rapport 123:\nNätet som marknadsplats – de svenska pionjärerna\n.\nFöretagens affärskommunikation via webben beskrivs i Rapport 121:\nElektronisk handel: Status och trender\n.\nAllmänhetens tillgång till och användning av webben dokumenteras i Rapport 115:\nInternetanvändningen i Sveriges befolkning\n.\nDe anställda och företagen som sysslar med att skapa webb-sajter har kartlagts i Via TELDOK 34:\nNya medier. Rapporten om multimedie- och Internetföretagen i\nSverige\nsom kan läsas\nhär\noch beställas\nhär\n.\nHar boken någon framtid i IT-samhället?\nTELDOKs\nrapporter\nhandlar\nju om IT-samhället!\nRapport 122:\nEn bok i sänder. Print on Demand\ndiskuterar hur böcker kan spridas i mycket små upplagor med ny teknik. Rapport 122 kan\nläsas direkt på skärmen\n. Boken är digitaliserad och styck-tryckt med hjälp av\nBooks-on-Demand\ni Klintehamn.\nBöcker kan med fördel beställas via webben. Läs mer i Rapport 120:\nCybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän\n– ett utdrag finns\nhär\n.\nWill you read books in 2003?\nIt has been predicted that we will all cease reading books in ten years, and the leading-edge users who read this in just five years. Better monitors and quicker access will make reading off the screen quite pleasant.\nBut technology can also support the printing and distribution of books geared at smaller audiences, issued in limited editions, or running out of print.\nMaja-Brita Mossberg uncovers how in\nOne book at a time. Print on Demand\n, the recent TELDOK Report 122E that can be downloaded\nhere\n.\n(A Swedish-language version... kan\nläsas här\n,\nbeställas här\n!)\nDOWNLOAD\n!\nORDER\nOr\nread more\n...\nVården, skolan, omsorgen\n... och IT\nTELDOK har dokumenterat hur IT används för att förbättra\nskola...\nRapport 126\nIT i skolan – vision och verklighet\n(utkommer 28 december)\nRapport 125\nIT och framtidens lärande\nRapport 108\nIT – några skolexempel från Mittnorrland\nRapport 103\nLär vid din läst\nRapport 100\nIT i skolan\n... vård och omsorg\nRapport 119\nVårdkedjan och informationstekniken\nRapport 102\nOmsorg med IT på äldre da'r\nRapport 85\nVård och råd på tråd\nPolitikerna vill prata i Din PC\nInför och under valrörelsen 1998 var många politiker flitiga användare av ”streaming video”, rörliga bilder som sprids via Internet.\nFlitigast var förra skolministern Ylva Johansson, som sände sina budskap via webben till Sveriges skolor. Även\nhennes parti\n, (s) och\nmoderaterna\när användare.\nDet säger Riksdagens videoentusiast\nGunnar Steiner\ni en kommande TELDOK-rapport om hur parlamentarikerna använder ny teknik. Rapporten skrivs fortfarande av\nGull-May Holst\n–\nläs mer här!\nOavsett var man bor i Sverige\nkan man följa politikens centrum, Riksdagshuset i Stockholm, till priset av ett\nlokalsamtal – bara man har Internet och\nkan ta emot strömmande video\n.\nHur blir småföretag stora tillsammans?\nItalien har minst lika många hinder före småföretagare som Sverige – ändå har de italienska småföretagen i norra Italien, i bransch efter bransch, mellan 60% och 85% av världsmarknaden.\nHur går det till?\nTELDOK besökte företag, organisationer, myndigheter och forskare i norra Italien för att dokumentera samarbete-och-konkurrens samt framkantig IT-användning i några ”industriella distrikt”.\nItalienska företag kan ses föregångare i det nya IT-samhället genom att de agerar som sillstim med social kompetens. – Eller är historierna om nätverk för bra för att vara sanna?\nLäs mer\nom\nstudieresan\n(som ännu inte är färdigrapporterad)! – Det framgår också hur IT används för att skapa dialog mellan medborgare och ”vänliga” myndigheter.\nSidan ändrades senast 21 december 1998 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.framfab.se/eviga/teldtema.html", "date": "1999-10-06", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19991006183424id_/http://www.teldok.framfab.se:80/eviga/teldtema.html", "stamp": "19991006183424", "fetch_id": 1009, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 85", "Rapport 100", "Rapport 102", "Rapport 103", "Rapport 108", "Rapport 115", "Rapport 119", "Rapport 120", "Rapport 121", "Rapport 122", "Rapport 122E", "Rapport 123", "Rapport 124", "Rapport 125", "Rapport 126" ], "pdfs": [] }, { "id": "d90118e4a96514d3", "title": "Hur IT används – IT use – i gratis rapporter från TELDOK – in free reports from TELDOK", "body": "http://www.teldok.framfab.se/\nIf you need (condensed) information in English, click here!\nVad är TELDOK???\nSnart kommer The TELDOK Yearbook 1997 – bara på webben fram till sommarens slut!\nAktuella rapporter från TELDOK – gratis i enstaka exemplar\nInfo\n17\nSmarta kort – den smartaste lösningen?\nBeställ\nför leverans från juni 1997 eller\nladda ner\nRapport\n114\nSingapore – livet på den intelligenta ön\nBeställ\nför leverans för leverans från maj 1997 eller\nladda ner\nRapport\n113\nIT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige\nBeställ\n(utkom april 1997) eller\nladda ner\nRapport\n112\nDen valbara tekniken\nBeställ\n(utkom april 1997) eller\nladda ner\nVia 28E\nThe building of a World Industry—The Impact of Entrepreneurship on Swedish Mobile Telephony\n(engelsk version av\nVia TELDOK 28\n)\nBeställ\n(utkom april 1997)\nRapport\n111\nIT-visioner i verkligheten\nBeställ\n(utkom februari 1997) eller\nladda ner\nVia\n28\nSå byggdes en världsindustri – entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni\nBeställ\n(utkom februari 1997)\nDe mest beställda rapporterna...\nRapporter direkt på skärmen\nProjekt & annat från TELDOK nu\nProjekt\ni programmet\nTelematik 2001\n– ett samarbete med\nKFB\nTELDOK ger framför allt ut rapporter,\nnumera över 160 stycken\n.\n– bl a i\nTELDOKs Sverigeprogram\nBeställ utkomna rapporter\ngratis\nSkaffa kommande rapporter automatiskt\nRapporter om att ”verka genom IT”\nLäs mer om TELDOK\nVåra vanligaste webb-sidor\nOrder your own\nfree copies\nof\nreports on IT use\nfrom TELDOK\nIT Myths\n, an exciting report always out-of-stock in its Swedish version, now in English!\n20 seconds to work\n– recent report on home-based telework\nTELDOK visar hur IT används; TELDOKs syfte är att\nbidra till dokumentation av tidig användning av teleanknutna informationssystem\n.\nOrdförande i den brett sammansatta\nTELDOK Redaktionskommitté\när\nBertil Thorngren\n.\nAdressen till TELDOK är:\nhttp://www.teldok.framfab.se\nteldok@fr.se\nTELDOK, Telia, Omvärldsanalys, H22:15i, S-123 86 FARSTA\nMaterialet på TELDOKs webb-sajt är producerat på Macintosh PowerBook med hjälp av PageSpinner, BBEdit Lite, Adobe Photoshop och Adobe Acrobat Distiller. Sidorna blir läsligast med Netscape Navigator (3.0).\nDenna sida blev senast uppdaterad 27 maj 1997 av\nPG Holmlöv\n(pg_holmlov@fr.se), 08 713 6098.\nTeknisk hjälp har lämnats av\nMattias Nordgren\nm fl på\nFramtidsfabriken\ndär TELDOK disponerar sidutrymme.\nTELDOK har startats, och finansieras, av\nTelia AB\n.", "url": "https://www.teldok.framfab.se/index.html", "date": "1997-04-19", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19970419154712id_/http://www.teldok.framfab.se:80/index.html", "stamp": "19970419154712", "fetch_id": 1011, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Via 28", "Via 28E", "Rapport 111", "Rapport 112", "Rapport 113", "Rapport 114", "Info 17" ], "pdfs": [] }, { "id": "87ab0cb74a78355c", "title": "TELDOK-rapporter, gratis, om erfarenheter av IT-användning", "body": "Free reports in\nEnglish\nAllt\nom TELDOKs\ngratisrapporter\nLäs 33 rapporter\npå skärmen\nBeställ\ngratis (sep fönster!)\nRapporternas\n10 i topp\nVad är\nTELDOK?\nInnovationer & Internet\nTelematik 2001 & 2004\nLäs\nIT-Sverige!\nIT-Sverige. En vision från Dataföreningen\n(har beställts av jubilerande\nDataföreningen\noch TELDOK) kan läsas\nhär\n. (Läs\nmer\neller\nbeställ\n!)\nWhat’s cooking in the Holy Land?\nTELDOK has scheduled\na study tour to Israel\nfor early January 2000.\nTELDOKs Årsbok nu\nhär\n!\nTELDOKs Årsbok 2000 är (liksom tidigare Årsböcker) ”\nden mest kompletta faktasamlingen om telekom och IT i Sverige\n”.\nTELDOKs Årsbok 2000 kan läsas med start från\ninnehållsförteckningen\n. Årsboken (\nTELDOK Rapport 130\n) kommer att vara färdigtryckt ca 26 november.\nSök hela TELDOKs sajt\nmed\nSearchbutton.com\n(357 sidor indexerade 22 november 1999)   ... eller med\nEvreka\nSök t ex efter\ndistansarbet*\neller efter\n\"20 sekunder\"\n(\nmed\ncitationstecken!) eller efter\narbetsliv AND samhälle\n– ja, välj själv, men det var syntaxen...\nOm Du t ex skriver\narbetsliv och samhälle\n(\nutan\ncitationstecken!) hittar Evreka och Searchbutton\nalla\nsidor där ordet\noch\nfinns med, vilket oftast inte är vad Du vill.\nTELDOK ger ut gratis rapporter som dokumenterar erfarenheter av IT-användning\nbesök sedan 2 november 1998 [70 besök per dag hösten 1999]\nSidan ändrades senast 26 november 1999 (dessförinnan 16 november 1999) av\nPG Holmlöv\n(pg@stones.com), 08 713 5129 (\n070 323 5129\n), , fax\n+46 70 612 5129\n.\nSenast àjour-fört innehåll gäller\nTELDOKs Årsbok 2000\n;\nIT-Sverige\n;\nen studieresa\ntill Israel; samt sidorna om\ninnovationer och Internet\n.\nDe 5 senaste rapporterna\nRapport 131\n: IT-Sverige – en vision...\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n130\n: TELDOKs Årsbok 2000\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\nVia 36:\nFlexibla organisationslösningar – flexibla arbetsformer & kontor\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n35:\nDyslexi – ett handikapp i informationssamhället\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\nReferensdokument M:\nLäs om. TELDOKs utgivning 1994–1999\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n... eller\nbeställ\n.\nDe 5 mest beställda rapporterna\nRapport 123:\nNätet som marknadsplats. De svenska pionjärerna\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n125:\nIT och framtidens lärande\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n124:\nVälfärd via nätet. Hushållen och Internet...\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n120:\nCybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n126:\nIT i skolan – vision och verklighet\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n...\nläs mer\n.\nKontakta TELDOK?\nBeställ\nrapporter på\nvår blankett\n, på\ntelefon\n020 23 00 11 eller på\nfax\n0650 800 58\n.\nDe\nfem första\nTELDOK-rapporter Du beställer per gång är fortfarande\ngratis\n, och det är ännu så länge lika gratis att\nautomatiskt\nfå alla nyutkomna TELDOK Rapport och TELDOK-Info).\nOrdförande i den brett sammansatta\nTELDOK Redaktionskommitté\när\nBertil Thorngren\n, sekreterare\nPG Holmlöv\n.", "url": "https://www.teldok.framfab.se/index2.html", "date": "1999-11-27", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19991127120443id_/http://www.teldok.framfab.se:80/index2.html", "stamp": "19991127120443", "fetch_id": 1012, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 123", "Referensdokument M", "Via 36", "Rapport 130", "Rapport 131" ], "pdfs": [] }, { "id": "11caa39026d25010", "title": "TELDOK-rapporter, gratis, om erfarenheter av IT-användning", "body": "TELDOK ger ut gratis rapporter som dokumenterar erfarenheter av IT-användning\nGratis rapporter\nBeställ här\n(utan JavaScript)\neller ring 020 2300111\nLäs pÃ¥ skärmen\nLäs mer om...\nInteraktivt i riksdagen\nDe italienska industridistrikten\nThe Net as a marketplace...!\nNu har den kommit ur trycket, uppskriften av ett rundabordssamtal mellan unga webb-veteraner och IT-vetare, som iscensatts av Lennart Lennerlöf, entusiastisk professor emeritus.\nLäs Rapport 129: IT inför framtiden – ett rundabordssamtal med unga perspektiv\npÃ¥ skärmen\n!\nEller beställ!\nLäs mer\nom...\nDyslexi – ett handikapp i informationssamhället\n(\nVia TELDOK 35\n)\nIn English\nFjärrkontroll\nTELDOK?!?\nMejla oss\nSök hela sajten!\n(utan JavaScript)\nTELDOK@Zedir.se\nbesök sedan 2 november [55 besök per dag under 1999]\nSidan ändrades senast 4 maj 1999 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129\nTELDOK finansieras av Telia", "url": "https://www.teldok.org/", "date": "1999-05-08", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19990508162403id_/http://www.teldok.org:80/", "stamp": "19990508162403", "fetch_id": 1013, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 129" ], "pdfs": [] }, { "id": "f1f357b5ef9bdc1f", "title": "Frågor och svar om TELDOK", "body": "-->\nteldok.org\nGratis rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nfrågor & svar om TELDOK\nVad är TELDOK?\nVad har TELDOK för syfte?\nHur fyller TELDOK sitt syfte? – Rapporter!\nHur får jag TELDOK-rapporter?\nHur uppstår en TELDOK-rapport?\nKan jag själv skriva en rapport?\nHur sköts TELDOKs webb?\nHur kontaktar jag TELDOK?\nSkaffa nyheter från TELDOK i mejlen!\nSkriv egna frågor till TELDOK!\nVill Du spara den här sidan på Din bärbara Palm-dator?\nKlicka här\nså sparas hela sidan som en PRC-fil som Du kan föra över till Din Palm när Du HotSyncar och läsa med en DOC-läsare.\nVad är TELDOK?\nTELDOK är styrelsens i\nTelia AB\n”initiativ till dokumentation av tidig användning av teleanknutna informationssystem”, hittills med tonvikt på användningen av informationsteknologi i arbetslivet.\nTELDOK är en virtuell organisation som främst förkroppligas i den brett sammansatta\nTELDOK Redaktionskommitté\nvilken ser till att TELDOK dokumenterar hur IT används. Det sker framför allt genom att\nTELDOK ger ut rapporter\n– sedan den första publicerades, 1981, och fram till nu, ca 200 stycken – varav de senaste ca 80\nkan beställas gratis i enstaka exemplar\n.\nVad har TELDOK för syfte?\nTELDOK skapades av Televerkets styrelse (som den hette tidigare) för att medverka till snabb och lättillgänglig dokumentation beträffande användningen av teleanknutna informationssystem. TELDOKs årliga budget – under 1999 5 miljoner kronor – skall bidraga till:\nDokumentation vid tidigast möjliga tidpunkt av praktiska tillämpningar av teleanknutna informationssystem\nPublicering och spridning, i förekommande fall översättning, av annars svåråtkomliga erfarenheter av teleanknutna informationssystem, samt kompletteringar avsedda att öka användningsvärdet för svenska förhållanden och svenska läsare\nStudieresor och konferenser i direkt anknytning till arbetet med att dokumentera och sprida information beträffande praktiska tillämpningar av teleanknutna informationssystem\nTELDOK ger\ninte\nmedel till praktisk\nprov- eller demonstrationsverksamhet\neller till renodlad\nforskning\n.\nHur fyller TELDOK sitt syfte? – Rapporter!\nTELDOK ordnar alltså studieresor och seminarier för att samla och sprida erfarenheter. TELDOK har också bl a gett ut en videofilm och en multimediepresentation på disketter. TELDOK kommer att sprida dokumentation på denna sajt.\nMen främst ger TELDOK ut rapporter i fyra olika skriftserier:\nTELDOK Rapport\nTELDOK-Info\nTELDOK Referensdokument\nVia TELDOK\nVarje publikation presenteras på en särskild sammanfattningssida på TELDOKs webb. Sammanfattningarna hittar Du som länkar på sidan\nhttp://www.teldok.framfab.se/rapport/totutgiv.htm\n. Klicka på numret på den rapport som Du är nyfiken på så får Du veta mer.\nTELDOK Rapport är TELDOKs vanligaste publikation: rapporter på ca 100 sidor med konkreta reportage och fallbeskrivningar om hur individer och organisationer framgångsrikt använder ny teknik.\nTELDOK-Info är korta nyhetsblad som beskriver nya teknik- och användningsområden utan att zooma in på fallbeskrivningar.\nTELDOK Referensdokument är längre och tyngre rapporter av referenskaraktär.\nVia TELDOK är manus av intresse för TELDOKs läsare men som oftast publiceras ”via TELDOK” – utan att TELDOK tagit initiativ till att det projekt startats som ger upphov till ett visst manus.\nTELDOK uppmuntrar till eftertryck för enskilt bruk, med angivande av källa. Kommersiell vidarespridning är ej tillåten utan överenskommelse med TELDOK eller författarna.\nRapporterna trycks på åldersbeständigt papper som är miljömärkt med Svanen.\nHur får jag TELDOK-rapporter?\nFör närvarande har ca 5 000 läsare bett att få alla nya TELDOK Rapport och TELDOK-Info automatiskt och gratis. Du kan ställa Dig på TELDOKs utsändningslista genom att skriva till\npg.holmlov@ett.se\neller attention: Anna Karlstedt, fax\n08 32 65 24\n. Fler instruktioner hittar Du på sidan\nhttp://www.framfab.se/rapport/abonn.htm\n.\nEftersom det område TELDOK bevakar förändras så fort, och många gamla utgåvor har tagit slut i vår lada, levererar vi bara titlar tryckta 1994 och senare. Du kan beställa rapporter, i alla skriftserierna, genom att skicka en egen beställning till\npg.x.holmlov@telia.se\neller genom att fylla i beställningsblanketten på\nhttp://www.framfab.se/rapport/brapport.htm\n(rapporter utgivna sedan 1994). Du kan också ringa 020 23 00 11 för att beställa enskilda rapporter i enstaka ex.\nHur uppstår en TELDOK-rapport?\nRapporterna som TELDOK ger ut har oftast författats av konsulter, journalister eller akademiskt verksamma (forskare, lärare, studenter).\nNumera är det vanligast att\nTELDOK Redaktionskommitté\nsjälv tar initiativ till att rapportprojekt startas. Det kan ske genom att kommittén lägger ut ett uppdrag till en person (eller grupp) om att skriva en viktig rapport, eller genom att kommittén infordrar ansökningar och offertförslag inom ett större område. Men det händer också att TELDOK får – och finansierar! – förslag om rapporter som spontant lämnas av TELDOKs läsare.\nI samarbete med\nKFB\n– statliga Kommunikationsforskningsberedningen – genomför TELDOK under perioden 1996–1999 också\nprogrammet Telematik 2001\nför att få fram ett tiotal intressanta rapporter om telematik i hushållen; om telematik och näringslivet; samt om: Informationssamhället – för och emot. Från 1999 och ett par år framåt genomför TELDOK och KFB fortsättningen, programmet\nTelematik 2004\n, med delvis\nsamma syften\nmen avsett att behandla delvis annorlunda\nämnesområden\n.\nEtt ”genomsnittligt” – gud give att det inte blir några sådana! – TELDOK-projekt kostar högst 200 000 kronor (moms inte inräknad) fram till dess att projektledaren/författaren lämnar ett så gott som tryckfärdigt manus på papper och diskett till TELDOK.\nTELDOKs rapporter är (c) TELDOK och upphovsmännen (redaktör, författare, fotograf mm). TELDOK förbehåller sig rätten att utan ytterligare ersättning sprida manus i fler omtryckningar och upplagor, och på andra sätt än i bokform (t ex på TELDOKs webb-sidor).\nKan jag själv skriva en rapport?\nDet är möjligt att lämna projektidéer eller ansökningar om medel för att dokumentera tidig IT-användning. TELDOK har inga fasta ansökningstidpunkter (man kan söka pengar närsomhelst) och ambitionen är att lämna sökande besked inom 3 veckor efter det att ansökan mottagits och distribuerats inom kommittén.\nFör säkrast behandling, skicka projektidéer eller ansökningar till:\nteldok@ett.se\n.\nAnsökan skall innehålla följande uppgifter:\nVem Du är\nVad Du vill dokumentera/rapportera (sammanfattning av det tänkta projektet)\nVem som är intresserad av den tänkta dokumentationen (målgrupp/er andra än TELDOKs 5 000 läsare och hur TELDOK och Du ska sprida dokumentationen till dem)\nPlanerad färdigtidpunkt\nBudget\nPreliminär disposition av den tänkta slutrapporteringen och hur denna ska presenteras (i rapportform, på video, i annan elektronisk form, i form av seminarier eller kombination av flera sådana åtgärder)\nOm TELDOK Redaktionskommitté beslutar att finansiera Din projektidé utser kommittén en fadder som fungerar som projektledarens/författarens ”bollplank”. Vanligen föreslår också kommittén förändringar av den tänkta budgeten och/eller projektets inriktning!\nFinansiering från TELDOK innebär inte någon garanti för att manus verkligen publiceras av TELDOK. Å andra sidan har TELDOK publicerat manus som inte framställts för TELDOK eller med TELDOK-finansiering.\nHur sköts TELDOKs webb?\nTELDOKs webb-sajt underhålls av\nPG Holmlöv\n, sekreterare i TELDOK Redaktionskommitté och anställd vid Telia Research AB, Affärsanalysgruppen, D241, Vitsandsgatan 9, 123 86 Farsta, telefon 08 713 5129, FAX 08 713 5125. Webben är delvis skapad och underhållen med hjälp av Mattias Nordgren m fl på prisbelönade\nFramtidsfabriken\ni Lund och Stockholm.\nWebb-sidorna framställs på en Macintosh PowerBook G3 (266) med hjälp av\nPageSpinner\nfrån Optima System i Södertälje (för att framställa HTML-sidor), textbehandlaren BBEdit Lite, Adobe Acrobat Distiller och Exchange (för att framställa PDF-filer), Adobe Photoshop och ImageReady samt andra program.\nWebb-sidorna provkörs med Netscape Communicator 4.6, Internet Explorer 4.5 och iCab 1.7 för Macintosh (uppringt och i LAN) samt med Netscape Communicator 4.0 och Internet Explorer 4.0 för Windows NT (i LAN). Det har hänt att en del sidor och filer\nändå\nvarit oläsliga, omöjliga att ladda ner eller misslyckade på något annat fundamentalt sätt –\nanmäl\nvänligen ofördröjligen detta direkt till\nPG Holmlöv\n(alternativ adress\npg.holmlov@ett.se\n) eller till hela TELDOK Redaktionskommitté på adress\nteldok@ett.se\n!\nHur kontaktar jag TELDOK?\nTELDOK\nkan kontaktas genom\nPG Holmlöv\n, som bland annat sköter webb-sajten och är sekreterare i\nTELDOK Redaktionskommitté\n, eller\nAnna Karlstedt\n, som är adjungerad till Redaktionskommittén och bland annat arbetar med TELDOK-”events” och sköter TELDOKs adressregister.\nRapporter\nfrån TELDOK kan bland annat beställas (gratis i enstaka ex!) från\ndenna webb-sajt\n, på telefon\n020 23 00 11\neller\n0650 801 02\n, eller på\nfax 0650 800 58\n. Du kan beställa kommande rapporter automatiskt och fortlöpande på\ndenna webb-sajt\neller genom att mejla\nAnna Karlstedt\n.\nDu kan få fortlöpande ”announcements” från TELDOK till Din mejl-box om Du börjar fylla i en blankett från ListBot\nlängst ner på dennna sida\n.\nFakturor\ntill TELDOK måste förses med följande referens (ny sedan 1999!)\nRef: TELDOK\n17800100\nPG Holmlöv\noch skall skickas till:\nTelia Research AB\nEkonomi (Att: Jenny Ridderstråle) D7\nVitsandsgatan 9\n123 86 Farsta\nPrenumerera på TELDOKs ”announcements”!\nSkriv in Din mejl-adress och tryck på Join List-knappen så får Du besked om hur Du automatiskt kan få förhandsinformation från TELDOK i Din e-postlåda ett par gånger i månaden.\nPowered by ListBot\nSidan ändrades senast 29 september 1999 av\nPG Holmlöv\n(pg.x.holmlov@telia.se), 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/eviga/faq.htm", "date": "1999-11-16", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19991116065526id_/http://www.teldok.org:80/eviga/faq.htm", "stamp": "19991116065526", "fetch_id": 1014, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "fd216ff709df19c5", "title": "TELDOK Redaktionskommitté (The TELDOK Editorial Board)", "body": "-->\nteldok.org\nGratis rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nTELDOK Redaktionskommitté\nThe TELDOK Editorial Board\nBertil Thorngren\n(ordförande/chairperson)\nTelia Business Innovation AB\nCIC (Center for Information and Communications Research)\nHttp://\nwww.hhs.se/cic\nTelefon\n070 623 6090\nE-post\ndbt@hhs.se\nPG Holmlöv\n(sekreterare/secretary)\nTelia Research AB\nCIC (Center for Information and Communications Research)\nHttp://\nwww.hhs.se/cic\nTelefon\n08 713 5129, 070 323 5129\nE-post\npg.x.holmlov@telia.se\nGöran Axelsson\nStatskontoret\nSwedish Agency for Administrative Development\nHttp://\nwww.statskontoret.se\nTelefon\n08 454 4690\nE-post\nGoranAxelsson@compuserve.com\nJoachim Benno\nTelenor\nTelefon\n+47 958 91 582\nE-post\njoachim.benno@telenor.com\nHans Iwan Bratt\nITfacts\nHttp://\nwww.itfacts.se\nTelefon\n08 753 1851\nE-post\nhans.iwan.bratt@itfacts.se\nBirgitta Frejhagen\nInfoKomp AB\nHttp://\nwww.infokomp.se\nTelefon\n08 725 8701\nE-post\nbirgitta.frejhagen@infokomp.se\nJohan Jörgensen\nResult Ventures\nHttp://\nwww.resultventures.com\nTelefon\n08 556 09 214\nE-post\njohanj@municell.com\nAnna Karlstedt\nIMIT (Institute for Management of Innovation and Technology)\nHttp://\nwww.imit.se\nTelefon\n08 736 9471\nE-post\nanna.karlstedt@imit.se\nEva Lindencrona\nSISU (Svenska Institutet för Systemutveckling)\nSwedish Institute for Systems Development\nHttp://\nwww.sisu.se\nTelefon\n08 752 1636\nE-post\neva@sisu.se\nLennart Ohlsson\nIM Venture & Finans AB\nBox 100 90, 100 55  Stockholm\nE-post\nLennart.Ohlsson@innovationsmaklarna.se\nAgneta Qwerin\nRSV DataService\nSwedish Internal Revenue Services\nHttp://\nwww.rsv.se\nTelefon\n08 764 8378\nE-post\nagneta.qwerin@ds.rsv.se\nHasse Samuelsson\nSvensk Industriförening\nHttp://\nwww.sinf.se\nTelefon\n08 440 1170\nE-post\nhasse.samuelsson@sinf.se\nBengt-Arne Vedin\nMetamatic AB\nTelefon\n08 661 2818\nE-post\nBengt-Arne.Vedin@ett.se\nSidan senast ändrad 4 augusti 1999 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/eviga/redkomm.htm", "date": "1999-10-04", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19991004053132id_/http://www.teldok.org:80/eviga/redkomm.htm", "stamp": "19991004053132", "fetch_id": 1023, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "35dc6c7f9d307942", "title": "Skriv till TELDOK", "body": "-->\nteldok.org\nGratis rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nSkriv\n(mejla)\ntill TELDOK sÃ¥ här!\nSaknar Du viktig information\npÃ¥ TELDOKs web-sidor?  â€“  Gör sÃ¥ här:\nMejla till\nteldok@ett.se\neller\npg.x.holmlov@telia.se\n(PG Holmlöv).\nFörutom att skicka svar med e-post publicerar vi redigerade frÃ¥gor och svar pÃ¥ webb-sidan med\nFrÃ¥gor och svar om TELDOK\n.\nSidan uppdaterad 16 oktober 1998 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/eviga/skrivtt.htm", "date": "1999-10-04", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19991004062929id_/http://www.teldok.org:80/eviga/skrivtt.htm", "stamp": "19991004062929", "fetch_id": 1024, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "0b5275851aa3b4cd", "title": "TELDOK Rapport 147: Information and Communications Technology in Finland and Sweden", "body": "”en ljusglimt ...”\nläs gratis\n! |\nköp\n|\nin English\nA L L T   O M   T E L D O K\nTELDOKs förstasida\nEverything in ENGLISH\nBakgrund: TELDOK\nLäs rapporterna gratis här!\nKöp tryckta (150 kr/st)!\nAbonnera (600 kr hela 2004)\n::: 152: Vård nära Dig\n::: 151: Framtidens fordon\n::: 150: Kina störst på mobiltelefoni\n::: 149: Efter 11 september 2001...\n::: 148: Fysisk planering ... digitala\n::: Via 43: Digitala nyheter\n::: 147: IT ... in Finland & Sweden\n::: Via 42: Lagstiftare, konkurrens ...\n::: 146: ...framtidens boende\n::: 145: Tyskland & ... Internet\n::: 144: ...ny telekomexpansion\n::: 143: Den nya omedelbara...\n::: Via 41: Interactive Media...\n::: Info 19: Trådlösa LAN\n::: 142: IT, demokrati...deltagande\n::: 141: En föränderlig medievärld\n::: 140: Bilden som roar & klargör\nTelematik 2004\nIT-Sverige 2002 i ett nötskal\nTELDOK Yearbook 2001\nVarför är Finland så bra?\nNär VINNOVA 2002 presenterade sitt\nprogramförslag Vinnitel\n, där myndigheten föreslår att Sverige ska satsa 3,5 miljarder kronor på IT/telekom de närmaste fem åren, pekade man österut. Finland ”gör stora och framgångsrika satsningar ... och har inom IT/telekom ca 2 gånger större FoU”.\nHur gör Finland som är rätt, och vad gör Sverige? Det vill Gull-May Holst visa i TELDOK Rapport 147 (endast på engelska):\nInformation and Communications Technology in Finland and Sweden\n. Rapporten bär undertiteln\nAddicted users pushing creative engineers to ”Killer Applications”\n.\nInformation and Communications Technology in Finland and Sweden\nkan\nköpas\noch/eller\nläsas som PDF-fil\n.\nBeställ...\nTELDOK Rapport 152\n: Vård nära Dig\nRapport 151\n: Framtidens fordon\nRapport 150\n: Kina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n: Efter 11 september 2001\nRapport 148\n: Fysisk planering i det digitala samhället\nVia TELDOK 43\n: Digitala nyheter\nRapport 147\n: Information and Communications Technology in Finland and Sweden\nJag vet\natt rapporten/rapporterna kommer till adressen nedan efter 3–4 dagar; att ett pg-inbetalningskort på 150 kr per rapport medföljer; och att jag ska betala inom 14 dagar.\nNamn\nFöretag\nAdress\nPostadress\nMejl-adress\nTelefon\nFaktura\nistf pg-inbetalningskort?\nAnnan\nbetalare?\nFlera\nmottagare, flera ex?\nSkriv här\n:\n[ klicka en gång och v-ä-n-t-a! ]\nTisdag 29 september 2026.\nSidan\nändrades senast\n29 september 2004 av\nPG Holmlöv\n(pigge@teldok.org),\n070 323 5129\n.\nSök...\nAbonnera\nAbonnera\nför 2004!\nKöp rapporter\nKöp här\n(150:– styck).\nLäs gratis!\nHär\nhittar Du ca 50 TELDOK-rapporter i PDF-format.\nTELDOKs rapporter\nRapport 152\n:\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\nRapport 151\n:\nFramtidens fordon – mötet mellan två mobila världar\nRapport 150\n:\nKina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n:\nEfter 11 september 2001: –Kan Storebror hejdas?\nRapport 148\n:\nFysisk planering i det digitala samhället\nVia 43\n:\nDigitala nyheter\nRapport 147\n:\nInfo & comm tech in Finland & Sweden\nVia 42\n:\nLagstiftare, konkurrens ... priskontroll\nRapport 146\n:\nProjekt Camelot. ... framtidens boende\nRapport 145\n:\nTyskland och användningen av Internet\nRapport 144\n:\nNy internationell reglering öppnar ... för ny telekomexpansion\nRapport 143\n:\nDen nya och omedelbara ekonomin\nVia 41\n:\nInteractive Media in Sweden 2001\nInfo 19\n:\nTrådlösa LAN\nRapport 142\n:\nIT, demokrati & medborgarnas deltagande\nRapport 141\n:\nEn föränderlig medievärld\n... och fler\ni utgivningsordning\n...", "url": "https://www.teldok.org/feeds/rapp147.html", "date": "2004-04-17", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20040417181149id_/http://www.teldok.org:80/feeds/rapp147.html", "stamp": "20040417181149", "fetch_id": 1025, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 141", "Rapport 142", "Info 19", "Rapport 143", "Rapport 144", "Rapport 145", "Rapport 146", "Rapport 147", "Rapport 148", "Via 41", "Via 42", "Via 43", "Rapport 149", "Rapport 150", "Rapport 151", "Rapport 152" ], "pdfs": [] }, { "id": "344d853f897fc8d0", "title": "TELDOK Rapport 148: Fysisk planering i det digitala samhället", "body": "”en ljusglimt ...”\nläs gratis\n! |\nköp\n|\nin English\nA L L T   O M   T E L D O K\nTELDOKs förstasida\nEverything in ENGLISH\nBakgrund: TELDOK\nLäs rapporterna gratis här!\nKöp tryckta (150 kr/st)!\nAbonnera (600 kr hela 2004)\n::: 152: Vård nära Dig\n::: 151: Framtidens fordon\n::: 150: Kina störst på mobiltelefoni\n::: 149: Efter 11 september 2001...\n::: 148: Fysisk planering ... digitala\n::: Via 43: Digitala nyheter\n::: 147: IT ... in Finland & Sweden\n::: Via 42: Lagstiftare, konkurrens ...\n::: 146: ...framtidens boende\n::: 145: Tyskland & ... Internet\n::: 144: ...ny telekomexpansion\n::: 143: Den nya omedelbara...\n::: Via 41: Interactive Media...\n::: Info 19: Trådlösa LAN\n::: 142: IT, demokrati...deltagande\n::: 141: En föränderlig medievärld\n::: 140: Bilden som roar & klargör\nTelematik 2004\nIT-Sverige 2002 i ett nötskal\nTELDOK Yearbook 2001\nFysisk planering i det digitala samhället\nTELDOK Rapport 148:\nFysisk planering i det digitala samhället\nvisar hur ”modern, digitaliserad informations- och kommunikationsteknologi” kan användas i framtidens stadsplanering och samhällsplanering.\nIT ger nya möjligheter att föra en dialog med berörda, t ex boende, och nya förutsättningar att presentera och visualisera data. Men vilka blir konsekvenserna? Ökad IT-användning skulle kunna stärka planeringens roll; men det finns också en risk för att planeringen urholkas till att bli bara för experter eller bara för politiker.\nFysisk planering i det digitala samhället\nhar skrivits av Gösta Blücher, Daniel Niklasson, Jan-Evert Nilsson och Anders Törnqvist vid Fysisk planering, Blekinge Tekniska\nHögskola. Rapporten kan\nköpas\noch/eller\nläsas som PDF-fil\n.\nBeställ...\nTELDOK Rapport 152\n: Vård nära Dig\nRapport 151\n: Framtidens fordon\nRapport 150\n: Kina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n: Efter 11 september 2001\nRapport 148\n: Fysisk planering i det digitala samhället\nVia TELDOK 43\n: Digitala nyheter\nJag vet\natt rapporten/rapporterna kommer till adressen nedan efter 3–4 dagar; att ett pg-inbetalningskort på 150 kr per rapport medföljer; och att jag ska betala inom 14 dagar.\nNamn\nFöretag\nAdress\nPostadress\nMejl-adress\nTelefon\nFaktura\nistf pg-inbetalningskort?\nAnnan\nbetalare?\nFlera\nmottagare, flera ex?\nSkriv här\n:\n[ klicka en gång och v-ä-n-t-a! ]\nTisdag 29 september 2026.\nSidan\nändrades senast\n29 september 2004 av\nPG Holmlöv\n(pigge@teldok.org),\n070 323 5129\n.\nSök...\nAbonnera\nAbonnera\nför 2004!\nKöp rapporter\nKöp här\n(150:– styck).\nLäs gratis!\nHär\nhittar Du ca 50 TELDOK-rapporter i PDF-format.\nTELDOKs rapporter\nRapport 152\n:\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\nRapport 151\n:\nFramtidens fordon – mötet mellan två mobila världar\nRapport 150\n:\nKina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n:\nEfter 11 september 2001: –Kan Storebror hejdas?\nRapport 148\n:\nFysisk planering i det digitala samhället\nVia 43\n:\nDigitala nyheter\nRapport 147\n:\nInfo & comm tech in Finland & Sweden\nVia 42\n:\nLagstiftare, konkurrens ... priskontroll\nRapport 146\n:\nProjekt Camelot. ... framtidens boende\nRapport 145\n:\nTyskland och användningen av Internet\nRapport 144\n:\nNy internationell reglering öppnar ... för ny telekomexpansion\nRapport 143\n:\nDen nya och omedelbara ekonomin\nVia 41\n:\nInteractive Media in Sweden 2001\nInfo 19\n:\nTrådlösa LAN\nRapport 142\n:\nIT, demokrati & medborgarnas deltagande\nRapport 141\n:\nEn föränderlig medievärld\n... och fler\ni utgivningsordning\n...", "url": "https://www.teldok.org/feeds/rapp148.html", "date": "2004-04-17", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20040417181655id_/http://www.teldok.org:80/feeds/rapp148.html", "stamp": "20040417181655", "fetch_id": 1026, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 141", "Rapport 142", "Info 19", "Rapport 143", "Rapport 144", "Rapport 145", "Rapport 146", "Rapport 147", "Rapport 148", "Via 41", "Via 42", "Via 43", "Rapport 149", "Rapport 150", "Rapport 151", "Rapport 152" ], "pdfs": [] }, { "id": "e11651dba587ae03", "title": "TELDOK Rapport 149: Efter 11 september 2001: – Kan Storebror hejdas?", "body": "”en ljusglimt ...”\nläs gratis\n! |\nköp\n|\nin English\nA L L T   O M   T E L D O K\nTELDOKs förstasida\nEverything in ENGLISH\nBakgrund: TELDOK\nLäs rapporterna gratis här!\nKöp tryckta (150 kr/st)!\nAbonnera (600 kr hela 2004)\n::: 152: Vård nära Dig\n::: 151: Framtidens fordon\n::: 150: Kina störst på mobiltelefoni\n::: 149: Efter 11 september 2001...\n::: 148: Fysisk planering ... digitala\n::: Via 43: Digitala nyheter\n::: 147: IT ... in Finland & Sweden\n::: Via 42: Lagstiftare, konkurrens ...\n::: 146: ...framtidens boende\n::: 145: Tyskland & ... Internet\n::: 144: ...ny telekomexpansion\n::: 143: Den nya omedelbara...\n::: Via 41: Interactive Media...\n::: Info 19: Trådlösa LAN\n::: 142: IT, demokrati...deltagande\n::: 141: En föränderlig medievärld\n::: 140: Bilden som roar & klargör\nTelematik 2004\nIT-Sverige 2002 i ett nötskal\nTELDOK Yearbook 2001\nStorebror på frammarsch efter 9/11\nFör den som fäster vikt vid integritetsskydd – möjligheten att värna en personlig sfär, att söka information i diskreta former och att sprida kunskaper eller åsikter anonymt – ter sig framtidsutsikterna mörka”, skriver frilansjournalisten\nAnders R Olsson\n, författare till den nya rapporten\nEfter 11 september 2001: – Kan Storebror hejdas?\nRapporten har tillkommit i ljuset av den internationella\nutvecklingen efter den ödesdigra 11 september. Av kända skäl har samhällets\nbehov av skydd mot våld och terror kommit i förgrunden, och\nfrågorna kommit att få räckvidd långt utanför nationella gränser.\nEfter 11 september 2001\nutges av\nVINNOVA\noch TELDOK i programmet Telematik 2006; boken (150:–) kan\nköpas\noch/eller\nläsas som PDF-fil\n.\nBeställ...\nTELDOK Rapport 152\n: Vård nära Dig\nRapport 151\n: Framtidens fordon\nRapport 150\n: Kina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n: Efter 11 september 2001\nRapport 148\n: Fysisk planering i det digitala samhället\nVia TELDOK 43\n: Digitala nyheter\nJag vet\natt rapporten/rapporterna kommer till adressen nedan efter 3–4 dagar; att ett pg-inbetalningskort på 150 kr per rapport medföljer; och att jag ska betala inom 14 dagar.\nNamn\nFöretag\nAdress\nPostadress\nMejl-adress\nTelefon\nFaktura\nistf pg-inbetalningskort?\nAnnan\nbetalare?\nFlera\nmottagare, flera ex?\nSkriv här\n:\n[ klicka en gång och v-ä-n-t-a! ]\nTisdag 29 september 2026.\nSidan\nändrades senast\n29 september 2004 av\nPG Holmlöv\n(pigge@teldok.org),\n070 323 5129\n.\nSök...\nAbonnera\nAbonnera\nför 2004!\nKöp rapporter\nKöp här\n(150:– styck).\nLäs gratis!\nHär\nhittar Du ca 50 TELDOK-rapporter i PDF-format.\nTELDOKs rapporter\nRapport 152\n:\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\nRapport 151\n:\nFramtidens fordon – mötet mellan två mobila världar\nRapport 150\n:\nKina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n:\nEfter 11 september 2001: –Kan Storebror hejdas?\nRapport 148\n:\nFysisk planering i det digitala samhället\nVia 43\n:\nDigitala nyheter\nRapport 147\n:\nInfo & comm tech in Finland & Sweden\nVia 42\n:\nLagstiftare, konkurrens ... priskontroll\nRapport 146\n:\nProjekt Camelot. ... framtidens boende\nRapport 145\n:\nTyskland och användningen av Internet\nRapport 144\n:\nNy internationell reglering öppnar ... för ny telekomexpansion\nRapport 143\n:\nDen nya och omedelbara ekonomin\nVia 41\n:\nInteractive Media in Sweden 2001\nInfo 19\n:\nTrådlösa LAN\nRapport 142\n:\nIT, demokrati & medborgarnas deltagande\nRapport 141\n:\nEn föränderlig medievärld\n... och fler\ni utgivningsordning\n...", "url": "https://www.teldok.org/feeds/rapp149.html", "date": "2004-03-12", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20040312125429id_/http://www.teldok.org:80/feeds/rapp149.html", "stamp": "20040312125429", "fetch_id": 1029, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 141", "Rapport 142", "Info 19", "Rapport 143", "Rapport 144", "Rapport 145", "Rapport 146", "Rapport 147", "Rapport 148", "Via 41", "Via 42", "Via 43", "Rapport 149", "Rapport 150", "Rapport 151", "Rapport 152" ], "pdfs": [] }, { "id": "8590fa926c87e0e5", "title": "TELDOK Rapport 150: Kina störst på mobiltelefoni – konsekvenser för omvärlden", "body": "”en ljusglimt ...”\nläs gratis\n! |\nköp\n|\nin English\nA L L T   O M   T E L D O K\nTELDOKs förstasida\nEverything in ENGLISH\nBakgrund: TELDOK\nLäs rapporterna gratis här!\nKöp tryckta (150 kr/st)!\nAbonnera (600 kr hela 2004)\n::: 152: Vård nära Dig\n::: 151: Framtidens fordon\n::: 150: Kina störst på mobiltelefoni\n::: 149: Efter 11 september 2001...\n::: 148: Fysisk planering ... digitala\n::: Via 43: Digitala nyheter\n::: 147: IT ... in Finland & Sweden\n::: Via 42: Lagstiftare, konkurrens ...\n::: 146: ...framtidens boende\n::: 145: Tyskland & ... Internet\n::: 144: ...ny telekomexpansion\n::: 143: Den nya omedelbara...\n::: Via 41: Interactive Media...\n::: Info 19: Trådlösa LAN\n::: 142: IT, demokrati...deltagande\n::: 141: En föränderlig medievärld\n::: 140: Bilden som roar & klargör\nTelematik 2004\nIT-Sverige 2002 i ett nötskal\nTELDOK Yearbook 2001\nKina störst på mobiltelefoni\nKina är en framtida stormakt på IT-området.\nI Kina finns redan 200 miljoner mobilkunder. China Mobile, med 140 miljoner abonnenter, är världens största mobiloperatör. Kinesiska tillverkare väntas svara för minst en tredjedel av världens mobiltelefonproduktion. Stora delar av de japanska företagens tillverkning av digitalkameror sker redan i Kina – både för den japanska marknaden och för att möta efterfrågan inifrån Kina.\nHur påverkar utvecklingen oss? Om detta handlar\nKina störst på mobiltelefoni – konsekvenser för omvärlden\nav\nJon Sigurdson\n, professor och Director för ”East Asia Science & Technology and Culture Programme” vid Handelshögskolan i Stockholm. I maj 2002 arrangerade Jon Sigurdson konferensen Mobility & Mobiles in China.\nKina störst på mobiltelefoni\nutges av\nVINNOVA\noch TELDOK i programmet Telematik 2006. Rapporten (150:–) kan\nköpas\noch/eller\nläsas som PDF-fil\n.\nBeställ...\nTELDOK Rapport 152\n: Vård nära Dig\nRapport 151\n: Framtidens fordon\nRapport 150\n: Kina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n: Efter 11 september 2001\nRapport 148\n: Fysisk planering i det digitala samhället\nVia TELDOK 43\n: Digitala nyheter\nJag vet\natt rapporten/rapporterna kommer till adressen nedan efter 3–4 dagar; att ett pg-inbetalningskort på 150 kr per rapport medföljer; och att jag ska betala inom 14 dagar.\nNamn\nFöretag\nAdress\nPostadress\nMejl-adress\nTelefon\nFaktura\nistf pg-inbetalningskort?\nAnnan\nbetalare?\nFlera\nmottagare, flera ex?\nSkriv här\n:\n[ klicka en gång och v-ä-n-t-a! ]\nTisdag 29 september 2026.\nSidan\nändrades senast\n29 september 2004 av\nPG Holmlöv\n(pigge@teldok.org),\n070 323 5129\n.\nSök...\nAbonnera\nAbonnera\nför 2004!\nKöp rapporter\nKöp här\n(150:– styck).\nLäs gratis!\nHär\nhittar Du ca 50 TELDOK-rapporter i PDF-format.\nTELDOKs rapporter\nRapport 152\n:\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\nRapport 151\n:\nFramtidens fordon – mötet mellan två mobila världar\nRapport 150\n:\nKina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n:\nEfter 11 september 2001: –Kan Storebror hejdas?\nRapport 148\n:\nFysisk planering i det digitala samhället\nVia 43\n:\nDigitala nyheter\nRapport 147\n:\nInfo & comm tech in Finland & Sweden\nVia 42\n:\nLagstiftare, konkurrens ... priskontroll\nRapport 146\n:\nProjekt Camelot. ... framtidens boende\nRapport 145\n:\nTyskland och användningen av Internet\nRapport 144\n:\nNy internationell reglering öppnar ... för ny telekomexpansion\nRapport 143\n:\nDen nya och omedelbara ekonomin\nVia 41\n:\nInteractive Media in Sweden 2001\nInfo 19\n:\nTrådlösa LAN\nRapport 142\n:\nIT, demokrati & medborgarnas deltagande\nRapport 141\n:\nEn föränderlig medievärld\n... och fler\ni utgivningsordning\n...", "url": "https://www.teldok.org/feeds/rapp150.html", "date": "2004-03-12", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20040312130028id_/http://www.teldok.org:80/feeds/rapp150.html", "stamp": "20040312130028", "fetch_id": 1030, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 141", "Rapport 142", "Info 19", "Rapport 143", "Rapport 144", "Rapport 145", "Rapport 146", "Rapport 147", "Rapport 148", "Via 41", "Via 42", "Via 43", "Rapport 149", "Rapport 150", "Rapport 151", "Rapport 152" ], "pdfs": [] }, { "id": "dc9dadc876c45d12", "title": "TELDOK Rapport 151: Framtidens fordon", "body": "”en ljusglimt ...”\nläs gratis\n! |\nköp\n|\nin English\nA L L T   O M   T E L D O K\nTELDOKs förstasida\nEverything in ENGLISH\nBakgrund: TELDOK\nLäs rapporterna gratis här!\nKöp tryckta (150 kr/st)!\nAbonnera (600 kr hela 2004)\n::: 152: Vård nära Dig\n::: 151: Framtidens fordon\n::: 150: Kina störst på mobiltelefoni\n::: 149: Efter 11 september 2001...\n::: 148: Fysisk planering ... digitala\n::: Via 43: Digitala nyheter\n::: 147: IT ... in Finland & Sweden\n::: Via 42: Lagstiftare, konkurrens ...\n::: 146: ...framtidens boende\n::: 145: Tyskland & ... Internet\n::: 144: ...ny telekomexpansion\n::: 143: Den nya omedelbara...\n::: Via 41: Interactive Media...\n::: Info 19: Trådlösa LAN\n::: 142: IT, demokrati...deltagande\n::: 141: En föränderlig medievärld\n::: 140: Bilden som roar & klargör\nTelematik 2004\nIT-Sverige 2002 i ett nötskal\nTELDOK Yearbook 2001\nFramtidens fordon och telematik\nFramtidens fordon – mötet mellan två mobila världar\nundersöker vad som händer när två mobila världar – fordon och IT/telekommunikation – smälter samman i det som fordonsbranschen kallar telematik. Här finns visioner, tillämpningsområden, möjliggörande tekniker, användningsexempel och framtida utmaningar för att skapa framtidens fordon.\nBegreppet telematik har börjat användas för tillämpning av kommunikations- och positioneringsteknik i fordon: telematik förenar fordonets möjlighet att sätta människor och\ngods i rörelse med telefonins möjlighet att binda samman dessa.\nFramtidens fordon\npresenterar telematikens fem tillämpningsområden: säkerhet och trygghet, underhåll av fordon, navigation och framkomlighet, produktivitet samt information och underhållning.\nFramtidens fordon\nhar skrivits av Ola Henfridsson, Helena Holmström, Rikard Lindgren, Carl Magnus Olsson och Fredrik Svahn, Telematics Group på Viktoriainstitutet.\nFramtidens fordon\nutges av\nVINNOVA\noch TELDOK i programmet Telematik 2006. Den tryckta rapporten (150:–) kan\nköpas\noch/eller\nläsas som PDF-fil\n.\nBeställ...\nTELDOK Rapport 152\n: Vård nära Dig\nRapport 151\n: Framtidens fordon\nRapport 150\n: Kina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n: Efter 11 september 2001\nRapport 148\n: Fysisk planering i det digitala samhället\nVia TELDOK 43\n: Digitala nyheter\nJag vet\natt rapporten/rapporterna kommer till adressen nedan efter 3–4 dagar; att ett pg-inbetalningskort på 150 kr per rapport medföljer; och att jag ska betala inom 14 dagar.\nNamn\nFöretag\nAdress\nPostadress\nMejl-adress\nTelefon\nFaktura\nistf pg-inbetalningskort?\nAnnan\nbetalare?\nFlera\nmottagare, flera ex?\nSkriv här\n:\n[ klicka en gång och v-ä-n-t-a! ]\nTisdag 29 september 2026.\nSidan\nändrades senast\n29 september 2004 av\nPG Holmlöv\n(pigge@teldok.org),\n070 323 5129\n.\nSök...\nAbonnera\nAbonnera\nför 2004!\nKöp rapporter\nKöp här\n(150:– styck).\nLäs gratis!\nHär\nhittar Du ca 50 TELDOK-rapporter i PDF-format.\nTELDOKs rapporter\nRapport 152\n:\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\nRapport 151\n:\nFramtidens fordon – mötet mellan två mobila världar\nRapport 150\n:\nKina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n:\nEfter 11 september 2001: –Kan Storebror hejdas?\nRapport 148\n:\nFysisk planering i det digitala samhället\nVia 43\n:\nDigitala nyheter\nRapport 147\n:\nInfo & comm tech in Finland & Sweden\nVia 42\n:\nLagstiftare, konkurrens ... priskontroll\nRapport 146\n:\nProjekt Camelot. ... framtidens boende\nRapport 145\n:\nTyskland och användningen av Internet\nRapport 144\n:\nNy internationell reglering öppnar ... för ny telekomexpansion\nRapport 143\n:\nDen nya och omedelbara ekonomin\nVia 41\n:\nInteractive Media in Sweden 2001\nInfo 19\n:\nTrådlösa LAN\nRapport 142\n:\nIT, demokrati & medborgarnas deltagande\nRapport 141\n:\nEn föränderlig medievärld\n... och fler\ni utgivningsordning\n...", "url": "https://www.teldok.org/feeds/rapp151.html", "date": "2004-03-12", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20040312130728id_/http://www.teldok.org:80/feeds/rapp151.html", "stamp": "20040312130728", "fetch_id": 1031, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 141", "Rapport 142", "Info 19", "Rapport 143", "Rapport 144", "Rapport 145", "Rapport 146", "Rapport 147", "Rapport 148", "Via 41", "Via 42", "Via 43", "Rapport 149", "Rapport 150", "Rapport 151", "Rapport 152" ], "pdfs": [] }, { "id": "8e8f4821c8c21133", "title": "TELDOK Rapport 152: Vård nära Dig", "body": "”en ljusglimt ...”\nläs gratis\n! |\nköp\n|\nin English\nA L L T   O M   T E L D O K\nTELDOKs förstasida\nEverything in ENGLISH\nBakgrund: TELDOK\nLäs rapporterna gratis här!\nKöp tryckta (150 kr/st)!\nAbonnera (600 kr hela 2004)\n::: 152: Vård nära Dig\n::: 151: Framtidens fordon\n::: 150: Kina störst på mobiltelefoni\n::: 149: Efter 11 september 2001...\n::: 148: Fysisk planering ... digitala\n::: Via 43: Digitala nyheter\n::: 147: IT ... in Finland & Sweden\n::: Via 42: Lagstiftare, konkurrens ...\n::: 146: ...framtidens boende\n::: 145: Tyskland & ... Internet\n::: 144: ...ny telekomexpansion\n::: 143: Den nya omedelbara...\n::: Via 41: Interactive Media...\n::: Info 19: Trådlösa LAN\n::: 142: IT, demokrati...deltagande\n::: 141: En föränderlig medievärld\n::: 140: Bilden som roar & klargör\nTelematik 2004\nIT-Sverige 2002 i ett nötskal\nTELDOK Yearbook 2001\nVård nära Dig\nVården kommer närmare – med teknikens hjälp.\nLäkare på hembesök har tillgång till information från sjukhusets journalsystem. Anhörigvårdare kontaktar kommunen, och varandra, med videokommunikation. Patienter kan fortlöpande skicka provsvar till vården, från prover som de tar själva.\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\n(\nTELDOK Rapport 152\n) innehåller reportage om användning av modern informationsteknik i hemsjukvården. Frilansjournalisten\nMats Utbult\nhar mött, och beskriver levande, skilda exempel på vård och omsorg i hemmiljö med stöd av IT.\nMats Utbult har tidigare bl a skrivit\nNäthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer...\n(\nTELDOK Rapport 138\n) och\nVårdkedjan och informationstekniken ...datorstöd för sjukvårdens informationsfloder\n(\nTELDOK Rapport 119\n).\nVård nära Dig\nutges i samarbete med\nCarelink\n,\nKK-stiftelsen\n,\nVINNOVA\noch\nVårdalstiftelsen\n. TELDOK Rapport 152 utkom i januari 2004.\nBeställ...\nTELDOK Rapport 152\n: Vård nära Dig\nMer om\nIT och hälsovård\n(av samme författare):\nTELDOK Rapport 138\n: Näthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer...\nTELDOK Rapport 119\n: Vårdkedjan och informationstekniken\nAndra\nrapporter om erfarenheter av IT-användning:\nRapport 151\n: Framtidens fordon\nRapport 150\n: Kina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n: Efter 11 september 2001\nRapport 148\n: Fysisk planering i det digitala samhället\nVia TELDOK 43\n: Digitala nyheter\nJag vet\natt rapporten/rapporterna kommer till adressen nedan efter 3–4 dagar; att ett pg-inbetalningskort på 150 kr per rapport medföljer; och att jag ska betala inom 14 dagar.\nNamn\nFöretag\nAdress\nPostadress\nMejl-adress\nTelefon\nFaktura\nistf pg-inbetalningskort?\nAnnan\nbetalare?\nFlera\nmottagare, flera ex?\nSkriv här\n:\n[ klicka en gång och v-ä-n-t-a! ]\nTisdag 29 september 2026.\nSidan\nändrades senast\n29 september 2004 av\nPG Holmlöv\n(pigge@teldok.org),\n070 323 5129\n.\nSök...\nAbonnera\nAbonnera\nför 2004!\nKöp rapporter\nKöp här\n(150:– styck).\nLäs gratis!\nHär\nhittar Du ca 50 TELDOK-rapporter i PDF-format.\nTELDOKs rapporter\nRapport 152\n:\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\nRapport 151\n:\nFramtidens fordon – mötet mellan två mobila världar\nRapport 150\n:\nKina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n:\nEfter 11 september 2001: –Kan Storebror hejdas?\nRapport 148\n:\nFysisk planering i det digitala samhället\nVia 43\n:\nDigitala nyheter\nRapport 147\n:\nInfo & comm tech in Finland & Sweden\nVia 42\n:\nLagstiftare, konkurrens ... priskontroll\nRapport 146\n:\nProjekt Camelot. ... framtidens boende\nRapport 145\n:\nTyskland och användningen av Internet\nRapport 144\n:\nNy internationell reglering öppnar ... för ny telekomexpansion\nRapport 143\n:\nDen nya och omedelbara ekonomin\nVia 41\n:\nInteractive Media in Sweden 2001\nInfo 19\n:\nTrådlösa LAN\nRapport 142\n:\nIT, demokrati & medborgarnas deltagande\nRapport 141\n:\nEn föränderlig medievärld\n... och fler\ni utgivningsordning\n...", "url": "https://www.teldok.org/feeds/rapp152.html", "date": "2004-03-12", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20040312131031id_/http://www.teldok.org:80/feeds/rapp152.html", "stamp": "20040312131031", "fetch_id": 1032, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 119", "Rapport 138", "Rapport 141", "Rapport 142", "Info 19", "Rapport 143", "Rapport 144", "Rapport 145", "Rapport 146", "Rapport 147", "Rapport 148", "Via 41", "Via 42", "Via 43", "Rapport 149", "Rapport 150", "Rapport 151", "Rapport 152" ], "pdfs": [] }, { "id": "164f97b3563a98cf", "title": "TELDOK Rapport 153: Internet – system för innovation", "body": "”en ljusglimt ...”\nläs gratis\n! |\nköp\n|\nin English\nA L L T   O M   T E L D O K\nTELDOKs förstasida\nEverything in ENGLISH\nBakgrund: TELDOK\nLäs rapporterna gratis här!\nKöp tryckta (150 kr/st)!\nAbonnera (600 kr hela 2005)\n::: 154: Patientdata -- brist & överflöd\n::: 153: Internet ... för innovation\n::: 152: Vård nära Dig\n::: 151: Framtidens fordon\n::: 150: Kina störst på mobiltelefoni\n::: 149: Efter 11 september 2001...\n::: 148: Fysisk planering ... digitala\n::: Via 43: Digitala nyheter\n::: 147: IT ... in Finland & Sweden\n::: Via 42: Lagstiftare, konkurrens ...\n::: 146: ...framtidens boende\n::: 145: Tyskland & ... Internet\n::: 144: ...ny telekomexpansion\n::: 143: Den nya omedelbara...\n::: Via 41: Interactive Media...\n::: Info 19: Trådlösa LAN\n::: 142: IT, demokrati...deltagande\n::: 141: En föränderlig medievärld\n::: 140: Bilden som roar & klargör\nTelematik 2004\nIT-Sverige 2002 i ett nötskal\nTELDOK Yearbook 2001\nInternet – system för innovation\nMan kan se Internet som ett innovationssystem där servrar, sökmotorer och filnedladdningstjänster hänger samman.\nInternet kan också uppfattas som ett system som befordrar\ninnovation, t ex genom att förmedla kontakter, idéer, teknik och korskoppla kunskap.\nDen effekt som kallas tilltagande marginalnytta (förenklat innebär den att en krona skapar mer värde än en krona) är förstås attraktiv och har fått många företag att satsa på att komma först med en ny produkt via Internet.\nMen sunt förnuft upphör inte med Internet: det krävs bra produkter också! Och en uppbackande infrastruktur – eller dess frånvaro.\nAtt Internet kan förskjuta arbetet mellan kund och leverantör är kanske\nsärskilt tydligt när det gäller finansiella tjänster, där Sverige förmodligen är världsledande. Även här har Internet öppnat för mer av nyföretagande, genom att det är ett system för innovationer.\nTELDOK Rapport 153:\nInternet – system för innovation\nutkommer i december 2004. Rapporten har skrivits av professor Bengt-Arne Vedin, som bland många andra titlar också författat Via TELDOK 40:\nThe Long Now of Information\n(2000) och TELDOK-Info 18:\nInnovation & Internet\n(1999).\nBeställ...\nTELDOK Rapport 153\n: Internet – system för innovation\nAndra\nrapporter om erfarenheter av IT-användning:\nTELDOK Rapport 154\n: Patientdata – brist och överflöd i vården\nTELDOK Rapport 152\n: Vård nära Dig\nRapport 151\n: Framtidens fordon\nRapport 150\n: Kina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n: Efter 11 september 2001\nRapport 148\n: Fysisk planering i det digitala samhället\nVia TELDOK 43\n: Digitala nyheter\nJag vet\natt rapporten/rapporterna kommer till adressen nedan efter 3–4 dagar; att ett pg-inbetalningskort på 150 kr per rapport medföljer; och att jag ska betala inom 14 dagar.\nNamn\nFöretag\nAdress\nPostadress\nMejl-adress\nTelefon\nFaktura\nistf pg-inbetalningskort?\nAnnan\nbetalare?\nFlera\nmottagare, flera ex?\nSkriv här\n:\n[ klicka en gång och v-ä-n-t-a! ]\nTisdag 29 september 2026.\nSidan\nändrades senast\n29 september 2004 av\nPG Holmlöv\n(pigge@teldok.org),\n070 323 5129\n.\nSök...\nAbonnera\nAbonnera\nför 2005!\nKöp rapporter\nKöp här\n(150:– styck).\nLäs gratis!\nHär\nhittar Du ca 50 TELDOK-rapporter i PDF-format.\nTELDOKs rapporter\nRapport 154\n:\nPatientdata – brist och överflöd i vården\nRapport 153\n:\nInternet – system för innovation\nRapport 152\n:\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\nRapport 151\n:\nFramtidens fordon – mötet mellan två mobila världar\nRapport 150\n:\nKina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n:\nEfter 11 september 2001: –Kan Storebror hejdas?\nRapport 148\n:\nFysisk planering i det digitala samhället\nVia 43\n:\nDigitala nyheter\nRapport 147\n:\nInfo & comm tech in Finland & Sweden\nVia 42\n:\nLagstiftare, konkurrens ... priskontroll\nRapport 146\n:\nProjekt Camelot. ... framtidens boende\nRapport 145\n:\nTyskland och användningen av Internet\nRapport 144\n:\nNy internationell reglering öppnar ... för ny telekomexpansion\nRapport 143\n:\nDen nya och omedelbara ekonomin\nVia 41\n:\nInteractive Media in Sweden 2001\nInfo 19\n:\nTrådlösa LAN\nRapport 142\n:\nIT, demokrati & medborgarnas deltagande\nRapport 141\n:\nEn föränderlig medievärld\n... och fler\ni utgivningsordning\n...", "url": "https://www.teldok.org/feeds/rapp153.html", "date": "2004-12-20", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20041220135524id_/http://www.teldok.org:80/feeds/rapp153.html", "stamp": "20041220135524", "fetch_id": 1034, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Info 18", "Rapport 141", "Rapport 142", "Info 19", "Rapport 143", "Rapport 144", "Rapport 145", "Rapport 146", "Rapport 147", "Rapport 148", "Via 41", "Via 42", "Via 43", "Rapport 149", "Rapport 150", "Rapport 151", "Rapport 152", "Rapport 153", "Rapport 154" ], "pdfs": [] }, { "id": "c172ddd0437b7f95", "title": "TELDOK Rapport 154: Patientdata – brist och överflöd i vården", "body": "”en ljusglimt ...”\nläs gratis\n! |\nköp\n|\nin English\nA L L T   O M   T E L D O K\nTELDOKs förstasida\nEverything in ENGLISH\nBakgrund: TELDOK\nLäs rapporterna gratis här!\nKöp tryckta (150 kr/st)!\nAbonnera (600 kr hela 2005)\n::: 154: Patientdata -- brist & överflöd\n::: 153: Internet ... för innovation\n::: 152: Vård nära Dig\n::: 151: Framtidens fordon\n::: 150: Kina störst på mobiltelefoni\n::: 149: Efter 11 september 2001...\n::: 148: Fysisk planering ... digitala\n::: Via 43: Digitala nyheter\n::: 147: IT ... in Finland & Sweden\n::: Via 42: Lagstiftare, konkurrens ...\n::: 146: ...framtidens boende\n::: 145: Tyskland & ... Internet\n::: 144: ...ny telekomexpansion\n::: 143: Den nya omedelbara...\n::: Via 41: Interactive Media...\n::: Info 19: Trådlösa LAN\n::: 142: IT, demokrati...deltagande\n::: 141: En föränderlig medievärld\n::: 140: Bilden som roar & klargör\nTelematik 2004\nIT-Sverige 2002 i ett nötskal\nTELDOK Yearbook 2001\nPatientdata – brist och överflöd i vården\nVet inte doktorn det? Det är väl bara att läsa i\ndatorn, det har jag ju berättat tidigare? Står inte det där?\nSå här låter det inte så sällan i vården idag, när patienter får klart för sig att det som de berättar vid en anhalt i vårdkedjan inte finns tillgängligt\nvid en annan – datorerna till trots.\nDetta underskott på patientdata skapar sämre patientsäkerhet. Vårdgivare får inte tillräckligt bra underlag för vårdbeslut. Prov tas om i onödan, väntetider dras ut, sjukskrivningar förlängs.\nSamtidigt kan läckage av patientdata skada den personliga integriteten. Det är oron för detta som ligger bakom de hinder i informationsflödet, som i sin tur bidrar till underskottet på\npatientdata. En bra balans mellan sekretess och patientsäkerhet – hur ser den ut? Och hur skapar man den?\nI reportageboken\nPatientdata – brist och överflöd i vården\n(\nTELDOK Rapport 154\n) berättas om både problem och möjligheter som finns kring regelverk och användning av informationssystem i vården, om idéer och tankar och försök till förbättringar.\nFörfattarna, Mats Utbult (red), Anna Holmgren, Ragnhild Larsson och Claes Leo Lindwall, tillhör frilanskooperativet Arbetslivsjournalisterna (\nwww.arbetslivsjournalisterna.nu\n).\nMats Utbult har tidigare bl a skrivit\nVård nära Dig\n(\nTELDOK Rapport 152\n);\nNäthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer...\n(\nTELDOK Rapport 138\n); samt\nVårdkedjan och informationstekniken ...datorstöd för sjukvårdens informationsfloder\n(\nTELDOK Rapport 119\n).\nPatientdata – brist och överflöd i vården\nutges i december 2004 i samarbete med\nCarelink\n,\nKK-stiftelsen\n,\nVINNOVA\noch\nVårdalstiftelsen\n.\nBeställ...\nTELDOK Rapport 154\n: Patientdata – brist och överflöd i vården\nMer om\nIT och hälsovård\n(av samme författare):\nTELDOK Rapport 152\n: Vård nära Dig\nTELDOK Rapport 138\n: Näthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer...\nTELDOK Rapport 119\n: Vårdkedjan och informationstekniken\nAndra\nrapporter om erfarenheter av IT-användning:\nTELDOK Rapport 153\n: Internet – system för innovation\nRapport 151\n: Framtidens fordon\nRapport 150\n: Kina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n: Efter 11 september 2001\nRapport 148\n: Fysisk planering i det digitala samhället\nVia TELDOK 43\n: Digitala nyheter\nJag vet\natt rapporten/rapporterna kommer till adressen nedan efter 3–4 dagar; att ett pg-inbetalningskort på 150 kr per rapport medföljer; och att jag ska betala inom 14 dagar.\nNamn\nFöretag\nAdress\nPostadress\nMejl-adress\nTelefon\nFaktura\nistf pg-inbetalningskort?\nAnnan\nbetalare?\nFlera\nmottagare, flera ex?\nSkriv här\n:\n[ klicka en gång och v-ä-n-t-a! ]\nTisdag 29 september 2026.\nSidan\nändrades senast\n29 september 2004 av\nPG Holmlöv\n(pigge@teldok.org),\n070 323 5129\n.\nSök...\nAbonnera\nAbonnera\nför 2005!\nKöp rapporter\nKöp här\n(150:– styck).\nLäs gratis!\nHär\nhittar Du ca 50 TELDOK-rapporter i PDF-format.\nTELDOKs rapporter\nRapport 154\n:\nPatientdata – brist och överflöd i vården\nRapport 153\n:\nInternet – system för innovation\nRapport 152\n:\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\nRapport 151\n:\nFramtidens fordon – mötet mellan två mobila världar\nRapport 150\n:\nKina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n:\nEfter 11 september 2001: –Kan Storebror hejdas?\nRapport 148\n:\nFysisk planering i det digitala samhället\nVia 43\n:\nDigitala nyheter\nRapport 147\n:\nInfo & comm tech in Finland & Sweden\nVia 42\n:\nLagstiftare, konkurrens ... priskontroll\nRapport 146\n:\nProjekt Camelot. ... framtidens boende\nRapport 145\n:\nTyskland och användningen av Internet\nRapport 144\n:\nNy internationell reglering öppnar ... för ny telekomexpansion\nRapport 143\n:\nDen nya och omedelbara ekonomin\nVia 41\n:\nInteractive Media in Sweden 2001\nInfo 19\n:\nTrådlösa LAN\nRapport 142\n:\nIT, demokrati & medborgarnas deltagande\nRapport 141\n:\nEn föränderlig medievärld\n... och fler\ni utgivningsordning\n...", "url": "https://www.teldok.org/feeds/rapp154.html", "date": "2005-02-07", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20050207041354id_/http://www.teldok.org:80/feeds/rapp154.html", "stamp": "20050207041354", "fetch_id": 1042, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 119", "Rapport 138", "Rapport 141", "Rapport 142", "Info 19", "Rapport 143", "Rapport 144", "Rapport 145", "Rapport 146", "Rapport 147", "Rapport 148", "Via 41", "Via 42", "Via 43", "Rapport 149", "Rapport 150", "Rapport 151", "Rapport 152", "Rapport 153", "Rapport 154" ], "pdfs": [] }, { "id": "4f6c387e37c2e025", "title": "Via TELDOK 42: Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll", "body": "”en ljusglimt ...”\nläs gratis\n! |\nköp\n|\nin English\nA L L T   O M   T E L D O K\nTELDOKs förstasida\nEverything in ENGLISH\nBakgrund: TELDOK\nLäs rapporterna gratis här!\nKöp tryckta (150 kr/st)!\nAbonnera (600 kr hela 2004)\n::: 152: Vård nära Dig\n::: 151: Framtidens fordon\n::: 150: Kina störst på mobiltelefoni\n::: 149: Efter 11 september 2001...\n::: 148: Fysisk planering ... digitala\n::: Via 43: Digitala nyheter\n::: 147: IT ... in Finland & Sweden\n::: Via 42: Lagstiftare, konkurrens ...\n::: 146: ...framtidens boende\n::: 145: Tyskland & ... Internet\n::: 144: ...ny telekomexpansion\n::: 143: Den nya omedelbara...\n::: Via 41: Interactive Media...\n::: Info 19: Trådlösa LAN\n::: 142: IT, demokrati...deltagande\n::: 141: En föränderlig medievärld\n::: 140: Bilden som roar & klargör\nTelematik 2004\nIT-Sverige 2002 i ett nötskal\nTELDOK Yearbook 2001\nKonkurrens – med eller utan priskontroll?\nHur ska man göra för att skörda frukterna av den konkurrens som uppstår när tidigare monopol, t ex på teleområdet, blir upplösta?\nMånga länder har prövat långtgående priskontroller. Men lönsamhet behöver inte vara samma sak som otillbörlig\n”marknadsmakt” – istället kan stora vinster bero på innovativitet. Bl a detta visar professor Stephen C Littlechild i Via TELDOK 42:\nLagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll: kritik av prisreglering inom elleverans och mobiltelefoni\n.\nStephen C Littlechild är Principal Research Fellow vid The Judge Institute of Management, Cambridge-universitetet i Storbritannien. Han har tidigare bl a varit generaldirektör (för brittiska Electricity Supply) och fungerade som regeringens konsult ifråga om prisreglering när British Telecom skulle privatiseras.\nDen engelskspråkiga förlagan till Via TELDOK 42 – Regulators, Competition and Transitional Price Controls: A Critique of Price Restraints in Electricity Supply and Mobile Telephones – finns att läsa på www.iea.org.uk.\nLagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll\nkan\nköpas\noch/eller\nläsas som PDF-fil\n.\nBeställ...\nTELDOK Rapport 152\n: Vård nära Dig\nRapport 151\n: Framtidens fordon\nRapport 150\n: Kina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n: Efter 11 september 2001\nRapport 148\n: Fysisk planering i det digitala samhället\nVia TELDOK 43\n: Digitala nyheter\nRapport 147\n: Information and Communications Technology in Finland and Sweden\nVia 42\n: Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll\nJag vet\natt rapporten/rapporterna kommer till adressen nedan efter 3–4 dagar; att ett pg-inbetalningskort på 150 kr per rapport medföljer; och att jag ska betala inom 14 dagar.\nNamn\nFöretag\nAdress\nPostadress\nMejl-adress\nTelefon\nFaktura\nistf pg-inbetalningskort?\nAnnan\nbetalare?\nFlera\nmottagare, flera ex?\nSkriv här\n:\n[ klicka en gång och v-ä-n-t-a! ]\nTisdag 29 september 2026.\nSidan\nändrades senast\n29 september 2004 av\nPG Holmlöv\n(pigge@teldok.org),\n070 323 5129\n.\nSök...\nAbonnera\nAbonnera\nför 2004!\nKöp rapporter\nKöp här\n(150:– styck).\nLäs gratis!\nHär\nhittar Du ca 50 TELDOK-rapporter i PDF-format.\nTELDOKs rapporter\nRapport 152\n:\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\nRapport 151\n:\nFramtidens fordon – mötet mellan två mobila världar\nRapport 150\n:\nKina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n:\nEfter 11 september 2001: –Kan Storebror hejdas?\nRapport 148\n:\nFysisk planering i det digitala samhället\nVia 43\n:\nDigitala nyheter\nRapport 147\n:\nInfo & comm tech in Finland & Sweden\nVia 42\n:\nLagstiftare, konkurrens ... priskontroll\nRapport 146\n:\nProjekt Camelot. ... framtidens boende\nRapport 145\n:\nTyskland och användningen av Internet\nRapport 144\n:\nNy internationell reglering öppnar ... för ny telekomexpansion\nRapport 143\n:\nDen nya och omedelbara ekonomin\nVia 41\n:\nInteractive Media in Sweden 2001\nInfo 19\n:\nTrådlösa LAN\nRapport 142\n:\nIT, demokrati & medborgarnas deltagande\nRapport 141\n:\nEn föränderlig medievärld\n... och fler\ni utgivningsordning\n...", "url": "https://www.teldok.org/feeds/via42.html", "date": "2004-04-17", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20040417185613id_/http://www.teldok.org:80/feeds/via42.html", "stamp": "20040417185613", "fetch_id": 1043, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 141", "Rapport 142", "Info 19", "Rapport 143", "Rapport 144", "Rapport 145", "Rapport 146", "Rapport 147", "Rapport 148", "Via 41", "Via 42", "Via 43", "Rapport 149", "Rapport 150", "Rapport 151", "Rapport 152" ], "pdfs": [] }, { "id": "843bb574c27e7cdb", "title": "Via TELDOK 43: Digitala nyheter", "body": "”en ljusglimt ...”\nläs gratis\n! |\nköp\n|\nin English\nA L L T   O M   T E L D O K\nTELDOKs förstasida\nEverything in ENGLISH\nBakgrund: TELDOK\nLäs rapporterna gratis här!\nKöp tryckta (150 kr/st)!\nAbonnera (600 kr hela 2004)\n::: 152: Vård nära Dig\n::: 151: Framtidens fordon\n::: 150: Kina störst på mobiltelefoni\n::: 149: Efter 11 september 2001...\n::: 148: Fysisk planering ... digitala\n::: Via 43: Digitala nyheter\n::: 147: IT ... in Finland & Sweden\n::: Via 42: Lagstiftare, konkurrens ...\n::: 146: ...framtidens boende\n::: 145: Tyskland & ... Internet\n::: 144: ...ny telekomexpansion\n::: 143: Den nya omedelbara...\n::: Via 41: Interactive Media...\n::: Info 19: Trådlösa LAN\n::: 142: IT, demokrati...deltagande\n::: 141: En föränderlig medievärld\n::: 140: Bilden som roar & klargör\nTelematik 2004\nIT-Sverige 2002 i ett nötskal\nTELDOK Yearbook 2001\nNyhetsförmedling via Internet\nDe digitala medierna, särskilt Internet, har revolutionerat hur nyheter kan spridas och tas emot.\nI teorin är Internet det perfekta mediet för att leverera nyheter: både bild\noch ljud, omedelbart och ständigt aktuellt, till låg produktionskostnad, ofta ”gratis” att ta del av.\nVia TELDOK 43:\nDigitala nyheter. Nyhetsförmedling via Internet\nbehandlar och analyserar framtiden för digitalt förmedlade nyheter. I en rad intervjuer med experter på området framkommer trender och förutsägelser.\nDigitala nyheter\nhar skrivits av Erik Fjellman, bitr forskare vid Nordicom, och\nJan Sjögren, bl a webbredaktör på Telia. Rapporten kan\nköpas\noch/eller\nläsas som PDF-fil\n.\nBeställ...\nTELDOK Rapport 152\n: Vård nära Dig\nRapport 151\n: Framtidens fordon\nRapport 150\n: Kina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n: Efter 11 september 2001\nRapport 148\n: Fysisk planering i det digitala samhället\nVia TELDOK 43\n: Digitala nyheter\nJag vet\natt rapporten/rapporterna kommer till adressen nedan efter 3–4 dagar; att ett pg-inbetalningskort på 150 kr per rapport medföljer; och att jag ska betala inom 14 dagar.\nNamn\nFöretag\nAdress\nPostadress\nMejl-adress\nTelefon\nFaktura\nistf pg-inbetalningskort?\nAnnan\nbetalare?\nFlera\nmottagare, flera ex?\nSkriv här\n:\n[ klicka en gång och v-ä-n-t-a! ]\nTisdag 29 september 2026.\nSidan\nändrades senast\n29 september 2004 av\nPG Holmlöv\n(pigge@teldok.org),\n070 323 5129\n.\nSök...\nAbonnera\nAbonnera\nför 2004!\nKöp rapporter\nKöp här\n(150:– styck).\nLäs gratis!\nHär\nhittar Du ca 50 TELDOK-rapporter i PDF-format.\nTELDOKs rapporter\nRapport 152\n:\nVård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\nRapport 151\n:\nFramtidens fordon – mötet mellan två mobila världar\nRapport 150\n:\nKina störst på mobiltelefoni\nRapport 149\n:\nEfter 11 september 2001: –Kan Storebror hejdas?\nRapport 148\n:\nFysisk planering i det digitala samhället\nVia 43\n:\nDigitala nyheter\nRapport 147\n:\nInfo & comm tech in Finland & Sweden\nVia 42\n:\nLagstiftare, konkurrens ... priskontroll\nRapport 146\n:\nProjekt Camelot. ... framtidens boende\nRapport 145\n:\nTyskland och användningen av Internet\nRapport 144\n:\nNy internationell reglering öppnar ... för ny telekomexpansion\nRapport 143\n:\nDen nya och omedelbara ekonomin\nVia 41\n:\nInteractive Media in Sweden 2001\nInfo 19\n:\nTrådlösa LAN\nRapport 142\n:\nIT, demokrati & medborgarnas deltagande\nRapport 141\n:\nEn föränderlig medievärld\n... och fler\ni utgivningsordning\n...", "url": "https://www.teldok.org/feeds/via43.html", "date": "2004-03-12", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20040312133232id_/http://www.teldok.org:80/feeds/via43.html", "stamp": "20040312133232", "fetch_id": 1044, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 141", "Rapport 142", "Info 19", "Rapport 143", "Rapport 144", "Rapport 145", "Rapport 146", "Rapport 147", "Rapport 148", "Via 41", "Via 42", "Via 43", "Rapport 149", "Rapport 150", "Rapport 151", "Rapport 152" ], "pdfs": [] }, { "id": "ab17dfb4536c3f63", "title": "TELDOK-rapporter, gratis, om erfarenheter av IT-användning", "body": "ORDER FREE teldok REPORTS ON PRODUCTIVE IT USE\nTELDOK dokumenterar tidiga erfarenheter av IT-användning\n...", "url": "https://www.teldok.org/index.html", "date": "2000-05-30", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000530223033id_/http://www.teldok.org:80/index.html", "stamp": "20000530223033", "fetch_id": 1045, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "0f0908411ff0f18b", "title": "TELDOK-rapporter, gratis, om erfarenheter av IT-användning", "body": "Free reports in\nEnglish\nAllt\nom TELDOKs\ngratisrapporter\nLäs 33 rapporter\npå skärmen\nBeställ\ngratis (sep fönster!)\nRapporternas\n10 i topp\nVad är\nTELDOK?\nInnovationer & Internet\nTelematik 2001 & 2004\nLäs\nIT-Sverige!\nIT-Sverige. En vision från Dataföreningen\n(har beställts av jubilerande\nDataföreningen\noch TELDOK) kan läsas\nhär\n. (Läs\nmer\neller\nbeställ\n!)\nWhat’s cooking in the Holy Land?\nTELDOK has scheduled\na study tour to Israel\nfor early January 2000.\nTELDOKs Årsbok nu\nhär\n!\nTELDOKs Årsbok 2000 är (liksom tidigare Årsböcker) ”\nden mest kompletta faktasamlingen om telekom och IT i Sverige\n”.\nTELDOKs Årsbok 2000 kan läsas med start från\ninnehållsförteckningen\n. Årsboken (\nTELDOK Rapport 130\n) kommer att vara färdigtryckt ca 26 november.\nSök hela TELDOKs sajt\nmed\nSearchbutton.com\n(357 sidor indexerade 22 november 1999)   ... eller med\nEvreka\nSök t ex efter\ndistansarbet*\neller efter\n\"20 sekunder\"\n(\nmed\ncitationstecken!) eller efter\narbetsliv AND samhälle\n– ja, välj själv, men det var syntaxen...\nOm Du t ex skriver\narbetsliv och samhälle\n(\nutan\ncitationstecken!) hittar Evreka och Searchbutton\nalla\nsidor där ordet\noch\nfinns med, vilket oftast inte är vad Du vill.\nTELDOK ger ut gratis rapporter som dokumenterar erfarenheter av IT-användning\nbesök sedan 2 november 1998 [70 besök per dag hösten 1999]\nSidan ändrades senast 26 november 1999 (dessförinnan 16 november 1999) av\nPG Holmlöv\n(pg@stones.com), 08 713 5129 (\n070 323 5129\n), , fax\n+46 70 612 5129\n.\nSenast àjour-fört innehåll gäller\nTELDOKs Årsbok 2000\n;\nIT-Sverige\n;\nen studieresa\ntill Israel; samt sidorna om\ninnovationer och Internet\n.\nDe 5 senaste rapporterna\nRapport 131\n: IT-Sverige – en vision...\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n130\n: TELDOKs Årsbok 2000\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\nVia 36:\nFlexibla organisationslösningar – flexibla arbetsformer & kontor\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n35:\nDyslexi – ett handikapp i informationssamhället\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\nReferensdokument M:\nLäs om. TELDOKs utgivning 1994–1999\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n... eller\nbeställ\n.\nDe 5 mest beställda rapporterna\nRapport 123:\nNätet som marknadsplats. De svenska pionjärerna\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n125:\nIT och framtidens lärande\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n124:\nVälfärd via nätet. Hushållen och Internet...\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n120:\nCybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n126:\nIT i skolan – vision och verklighet\nLäs hela\n!\nLäs mer\n!\n...\nläs mer\n.\nKontakta TELDOK?\nBeställ\nrapporter på\nvår blankett\n, på\ntelefon\n020 23 00 11 eller på\nfax\n0650 800 58\n.\nDe\nfem första\nTELDOK-rapporter Du beställer per gång är fortfarande\ngratis\n, och det är ännu så länge lika gratis att\nautomatiskt\nfå alla nyutkomna TELDOK Rapport och TELDOK-Info).\nOrdförande i den brett sammansatta\nTELDOK Redaktionskommitté\när\nBertil Thorngren\n, sekreterare\nPG Holmlöv\n.", "url": "https://www.teldok.org/index2.html", "date": "1999-11-28", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19991128063704id_/http://www.teldok.org:80/index2.html", "stamp": "19991128063704", "fetch_id": 1047, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 123", "Referensdokument M", "Via 36", "Rapport 130", "Rapport 131" ], "pdfs": [] }, { "id": "e2222f6d09c14131", "title": "TELDOK Report 94E: IT Myths—A Summary of the 15 IT Myths", "body": "A Summary of the 15 IT Myths\n1\nWe can save time, we can save money, we can save the environment—we can telework instead of commuting!\nThe myth:\nTravel electronically, speak via telephone, use video transmissions, invest in e-mail, fax, and computer-aided teleconferences. Then of course travelling will considerably decrease. And there will be no need for people to gather in offices and city centres.\nThe reality:\nIt turns out that increased electronic communication actually increases travel. With this kind of communication you reach so many more people, and thus have to maintain many more contacts—mostly electronically. Nonetheless now and then you have to meet in person, physically.\n2\nThe more information, the better!\nThe myth:\nThe well-informed person has more power, can choose and be in command, and runs less risk of being manipulated. A democratic, just society presumes equal and full access to information for all. Information for the people, each and everyone!\nThe reality:\nThe uninformed person risks drowning in large quantities of unsorted, irrelevant, stress—creating information. An effective way of manipulation might very well be to drown a person without information tools with an overwhelming flood of information.\n3\nOptical fibres are a must\nThe myth:\nThe development has been rapid from ordinary telephone wires to optical fibres with enormous capacity, from signal-carrying electrons to photons, light that fills the same function that electrons used to. Consequently, everybody everywhere needs access to optical fibres to be on top, to be competitive.\nThe reality:\nThere are many different ways of transmitting signals, of sending information. Sometimes it is better to send through the air rather than through either an electronic or optical cable. Furthermore, the quantity of information to be transmitted can be reduced by coding the signals. What then is gained in smaller quantities of information transmission is compensated for by more computer power at both ends of the connection. The reality is that there are many technical solutions complementing each other. With too much concentration on only one possible solution, a region, a company, or an organisation risks becoming less competitive rather than more.\n4\nIt is possible to control the passage of bits at the borders\nThe myth:\nJust as we can control other official monetary transactions, it is possible to control the flow of money over borders. The fact that it is now handled electronically makes no difference except that the tool of the transfer has changed, and thereby the equivalent tool for currency control.\nThe reality:\nThe transfer of economic means, currency and trade transactions is only one part of a gigantic electronic traffic over the borders. The global currency stream itself is in turn several tenfold larger than the actual trade volume. Data can be concealed in ways impossible to detect. Only superficially is it possible to maintain a pretence of control.\n5\nYou’re stuck with *21#\nThe myth:\nTechnology is never user-friendly. Just look at those unmanageable video controls, just look at the telephones and their instruction manuals for new and at times clever functions with... was it *#21# or #*12*...? Only complex apparatus can be made that nobody except a computer enthusiast or a certified engineer can handle.\nThe reality:\nIt is true that much technology is difficult, complicated and inaccessible for the amateur and first-time user. But this is only a transition phase, partly because the technology in the initial stage is expensive, and partly because it needs to find its way, to discover what the user actually wants and how the user reacts, and lastly also because the technicians themselves need to be trained to take the user into consideration.\n6\nWe don’t have to think, AI and expert systems are taking over\nThe myth:\nPeople think like computers, and consequently computers are learning to think like people. But faster, with larger memory capacity. It is only a matter of time before Man is beaten. In many special areas this has already happened, to economic benefit.\nThe reality:\nHuman thinking turned out to be complex in an entirely different way than was initially thought at the introduction of AI, artificial intelligence. What are feelings? What does the interaction between body and mind involve? New computers and program systems take as a starting point new discoveries of how people see, perceive and think. But if this will make for thinking computers is much more a matter of debate today than it was before. Just as the more modest expert systems in many cases have turned out to be media stunts rather than real killer applications.\n7\nVideo conferences are always expensive, difficult to arrange — demand huge bandwidth\nThe myth:\nMany ambitious and costly attempts were made, beginning in the 1970’s, to introduce videophony. None have succeeded. The technology is simply too expensive and too complicated and doesn’t answer to a demand that would motivate the costs even in the future.\nThe reality:\nAs happens with everything else in information technology videophony costs are declining. Or you could say that comfort and quality increase without additional cost. Just as was the case with telephones and fax machines a certain critical mass must be reached before videophony can have mass appeal. Just like personal computers it could be a mass product in a cheap version with limited quality. In a high-quality version it could be run on closed networks within organisations, waiting for that critical mass to build up—which gains support from people getting used to the cheaper version.\n8\nTelecommunication systems are sluggish and unchangeable\nThe myth:\nTelecommunication systems represent large, heavy, long-term investments. They take decades to write-off. Systems take time to build up and they are expensive to renew, i.e., progress will be sluggish and slow.\nThe reality:\nWhat was once the ultimate truth is no longer so. Telecommunication systems are no longer necessarily electrical wiring, but can be light-waves and radio. Telephone stations do not have to be connected buildings with big obvious machines, but can be decentralised hardware located where appropriate. A local telephone exchange can be virtual, functions can be spread out and allocated in the distributed, decentralised ”system” even though it appears to be in the hands of the person operating it. Software is the key to the various functions.\n9\nSociety will be paperless\nThe myth:\nThe mechanical calculator was swept away by the electronic one, the cash register, as was the electromechanical telephone station by electronic competitors. Now, when it is cheaper to store information electronically than on paper, and easier to search using computer search tools, paper will disappear. The office will be paperless, school will be paperless—society will be paperless.\nThe reality:\nDevelopment of computers and electronics has brought with it a deluge of paper. Paper seems to have certain qualities that suit people, which we perceive as comfortable. And paper is still cheap enough, so it doesn’t matter that it costs a bit more than electronic memories.\n10\nFactories will be fully automated, completely without staff\nThe myth:\nTechnology replaces people. Robots are cheaper, more efficient, more precise, more obedient, more predictable in the long run. The natural extension of the increasingly roboticised factories is that they become fully automated. This has already happened with a few factories and some warehouses. (The myth can be generalised even further, to include for example the retail trade.)\nThe reality:\nTechnology can do more and more, and is becoming more robust and generally programmable—that’s true. But its target is moving; new technology makes for new possibilities and for this reason demands more not only from technology itself but also from people. The point is that people, unlike robots, are unpredictable, flexible and creative! The goal isn’t to get rid of people but to produce things with a function, that can be sold and used.\n11\nIT Investments have declined considerably\nThe myth:\nWe can see clear and worrying declines in corporate investments. It means an unsure financial future, and weakened power to compete internationally.\nThe reality:\nIt is true that investments have declined considerably—the way they are measured. However, the problem is that the measuring methods, the way investments are defined, lags behind reality. Because today a large and growing portion of investments goes to knowledge and information, to market communication and branding, to IT software and hardware, to training and development of the organisation. These costs are not counted as investments—but they are investments.\n12\nGive Me A Lot of Dense Data and ANYTHING Can Be Calculated!\nThe myth:\nGiven computers that are big enough, fast enough, have enough memory and are furnished with data dense enough—well, then anything can be calculated. It is just a matter of time before we have reached that point.\nThe reality:\nSomething happened on the road to the perfect calculation. This something was called chaos mathematics. The very equations which apply to physical reality are insoluble without the simplifications of practical calculus. The results are also entirely dependent on infinitesimal—yes, actually infinitesimal—changes in the starting-point, in the initial starting conditions.\n13\nWe Have Entered the Information Society!\nThe myth:\nIf we merely calculate the employment and turnover statistics correctly, we will see that our economy is an information economy. Our society is an information society, where information and information technology are the completely basic activities—those that have replaced the industrial society.\nThe reality:\nEverything is a matter of statistics. Information will not survive on its own, it is dependent on other activities and structures. Using the term information runs the risk of putting the focus on information technology. Information is an unclear concept—what differentiates it from knowledge or data? What is common for amusement parks for entertainment and information about bank accounts, or the weather.\n14\nMinitel has been and still is a great success\nThe myth:\nMinitel, the French computer terminal and its system, has become an enormous success. Millions of terminals, tens of thousands of different kinds of services, large usage, profitability.\nThe reality:\nThe terminals have been distributed free of charge, there are a few services which are responsible for the major part of the traffic. The services do pay off for those who sell them and for France Telecom. The questions is whether the investment itself will ever pay off. The fact that the figures are darkened suggests that there is something wrong. It’s a whole different matter that the Minitel perhaps was a good idea—for its time. However, today’s basic demand for services is carried out through other terminals and networks, simply because technology has moved ahead.\n15\nThe infrastructure of information is like roads and railroads\nThe myth:\nInformation technology such as mainframe computers and telephone systems is today’s equivalence of yesterday’s ports, canals, railroads, highways. Therefore the same characteristics apply: slow-moving, big investments, conditions for society’s competition and success.\nThe reality:\nPorts and roads are needed so that the means of transportation, ships and cars, can do some good. Lots of ships create a line, lots of cars create traffic jams. It is the reverse with information systems—the benefit increases with more telephones, faxes, PCs. That makes program development and education more important. Focus is moved from the heavy visible infrastructure to the invisible human and cultural ultrastructure.\nBack to the Table of Contents for Report 94E: IT Myths\nfab.se/\">\nhttp://www.teldok.framfab.se/\nteldok@ett.se\nTELDOK, Telia Research AB, Affärsanalys, D241, S-123 86 FARSTA\nSidan senast uppdaterad 15 november 1996 av\nPG Holmlöv\n(pg.x.holmlov@telia.se), 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/myths/allmyths.htm", "date": "1999-09-12", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19990912010331id_/http://www.teldok.org:80/myths/allmyths.htm", "stamp": "19990912010331", "fetch_id": 1048, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 94E" ], "pdfs": [] }, { "id": "050f09f6762e091f", "title": "TELDOK Report 94E: IT Myths—Contents", "body": "In English\nTELDOK.org\nOrder reports\nMail TELDOK\nTELDOK Report 94E, IT Myths: Table of Contents\nForeword\nThe Author's Preface\nIT Myths Revisited\nExecutive Summary\nA Summary of the Myths\nThe System behind the Myths\nMore Pictures, Definitions in Conflict?\nThe Mythical Dagobert is Far from the Truth\nThe Needs of Power Holders—and Other Mechanisms?\nSeveral Levels, Different Complexities\nOf Memes And Men\n”Distance” is ”Good”\nThe 15 Myths (Myth #1—Myth #15)\nMyths, Memes—How to View Humans?\nUnderlying Circles of Motives?\nMemomes are Few and General\nIn Whose Interest?\nConclusions—About the Image of Man?\nThis page was last updated 2 October 1999 by\nPG Holmlov\n(pg.x.holmlov@telia.se), +46 8 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/myths/contents.htm", "date": "2000-06-05", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000605030033id_/http://www.teldok.org:80/myths/contents.htm", "stamp": "20000605030033", "fetch_id": 1050, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 94E" ], "pdfs": [] }, { "id": "e2e84fafada70c7a", "title": "TELDOK Report 94E: IT Myths—Foreword", "body": "IT Myths: TELDOK’s Foreword\nWhat do chaos and the Swedish King Oscar the Second have in common? And what do\nlong-haired Merovingians have in common with optical fibres? Or Les\nMiserables with factory robots and the pink pages of the Minitel? And\nwhat do all of these have to do with myths?\nAll this—and more!—will become evident in this report (TELDOK Report 94E: IT Myths) which is a literary\nand entertaining expose that aims to destroy, or at least critically\nexamine, fifteen myths about tele-connected information systems and the new\ninformation society. Such as the paperless society in which everyone is\nwell-informed and no-one needs to physically transport themselves to an office\nin order to work.\nBengt-Arne Vedin, the author of the report, is, as you will discover,\nsceptical to the notion that all his fellow citizens and colleagues should now\nhave entered into an information and knowledge-based society. Technological\nmeans do exist, but not for every purpose; and technological solutions are used\nin given situations. For example, even a teleworker must at times meet flesh\nand blood people, as real meetings are integral to the contact structure in the\nmanaging of projects in real time and space. And then there is the matter of\nbeing ”always reachable” with a *23*3*1200#, another myth that Bengt-Arne Vedin\nelegantly exposes for public scrutiny to TELDOK’s (now more than 5,000) readers.\nThroughout its fifteen-year existence, the ambition of TELDOK has been to\nattempt to document ”how things are”—in reality, in practice, and in a timely\nand readable manner. That has led to TELDOK poking holes in false notions,\nprejudices, false stories, propaganda exercises, and advertising exaggerations,\nalong the way. In this case, however, the main purpose is just that, to poke\nholes in the myths.\nWe would like to thank Bengt-Arne Vedin, who really is a member of the\ninformation society compared to those of us who are still on the periphery, for\nhaving so consistently and competently carried through an idea that for so long\nhas been stumblingly close to what TELDOK has stood for.\nBack to the Table of Contents for Report 94E: IT Myths\nfab.se/\">\nhttp://www.teldok.framfab.se/\nteldok@ett.se\nTELDOK, Telia Research AB, Affärsanalys, D241, S-123 86 FARSTA\nSidan senast uppdaterad 15 november 1996 av\nPG Holmlöv\n(pg.x.holmlov@telia.se), 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/myths/foreword.htm", "date": "1999-09-12", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19990912013634id_/http://www.teldok.org:80/myths/foreword.htm", "stamp": "19990912013634", "fetch_id": 1052, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 94E" ], "pdfs": [] }, { "id": "52c0b77745a167da", "title": "TELDOK Report 94E: IT Myths—The IT Myths Revisited", "body": "The IT Myths Revisited\nThis book was originally published in Swedish in the Spring of 1995. Some of\nthe myths identified may have grown more distant and less topical since. We\ntend, for example, to forget the hype surrounding the French Minitel system,\nand the ”#21#” phenomenon is, as I have pointed out, doomed to be\nsubstituted by some other expression of the engineer’s drive to push the\nfrontier, causing the user some awkwardness while technology is catching up and\ncosts are going down. Had I written the myth report a decade earlier, the\nJapanese information society, their 5th generation computers, and their\ninteractive optical fibre cable systems would have been among governing\nmyths.\nFew of my books have met with such interest, so much comment, and so positive\nreviews. I have, honestly, mixed feelings about this reception. In so far as my\nattempt at a deeper analysis and understanding of more profound phenomena than\nhype and surface has been appreciated, I am grateful. Some comments, however,\nare rather slanted in the direction of my regarding everything related to\ninformation technology, to IT, as hype and oversell. I am still of the\nconviction that IT is an important development but I also believe that it is\npeople and their behaviour, needs and desires that should be the focus, not\ntechnology itself. Many of the myths I explore are based upon the implicit\nassumption that technology is the driving force, and even sometimes, within the\nrealms of some myths, as their underlying causes are analysed, man is regarded\nas a machine.\nThere is another point to be made here. Especially in connection with my\ndissection of the so called information society, I claim that the list of\nsuggestions for conceptualising our society—as a knowledge society, an\ninformation society, a post-industrial society, a service society—comes out of\na genuine need, a deep desire to understand society and one’s place in it. Thus\nthis particular myth, that ours is an information society, tells us that there\nis a profound lack of comprehension as to how society works, a helplessness, a\nwish for guidance. Several of the other myths may also, in fact, be regarded as\nexpressions of this same desire to find a new foothold—or the continuation of\nearlier world views that provided such a solid basis. Thus artificial\nintelligence early on reflected a mechanistic view of thinking and also the\nidea that conscience was located in one place, that the brain and the body were\nunder central and conscious control, perceptions that are now highly\ncontested—to say the least. Like with another such development into a world\nless transparent and less characterised by common sense, one instead governed\nby chaos, fuzzy logic, and the counter-intuitive behaviour of, e.g., systems\ndynamics, precisely the distance to the intuitive and the common sense world\ncauses deep uneasiness and a creed for comprehension.\nA number of people, and rather often journalists, have posed me the question:\nare there some other myths that you have observed, some which have emerged in\nyour thinking, some which would seem equally or even more important now than\nwhen you perhaps discarded them from your book? As is evident from my analysis,\nseveral of the myths or their underlying suppositions may be reorganised to be\nformulated differently, with slightly changing foci and borders. There are\nthree more that I would venture to offer now, two for which the evidence is\nappearing only as I formulate them, one that might have qualified from the\nbeginning. I would like to call them:\nthe convergence myth\nthe generation gap myth\nthe myth of knowledge as the driving force\nAs with the previous fifteen myths, there is a solid basis also for these\nthree, but I suggest that conclusions from this basis have been blown up out of\nproportion, resulting in misleading conclusions.\nThe convergence myth tells that since different technologies get integrated,\ncompanies, industries, markets also merge. An early version of this was the\nfamous drawing of two steam locomotives moving at full speed along railway\ntracks that merged from two into one line, the steamcars carrying the logos of\nAT&T and IBM. And IBM acquired Rolm, a once successful maker of private\ntelephone exchanges, and AT&T succeeded in a drawn-out hostile take-over\nbid for NCR. Bless the memory of Rolm, and when AT&T recently told of its\ndecision to de-merge, creating three different companies out of the previous\nintegrated giant, share values positively jumped in anticipation.\nThe convergence myth furthermore says that hardware follows but also leads\nsoftware. Sony and Matsushita thus made costly forays into Hollywood from which\nthe retreat has been cumbersome and financially draining. These adventures have\nboth highlighted the general doubts about such business conclusions from the\nexistence of superficial technical links and, more particularly, the fact that\ndifferent industries, formally regarded as one—the most comprehensive notion\nis of course that of the experience industry—follow different business logics\nand display entirely different cultures.\nThe list could be made much longer, incorporating also the various forays of\nthe Baby Bells and other telephone operators into businesses that certainly\noffer both opportunities and threats, such as cable and satellite TV.\nAcquisitions is one route and we might ask why not networking and virtual\ncorporations might better serve the need for a certain dimension of\nintegration, caused by technologies transcending borders, allowing enough of\nfreedom to avoid cultural and other roadblocks, one being different dynamics,\ndifferent development speeds.\nOn the next myth: there is, for a fact, a generation gap, and also a gender\ngap. So why is this a myth? The myth is the proposition that this must be so,\nthat the generation gap is something like a law of nature, that girls will\nalways be less prone to play computer games.\nAnthony Burgess claims that every revolution is the revolt of one generation\nagainst its forebears. In this sense, any new generation is looking for\nsomething that is different from what is dominant. Almost every day, new\ninformation technology offers something that is different.\nEvery child discovers the world for herself and himself. It is a world of\nanimals and people, a world of language and colours. It is also a world of\ninanimate objects, of tools, and of media, the extensions of man. That\ndiscovery is directed toward what exists, it is less hampered by a daily\nestablished discipline, by patterns of behaviour, since the child is now\nestablishing its own patterns. Video games, television, computers and computer\ngames are but some of the ingredients in the repertoire of tools existing, and\nthey are absorbed in the same way as earlier generations absorbed reading or\nschooling or the wireless.\nIn this sense, there is an obvious generation gap, which may be claimed to be\ntrivial: each new generation has always built upon the integrated knowledge\nestablished by its forebears.\nThis provides for a head start, but the myth says that the older generation\nstands no chance, has to give in, will be locked out of some mysterious direct\nlink between the new technology and the young generation. It has been\ndemonstrated that girls take to computers with the same interest and dedication\nas boys once there is software that is more attuned to them, and that is not\nwar games. It then turns out that many boys that were uninterested of war games\nalso get involved.\nLikewise, there is quite another generation than the youngest that gets into\ncomputers in a big way, and that is retired or semi-retired people. They have\ntime to spare, they often find the world of information technology more\nenticing than that of television. They may be a bit slow in the beginning, but\nthat is mostly because they start out believing in the myth, believing that\nthey should be at a disadvantage.\nThis is one more example of some myths having built into them a certain amount\nof self-fulfilment. People believe that they are at a disadvantage;\nconsequently, they accept problems that every computer user encounters, even\nthe youngest, as impossible obstacles instead of taking them in the stride of\nsomeone who has been told that he or she should meet no real problem—and who,\nbecause of that, encounters no difficulty either.\nThe experience that also older people, as well as girls, take to computers is\nmore recent than the early observations, causing concerns that various gaps\nexisted. It takes time for this new information to sink in. If we in connection\nwith the ”#21#” myth concluded that there is a sequence somewhat\nlike the following so that a) engineers always try to push the frontier and\nthus have to contend with clumsy solutions early on, solutions that are\nrendered more elegant later on, and that, b) engineers are more interested to\nmove to the next frontier than to develop tools for conviviality which, to\nthem, are technologically trivial, which leads to c) that the very first\napplications reflect the concerns and taste of engineers or nerds—then we\nmight expect a certain over-representation of ”nerd-oriented”\napplications almost always for the most recent novelties. Again, each time this\nis an evanescent phenomenon caused by this more permanent underlying\nmechanism.\nIf I now suggest that the current quest for knowledge is misdirected, I can\nsafely claim to offer a controversial proposition. The point here is not,\nhowever, to deny the importance of knowledge. And please observe that I am here\nnot at all concerned with knowledge for its own sake, knowledge for fun, for an\nindividual’s understanding of his or her world, as a personal quest. My goal is\nrather to question the seemingly evident conclusion that knowledge is what\ncounts for business and, not least, personal competitiveness now and in the\nfuture.\nThe myth about thinking machines—artificial intelligence—substituting human\nthinking, and the one about machines substituting human labour—automation,\nrobots, unmanned factories—both raised the question of what makes man, in\nfact, very difficult to substitute. The answer was not knowledge as we normally\ndescribe what knowledge is: information understood in a larger context.\nKnowledge is something we can learn, can acquire, often with difficulty, but\nstill absorb.\nIn discussing yet another myth, the one having to do with infrastructure as\nsomething of huge importance, we broached one more aspect having to do with\nfuture competitiveness, the one calling for another concept, that of\nultrastructure, which is something of collective importance like\ninfrastructure, but acquired individually: equipment, the ability to use new\nsystems, skills. Are these, then, apart from the equipment part, not knowledge?\nUltrastructure is sometimes less than knowledge—machinery forming nodes in a\nnetwork, software and standards allowing for joint efforts. It is also\nknowledge in the sense that these resources must be operated, the skills just\nreferred to. But there is more than knowledge when trust is required for\norganisations and people, people forming organisations, for them to\ncollaborate, to communicate, to understand each other, and to act upon this\nunderstanding.\nWhat, then, about substituting the word competence for the word knowledge?\nThis is in fact a better phrase since it underlines that the knowledge has to\nbe operated on, has to be translated into action. Competence is a slightly\nvague term, however. It is sometimes described as consisting of knowledge, the\nability to apply this knowledge, but also the will to do something with that\nknowledge, and the ability to do so together with other people that might offer\ncomplementary competencies. This description comprehends a motivational part\nthat is essential, and the communicative part that is also essential.\nRecalling the discussion on artificial intelligence and robot factories, we\nmay state the competitive factors a little bit differently. Man is flexible.\nMan is body and not just brain. We have a lot of experiences that are available\nmore or less unconsciously, we have a repertoire of physical skills that are\nindistinguishable from intelligence. Are we really to include all this in the\nconcept of knowledge?\nMan is also feeling. The motivational aspect included in the four-pronged\ndescription of competence might be strengthened to be described as\nentrepreneurial, driving, engaged,\nempowered. When describing why services are of increasing importance\nand why networks are too, precisely such concepts as flexibility, trust, and\nentrepreneurship are cited to describe why ”people is the most important\nresource” or how customer relations and patterns of competition are changing.\nTo this we might add yet another factor that some would include in the\ndimension of flexibility—creativity, the ability to develop new approaches,\npossibly discovering or assembling new knowledge in the process.\nIs this not just playing with words? Would not the word ”knowledge”\nwith all its positive connotations do anyhow? No! The problem with myths is\nthat they guide our thinking, and they guide our actions. If we believe in\nknowledge but forget about the other perhaps more important factors or driving\nforces, like willingness to really do something, flexibility and creativity, or\nif we stress theoretical or computer knowledge at the expense of experience,\nphysical skills, and people knowledge, not to speak of trust, we may be\ncommitting serious mis-investments.\nThus we see again, in these three myths, various examples of misdirected\nefforts that may turn out to be costly. The idea of convergence has already\ncaused firms to make serious mistakes. The ”truth” of the generation gap\nrisks becoming self-fulfilling, thus causing unnecessary obstacles. And the\nthrust for knowledge may cause sad disappointment if it is not complemented\nwith a balanced view of what may be needed to translate knowledge into\nresults.\nOctober 1996\nBengt-Arne Vedin\nBack to the Table of Contents for Report 94E: IT Myths\nfab.se/\">\nhttp://www.teldok.framfab.se/\nteldok@ett.se\nTELDOK, Telia Research AB, Affärsanalys, D241, S-123 86 FARSTA\nSidan senast uppdaterad 15 november 1996 av\nPG Holmlöv\n(pg.x.holmlov@telia.se), 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/myths/revisit.htm", "date": "1999-09-12", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19990912020918id_/http://www.teldok.org:80/myths/revisit.htm", "stamp": "19990912020918", "fetch_id": 1053, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 94E" ], "pdfs": [] }, { "id": "a64cbe72adc28a9f", "title": "Offentlighetsprincipen i cyberrymden", "body": "->\nteldok.org\nin English\nmer om TELDOK\ngratis rapporter\nTelematik 2001\nBeställ\nKlarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden?\nOffentlighetsprincipen i cyberrymden\nEtt helt seminarium till Din dator\nKlarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med cyberrymden? Hur ska offentlighetsprincipen samsas med integritetsskyddet, och vad händer när den nya personuppgiftslagen träder i kraft den 24 oktober? – Det\nvar\ntemat för ett spännande och idérikt seminarium 10.00–12.30 onsdagen den 25 november.\nSeminariet kommer\nså småningom\natt\narkiveras här\ni Real Player 5.0-format! Tack vare ”strömmande video” på webben kan alla som har tillgång till Internet följa seminariet också i\nefterhand\n. (Du behöver RealPlayer 5.0 från\nwww.real.com\noch minst 56 Mbps-modem. Det förefaller som om filen inte kan spelas upp på datorer med Mac OS.)\nHovrättslagman\nKrister Thelin\noch journalisten\nAnders R Olsson\ndebatterar de aktuella frågorna kring integritetsskydd kontra offentlighetsprincip i ljuset av den nya personuppgiftslagen.\nProfessorn och ordföranden i IT-kommissionens rättsliga observatorium, jur dr\nPeter Seipel\nleder samtalet.\nFöreträdare för IT-kommissionen, datainspektionen, justitiedepartementet och forskarvärlden ska delta i diskussionen om övervakning och insyn.\nSeminariet bygger på rapporten\nKlarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med cyberrymden\nav Krister Thelin och med Anders R Olsson som opponent och Peter Seipel som moderator. Rapporten ingår i programmet\nTelematik 2001\n. Rapporten kan\nbeställas\nfrån TELDOK (\nTELDOK Rapport 118\n) och är\nKFB-rapport 1998:3\n.\nLäs mer om rapporten:\nPresentation\nPressrelease\nArtikel\nSidan senast ändrad 25 november 1998 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/t2001/118semin.htm", "date": "2000-04-22", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000422030228id_/http://www.teldok.org:80/t2001/118semin.htm", "stamp": "20000422030228", "fetch_id": 1058, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 118" ], "pdfs": [] }, { "id": "090b5d478aab0afa", "title": "Telematik 2004, ett nytt program från TELDOK och KFB", "body": "Telematik 2004\nTelematik 2001\nMejla Telematik 2004\nteldok.org\nKFB\nIdéer och uppslag till ämnen för rapporter och småskrifter inom \nKFBs och TELDOKs program Telematik 2004\nSamtliga nedan beskrivna områden kan passa för såväl småskrifter som rapporter i\nTelematik 2004\n. Ange i ansökan vilken typ av publikation uppdraget skall resultera i!\nFramtidens boende\nDiskussion kring och beskrivning av IT-funktioner och kommunicerande ting i s k intelligenta hus.\nDistansarbete från hemmet och möjlighet att styra funktioner i hemmet från t ex arbetsplatsen.\nHemnära tjänster och nöjen som kan erhållas via IT.\nTelematik och företagen\nFöretagsstrukturer och organisation avseende små och stora företag.\nElektroniska tjänster och kommunikationer, säkerhet och tillit\nTelemedicin – IT i vården\nKunnigare och mer jämlika patienter med hjälp av IT.\nKultur, lärande och underhållning\nKonsekvenser av kraftigt ökande undervisning i hemmet via IT.\nKommer IT att ersätta böcker och lärare som förmedlare av värderingar till barn och ungdomar?\nNya former av upplevelser genom en aktiv medverkan (den som spelar/deltar är första person i processen) vid underhållning och ”storytelling” etc.\nGenom att exempelvis museer finns på Internet är geografiska avstånd inget hinder för besök. Dessutom kan man bygga virtuella rum där också det som finns i museernas lagerutrymmen visas.\nIT-branschen – den femte statsmakten?\nDet gängse budskapet i samhället har under flera år varit att all användning av IT är av godo och skall uppmuntras. Är detta rätt och riktigt? Har samhället ett ansvar att stödja \"god användning\"? Hur definieras i så fall det? Vad är samhällets roll och vad är förnuftig IT-politik?\nFakta om hur IT-branschen utvecklats (storlek och spridning) och visioner kring framtiden på några års sikt.\nDe internationella regelverken\nEU - översikt och bedömning. Tyngdpunkten bör här ligga på analys av regelverk för informationsinfrastrukturer. Sverige har otillräcklig kunskap om vad som måste beslutas i EU kontra vad vi kan och bör bestämma själva. Frågor som bör besvaras kring detta:\nVad är redan beslutat?\nVad debatteras nu?\nVilka frågor är på väg upp på dagordningen?\nVad väntas detta betyda för Sverige?\nFörtroende och tillit i samband med elektroniskt överförd information\nSäker identifikation och förmedling, avtal och affärer med elektroniska medier (mellan kända/okända parter) Vilka problem är verkliga och vilka är enbart upplevda?\nSkillnader mellan olika generationer av användare.\nVilka transaktionskostnader minskar respektive ökar då man exempelvis sluter avtal och betalar via Internet?\nTelematik 2001/2004– programsekretariat:\nKFB, Box 5706, 114 87 Stockholm\nKontaktperson:\nMaria Edholm\n, KFB\nTel: 08 459 1737, fax: 08 662 66 09\nE-mail: maria.edholm@kfb.se\nGöran Axelsson\n, TELDOK\nTel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88\nE-mail: goranaxelsson@compuserve.com\nSidan ändrades senast 25 februari 1999 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/t2001/2004_amnen.html", "date": "2000-05-20", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000520042901id_/http://www.teldok.org:80/t2001/2004_amnen.html", "stamp": "20000520042901", "fetch_id": 1059, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "ce103b134c69aae8", "title": "Telematik 2004, ett nytt program från TELDOK och KFB", "body": "Telematik 2001 & 2004?\nMejla Telematik 2004\nMejla TELDOK\nTELDOK\nKFB\nTelematik 2004\nKFB och TELDOK inbjuder intresserade att lämna förslag till rapporter och småskrifter inom programmet Telematik 2004.\nKFB\n, Kommunikationsforskningsberedningen, och TELDOK har beslutat att tillsammans genomföra programmet\nTelematik 2004\n.\nProgrammets utgångspunkt är de förändringar som sker i samband med förverkligandet av kunskaps- och informationssamhället och vad detta betyder för Sverige. Tanken är att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag kan ge vägledning för beslut och åtgärder i samband med den fortsatta utvecklingen.\nFör att få en helhetsbild skall programmet fokusera på att ett antal större frågor avseende ”informationssamhället”. Konvergens av teknik, användning och marknader, den omfattande spridningen av IT-utrustning och användningen av Internet jämte alltfort fallande IT-kostnader torde innebära att tekniken i framtiden kommer att beröra en ännu större allmänhet än idag. En viktig aspekt är således att IT väntas övergå från expertteknik till massteknik. Vilka blir följderna - möjligheter, fördelar och problem - om stora grupper av människor och företag börjar använda den teknik som i nuläget ett mindre antal nyttjar?\nProgrammet Telematik 2004 beräknas\npågå\nca två och ett halvt år (\nfram t o m juni 2001\n). Ytterligare en inbjudan inom programmets ram förutses gå ut i början av år 2000.\nProgrammet skall resultera i två typer av publikationer:\nSmåskrifter på som mest 30-50 sidor, baserade på samtal där olika åsikter redovisas (rundabordssamtal eller medling).\nRapporter på som mest 100 sidor, som beskriver och analyserar utvecklingen inom ett visst område.\nI första hand emotses förslag på småskrifter som dokumenterar medling (ett par meningsmotståndare och en moderator) eller rundabordssamtal. Syftet är att på ett lättillgängligt sätt, på vetenskaplig grund, få dokumenterat olika, gärna polemiska, åsikter för och emot den utveckling som vi redan nu är en del av.\nI\nbifogat appendix\nbeskrivs sju ämnesområden som Telematik 2004 fokuserar på.\nI ansökan skall anges vilken typ av publikation som avses. Utifrån de förslag som inkommer väljer programmets styrgrupp (med representanter från KFB och TELDOK) ut dem som bäst förväntas uppfylla vederbörliga krav på kvalitet och som dessutom bäst gagnar helhetssynen på såväl det område som ansökan avser som programmet i övrigt.\nFörslag som godkänns tilldelas ersättning med ca 30–100 kkr/småskrift och 60–200 kkr/rapport, i förekommande fall exklusive moms. Förslag som lämnas in bör utöver idé, beräknade kostnader och tidsplan, redogöra för sökandens erfarenheter av att behandla det aktuella området och dess problemställningar.\nFör att komma med i den första bedömningsomgången skall bidragen ha kommit programsekretariatet tillhanda senast den 15 april 1999.\nTelematik 2001/2004– programsekretariat:\nKFB, Box 5706, 114 87 Stockholm\nKontaktperson:\nMaria Edholm\n, KFB\nTel: 08 459 1737, fax: 08 662 66 09\nE-mail: maria.edholm@kfb.se\nGöran Axelsson\n, TELDOK\nTel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88\nE-mail: goranaxelsson@compuserve.com\nSidan ändrades senast 25 februari 1999 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/t2001/2004_inbjudan.html", "date": "1999-09-16", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19990916101134id_/http://www.teldok.org:80/t2001/2004_inbjudan.html", "stamp": "19990916101134", "fetch_id": 1061, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "3640ded357cf20b1", "title": "Om TELDOK Rapport 117 för MoT nr 1 1998", "body": "->\nteldok.org\nin English\nmer om TELDOK\ngratis rapporter\nTelematik 2001\nBeställ\nIT i arbetsliv och samhälle\nFör Management of Technology (nr 1 1998)\nIT i arbetsliv och samhälle\n”Just nu bedrivs en vågpolitik i svenskt näringsliv och svensk förvaltning, som är direkt kontadiktorisk mot vad som sägs i högtidstal.” Så säger professor emeritus Lennart Lennerlöf, en av flera insiktsfulla debattörer som varnar för den nedbantade, trimmade ”anorektiska organisationen”. Det gör de – bland annat! – i ett rundabordssamtal om ”IT i arbetsliv och samhälle”, som också blev en fint medhörd\nbok med samma namn\n.\nOm människor – inte ”människan” – ska engageras kan nämligen inte allting i organisationen förändras på ett kaotiskt sätt. Trygghet i förändringen, stabilitet och framtidshopp är förutsättning för kreativa förändringar.\nBoken handlar om mycket. Vilket samhälle är vi på väg in i – hur kommer vi att bo och arbeta? (Ett tips är att ”det gamla gränssnittet” människor–datorer är på väg bort.) Och hur förändras vårt sätt att tänka av stjärna-fyrkant, talsvarssystem och annan IT?\nNy teknik i arbetslivet\n”Varför upplever många det här med ny teknik som ett stort problem i arbetslivet? Jag tror att en av de viktigaste (orsakerna) är att vi allt för länge skilt mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Men det är helt klart, att utvecklingen går mot att arbetsgivare och arbetstagare äro ett i framtiden. Utan att ha engagerade medarbetare, som är delägare i företagsamheten, så kommer vi aldrig att få ett fungerande samhälle.” Det säger Bernt Ericsson, forskningsdirektör på Ericsson med ansvar för samordning av Ericssongruppens forskning och teknik, i en rapport om ”IT i arbetsliv och samhälle”.\nBernt Ericsson deltar med sex andra djupt sakkunniga, djupt mänskliga och inte alls eniga debattörer – med rik erfarenhet av framtidsinriktad forskning och utveckling inom IT-området – i ett ”rundabordssamtal med mänskliga perspektiv” om just IT i arbetsliv och samhälle. Vilka positiva – och negativa – konsekevenser får den nya tekniken fram till säg 2010? Vad kan vi göra för att ”främja det goda”?\nSamtalet har letts av Lennart Lennerlöf, professor emeritus med inriktning på samspelet teknik-organisation-arbetsförhållanden. Lennart Lennerlöf har också tecknat med den böljande diskussionen och redigerat den ”med oerhört lätt hand”: samtalets omedelbarhet fascinerar läsaren direkt.\nMänniskor är olika\nDen engagerade människan, hon som lär sig ny teknik, förekommer hela tiden som perspektiv och ändamål i rundabordssamtalet. Men Gunnela Westlander, psykolog och professor emeritus med inriktning på människans villkor vid arbetsorganisatoriska och tekniska föändringar, är besvärad av att man så ofta talar i singularis. Diskussionen kring IT och framtiden blir så oerhört urvattnad och abstrakt, därför att vi gärna väljer såna här lite filosofiska formuleringar som ”på människans villkor”.\nFör Gunnela Westlander är det förbryllande, när man granskar effekterna av olika tillämpningar i arbetslivet, att det skulle finnas en enda slags människa, en enda slags slutanvändare. ”I själva verket är det ju så, att vi har att göra med olika människor med olika positioner i relation till IT-hjälpmedlen, personer som därmed får väldigt olika utbyte av enskilda tillämpningar.”\nTrygghet i förändringen ett måste\nWerner Schneider, professor och föreståndare i Uppsala vid Centrum för studium av människan och datorn, erinrar om Olof Palmes – som han tyckte – häftiga uttalande: ” Människan måste känna trygghet i förändringen”. Birgitta Frejhagen, VD InfoKomp, håller med: ”Är vi inte rimligt trygga, så kan vi knappast lära. Den som trillar ner i spat kan drunkna av ren otrygghet.” Men hon vill också vända på resonmanget: ”Den som skyddas mot förändringar idag riskerar att falla brant och djupt imorgon. Jag tror man ska uppmuntra till lärande.”\nLars Ingelstam, professor vid tema Teknik och social förändring i Linköping, påminner om att människor har ett stort och legitimt behov av att kunna förutsäga och planera sina liv. Han ser inte någon trygghet i dagens snabba förändringar i arbetslivet: ”Romantiseringen av projektifieringen, de raska bytena från det ena projektet till det andra, det häftiga i snabba och drastiska förändringar, det ständiga uppbrottet som ideal, går tvärt emot detta. Det är i bästa fall tanklöst. I värsta fall är det rena rama undergångreceptet för ett civiliserat samhälle.”\nPelle Ehn, professor och forskningschef i Malmö vid området Konst och kommunikation, menar att det viktigaste, det helt fundamentala, i diskussionen är att det behövs trygghet i förändringen. ”En klyscha om det arbetsliv vi ser framför oss är, att det förändras väldigt snabbt, att vi måste kunna träda in i ett antal olika yrkesroller under vår livstid. ... För att kunna klara det, så behöver vi någon form för bastrygghet.”\nTeknik och lärande\nLennart Lennerlöf diskuterar kring flera slitna honnörsord, som t ex lärande. När vi säger att alla ska lära sig, då lägger vi omedvetet in, att allt lärande leder till något positivt. ”Men så är det ju inte. Vi kan lära oss att bli ”drug addicts”, att bli kriminella, att bli hjälplösa.” Och just inlärd hjälplöshet kan göra det svårt för många i dagens arbetsliv att engagera sig och att arbeta flexibelt. ”Av dessa människor begär vi nu, att de ska bli aktiva och initiativrika, engagera sig i egen kompetensutveckling och ta en verksam del i utveckling av det företag, där de arbetar. Och vi begär, att de ska göra det nu.”\nGunella Westlander går ett steg länge när hon kritiserar ”outsourcing” av arbetsuppgifter till billig arbetskraft i periferin. ”Jag funderar mycket på, hur det här lärandet överhuvudtaget ska gå till för personal som sitter, kanske sextio personer, i ett satellitkontor och gör rutinjobben åt något amerikanskt företag.” Hon tycker sig se att för varje ny tekbnik blir det en återgång till taylorism, hårt styrda och sönderhackade arbetsuppgfter utan möjlighet till överblick eller lärande.\nSom ”rådsökande medborgare” försökte Gunnela Westlander pröva skatteverkets ”enkla” talsvarssystem i vintras. Eftersom hon inte fick svar på sina frågor gick hon till Skattehuset på Götgatan i Stockholm. ”Där satt det massor av folk och väntade. Jag väntade i tre timmar tills jag kom fram, till fel disk. Jag hade alltså inte förstått den där nummerboxens system. Men det var intressant att under den långa väntan prata med de andra som väntade.” Och de andra var oroliga för att inte hitta rätt, få rätt information, agera på rätt sätt. Själv är Gunnela Westlander kritisk och menar att tekniken stoppar två läroprocesser: medborgarna kan inte lära sig om skatter, och myndigheterna kan inte lärasig om befolkningens villkor.\nBirgitta Frejhagen är mer optimistisk och menar att den nya tekniken ger personalen större möjligheter till överblick och lärande. De senaste åren har man skurit bort stora delar av mellanskikten, där man arbetat med repetitiva, enkla administrativa arbetsuppgifter. ”I Sverige är det hundratusentals människors arbetsuppgifter som ersätts. Man för ut informationen, som tidigare bara fanns tillgänglig på kontoren, med hjälp av fax, PC, nät och system. Man kan med IT göra informationen direkt tillgänglig för dem som arbetar i produktionen, vilket lika gärna kan vara vård och omsorgsarbete som arbete i en verkstad eller i en butik.”\nMorgondagens teknik\nOm Bernt Ericsson har lärt sig något inför framtidens teknikutveckling så är det att: ” att det vi gör ska vi också vara beredda att ta till oss själva.” I hans egen bransch hittade man ju på att införa knapparna stjärna och fyrkant på telefonen. ”Ett fullständigt vansinnigt maskingränssnitt, som ingen egentligen lärde sig att hantera. Och vi som konstruerade det, vi verkade inte tänka på, att vi skulle använda det själva.” Om Bernt Ericsson hade tänkt på, att han själv skulle drabbas av det här resten av livet skulle han aldig ha infört tecknen * och ”#, som ju ingten har någon chans att förstå.\nPelle Ehn menar att bildskärmen är och har varit det stora problemet på många arbetsplatser, men den tillhör en parentes. ”Det grafiska gränssnittet, som vi är så fokuserade på idag, tillhör ett teknologiskt stadium, som vi har förhoppningar om att kunna glömma så snart som möjligt.” Istället får vi i 2000-talets början ”interaktiva miljöer, där vi är omgivna av de allestädes närvarande datorer, som finns inbyggda i tingen. Vi har dem redan i brödrostarna, kanske i kaffekannorna och i allt möjligt. Det nya är, att det är inte bara är vi som kan kommunicera med dem, utan de kan till delar också kommunicera med varandra.”\nDet ska vara här i Norden det händer!\nGunella Westlander återkommer i slutet av rundabordssamtalet till trygghet, utveckling och förändring, när hon påminner om ett annat villkor som är avgörande för livslusten, nämligen hoppet. ”Hoppet hör ihop med om man för sig själv kan se något positivt i den samhällsutveckling som sker nu.”\nBernt Ericsson kan från Ericssons egna undersökningar berätta att ungdomar som har arbetslösa föräldrar har ett oerhört hopp inför framtiden. De däremot som kommer från välbärgade familjer har bara sett försämringar under sin livstid och ser mycket mer pessimistiskt på framtiden.\n”Det här speglar också en farlig trend för Sverige. Vi har haft det bra så länge.” I andra länder och regioner, där man haft det sämre och nu bara tycks få det bättre, där växer hopp och framtidstro. Därför, menar Bernt Ericsson, har politkerna en stor uppgift i vårt land – att ge oss hoppet tillbaka: ”Att visa, att det är här i Norden det händer, det är här man ska vara.”\nTelematik 2001 – programsekretariat:\nKFB, Box 5706, 114 87 Stockholm\nKontaktperson:\nMaria Edholm\n, KFB\nTel: 08 459 1737, fax: 08 662 66 09\nE-mail: maria.edholm@kfb.se\nGöran Axelsson\n, TELDOK\nTel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88\nE-mail: goranaxelsson@compuserve.com\nSidan senast ändrad 15 maj 1998 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/t2001/mot117.htm", "date": "2000-05-26", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000526021931id_/http://www.teldok.org:80/t2001/mot117.htm", "stamp": "20000526021931", "fetch_id": 1062, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 117" ], "pdfs": [] }, { "id": "73319889ab1940e4", "title": "Om TELDOK Rapport 118 för MoT nr 2 1998", "body": "->\nteldok.org\nin English\nmer om TELDOK\ngratis rapporter\nTelematik 2001\nBeställ\nKlarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden?\nLäs mer:\nPresentation\nPressrelease\nSeminarium på webben\nFör Management of Technology (nr 2 1998)\nKlarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden?\nSedan vintern/våren 1998 har TELDOK och Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) publicerat ett antal ”småskrifter” inom programmet\nTelematik 2001\nsom tillsammans och var för sig ska spegla och diskutera ”Informationssamhället ‹ för och emot”. Småskrifterna är nämligen utformade så att de återger diskussioner som kan vara rundabordssamtal, ”scientific mediation” och/eller elektoniska inlägg. (”Scientific mediation” betyder att två deltagare skriver varsitt inlägg, för resp emot, och sedan med hjälp av en moderator avgör på vilka punkter de är eniga respektive oeniga.)\nTelematik 2001 har tillkommit på gemensamt initiativ av KFB och TELDOK. Motivet är tron att studier av tidiga användare och tidig IT-användning ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen i riktning mot ett informations- och kunskaps-samhälle på andra sidan tusenårsskiftet.\nEn av småskrifterna är ett fint exempel på just ”scientific mediation”. TELDOK Rapport 118 (KFB-rapport 1998:3) heter\nKlarar den svenska offentligheten mötet med Cyberrymden?\noch innehåller en diskussion på temat mellan hovrättsrådet Krister Thelin och journalisten Anders R Olsson, med professor Peter Seipel som sammanfattande moderator. KFB och TELDOK arrangerade den 2 april 1998 en presskonferens med Thelin och Olsson.\nVem äger uppgifterna om mig?\nKombinationen av IT och EU reser nya frågor om integriteten, anser hovrättsrådet Krister Thelin. Dels för att IT kan göra det lättare att sammanställa många uppgifter om enskilda människor, dels för att det privaträttsliga skyddet är starkare i andra EU-länder än i Sverige.\nVår gamla svenska offentlighetsprincip har inslag som skulle behöva exporteras, menar Krister Thelin, inte minst till det hemlighetsfulla Bryssel. Meddelarskyddet förekommer inte alls i utländsk rättstradition. Men för att Sverige med trovärdighet ska kunna hävda det legitima i att inte röja identiteten hos uppgiftslämnare och mediekällor krävs att svenska myndigheter också på andra sätt värnar den personliga integriteten. Och så är det inte.\nDen grundläggande synen tycks alldeles klar hos den svenske lagstiftaren: kollektivet äger folkbokföringens (och SPARs) uppgifter om enskilda individer och hushåll. Dataregistren behövs för myndigheternas samhällsplanering, men kan också användas för att sälja uppgifter till direktreklam. Men vems är egentligen uppgifterna om den enskilde? Krister Thelin vill precisera offentlighetsprincipen så att personuppgifter skyddas men istället mediernas kontrolluppgift stärks.\nIngen kan ”äga” uppgifter om sina egenskaper\nDet är farligt att se bort från de viktiga frågorna om skydd för och hot mot den personliga integriteten i det allt gränslösare IT-samhället, därom är journalisten Anders R Olsson enig med Krister Thelin. Men, skyndar han sig att tillägga, det är en osmält idé från Krister Thelins sida att någon kan ”äga” sina personuppgifter.\nVi blir ju samhällsmedborgare i ständig interaktion med andra människor, där vi alltså visar upp hur vi är utan att kunna ”äga” dessa egenskaper. Myndigheter och andra behöver få olika uppgifter av oss och om oss, och vi har inget annat val än att lämna även känsliga uppgifter om våra inkomster och sjukdomar osv när vi söker jobb eller bostad, vill teckna försäkring eller låna pengar. Dessutom lrever vi i en tid där både stater och företag vill övervaka oss med pan-europeiska polisregister, biobanker och övervakningssatelliter ‹ mycket lite finns kvar att slå vakt om.\nI offentliga dataregister finns kanske 200 uppgifter tillgängliga om Krister Thelin, tror Anders R Olsson, men bara genom att betrakta och lyssna på Thelin vid en presskonferens gör att man får en mer fullständig och mer avslöjande bild av honom. Mot detta invänder Krister Thelin att han ställer upp frivilligt vid seminarier och presskonferenser, och då visar sidor som han gärna vill förevisa. Det är svårt för åhörarna att få klart för sig efter en debatt om debattdeltagarna är adopterade eller skilda eller vilken årsinkomst de har; i offentliga register framgår detta.\nIT för bättre granskning\nTrots den omhuldade svenska offentlighetsprincipen är Sverige ett u-land ifråga om mediebevakning, hävdar Krister Thelin. I andra länder kan medborgarna följa överläggningar i senats- och parlamentsutskott eller hela rättegångar, både i TV (hela TV-kanaler!) och via strömmande video på webben. Inte så i Sverige. Därför måste vi diskutera hur IT kan utnyttjas för att genomlysa mymdighetsmakten och för att stärka samhällsdebatten.\nTelematik 2001 – programsekretariat:\nKFB, Box 5706, 114 87 Stockholm\nKontaktperson:\nMaria Edholm\n, KFB\nTel: 08 459 1737, fax: 08 662 66 09\nE-mail: maria.edholm@kfb.se\nGöran Axelsson\n, TELDOK\nTel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88\nE-mail: goranaxelsson@compuserve.com\nSidan senast ändrad 21 oktober 1998 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/t2001/mot118.htm", "date": "2000-04-22", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000422044235id_/http://www.teldok.org:80/t2001/mot118.htm", "stamp": "20000422044235", "fetch_id": 1063, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 118" ], "pdfs": [] }, { "id": "be7493957c90df61", "title": "Om TELDOK Rapport 120 för MoT nr 2 1998", "body": "->\nteldok.org\nin English\nmer om TELDOK\ngratis rapporter\nTelematik 2001\nBeställ\nCybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän\nHela rapporten\nkan\nladdas ner/läsas på skärmen\n!\nDelar av rapporten\nkan\nläsas på skärmen\npå en sida som tar l-å-n-g tid att hämta\nFör Management of Technology (nr 2 1998)\nCybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän\nVi jumpar alla mellan IT-flaken på våra skärmar, i spänd väntan på när utvecklings- och spridningskurvorna för webb-användningen ska ta fart på riktigt – när den ”kritiska massan” ska vara nådd och bägaren svämma över i begreppets bästa betydelse. Så att också tandlösa åldringar på landsbygden som den naturligaste sak i världen ska knappa på datorer för att beställa varor, som Industriförbundets Thomas Falk har utryckt saken.\nMed flera Internet-anslutna datorer i våra hem, växande datamognad och inte minst ett allt större utbud av varor och tjänster som bjuds ut över nätet kan näthandeln mycket väl explodera ett stycke in på det nya millenniet. Det påstår Lennart Forsebäck som har sammanställt uppgifter, bedömningar och inte minst egna och andras intervjuer i en färsk bok – TELDOK Rapport 120:\nCybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän\n– som behandlar den framväxande elektroniska handeln ”i ett konsumentperspektiv”.\nVetande via Webben\nVärldens snabbast växande bokhandel, Amazon.com, har inte en enda hylla. Jeff Bezos startade 1995 sitt företag i Seattle med två nästan tomma händer; han tror att Amazon.com år 2000 ska omsätta en miljard dollar och vara då världens största bokhandel – men fortfarande går företaget med förlust.\nWebb-beställning ger inte bara (kanske inte alltid!) billigare böcker. Överblicken blir större. Surfarna kan söka fram böcker som liknar dem de läst eller som gillas av personer med samma boksmak. Mervärde skapas också genom recensioner, även läsarnas/surfarnas egna.\nI Sverige säljs ca 40% av böckerna genom den traditionella bokhandeln, främst stora kedjor som Bokia och Akademibokhandeln. Just Akademiboikhandeln är en av sex svenska ”Internet-boklådor”. De andra är Wettergrens, (också traditionell bokhandlare), Internetbokhandeln och Bokhandeln.com (båda joint ventures) samt de nyskapade Bokus.com och AdLibris.\nBakom AdLibris finns inget starkt kapital eller andra tunga intressen. De fem unga skaparna av företaget har heller knappast erfarenhet av bokhandeln. Det är istället intresset för ekonomi och IT som fört dem samman och som födde affärsidén i februari 1997: att sälja billiga böcker – upp till 50% lägre pris! – med säkra betalningar och leverans i tid (med fast pris för porto och expedition: 39 kr).\nI affärsidén låg också att arbeta som ett virtuellt företag med maximal flexibilitet och minimal overhead, berättar Therése Nyström, en av grundarna, för Lennart Forsebäck. AdLibris investeringar inskränkte sig också i stort sett till en server. Och Theréses egen lägenhet är själva ”bokhandeln” med både kundmottagning och kontor. Men AdLibris siktar mot att bli en av de tre största bokhandlarna i landet, säger grundaren.\nAdLibris finns hos Posten Torget som nappade på affärsidén. Bokgrossisten Seelig svarar för distributionen och AdLibris bokdatabas är också Seeligs egen databas. 70% av kunderna är privatpersoner och av dessa är två tredjedelar män. Många beställare är unga och storstadsbor.\nMätt på Internet\nNär det gäller handeln med livsmedel, 20% av de svenska hushållens utgifter, går meningarna isär ifråga om potentialen för elektronisk handel. Andersen Consulting räknar med en marknadsandel för näthandel med dagligvaror på ca 10% om ca 10 år, medan Bill Gates tror att webben tar ca 30% av inköpen på lite sikt.\nUnder 1997 startade flera svenska livsmedelshandlare webbhandel –KF med B&W, ett antal ICA-handlare och NKHallen. Ca 20.000 hushåll som bor nära B&W i Täby kan beställa varor från KFs och B&Ws webb-plats Expressfood. Den ”typiske kunden” är en kvinna, yrkesarbetande, strax under 40 år och med två barn, säger utvecklingschefen Bho Vilhelmsson. De flesta kunder har någon form av datorvana. Expressfood-kundernas genomsnittliga inköp över webben – 1.500 kr – är dubbelt så stort som vid inköp i butik!\nLennart Forsebäck har pratat med några av kunderna. En familj i Stocksund har fått tipset av sina grannar utan att tidigare själva ha handlat särskilt mycket på B&W i Täby. Nu handlar familjen så gott som allt ifråga om livsmedel, hygienartiklar och andra dagligvaror från Expressfood.\nTidsbesparing är den största vinsten: förut tog inköpen minst en och en halv timme per vecka – nu går det på en kvart (även om det var trögare i början för dem som inte var datafreaks). En annan fördel ligger i att man kan använda den kvarten när som helst på dygnet. Och när det gäller varornas kvalitet har kunderna inte blivit missbelåtna. Däremot säger några att de äter mera nu! Det finns alltid mat hemma.\nFörändras marknaden?\nNär hushållen nu upptäcker fördelarna med att handla på nätet innebär detta ett markant trendbrott i handelns utveckling, tror Lennart Forsebäck. Tidigare konkurrensfördelar kan bli till nackdelar - och omvänt. Både grossist- och detaljistrollen förändras. ”Gränssnittet” mellan tillverkare och konsumenter befolkas av både nya och nygamla handelsmän. Till detta kommer en rad nya aktörer, ”intermediärer”.\nMen gamla vanor dör sakta. Kanske är det därför först av allt ”moderniteter” som stormarknader, menar Forsebäck, som får stryka på foten när hushållen använder datorn istället för bilen för att handla mat. Så innebär kanske millennieskiftet att närbutiker och ”nätbutiker” finner en formel för samexistens, där ”torggubbar” och kvartershandlare, ”intermediärer” och digitala handelsmän sida vid sida förser oss med de varor och tjänster vi behöver.)\nSajter för cybershoppare\nBöcker:\nwww.amazon.com\nwww.barnesandnoble.com\nwww.mx.org/bookfinder/\nwww.torget.se/adlibris\n/\nwww.boktjanst.se\nwww.torget.se/internetbokhandel/\nwww.bokus.se\nwww.akademibokhandeln.se\nwww.ahlens.se\nLivsmedel:\nwww.nk.se\nocc.pegit.se\nwww.jourlivs-teleborg.se\nwww.expressfood.kf.se\nwww.icagrytan.viaduct.se\nwww.internetto.se\nwww.prisextra.se\nTelematik 2001 – programsekretariat:\nKFB, Box 5706, 114 87 Stockholm\nKontaktperson:\nMaria Edholm\n, KFB\nTel: 08 459 1737, fax: 08 662 66 09\nE-mail: maria.edholm@kfb.se\nGöran Axelsson\n, TELDOK\nTel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88\nE-mail: goranaxelsson@compuserve.com\nSidan senast ändrad 15 maj 1998 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/t2001/mot120.htm", "date": "2000-06-04", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000604013515id_/http://www.teldok.org:80/t2001/mot120.htm", "stamp": "20000604013515", "fetch_id": 1064, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 120" ], "pdfs": [] }, { "id": "13dbbc4451918057", "title": "Om TELDOK Rapport 123 för MoT nr 4 1998", "body": "->\nteldok.org\nin English\nmer om TELDOK\ngratis rapporter\nTelematik 2001\nBeställ\nNätet som marknadsplats – de svenska pionjärerna\nHela rapporten\nkan\nladdas ner/läsas på skärmen\n!\nFör Management of Technology (nr 4 1998)\nNätet som marknadsplats – de svenska pionjärerna\nPå några få år har Internet utvecklats till en global marknadsplats som idag omfattar drygt 100 miljoner människor, men som redan om tre, fyra år väntas ha ökat till 300–400 miljoner. Den elektroniska marknaden innebär nya förutsättningar för företag att marklandsföra, sälja och distribuera sina tjänster och produkter. Men det påverkar och förändrar också konkurrens och därmed även förutsättningarna för företagandet.\nDet skriver\nWeje Sandén\n, ekonomijournalist sedan 20 år, numera på Veckans Affärer där han bevakar IT-utvecklingen. Han är författare till en alldeles ny rapport om\nNätet som marknadsplats\n(\nTELDOK Rapport 123\n) som innehåller ingående beskrivningar av och intervjuer med ”de svenska pionjärer inom bl a bank, aktiehandel, bok- och bilhandel” som tack vare att de skapat webb-sajter för försäljning och kundkontakt fått tillgång till en helt ny och större marknad\nNätet som marknadsplats : några intensiva närbilder\nFörra året var en milstope för Internet som marknadsplats, säger Weje Sandén. För första gången i webbens korta historia överträffade aktiehandeln sex som den mest inkomstbringande verksamheten på nätet. Det senaste decenniets avregleringar på de globala finansmarknaderna har i kombination med IT, inte minst webben, skapat en helt ny konkurrenssituation. ”Hela mäklarbranschen kommer snart att finnas på Internet”, säger IBM-chefen Lou Gerstner – inte bara de nytillkomna lågprismäklarna som ännu dominerar webben. Om bara två–tre år kommer minst halva privatkundmarknaden att bestå av aktiehandel via webben, tror de Internet-mäklare som Weje Sandén intervjuat.\nOckså bankernas kostnader kan minska dramatiskt om kunderna stannar hemma och sköter sina bankaffärer elektroniskt. Weje Sandén beskriver bl a de 400 dagar som förändrade den svenska bankvärlden: hur de svenska bankerna under slutet av 1996 och 1997 tävlade om att introducera varsin Internet-bank. Vid det senaste årsskiftet var ca 200 000 svenskar anslutna till Internet-bankerna, och i oktober 1998 var antalet Internet-bankkunder över en halv miljon. Störst är SEB med ca 40% av marknaden.\nBranscher som sysslar med mer materiella produkter påverkas också kraftigt av Internet-handel. Webben kan sänka transaktionskostnaderna vid bilköp med upp till 75% enligt vissa beräkningar. Weje Sandén beskriver autobytel.com och Billia.\nAutobytel.com\när USAs största Internetbaserade marknadsplats för bilar, nya och begagnade, och kringtjänster. samt relaterade tjänster såsom finansiering, service och försäkringar. Under 1998 beräknas företaget ta emot två miljoner förfrågningar om bilköp och förmedla affärer till ett värde motsvarande 40 miljarder kronor.\nSvenska Bilia är en av världens tio största bilhandlare. På\nBilias webb-sajt\n, som dagligen får mellan 1000 och 1500 besökare, finns information om bilar till försäljning och möjlighet att beställa service och underhåll. Bilia har också bjudit in konkurrenterna för att pröva autobytels affärsidé: att på en enda plats samla all information om bilar – alla märken och modeller! – som är till salu.\nDet här innebär webb-handeln\nWeje Sandén räknar upp flera ”fundamentalt ändrade förutsättningar att bedriva affärsverksamhet” som Internet-handeln innebär.\nGeografin minskar i betydelse. Företag kan etablera sig var helst.\nTidsfaktorn förändras. Massproduktioneär en följd av att det löpande bandet varit det snabbaste sättet att producera till lägsta kostnad. Internet ökar tempot och gör att företagen kanm arbeta närmare varandra.\nInteraktiviteten ökar. Företagen kan etablera direktkontakt och kommunicera med både leverantörer och kunder. Möjligheten ökar till direktmarknadsföring specialanpassad för den enskilde kunden.\nTransaktionskostnaderna sjunker. Marknaden blir effektivare genom att det blir mycket lättare att söka t ex lägsta pris på webben.\nProduktiviteten förbättras. Internet ökar företagens effektivitet genom att korrekt informationen hålls tillgänglig och beställningar kan snabbas upp.\nVärdekedjan förändras Tillverkare och leverantörer kan själva gå direkt på slutkunderna; mellanleden måste anpassa sig till de nya förhållandena genom att skapa värde eller kontakter på andra sätt än tidigare. Nya mellanhänder eller intermediärer erbjuder sig att lösa de gamla mellanhändermnas uppgifter bättre och billigare.\n”För att nå framgång på nätet krävs att man kan erbjuda något mer och bättre än vad som finns på den fysiska marknaden”, är en Weje Sandéns viktiga slutsatser.\nTelematik 2001 – programsekretariat:\nKFB, Box 5706, 114 87 Stockholm\nKontaktperson:\nMaria Edholm\n, KFB\nTel: 08 459 1737, fax: 08 662 66 09\nE-mail: maria.edholm@kfb.se\nGöran Axelsson\n, TELDOK\nTel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88\nE-mail: goranaxelsson@compuserve.com\nSidan senast ändrad 16 november 1998 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/t2001/mot123.htm", "date": "2000-05-31", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000531015414id_/http://www.teldok.org:80/t2001/mot123.htm", "stamp": "20000531015414", "fetch_id": 1065, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 123" ], "pdfs": [] }, { "id": "6a83f700d9231fe3", "title": "Om TELDOK Rapport 125 för MoT nr 1 1999", "body": "->\nteldok.org\nin English\nmer om TELDOK\ngratis rapporter\nTelematik 2001\nBeställ\nIT och framtidens lärande\nHela Rapport 125\nkan\nladdas ner/läsas på skärmen\n!\nBeställ\nIT i skolan – vision och verklighet\nHela Rapport 126\nkan\nladdas ner/läsas på skärmen\n!\nFör Management of Technology (nr 1 1999)\nSkolan räcker inte till i IT-samhället\nUngdomsskolan räcker inte till i IT-samhället. Det verkar vara slutsatsen\ni två rapporter om utbildning och IT som nyligen publicerades samtidigt.\nMen rapportförfattarna har haft olika utgångspunkter och beskriver olika utsnitt av barns och ungdomars lärande. Den ena rapporten –\nIT i skolan\n– vision och verklighet\n– visar vad som händer när\nNintendo-generationen träffas av rockstjärnesamhället och trimmade\nkommunala budgetar. Den andra rapporten –\nIT och framtidens lärande\n–\nvill demonstrera nya grepp kring lärande och utbildning där IT kan\nanvändas för att stimulera läroäventyr.\nIT gör att vi måste lära oss hela tiden\nFuturisten Edith Weiner påpekar att frågan om våra barns utbildning inte\nlängre enbart rör skolor, skolböcker och lärare. Det utmärkta vewckobrevet\nInnovation från newsscan.com citerar hennes uppgifter. År 2000 förväntas\namerikanska föräldrar betala 1 miljard dollar för undervisnings- och\nlärprogram till barnens hemdatorer. Och antalet amerikanska barn som får\nsin undervisning i hemmet, inte i skolan, ökar med 15 procent per år.\nI själva verket innebär den nya informationdsekonomin och IT-samhället,\ndär vi nu förväntas leva, ett livslångt lärande. Det menar bland andra\nriskkapitalisten John Doer, som till Business Week säger: ”The old\neconomy, you learn a skill. The New Economy is lifelong learning.”\nMaskinerna är våra vänner\nMånga är övertygade om att IT kommer att spela en väsentlig roll i våra\nskolor och för det grundläggande lärandet. Stora förhoppningar, och stora\nresurser, knyts till användningen av IT i skolan.\nRapporten\nIT i skolan – vision och verklighet;\nundersöker hur visionerna\nom IT som ett verktyg för den nya undervisningen tagit form på lokal nivå:\nHur har de politiska visionerna omsatts praktiskt i skolan? Har\nförhoppningarna om IT som en revolutionär kraft infriats? Kan\ninvesteringar i IT räknas hem i tider av kommunal åtstramning? Varför\neller varför inte ger\nsatsningarna de förväntade resultaten?\nFörfattarna ” Arvid Höglund och K-G Karlsson ” har gett sig ut till\nskolpolitiker, skolledare, lärare och gymnasieelever i Sundsvall,\nÖstersund, Järfälla (och England); resultaten är en smula avkylande.\nFörhoppningarna på IT är stora bland de kommunala beslutsfattarna.\nFörfattarna finner det anmärkningsvärt att kommunpolitikerna i liten\nutsträckning baserar sina argument för datorsatsningar på tillgänglig\nforskning. Enbart en satsning på IT – utan en klar pedagogisk vision –\ntycks nämligen inte ge några mätbara resultat av undervisningen.\nLärare och framför allt elever har mindre förväntningar än politiker och\nrektorer. Eleverna uppfattar datorer som den naturligaste sak i världen,\nsom ett hjälpmedel bland många andra – inte som det revolutionerande\nparadigmskifte som de medelålders beslutsfattarna upplever kom med\ndatorerna till skolan.\nÄr du lönsam, lille vän?\nDet finns en fara för att individualiseringen i skolan går för långt genom\ntrosvisst förlitande på IT, tycks författarna mena. Det behövs planer och\ndisciplin för att eleverna ska ta ökat ansvar för sin IT-användning och\nför att IT-användningen ska ge resultat.\nUtan en pedagogisk idé för IT-användning, och om inte lärarna har förmåga\natt se hur id én kan realiseras med IT, riskerar de snabbt åldrande\npersondatorerna i svenska skolor att förvandlas till ”omotiverat dyra\nchat- och spelmaskiner”.\nMen IT kan skaka den traditionella synen på skola och lärande\nHittills har lärandet varit förbehållet skolor, skolböcker och lärare. Den\nnya informationstekniken förändrar detta helt. Ett livslångt lärande blir\nkonsekvensen av IT-samhället. Det skulle amerikanska futurister kunnat\nsäga, men meningarna är hämtade från Lars Bolander, producent och\nprojektledare inom interaktiva multimedier, som skrivit en aktuell rapport\nom ”IT och framtidens lärande” (\nTELDOK Rapport 125\n).\nFram till idag har lärandet varit förbehållet skolor, skolböcker och\nlärare. IT kan förändra detta helt. Vill vi i framtiden ha ett fortsatt\ndemokratiskt lärande med lika möjligheter för alla, krävs bred och\nuthållig satsning på IT, menar Lars Bolander.\nMen i Sverige finns ju redan datorer i skolan? Visst, men det handlar inte\nom mängden utan om hur de används. Det krävs en genomtänkt\nutbildningsstrategi både i skolan, arbetslivet och för fritiden. Där är IT\nett oundgängligt verktyg.\nAv de rader med exempel på ”nya grepp kring lärandet med stöd av IT”, som\nLars Bolander menar finns, beskrivs ett antal konkreta praktikfall i\nrapporten, både svenska och utländska.\nNya grepp med IT\nRinkebyskolan, i invandrartäta Rinkeby norr om Stockholm, beskrivs som ett\nmönster för andra skolor också när det gäller IT-användning. Datasalen är\nvälutrustad och välorganiserad, där finns 30 Internet-uppkopplade datorer\nsom eleverna fritt får använda efter skoltid. Nu ska också föräldrarna få\ntillträde till datasalen. Det finns dessutom datorer med Internet-access i\nalla klassrum. Resultatet är en hög grad av informellt lärande.\nEtt par intervjuer och beskrivningar i rapportern kretsar kring Lemshaga\nBarnakademi i Värmdö, där de små förskole- och grundskolebarnen ”leker sig\nfram till kunskaper” för att få bättre inlärning. Här lär barnen sig genom\njobba i projekt och genom att använda persondatorer. Barnen i friskolan\noch deras föräldrar har egna mejl-adresser och kan diskutera i FirstClass,\nett konferenssystem.\nLars Bolander menar sig kunna visa att pojkar i tonåren med rätt\nvägledning kan få motivation till lärande och läsande. Per, som går första\nåret i gymnasiet, fick ett glupande läs- och lärintresse tack vare data-\noch rollspel: från att ha varit dålig på läsning är Per nu bokslukare.\nTelematik 2001 – programsekretariat:\nKFB, Box 5706, 114 87 Stockholm\nKontaktperson:\nMaria Edholm\n, KFB\nTel: 08 459 1737, fax: 08 662 66 09\nE-mail: maria.edholm@kfb.se\nGöran Axelsson\n, TELDOK\nTel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88\nE-mail: goranaxelsson@compuserve.com\nSidan senast ändrad 5 mars 1999 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/t2001/mot125.htm", "date": "2000-07-08", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000708213436id_/http://www.teldok.org:80/t2001/mot125.htm", "stamp": "20000708213436", "fetch_id": 1066, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 125", "Rapport 126" ], "pdfs": [] }, { "id": "4766cc6be43dfc1f", "title": "Pressmeddelande om TELDOK Rapport 117", "body": "->\nteldok.org\nin English\nmer om TELDOK\ngratis rapporter\nTelematik 2001\nBeställ\nIT i arbetsliv och samhälle\nStockholm 20/1 -98\nPRESSMEDDELANDE\nMänniskans plats i den framtida IT-världen\nHur blir människans situation i den framtida IT-världen? Vilka alternativ finns och vilka olika vägar kan utvecklingen komma att ta? Vad kan – och behöver – göras för att länka utvecklingen i rätta fåror? Detta var några av de frågor som ett antal experter diskuterade i ett rundabordssamtal under ledning av professor\nLennart Lennerlöf\n. Samtalet har sedan resulterat i skriften\nIT i arbetsliv och samhälle\n, vilken presenteras vid ett seminarium onsdagen den 21 januari.\nUnder rubriken\nTelematik 2001\ntar KFB och TELDOK upp frågor som rör vårt framtida IT-samhälle. I ett antal skrifter pekar experter på de förändringar som kan väntas för hushållen och näringslivet i den framtida IT-användningen. Vid onsdagens seminarium presenterar professor Lennart Lennerlöf skriften ”IT i arbetsliv och samhälle”.\nUrban Karlström\n, KFBs generaldirektör och\nBertil Thorngren\n, ordförande i TELDOK Redaktionskommitté, redogör för programmet Telematik 2001.\nSkriften ”IT i arbetsliv och samhälle – ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv” är frukten av ett rundabordssamtal som leddes av professor Lennart Lennerlöf och där deltagarna alla var personer med kvalificerad erfarenhet av framtidsinriktad forskning och utveckling. Skriften tar upp frågor som: Hur blir människornas situation i den framtida IT-världen? Vilka är möjligheterna att våra efterlevande får uppleva en skön, ny värld – och vilka är riskerna för motsatsen? Och vad kan göras – av oss, av våra politiker och andra beslutsfattare, av alla berörda – för att länka utvecklingen i rätt riktning?\nProgrammet ”Telematik 2001”, som också presenteras vid seminariet, har tillkommit för studier av tidiga användare och användningsområden som redan i dag kan ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen i riktning mot informations- och kunskapssamhället. Inom programmet pågår dels projekt som rör IT och hushållen respektive IT i näringslivet, dels projekt som dokumenterar diskussioner ”för och emot informationssamhället” i lättillgängliga skrifter. Totalt ett dussin rapporter eller småskrifter förväntas bli utgivna under åren 1997–1998.\nKFB (Kommunikationsforskningsberedningen) är en statlig myndighet som bland annat stödjer forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet, d v s fysiska transporter samt post- och telekommunikation. Mer information om KFB finns bl a på\nwww.kfb.se\n.\nTELDOK är styrelsens för Telia-koncernen initativ till dokumentation av erfarenheter från tidig IT-användning. TELDOK publicerar och sprider rapporter samt ordnar seminarier och studieresor. Mer information om TELDOK finns bl a på\nwww.teldok.framfab.se\n.\nTelematik 2001 – programsekretariat:\nKFB, Box 5706, 114 87 Stockholm\nKontaktperson:\nMaria Edholm\n, KFB\nTel: 08 459 1737, fax: 08 662 66 09\nE-mail: maria.edholm@kfb.se\nGöran Axelsson\n, TELDOK\nTel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88\nE-mail: goranaxelsson@compuserve.com\nSidan senast ändrad 15 maj 1998 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/t2001/press117.htm", "date": "2000-07-12", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000712202650id_/http://www.teldok.org:80/t2001/press117.htm", "stamp": "20000712202650", "fetch_id": 1067, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 117" ], "pdfs": [] }, { "id": "84e6282908630f48", "title": "Pressmeddelande om TELDOK Rapport 118", "body": "->\nteldok.org\nin English\nmer om TELDOK\ngratis rapporter\nTelematik 2001\nBeställ\nKlarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden?\nLäs mer:\nPresentation\nArtikel\nSeminarium på webben\nStockholm 2/4 -98\nPRESSMEDDELANDE\nKlarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med cyberrymden?\nBör den svenska offentlighetsprincipen vidmakthållas såsom hittills, med den kraftigt ökande informationsmängd om enskilda medborgare, som nu kan lagras och delges vem som helst som begär det? Hovrättsrådet\nKrister Thelin\nifrågasätter detta, medan journalisten och författaren\nAnders R. Olsson\nistället ser den omfattande persondatamängden och möjligheten för alla till insyn som en integrerad del av vår välfärdsstat.\nVid en presskonferens torsdagen den 2 april utvecklade Thelin och opponenten Olsson sina ståndpunkter i denna aktuella och viktiga fråga, samtidigt som skriften\nKlarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med cyberrymden?\npresenterades för första gången. En panel med justitiedepartementets rättschef\nGöran Schäder\n, Datainspektionens överinspektör\nUlf Videbäck\noch företrädare för IT-kommissionen\nKjell Skoglund\n, diskuterade tillsammans med inbjudna journalister och politiker hur Internet och ”cyberrymden” påverkar integritetsskydd, yttrandefrihet och offentlighetsprincip.\nI publikationen\nKlarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med cyberrymden?\ndiskuterar Krister Thelin och Anders R. Olsson frågan om hur särskilt myndig-heternas användning av Internet och ”cyberrymden” påverkar de grundläggande frågorna om integritetsskydd, yttrandefrihet och offentlighetsprincip.\nKrister Thelin hävdar att den svenska offentlighetsprincipen saknar förankring i de grundläggande föreställningarna om mänskliga grundläggande fri- och rättigheter. Gränsen mellan medborgarnas rätt till insyn i förvaltningen och myndigheternas möjlighet att med stöd av offentlighetsprincipen förädla och sprida information är inte bara oklar, utan också outredd. Den grundläggande frågan om vem som ”äger” personinformationen har aldrig ställts, utan har kunnat döljas med hänvisning till offentlighetsprincipen, och det är inom den svenska offentliga sektorn främmande att ens spekulera i äganderätt till personuppgifter.\nThelin vänder sig mot det faktum att uppgifter om t ex inkomst, fast egendom eller bil, liksom familjeförhållanden, längd, hårfärg etc inte kan få tillhöra den privata sfären om man så önskar. Det allmänna har en gång för alla bestämt att dessa uppgifter inte kan vara integritetskränkande. Han menar slutligen att mantrat om offentlighetsprincipens okränkbarhet inte längre är hållbart. Det är dags att syna den andra sidan av myntet. Den svenska offentlighetsprincipen bör preciseras, så att integritetsskyddet stärks och medborgarna myndigförklaras också på personrättens område.\nAnders R. Olsson menar å andra sidan att det i verkliga livet inte står att finna några individer som plågas av sin ”genomskinlighet”. Han tar i stället fasta på rättssäkerhetsaspekten – offentlighetsprincipen garanterar att myndigheterna behandlar medborgarna lika och enligt lag. Hur ska någon kunna bevisa att, i den socialdemokratiskt styrda kommunen, bara personer med ”rätt” partibok får kommunala uppdrag, bidrag eller attraktiva tillstånd av olika slag – om alla myndigheternas uppgifter om dessa partimedlemmar är hemliga?\nUnder rubriken\nTelematik 2001\ntar KFB och Teldok upp frågor som rör vårt framtida IT-samhälle. I ett antal skrifter pekar experter på de förändringar som kan väntas för hushållen och näringslivet i den framtida IT-användningen. Vid torsdagens presskonferens gav\nUrban Karlström\n, KFBs generaldirektör och\nBertil Thorngren\n, TELDOKs styrelseordförande, en närmare presentation av programmet Telematik 2001, inom vilket den för dagen aktuella publikationen ges ut.\nProgrammet Telematik 2001 har tillkommit för studier av tidiga användare och användningsområden som redan i dag kan ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen i riktning mot informations- och kunskaps-samhället. Inom programmet pågår dels projekt som rör IT och hushållen respektive IT i näringslivet, dels projekt som dokumenterar diskussioner ”för och emot informationssamhället” i lättillgängliga skrifter.Totalt ett dussin rapporter eller småskrifter förväntas bli utgivna under 1998.\nKFB (Kommunikationsforskningsberedningen) är en statlig myndighet som bland annat stödjer forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet, dvs fysiska transporter samt post- och telekommunikation. Mer information om KFB finns bl a på\nwww.kfb.se\n.\nTELDOK är Telias initativ till dokumentation av erfarenheter från tidig IT-användning. TELDOK publicerar och sprider rapporter samt ordnar seminarier och studieresor. Mer information om TELDOK finns bl a på\nwww.teldok.framfab.se\n.\nTelematik 2001 – programsekretariat:\nKFB, Box 5706, 114 87 Stockholm\nKontaktperson:\nMaria Edholm\n, KFB\nTel: 08 459 1737, fax: 08 662 66 09\nE-mail: maria.edholm@kfb.se\nGöran Axelsson\n, TELDOK\nTel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88\nE-mail: goranaxelsson@compuserve.com\nSidan senast ändrad 21 oktober 1998 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/t2001/press118.htm", "date": "2000-04-22", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000422104413id_/http://www.teldok.org:80/t2001/press118.htm", "stamp": "20000422104413", "fetch_id": 1068, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 118" ], "pdfs": [] }, { "id": "af53bceb9ea4c391", "title": "Pressmeddelande om Via TELDOK 30, 31 och 32", "body": "-->\nteldok.org\nRapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nBeställ\nFrån grovarbetare till nätsurfare?\nBeställ\nVill Du bli nådd?\nBeställ\n”IT-ism” – Informationstekniken som vision och verklighet\nStockholm 12/5 -98\nPRESSMEDDELANDE\nTre nya titlar inom programmet Telematik 2001:\nVill du bli nådd? – för och emot att vara ständigt uppkopplad\n”IT-ism” – Informationstekniken som vision och verklighet\nFrån grovarbetare till nätsurfare?\nUnder våren har dessa tre utgivningar – som ur olika perspektiv belyser och analyserar IT och det nya kunskapssamhället – tillkommit. Nedan presenteras de var för sig:\nVill du bli nådd? – för och emot att vara ständigt uppkopplad\nAldrig förr har vi varit så nåbara som nu. ”Nallen” i fickan eller handväskan. Eposten som dyker upp på datorskärmen. Det har blivit modernt att vara tillgänglig jämt och ständigt.\nI den nya småskriften\nVill du bli nådd? – För och emot att vara ständigt uppkopplad\nsamtalar tre forskare om för- och nackdelar med den ökade nåbarheten i IT-samhället:\nYvonne Waern, professor i psykologi, specialiserad på datorstöd för samarbete\nNils-Erik Gustafsson, gränssnittsexpert inom IT-industrin\nOlle Bälter, forskare på KTH som har studerat hur människor använder e-post\nI skriften sägs bland annat:\n”Man kan skydda sig mot kommunikationsöverflödet”\n”Epost och mobiltelefoni kräver en ny etikett”\n”Effektivare, visst – men ingen garanti för bättre beslut”\n”En ny slags teknostress kan bli följden”\n”Daniel fick stå ensam med sin bandyklubba i innebandyhallen – han hade inte tillgång till epost!”\n”Vill du bli nådd” har tagits fram av vetenskapsjournalisten Per Gustafsson, som specialiserat sig på samspelet människa, teknik och samhälle.\nHar du frågor som rör småskriften, kontakta gärna redaktören Per Gustafsson:\nEpost:\npergus@bahnhof.se\nTel och fax: 08-84 50 14\n”IT-ism” – Informationstekniken som vision och verklighet\n”Det finns en klan därute som lever gott på att åka runt och veva med armarna och tala om att vi Gått In I En Ny Era. Jag har döpt denna klan till propellermössorna” skriver Ola Larsmo i DN (980215). I skriften\n”IT-ism”: Informationstekniken som vision och verklighet\nfunderar tre forskare på hur det kan komma sig att det inte tycks finnas någon gräns för påståenden om informationsteknikens oerhörda betydelse. Än är det demokratin som ska blomstra, än är det ekonomin som ska räddas med IT. IT kan förvandla statliga utredningar till politiska reklampamfletter. Med kritiska röster är det tvärtom. Den som försöker höja ett milt ifrågasättande finger avfärdas snabbt som pratandes i nattmössan.\nFenomenet blir inte mindre märkligt just därför att det på område efter område råder en omfattande och mycket tydlig diskrepans mellan vision och verklighet när det gäller IT. I rapporten går forskarna igenom sin forskning om IT och utbildning, hackerkulturen, distansarbete, äldre, politiska texter och produktivitetsutveckling. På område efter område är resultatet detsamma, diskrepansen mellan retorik och praktik är både genomgående och högst påtaglig. Det märkliga är att detta faktum inte alls tycks återverka på propellermössornas trovärdighet. Hur kan det komma sig?\nI boken lanseras begreppet ”IT-ism” för att benämna den övertalande kraft som pratet om IT idag har, dvs de löften och föreställningar som sprids av såväl etablerade forskare som ”informationsanalytiker”. Men IT-ism blir också ett redskap för att förstå hur både pratet och teknikutvecklingen till synes kan pågå utan att diskrepansen mellan vision och verklighet blir besvärande.\n\n Författare till\n”IT-ism”\när Lennart Sturesson, Magnus Johansson och Jörgen Nissen, alla verksamma vid Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring.\nFrån grovarbetare till nätsurfare?\n–Vilka krav ställer IT-samhället på skolan?\n–Hur skall det i framtiden gå för de elever som inte vill eller kan tillgodogöra sig ökade teoretiska kunskaper; de elever som tidigare kunde välja att i huvudsak arbeta med sina händer?\nDessa frågeställningar är utgångspunkten för skriften\nFrån grovarbetare till nätsurfare\n, som är baserad på intervjuer och rundabordssamtal med:\nYlva Johansson, skolminister\nBengt Wahlström, omvärldsanalytiker\nÅsa Sohlman, huvudsekreterare i Kunskapslyftskommittén\nHåkan Eriksson, neuropsykolog\nLars-Åke Henriksson, LO-ombudsman\nGunilla Söderström, rektor vid Höglandsskolan i Bromma\nCamilla Modéer, direktör vid Industriförbundet\nTöres Theorell, professor\nKomplexiteten ökar i arbetslivet liksom abstraktionsgraden i arbetsuppgifterna. Arbetsorganisationen blir föränderlig och alla skall i framtiden kunna vara chefer i projekt och under vissa tidsperioder. Ett arbetsmarknadens A-, B- och kanske C-lag förutses växa fram.\nBeträffande den framtida arbetsmarknaden pekar rapporten på följande sannolika utveckling:\nkunskapsproduktionen kommer att öka och informationssektorn blir större\nupplevelsesektorn expanderar, främst då media och turism\nvårdsektorn kommer att öka med inriktning på omvårdnaden\nundervisningssektorn expanderar\nen utökad säkerhetssektor och miljösektor förutspås.\nKraven på arbetssökande ökar beträffande formell kompetens, teknisk kompetens, social kompetens och språkkunskaper. Ett livslångt lärande blir nödvändigt. Framtidens skola ställer också nya krav på lärarna både beträffande pedagogik, kunskaper och vad man skall lära ut. Konkurrensen mellan skolorna ökar.\nDetta är några av slutsatserna i rapporten, som bland annat bygger på intervjuer och ett rundabordssamtal med ett antal experter inom olika områden.\nFörfattare till rapporten är Bo Carlsson, konsult i strategisk informationsteknik, samt Rebecca Byron, sistaårsstudent på PAO-programmet (Personal, Arbete, Organisation) vid Stockholms Universitet.\nProgrammet ”Telematik 2001” har tillkommit för studier av tidiga användare och användningsområden som redan i dag kan ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen i riktning mot informations- och kunskapssamhället. Inom programmet pågår dels projekt som rör IT och hushållen respektive IT i näringslivet, dels projekt som dokumenterar diskussioner ”för och emot informationssamhället” i lättillgängliga skrifter. Totalt femton rapporter eller småskrifter förväntas bli utgivna under åren 1997–1998.\nVINNOVA (\nf d\nKFB, Kommunikationsforskningsberedningen) är en statlig myndighet som bland annat stödjer forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet, d v s fysiska transporter samt post- och telekommunikation. Mer information om VINNOVA (\nf d\nKFB) finns bl a på\nwww.vinnova.se\n.\nTELDOK är styrelsens för Telia-koncernen initativ till dokumentation av erfarenheter från tidig IT-användning. TELDOK publicerar och sprider rapporter samt ordnar seminarier och studieresor. Mer information om TELDOK finns bl a på\nwww.teldok.org\n.\nTelematik 2001 – programsekretariat:\nVINNOVA (\nf d\nKFB), Box 5706, 114 87 Stockholm\nKontaktperson:\nMaria Edholm\n, VINNOVA (\nf d\nKFB)\nTel:\n08 473 3146\nE-mail: maria.edholm@vinnova.se\nGöran Axelsson\n, TELDOK\nTel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88\nE-mail: goranaxelsson@compuserve.com\nSidan senast ändrad 15 maj 1998 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/t2001/pressvia30_32.htm", "date": "2001-11-07", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20011107152637id_/http://www.teldok.org:80/t2001/pressvia30_32.htm", "stamp": "20011107152637", "fetch_id": 1075, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "ff474f40de4fbb6a", "title": "Vinnova (f d KFB) och TELDOK inbjuder intresserade att lämna förslag till en rapport om Framtidens boende och stadsplanering", "body": "Studier av tidiga användare & användningsomrÃ¥den kan vägleda beslut & Ã¥tgärder för framtiden\nFramtidens boende och stadsplanering\nVinnova (\nf d\nKFB) och TELDOK inbjuder intresserade att\nlämna förslag till en rapport inom\nprogrammet Telematik 2004.\nVinnova (\nf d\nKFB) och TELDOK driver tillsammans programmet\nTelematik 2004\n. Programmets utgÃ¥ngspunkt är de förändringar som sker i samband med förverkligandet av kunskaps- och informationssamhället och vad detta betyder för Sverige.\nProgrammet Telematik 2004 beräknas pÃ¥gÃ¥ under tvÃ¥ och ett halvt Ã¥r (1 januari 1999–30 juni 2001). Tretton projekt har hittills startat, varav sex avslutats och publicerats i form av rapporter eller smÃ¥skrifter.\nNu emotses förslag pÃ¥ en rapport som skall belysa utvecklingen inom framtidens boende och stadsplanering, med fokus pÃ¥ hur IT pÃ¥ olika sätt används inom omrÃ¥det.\nExempel pÃ¥ tänkbara omrÃ¥den:\nIT skapar nya programkrav för boende och stadsplanering. IT kan innebära nya möjligheter för staden, t ex motverka stora ensidiga bostadsomrÃ¥den, ge större integration mellan boende och arbete, samt mer miljövänliga distributionssystem av varor som beställs via B2C. Troligen uppstÃ¥r framledes fler campusmiljöer kring lärande, utveckling och distansutbildning, samt kluster av smÃ¥ och medelstora samverkande företag\nIT stödjer planering av bostadsomrÃ¥den och av enskilda bostäder. Olika förhÃ¥llanden och aktiviteter kan härvid lättare simuleras och demonstreras.\nIT ger bättre möjligheter att redovisa och informera, t ex vad gäller kartor, kalkyler, statistik, kvalitetskrav och prestanda samt bättre hänvisning för beställning av varor och tjänster.\nIT kan förbättra planeringsprocessen vad gäller medborgerligt inflytande och övrigt beslutsfattande\nVilka är aktörerna för IT-användning för utformning av boendemiljöer /stadsplanering? Vilka är i framkant och genomför en IT-användning som visar upp vad som kan bli en bredare användning Ã¥r 2004 och senare?\nUtifrÃ¥n de förslag som inkommer väljer programmets styrgrupp (med representanter frÃ¥n Vinnova (\nf d\nKFB) och TELDOK) ut de fem som bedöms bäst uppfylla vederbörliga krav pÃ¥ kvalitet och läsvärde. Dessa belönas med 5 000 kr vardera.\nDet vinnande förslaget kommer att tilldelas ersättning pÃ¥ mellan 80 000 och 150 000 kr för framställande av en rapport inom Telematik 2004. Rapporten skall ge en heltäckande bild av det omrÃ¥de ansökan avser, beskriva tidig användning samt ha en tydlig framÃ¥tblick mot Ã¥r 2004.\nFörslag som lämnas in bör utöver idé, beräknade kostnader och tidsplan, redogöra för sökandens erfarenheter av att behandla det aktuella omrÃ¥det och dess problemställningar.\nFör att komma med i den första bedömningsomgÃ¥ngen skall förslagen ha kommit programsekretariatet tillhanda senast den 15 januari 2001.\nbeställ rapporter frÃ¥n telematik 2004!\nTelematik 2004 – programsekretariat: Vinnova (\nf d\nKFB), Box 5706, 114 87 Stockholm.\nKontaktperson:\nMaria Edholm\n, Vinnova (\nf d\nKFB). Tel: 08-459 17 37. Fax: 08-662 66 09.\ne-post:\nmaria.edholm@vinnova.se\nGöran Axelsson\n, TELDOK tel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88.\ne-post:\ngoranaxelsson@compuserve.com", "url": "https://www.teldok.org/telematik2004/call.html", "date": "2001-01-24", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20010124054600id_/http://www.teldok.org:80/telematik2004/call.html", "stamp": "20010124054600", "fetch_id": 1076, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "eba5bfe06f1bd425", "title": "Telematik 2004: Studier av tidiga användare & användningsområden kan vägleda beslut & åtgärder för framtiden (TELDOK och VINNOVA)", "body": "Studier av tidiga användare & användningsområden kan vägleda beslut & åtgärder för framtiden\nAllt om Telematik 2004!\nT E L E M A T I K 2 0 0 4\nVälkommen till Det våras för IT!\nRapport 140: Bilden som roar och klargör\nRapport 138: Näthälsa. Internetpatienter...\nRapport 136: IT växer (även) i skogen\nRapport 134: Privatliv och Internet...\nRapport 133: Interaktiv underhållning inför framtiden\nVia TELDOK 38: Allas våra museisamlingar\nVia TELDOK 37: Ny teknik ... för finansiella bedrägerier\n[ framtidens ... stadsplanering ]\nVad tycker DU SJÄLV om Telematik 2004?\nStudier av tidiga användare & användningsområden...\nEtt dussintal projekt har hittills startats inom Telematik 2004, däribland:\nVia TELDOK 37:\nNy teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiella bedrägerier\n(\nBengt Carlsson\n)\nVia TELDOK 38:\nAllas våra museisamlingar\n(\nSofie Rittfelt\n)\nTELDOK Rapport 133:\nInteraktiv underhållning inför framtiden\n(\nErik Fjellman\noch\nJan Sjögren\n)\nTELDOK Rapport 134:\nPrivatliv och Internet – som olja och vatten?\n(\nAnders R Olsson\n)\nTELDOK Rapport 136:\nIT växer (även) i skogen\n(\nArvid Höglund\n)\nTELDOK Rapport 138:\nNäthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer – uppstår konfrontation eller partnerskap?\n(\nMats Utbult\n)\nTELDOK Rapport 140:\nBilden som roar och klargör. ...tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska cd-rom\n(\nYvonne Eriksson\n)\nEn föränderlig medievärld – teknik, ekonomi och journalistik (\nBörje Alström\n,\nNils Enlund\n,\nLowe Hedman\n&\nHåkan Hvitfelt\n)\nDen Nya Ekonomin (Gunnar Eliasson)\nFramtidens boende, IT-stödda smarta hem (\nCarolina Browall\noch\nKonrad Tollmar\n)\nEn IT-jämförelse: Sverige–Tyskland, med ett EU-perspektiv \n (\nMagnus Brattgård\n)\nInternet som nyhetsmedium (\nErik Fjellman\noch\nJan Sjögren\n)\nDemokrati och IT (\nÅke Grönlund\n)\nvi har också bett om rapport(er) beträffande framtidens stadsplanering!\nProjekten skall resultera i två olika typer av publikationer:\nSmåskrifter (på som mest 30–50 sidor) baserade på samtal där olika åsikter redovisas (rundabordssamtal eller medling).\nRapporter (på som mest 100 sidor) som beskriver och analyserar utvecklingen inom ett visst område.\nbeställ rapporterna!\n... kan vägleda beslut & åtgärder för framtiden\nVINNOVA\n(\nf d\nKFB) och\nTELDOK\ninitierade under våren 1999 programmet Telematik 2004. Programmets utgångspunkt är de förändringar som sker i samband med förverkligandet av kunskaps- och informationssamhället och vad detta betyder för Sverige. Tanken är att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag kan ge vägledning för beslut och åtgärder i samband med den fortsatta utvecklingen.\nFör att få en helhetsbild  fokuserar programmet ett antal större frågor avseende ”informationssamhället”. Konvergens av teknik, användning och marknader, den omfattande spridningen och användningen av Internet och IT; samt fallande IT-kostnader innebär troligen att tekniken i framtiden berör ännu fler än idag.\nEn viktig aspekt är således att IT väntas övergå från\nexpertteknik\ntill\nmassteknik.\nVilka blir följderna – möjligheter, fördelar och problem – om stora grupper av människor och företag börjar använda den teknik som just nu baraett mindre antal nyttjar?\nProgrammet Telematik 2004 beräknas pågå under två och ett halvt år (1 januari 1999–30 juni 2001).\nTelematik 2004 startades medan det tidigare programmet\nTelematik 2001\nhöll på att avslutas.\nFör mer information om Telematik 2004, kontakta\nMaria Edholm\n(maria.edholm@vinnova.se),\n08 473 3146\n.\nVad tycker Du\nom\nämnesområdena\ni Telematik 2004?\nVilket\nav ämnesområdena i Telematik 2004 tycker\nDu själv\när mest\nintressant\n? (Markera ett alternativ!)\nInte intresserad av något av dessa områden\nFramtidens boende & stadsplanering\nIT i företagen\nIT i sjukvården\nKultur, lärande & underhållning\nIT-branschen: den femte statsmakten\nDe internationell regelverken\nFörtroende och tillit (vid elektroniskt överförd info)\nkolla ställningen nu\nTELDOK ger ut rapporter som dokumenterar erfarenheter av tidig IT-användning\n- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -\nBeställning\nJag beställer...\n[markera allt som gäller!]\nTELDOK Rapport 138:\nNäthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer\n(150:–)\nTELDOK Rapport 136:\nIT växer (även) i skogen\n(150:–)\nTELDOK Rapport 134:\nPrivatliv & Internet – som olja och vatten?\n(150:–)\nTELDOK Rapport 133:\nInteraktiv underhållning inför framtiden\n(150:–)\nVia TELDOK 38:\nAllas våra museisamlingar\n(150:–)\nVia TELDOK 37:\nNy teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiella bedrägerier\n(150:–)\nEv kommentar:\nJag vet\natt rapporten/rapporterna jag beställt kommer efter ca 3 dagar; att ett pg-inbetalningskort medföljer rapporten; och att jag ska betala\n150 kr inkl moms\ninom 14 dagar.\nNamn\nFöretag\nAdress\nPostadress\nMejl-adress\nTelefon\neller faxa till 0650 800 58\nTisdag 29 september 2026.\nSidan\nändrades senast\n29 september 2001 av\nPG Holmlöv\n(pg@stones.com),\n070 323 5129\n.", "url": "https://www.teldok.org/telematik2004/index.html", "date": "2001-04-17", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20010418091205id_/http://www.teldok.org:80/telematik2004/index.html", "stamp": "20010417155123", "fetch_id": 1077, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 133", "Rapport 134", "Rapport 136", "Rapport 138", "Rapport 140" ], "pdfs": [] }, { "id": "44e06dc4dd2fec6d", "title": "Anmälan av: Den digitala fabriken (TELDOK Rapport 132) i MoT 3, 2000", "body": "-->\nteldok.org\nTELDOKs rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nDen digitala fabriken – verkstadsföretaget som IT-företag\nPG Holmlövs anmälan av\nTELDOK Rapport 132\nur\nManagement of Technology\n00-3\nInternet kommer att fortsätta påverka samhället lika mycket som 1700-talets industriella revolution. Men själva fabrikerna då, har revolutionen alldeles upphört där?\nDen svenska verkstadsindustrin, med sin miljon arbetstillfällen, uppfattas ofta som dominerad av ”okvalificerade arbetsuppgifter med lågt kunskapsinnehåll för massproduktion av standardprodukter”. Det är\nfelaktiga myter\n, visar författarna till den aktuella rapporten\nDen digitala fabriken\ni fyra djupgående praktikfall.\nUtvecklad användning av IT är i själva verket en\nförutsättning för konkurrenskraft, effektivitet och produktivitet\ni verkstadsindustrin. Men det räcker inte, menar konsultföretaget Frost & Sullivan: industrin måste börja tänka i ”totalt digitala” banor, för att kunna åstadkomma ett industriellt Internet.\nInternet kan inte överskattas...\nBetydelsen av Internet\nkan inte överskattas\n! Det hävdar det brittiska konsultföretaget\nHenley Centre\n(www.henleycentre.com) som förutsäger vad framtidens konsumenter efterfrågar. Är då inte webben hajpad? Nej, snarare undervärderar vi fortfarande Internet: i själva verket kommer webben att påverka samhället minst lika mycket som den industriella revolutionen på 17- och 1800-talen.\nPå drygt ett år, till år 2002, skapar Internet 10 miljoner arbetstillfällen, enligt en undersökning gjord för\nAndersen Consulting\n,\nrapporterar\nIT-Affärer\ni augusti 2000. Av dessa 10 miljoner jobb skapas mer än 1,2 miljoner – Internet-relaterade – jobb inom andra branscher än IT och telekom. Även den traditionella industrin och andra branscher fortsätter att bli alltmer fylld av digital information.\nDet är i och för sig ingen nyhet. När\nMarc Uri Porat\nstuderade alla jobb inom den amerikanska ekonomin under 1970-talet för att se hur långt ”informationssamhället” hade kommit, fann han att informationssektorn redan 1977 utgjorde hälften av den amerikanska ekonomin. I alla branscher finns informationsyrken, i alla arbeten informationsinnehåll; och betydelsen av informationsarbete och kunskaper har bara vuxit.\n... och fabrikerna fylls av intelligens\nMen själva fabrikerna då, har den industriella revolutionen upphört där?\nBiljätten\nFord\n– först med det löpande bandet – bygger bilar i samma fabriker som för tio år sedan, skriver Peter Huber i\nForbes\n(\nThe Electronic Economy\n, 14 december 1998). Men ritningarna som används, robotarna som bygger och chipsen som byggs in i bilarna är helt nya. Produktionen sker intelligentare, med omfattande IT-stöd: den digitala fabriken.\nBulkproduktionen, som var tradition i verkstadsindustrin, ersätts av skräddarsydda produkter med högt teknikinnehåll, menar författarna till\nDen digitala fabriken\n. Man har inte längre en enda beställare; antalet underleverantörer minskar och de som är kvar blir partners.\nDet räcker inte, menar marknadskonsulterna\nFrost & Sullivan\n: tillverkningsindustrin har en ”chockerande” brist på insikt i vad webb-baserade tekniker kan uträtta. Industrins folk måste tänka – ännu mer – i totalt digitala tankebanor för att kunna använda webben på fabriksgolvet. Med ett ”industriellt Internet” kan nämligen industrin planera och samordna leveranser, produktion och kundkontakter. Elektroniska affärer – e-business – måste knytas ihop med ”e-tillverkning”.\nSvenska fabriker bakom myterna\nBakom myterna om den traditionella ointelligenta verkstadsindustrin träder en annan bild fram, det hävdar författarna till\nDen digitala fabriken\n,\nChristina Johannesson\noch\nPeter Kempinsky\n. Här sker kunskapsintensiv och kundanpassad produktutveckling och produktion. som bygger på integrerad och situationsanpassad samverkan med leverantörer och kunder. Här finns arbetsuppgifter med stort kunskapsinnehåll.\nUtvecklad användning av IT för hela verkstadsföretaget är en nödvändig förutsättning för konkurrenskraft och attraktivitet. Hur går det till? Christina Johannesson och Peter Kempinsky motiverar undertiteln till sin rapport,\nverkstadsföretaget som IT-företag\n, med fyra noggrant beskrivna ”praktikfall”.\nFyra svenska verkstadsföretag beskrivs som använder integrerade IT-system för att framgångsrikt kunna konkurrera och expandera, t o m internationellt. Rapporten baseras på intervjuer med de fyra verkstadsföretagen och deras samverkanspartners. Fallstudierna dokumenterar innovativ och kvalificerad användning av IT som stöd för tillväxt och samverkan.\nHYAB Magneter\nHYAB Magneter\n– www.hyab.se – sysslar med tillverkining av insatsvaror för magnettillverkare och med distribution – detalj- och grosshandel – av magneter.\nTack vare satsning på ISO-certifiering 1993 har HYAB Magneter kunnat förbättra och rutinisera produktionsprocessen. Företaget kunde därför senare (1998) införa ett PDM-system från ett svenskt programvaruföretag –\nMapas AB\n– för att kunna optimera produktionsstyrningen.\nAll information om verksamheten finns lagrad i en integrerad informationsplattform, aktuell och lättillgänglig. Ritningar, arbetsinstruktioner, mätprotokoll mm finns på en server och kan nås av alla medarbetare. Systemet beräknar automatiskt resursförbrukning, arbetstid, leverans till kund och fakturering.\nFokus har hittills varit på intern effektivisering. När systemet nu fungerar så bra, finns möjlighet att erbjuda kunderna mer information – direkt ur PDM-systemet – och ökat samarbete.\nKonstruktions-Bakelit\nKonstruktions-Bakelit\n– www.konstruktions-bakelit.com – är ett gammalt familjeföretag med 350 anställda. Företaget tillverkar – i KB Plast-delen – bl a klimatsystem till SAAB Automobile; motorrumsdetaljer till Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar; samt tankar och skyddskåpor till andra storföretag.\nKonstruktions-Bakelit införde CAD/CAM tidigt, på förslag av kunderna – som inte skaffade sig samma kunnande förrän sex, sju år senare. Desutom var företaget tidigt med EDI-tillämpningar och effektiv lagerhantering. De tidiga tillämpningarna har gett konkurrensfördelar. Kunderna är tidigt inblandade i produktutvecklingen.\nNu bedrivs ett omfattande arbete för att integrera de olika ”informationsöarna” i samma nätverk så att hela verksamheten knyts samman i en gemensam plattform som ger möjlighet till överblick och underlättar styrningen.\nNeos Robotics\nNeos Robotics\n– www.neosrobotics.com – tillverkar\nTricept\n-serien, som förenar industrirobotens flexibilitet med verktygsmaskinens bearbetningsförmåga och precision. Tricept är den första ”machine tool robot” som bygger på s k parallellkinematik och den enda sådan som serietillverkas.\nTricept-moduler kan ingå i andra tillverkares NC-maskiner. På så sätt hoppas Karl-Erik Neumann, grundare till Neos Robotics och Tricepts uppfinnare, att andra maskintillverkare ska uppfatta företaget som partner snarare än konkurrent. Till det bidrar att Tricept är flexibel och generellt användbar. Kunderna finns bl a inom bil- och flygindustrin.\nNeos Robotics är ett litet företag med ca 25 anställda, men tack vare sitt nätverk av tunga partners kan företaget fortsätta att vara ledande inom sitt område. Samarbetet med\nSiemens\när mest omfattande, och företagen samarbetar på jämbördiga villkor, skillnaden i storlek till trots.\nMedarbetarna på Neos Robotics sköter i stort sett allt informationsutbyte elektroniskt. All information finns i ett gemensamt informationssystem, och medarbetarna är alltid nåbara för kunder och partners.\nSonesta\nSonesta\n– www.sonesta.se – är ett litet industriföretag i en speciell bransch – medicinska undersökningsbord – som använt den nya tekniken för att kunna kommunicera med nuvarande och potentiella kunder.\nTillverkningen har Sonesta lagt ut på\nSamhall Data\n; och för den viktiga webb-satsningen samarbetar Sonesta med medie- och webbföretaget\nComwell\n. För själva produkten, hur bra den än är, är inte hela konceptet – det viktiga är kunddialogen och presentationerna som sker på ternet.\nSonesta dominerar den nordiska marknaden för undersökningsbord men exporterar 80% av produktionen till större marknader som USA, Storbritannien, Tyskland och Japan. Christer Sundström, företagets grundare, menar att man tahit en ”vanlig” – patenterad – stålkonstruktion och marknadsfört den på ett intelligent sätt (och med IT-stöd) så att kunderna förstår att det finns intelligens ”i produkten” (och bakom den).\nInternet och (andra) interaktiva presentations- och säljverktyg blev sättet för lilla Sonesta (med tiotalet anställda) att nå ut till världsmarknaden. Sonesta var först meds service och felsökning över webben, och erbjuder också webb-baserade beställningar och betalningar av undersökningsbord. Säljverktygen och webb-sajten tjänar till att involvera kunderna och öka kundanpassningen.\nDen digitala fabriken\nFörfattare till\nDen digitala fabriken\när\nChristina Johannesson\noch\nPeter Kempinsky\nvid konsultföretaget\nFBA\n(\nForum for Business Administration AB\n). Båda har arbetat med analyser kring IT-utveckling i näringsliv och förvaltning sedan 1980-talet och är bl a medförfattare till\nTELDOK Rapport 109\n:\nIT-företag i samverkan – nätverk för bättre affärer\n.\nDen digitala fabriken\när den sista rapporten (av fjorton) från programmet\nTelematik 2001\n, vars efterföljare, programmet\nTelematik 2004\n, fortfarande drivs av\nTELDOK\n(www.teldok.org) och f d Kommunikationsforskningsberedningen (\nVinnova\n).\nSidan senast ändrad 21 september 2000 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129", "url": "https://www.teldok.org/xtras/132mot.htm", "date": "2001-01-21", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20010121212800id_/http://www.teldok.org:80/xtras/132mot.htm", "stamp": "20010121212800", "fetch_id": 1078, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 109", "Rapport 132" ], "pdfs": [] }, { "id": "d48b61a24ed3ef97", "title": "Interaktiv underhållning inför framtiden (TELDOK Rapport 133)", "body": "-->\nteldok.org\nTELDOKs rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nInteraktiv underhållning inför framtiden\nPG Holmlövs anmälan av\nTELDOK Rapport 133\nur\nManagement of Technology\n00-2\nDataspelandet har genomgått en enorm utveckling och branschen, som är större än filmindustrin, omsätter miljarder. Miljoner människor spelar dataspel, i USA mer än 90% av tonårspojkarna – som i genomsnitt spelar dataspel tio timmar per vecka.\nEnskilda speltitlar säljs i miljoner, plattformarna – förutom persondatorer spelkonsoler – i ännu större upplagor. Sonys Playstation 2, en spelmaskin vars föregångare såldes i 75 miljoner exemplar, har både Internet-access och DVD-möjlighet – och den kan räkna snabbare än en del ”superdatorer” som är i drift.\nMångmiljardindustri i pojkrummen...\nDataspelen har under de senaste åren genomgått en enorm utveckling och blivit en allt större och viktigare del av IT-användningen. Dataspelsbranschen är nu en mångmiljardindustri, större än spelfilmsbranschen i världen, och dataspelen kommer att ha stor betydelse för utformningen av morgondagens informationsteknologi.\nUngefär så börjar kommunikationsforskaren\nErik Fjellman\n(erikfjellman@yahoo.com) och frilansjournalisten\nJan Sjögren\n(jansjogren@yahoo.com) sin rapport om dataspel –\nInteraktiv underhållning inför framtiden\n(TELDOK Rapport 133) – för KFBs och TELDOKs rapportprogram\nTelematik 2004\n.\nInteraktiv underhållning inför framtiden\nbeskriver och förklarar systematiskt och översiktligt vad dataspel och dataspelande innebär, och hur de kommer att förändras och påverka oss i framtiden. Översikten kan med behållning läsas både av dem som redan är insatta och av oss som inget vet.\nSpeltyper och spelgenrer, användning och användare, teknologin bakom spelen, dataspelsbranschen och våldsdebatten behandlas i rapporten, som bygger på intervjuer med branschfolk och användare, skriftliga källor och författarnas egna erfarenheter.\nInteraktiv underhållning inför framtiden\navslutas med en framtidsvision av hur den interaktiva underhållningen kan komma att utvecklas de närmaste åren. Kapitlen inleds med scenarie-lika vignetter som ytterligare åskådligör vad dataspelande egentligen är.\nTill innehållet hör också ordlista och källförteckning.\nÄnnu fler länkar till spelsajter mm finns på\nden översiktliga webb-sajt\n– www.teldok.org/dataspel/ – som Erik Fjellman och Jan Sjögren skapat i anslutning till rapporten. Den intresserade kan där också läsa och spara\nen elektronisk kopia\n(i PDF-format) av rapporten.\n... men inte bara simpelt tidsfördriv för tonårskillar.\nÄr dataspelen bara för tonåriga pojkar, som ovedersägligen utgör de flitigaste användarna? Nej, säger Erik Fjellman och Jan Sjögren: ”Från att främst ha varit ett enkelt tidsfördriv för barn och datorintresserade unga män har denna interaktiva underhållning ... snarare kommit att bli en ny medieform. Den interaktiva underhållningen är idag en bred och accepterad fritidssysselsättning som vem som helst, oavsett kön, ålder eller intressen, kan ha utbyte av.”\nFöga förvånande spelar män (och pojkar) dataspel mellan två och tre gånger oftare än kvinnor (och flickor). Men nästan lika många kvinnor som män använder dataspel ”någon gång” – kanske är det bristande tid eller rutin, inte ointresse som avgör att kvinnor inte spelar lika våldsamt mycket som män.\nPå motsvarande sätt tycks det som om yngre medelålders – 25–-44-åringar – lika ofta som yngre svarar att de använder dataspel ”någon gång”, men att de yngre medelålders inte alls spelar lika ofta eller mycket. Vi över 45, däremot, tycks vara förlorade för dataspelbranschen; för att behärska de populäraste dataspelen måste man vara snabbare än tanter och farbröder vanligen är.\nSå kanske är vi alla slumrande spelare som pga bristande tid och försämrad fingerfärdighet inte spelar så mycket som Nintendo- och IT-generationen? Eller kanske är spelen som finns inte till för mogna män och vanliga kvinnor?\nEn del debattörer har hävdat att anledningen till att flickor inte förefaller lika uppslukade som pojkar av dataspel är att flickorna finner dataspelen ” incredibly boring”. Erik Fjellman och Jan Sjögren skulle inte hålla med. De menar att styrkan hos dataspelen är att spelarna – riskfritt – kan uppleva nya, spännande och annorlunda världar, på motsvarande sätt (men byggt på annan teknik) som när man annars t ex läser romaner eller ser TV-program.\nSpel för ensamma våldsmän...\nMånga dataspel är riktigt våldsamma; inte för inte kallas vissa spelgenrer ”shoot ’em-ups” och ”beat ’em-ups” med ledning av det huvudsakliga innehållet i spelen. Men inte alla genrer är sådana; och de våldsammaste spelen är märkta (av branschen) för att inte säljas till de yngsta, som barnförbjudna filmer.\nMen skapar våldsamma dataspel våldsamma – och kriminella – människor? De ynglingar i trenchcoat som sköt skolkamrater och lärare på ett college i USA har sagts vara fanatiska spelare av våldsamma dataspel. Och National Institute on Media and the Family menar sig ha funnit åtminstone starka samband (om än förstås inte orsakskedjor) mellan dataspelande och låga betyg i skolan, mellan dataspelande och bråk med skolkamrater – och mellan dataspelande och ungdomskriminalitet.\nForskningens ståndpunkt är inte solklar. Det kan förefalla slående att många spel går ut på att spelaren ska låtsas döda andra (liksom många filmer, dramer, operor osv med nödvändighet innehåller ond bråd död). Och spelare som inte har lika lätt som andra att anpassa sig till skola och arbete kanske dras till dataspelande i allmänhet, liksom till våldsspel. Men alla påverkas inte på samma sätt, och inte alla menligt.\n... eller sociala magneter?\nEn stor dansk undersökning\n, som presenterades efter det att Erik Fjellman och Jan Sjögren slutfört sitt manusskrivande, ger vid handen att dataspelande hos barn och ungdomar fostrar vänskap och inte våld.\nDanska Medierådet for Børn og Unge menar att både små och stora barn klarar av att skilja dataspelens fantasier från regler och uppförande i den verkliga världen. I själva verket är dataspel ”sociala magneter” som drar till sig barn, inte för att de skulle tycka särskilt mycket om eller bli otroligt påverkade av våld, utan för att grafiken, ljuden, spänningen och känslan av kontroll är så stimulerande.\nBarnen – också! – spelar dataspel för att spelen ger dem en värld där de själva har kontrollen och där de enkelt tävlar med andra, eller sig själva, på ganska lika villkor. Som Erik Fjellman och Jan Sjögren säger: ”det är kul med dataspel”!\nSidan senast ändrad 11 maj 2000 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129", "url": "https://www.teldok.org/xtras/133mot.htm", "date": "2000-12-09", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20001209080800id_/http://www.teldok.org:80/xtras/133mot.htm", "stamp": "20001209080800", "fetch_id": 1079, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 133" ], "pdfs": [] }, { "id": "8a60f5d0921e426a", "title": "Privatliv & Internet – som olja och vatten? (TELDOK Rapport 134)", "body": "-->\nteldok.org\nTELDOKs rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nPrivatliv & Internet – som olja och vatten?\nPG Holmlövs anmälan av\nTELDOK Rapport 134\nur\nManagement of Technology\n00-2\nDet är inte bara i dyster science fiction som den frustande tekniska utvecklingen – kan ingen sätta stopp för alla dessa framsteg? – ser ut att hota möjligheterna till personlig integritet och privatliv. ”Storebror ser dig – överallt!” säger Aftonbladet 27 mars 2000. ”Sverige bevakas av 18 845 kameror”.\nJournalisten och författaren\nAnders R Olsson\nsom länge intresserat sig för frågor om demokrati, personlig integritet och medborgerliga rättigheter, ger nu ut en rapport (i TELDOKs och Vinnova (\nf d\nKFB)s program Telematik 2004) som behandlar Internet och personlig integritet. Rapporten –\nPrivatliv och Internet – som olja och vatten?\n(TELDOK Rapport 134) – har som syfte att ”reda ut förutsättningarna för diskussionen om ett rättsligt skydd” för privatlivet, vad som kan kallas personvärn eller dataskydd, främst på den växande webben.\nStorebror här för att stanna?\nNär man talar om integritet och IT är det lätt att se framför sig bilden av Will Smith som stä ndigt fotograferas av FBI-agenter som också drar ut listor på alla hans kreditkortinköp och andra ”elektroniska spår” som han lämnat. ”På Internet avsätter människor ofta flera och mer avslöjande spår än vid kommunikation och informationssökning med äldre teknik”, menar Anders R Olsson.\nEn skräckbild av en nutida allvetande Storebror erbjuds av vad som påstås vara ett internationellt övervakningssystem vid namn\nECHELON\n, som främst kontrolleras av USAs spionorgan National Security Agency. ECHELON sägs avlyssna all tele- och datatrafik över hela världen, e-post, fax och telefoni, i polisiärt och säkerhetssyfte. Det ligger i sakens natur att USAs regering förnekar att ECHELON existerar; debatten fortsätter ändå.\nStorebror möter oss också i en kanske mer välviliig form, som oplanerade och oförutsedda – och oönskade! – konsekvenser av tekniska system som utvecklats för behjärtansvärda ändamål, påminner Anders R Olsson. Vem vill inte ha olycksfri och köfri biltrafik? Men kanske inte till priset av att alla bilars och alla bilisters varje rörelse kan registreras och sparas... Det praktiska och nyttiga är också – ur ett annat perspektiv – ”djupt obehagligt”.\nMånga småbröder ...\nBedömare varnar för att tekniken gör att\n”Lillebror”\nutgör större hot mot privatlivet. Lillebror är företagen som skaffar sig alltmer sofistikerade möjligheter till ”data mining” och ”profiling”. Ur sina växande databaser över kundbesök och kundinköp kan företagen med ökande träffsäkerhet förklara och förutsäga vilka köpbeslut som fattas – och kommer att fattas – av olika kundgrupper.\nLillebror – företaget som arbetsgivare – kan också utan svårighet se till villka sajter som de anställda surfar. Och de anställdas e-post kan enkelt och på flera olika punkter fångas upp, påpekar\nNicklas Lundblad\nfrån SITI i Kista, för tillfället vid Sveriges Tekniska Attachéer i Menlo Park, Silicon Valley. På webbsajten\nwww.integritet.nu\ntipsar han och andra bl a om verktyg för att skydda sig mot kontroll av e-post.\nMen tekniken är ”både service och mardröm”, erinrar Nicklas Lundblad: ”När vi använder särskilda medlems- och kundkort kan våra köp registreras och vi kan underrättas om när produkter som vi vanligen köper erbjudas till nedsatta priser.” Produktionen kan anpassas till efterfrågan, allt blir bättre och billigare.\n”Din profil är guld värd för handlarna på Nätet”, säger docent\nAnders Lundgren\n, Program Director Electronic Markets vid\nCenter for Information and Communications Technology\n, Handelshögskolan i Stockholm. Vid flera av de senaste företagsuppköpen i IT-branschen har just de förvärvade företagens kundregister varit särskilt begärliga. I\nUpside Magazine\n(mars 2000) skriver\nGeoffrey James\nangående ”\nThe Price of Privacy\n” att ett segment nätkunder handlar för vardera mer än 100.000 kronor per år via Internet; det kan vara värt 1.000 dollar att hitta och värva en sådan kund.\nRedan innan varor och tjänster såldes till hundratusentals privatpersoner över Internet fanns branschanalytiker som hävdade att detaljisternas största tillgångar var deras möjligheter att dra slutsatser ur sina kundregister.\nClaes-Robert Julander\n, avgående rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, var bland de första att envist hävda nyttan av att använda transaktionsdata i offensivt marknadsföringssyfte. Krönikören\nLarry Magid\n, i\nUpside Magazine\n, konstaterar att vi numera måste betala mer för våra matvaror om vi inte använder ”förmånskort” som gör det möjligt för livsmedelskedjan att kartlägga alla våra inköp.\nAmazon.com\n, t ex, slog igenom inte bara genom att erbjuda tillgång till all världens böcker, som de knappt själva behövde lagerhålla. Amazon.com visade också på möjigheterna att tappa nya data ur gamla register när man publicerade kundernas bokrecensioner på webben; inbjöd andra sajter att tjäna pengar på köp förmedlade via Amazon.com; och visade vilka böcker som ”passar ihop” med varje titel (genom att förteckna vilka andra böcker just de läsarna beställt).\n... har blivit mer än lagom kaxiga\nDet är inte alltid behagligt att släppa anden ur flaskan. Amazon.com väckte viss uppståndelse när företaget visade vilka böcker de anställda på t ex Microsoft köpt – inte alltid böcker i företagsledningens smak.\nBland ett urval från de mest besökta webb-sajterna i USA samlar 93% in uppgifter om besökarnas namn eller adresser. 57% sparar minst någon demografisk uppgift. Uppgifterna kan säljas eller bearbetas vidare för att skapa mer träffsäker marknadsföring – och ännu mer detaljerade databaser. Men undersökningsföretaget\nJupiter Communications\nvisar – efter en enkät besvarad av 2.000 konsumenter – att två tredjedelar oroar sig för att webb-sajterna säljer vidare personuppgifter.\nI Sverige avstår nio av tio från att fortsätta besöka vissa sajter när de måste lämna ut personlig information, uppger svenska\nNetsurvey\n(efter en ganska begränsad studie med enkätformulär på några webb-sajter). 77% avstår ”ibland” från inköp eller vidare besök, och 14% avstår ”alltid”. Varför inte? De flesta vill inte ”lämna ut personlig information till okända”. Och hela 44% litar inte på ”företagens försäkran om sekretess” för frivilligt lämnade personuppgifter.\nDet finns flera exempel\npå att blotta misstanken att en Lillebror kan utvinna personliga data ur sina kundregister får de registrerade kunderna att tveka, t o m bojkotta – och kanske sälja sina aktier. Företaget\nDoubleClick\n, som från sina servrar tillhandahåller annonsmaterial till ledande webb-sajter, såg sin aktiekurs störtdyka när oroade konsumenter kunde läsa att DoubleClick efter företagsförvärv hade möjlighet att namnge vilka fysiska individer som faktiskt klickat på företagets annonser. Och\nReal.com\nstämdes på 500 miljoner dollar när företaget (utan att meddela det på förhand) med sin produkt Real Jukebox började registrera vilka CD-skivor användarna hade hemma.\nDet ena värdet står ofta mot det andra, som också andra integritetsskildrare än Anders R Olsson är väl medvetna om. I kampen för det tekniskt möjliga och för det som är tillfredsställande förströelse har utvecklats standarder som gör det möjligt att se vilka MP3-kodade musikstycken som finns på hårddiskar hos (anonyma) personer världen över. Med t ex\nNapster\n(och Mac-varianten\nMacster\n) kan man sekundsnabbt söka efter artister och titlar på tusentals hårddiskar och sedan kopiera musikfilen från den (anonyma) användare som har bäst uppkoppling. Och utvecklingen\nslutar inte vid musik\n...\nRättighetsinnehavarna och upphovsmännen bakom (vissa av) dessa musikverk menar att spridningen är olaglig.\nCNET rapporterar\natt heavy metal-bandet Metallica gått ännu ett steg längre, som är en intressamnt illustration till (det bristande) personvärnet på Internet. Metallica har helt enkelt samlat ihop namnen på 335.435 individer som – olagligen, enligt gruppen – kopierat och spridit Metallicas inspelningar, och hotar nu med att stämma Napster.com som gjort den påstådda piratkopieringen möjlig.\nPrivatliv & Internet\nAnders R Olsson närmar sig problemet integritet och Internet längs flera spår. Först hotbilder, som de ovan. Han fortsätter med det rättsliga perspektivet: internationell praktik och debatt. Vilken typ av lagar om personvärn finns i olika länder? Debatten om hur personlig integritet bäst skyddas har pågått i mer än 30 år.\nUr ett tekniskt perspektiv diskuterar han bl a olika ”Privacy Enhancing Technologies” – PETs eller med försök till en svensk term, personvärnsstärkande tekniker. PETs kan t ex innebära att transaktioner och identiteter skyddas av koder. PETs och andra tekniska standarder som stöder integritetsskydd kan \"aldrig bli mer än komplement till andra lösningar för integritetsskydd”.\nAnders R Olsson drar slutsatsen att det (ännu?) inte förefaller finnas många exempel på att enskilda råkat ut för svåra integritetskränkningar via Internet. Detta kan förstås bero på att ”empiriska studier nästan helt saknas”, något som gör frågan svår att diskutera och hantera, och som får Anders R Olsson att diskutera några lämpliga åtgärder.\nMer forskning behövs!\nSidan senast ändrad 11 maj 2000 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129", "url": "https://www.teldok.org/xtras/134mot.htm", "date": "2001-07-13", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20010713163052id_/http://www.teldok.org:80/xtras/134mot.htm", "stamp": "20010713163052", "fetch_id": 1080, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 134" ], "pdfs": [] }, { "id": "dcbaac2ab1d3867f", "title": "Anmälan av: IT växer (även) i skogen (TELDOK Rapport 136) i MoT 3, 2000", "body": "-->\nteldok.org\nTELDOKs rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nIT växer (även) i skogen\nPG Holmlövs anmälan av\nTELDOK Rapport 136\nur\nManagement of Technology\n00-3\nTrots att vi inte längre ser såg vid såg var vi ser, så ser vi snart skog när vi lämnar stenstaden:\ntvå tredjedelar av Sverige\ntäcks av skog, oftast barrskog. Skogen växer med ungefär 100 miljoner kubikmeter per år. Sverige svarar för en femtedel av EU-ländernas samlade export av skogsprodukter. Bl a produceras 10 miljarder ton tidningspapper, tryckpapper och liknande.\nSjälvklart har inte skogen klarat sig utan informationsteknik. Skogsbrukets Datacentral startade på sextiotalet, och sedan dess har\nIT-stödet bara utvecklats\noch utnyttjats allt mer i skogsbruket.\nEftersom skogarna, och de som jobbar med dem, är så utspridda har t ex mobiltelefonen blivit ett oumbärligt verktyg. Att också leveranserna från skogen är så dynamiska ställer stora krav på kommunikation och på IT-stöd som hjälper till vid planeringen av rutter. Och trots att skogen är så heterogen, har man kunnat avbilda den digitalt, i geografiska informationssystem, som man kan komma åt även på plats djupt nne i granskogen.\nEn ny rapport –\nIT växer (även) i skogen\n– beskriver hur IT används idag för att\nunderlätta timrets väg\nfrån skog till industri.\nIdag: skogsmän med IT-packning\nSCA Skog\noch\nMoDo Skog\nsatsar på att använda IT i traktplaneringen, dvs när personalen på plats i skogen mäter och registrerar egenskaper hos träd och stockar. T ex kan man omedelbart till nästa länk i kedjan – sågverk och massaindustri – rapportera in vilken virkesmängd som avverkats och fraktats till upphämtningsplatser. Produktionsprocessen underhålls med alltid uppdaterade digitala uppgifter. IT gör att flödet blir bättre anpassat till kundernas krav.\nInformation om hur skogarna ser ut och är indelade i olika bestånd finns numera inte bara på kartor utan också digitalt, i geografiska databaser. Personer som arbetar med traktplanering i ett skogsbestånd har med sig – på magen – en dator eller bildskärm där de kan rita gränser eller göra viktiga markeringar. I en ryggsäck kan de ha GPS-mottagare med batterier osv som gör det möjligt att konstatera exakt var man är. Utrustningen är tung att hantera.\nImorgon: den blåtandade skogsmannen talar om träden\nNästa generations fältsystem finns redan framme. Traktplaneraren har ett headset där datorgrafiken projiceras t ex i speciella glasögon. Vid örat kan man ha en videokamera för att kunna filma intressanta inslag i skogen.\nGPS-antennen sitter på headsetet, i bältet GPS-mottagare och dator. Med hjälp av en gyro i headsetet kan traktplaneraren bara genom att titta på ett geografiskt objekt hämta beskrivningar av objektet ur den geografiska databasen vid bältet. Datorn kan ge ljudinstruktioner i traktplanerarens hörlurar, och med headsetets mikrofon kan han eller hon styra datorns arbete eller lagra uppgifter i datorn.\nDen nya tekniken Bluetooth medger trådlös hopkoppling av olika IT-enheter: med en radio ”stor som en tumnagel” kan användaren skicka eller ta emot 1 Megabit i sekunden på upp till 10 meters avstånd. Bluetooth gör det möjligt för traktplaneraren att trådlöst och enkelt koppla ihop datorn med t ex en dataklave, ett skjutmått för att mäta trädens och stockarnas tjocklek.\nÄven skogsfordonen utvecklas med hjälp av datorer och annan ny teknik. Skotarna – terrängfordon som transporterar virke – kan snart dirigeras automatiskt, med hjälp av digital information som strömmar in från skogsavverkningsmaskinerna.\nMen IT-stödet kommer inte ut till skogen över en natt. I det dagliga arbetet används först nu tekniker som fanns i prototyper och i fältprov redan i mitten av 1990-talet. Och teknikutvecklingen ger entreprenörerna och förarna av skogsmaskiner ännu mer apparater att hålla reda på.\nIT växer (även) i skogen\nI\nIT växer (även) i skogen\nintervjuas forskare, IT-, teknik- och logistikansvariga inom skogsföretag, maskinentreprenörer och andra som är involverade i skogsbrukets IT-hantering.\nIT växer (även) i skogen\när den femte utgåvan i programmet\nTelematik 2004\nfrån\nTELDOK\n(www.teldok.org) och Kommunikationsberedningen (\nVinnova (\nf d\nKFB)\n).\nArvid Höglund\n, samhällsvetare och skribent, har hållit ihop produktionen av rapporten\nIT växer (även) i skogen\noch väljer att särskilt uppmärksamma hur IT används för att underlätta timrets väg från skog till industri.\nIT växer (även) i skogen\ninnehåller dessutom kapitel skrivna av Iwan Wästerlund, professor vid SLU i Umeå, och jägmästare Johan Bergström, SkogForsk, medan Ove Jansson, chefredaktör för Svensk Skogsteknik, har intervjuat entreprenörer och deras organisationer.\nSidan senast ändrad 21 september 2000 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129", "url": "https://www.teldok.org/xtras/136mot.htm", "date": "2001-03-09", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20010309234501id_/http://www.teldok.org:80/xtras/136mot.htm", "stamp": "20010309234501", "fetch_id": 1081, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 136" ], "pdfs": [] }, { "id": "d2501609a0a0d1cd", "title": "Anmälan av: Näthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer – uppstår konfrontation eller samarbete? (TELDOK Rapport 138) i MoT 4, 2000", "body": "-->\nteldok.org\nTELDOKs rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nNäthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer – uppstår konfrontation eller samarbete? (TELDOK Rapport 138)\nPG Holmlövs anmälan av\nTELDOK Rapport 138\nur\nManagement of Technology\n00-4\nHundratusentals svenskar har redan sökt information om hälsa på Internet – kunskaper, erfarenheter och åsikter om sjukdomar och deras behandling.\nFör varje dag växer utbudet av hälsoinformation; webb-platserna innehåller information och inlägg av olika kvalitet och med olika sändare och syften. Vad betyder denna växande näthälsoflod för patienterna, för deras anhöriga, för vårdpersonalen? Och vad händer t ex med relationen mellan patienter och läkare när läkarens gamla kunskapsövertag kan utjämnas genom tillgången till Internet?\nSådana frågor är utgångspunkten för en alldeles ny rapport:\nNäthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer – uppstår konfrontation eller samarbete?\nRapporten – TELDOK Rapport 138 – har skrivits för Vinnova (\nf d\nKFB) och TELDOK (programmet Telematik 2004) av frilansjournalisten\nMats Utbult\n.\nInternet-patienter möter surfande doktorer...\nTELDOK Rapport 138 belyser ”nätet som\nkunskapsbärare\n”, säger Mats Utbult. Det är en mycket rik rapport – rik på intryck och information från många olika håll, inte minst intervjuer med läkare, patienter och andra inblandade – som är omöjlig att sammanfatta på ett begränsat utrymme.\nPå Internet presenteras kunskap och erfarenheter som rör sjukdomar på många olika sätt, även om användningsområdena förstås kan sammanfalla på en och samma webb-sajt eller ”portal”. Mats Utbult räknar till\nsex användningsområden\nsom beskrivs i rapporten om Näthälsa, från olika utgångspunkter och med stöd i många möten med människor och i många slag av datakällor.\nEn suverän form för informationsutbyte på webben är\n(1) ”patientmöten\ni form av självhjälpgrupper och nätdebatter för patienter”. De mest aktiva är personer som har kroniska och/eller livshotande sjukdomar, eller föräldrar till barn med sådana sjukdomar.\nKroniskt sjuka utgör minst en tredjedel av – den stora – grupp människor som använder Internet för att söka eller lämna information om sjukdomar, visar en studie av\nInstitute for the Future\nför California HealthCare Foundation, som Mats Utbult refererar.\nLångvarigt sjuka använder sig mycket av webben som mötesplats: här kan de ta del av varandras sjukdomsberättelser, diskutera de senaste nyheterna om behandlingar, ge varandra råd om olika läkare och utbyta erfarenheter av olika behandlingsprogram och terapier.\nKroniskt sjuka söker inte bara information från Internet – de söker också tröst och uppmuntran. Det kan de få från andra kroniker, mer omfattande och mer empatiskt än från stressade anställda i ”vårdapparaten”.\nWebben passar också för\n(2)\nkontinuerligt pågående\nläkarkonferenser\ninom olika specialiteter. I Sverige finns bl a nät-konferenser för diabetologer och öron-näs-och-halsläkare.\nDessutom kan patienter och läkare möta varandra på webben. Här kan\n(3) patientinformation och patient-läkare-möten\näga rum i nya former – som alternativ till läkarbesök, telefonrådgivning, tidningarnas ”fråga-doktorn”-spalter eller sjukvårdens broschyrer och informationslappar.\nMats Utbult pekar på satsningar från ”landsting, apoteket, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Medicinska forskningsrådet, Statens beredning för medicinsk utvärdering, ... Svenskt medicinskt fönster, Patientinformation Online PION och Infomedica”.\nWebben kan också användas för\n(4) information och marknadsföring\n, ibland försäljning, från läkemedelsföretagen.\nDärutöver förekommer på Internet dels\n(5) medicinska tidningar och nyhetstjänster\n, dels\n(6) medicinska bibliotek och databaser\n– både etablerade och nystartade webb-satsningar.\nLäkartidningen och British Medical Journal finns numera också i webb-versioner; Kroppsjournalen och andra har startat på nätet. Det går att söka bland artiklar om hälsa hos tidningar som Dagens Medicin och Aftonbladet Hälsa. Även de stora portalerna har hälsa och medicin som uppslagsord och kategorier. Bland databaser kan amerikanska Medline nämnas med över en miljon besök, varav de flesta är från patienter.\nRåg i ryggen tack vare andras stöd och kunskaper\n15% av alla kvinnor har en sjukdom ”som ingen känner till”:\nendometrios\nsom ger kraftiga menssmärtor och kan leda till barnlöshet. ”Ingen annan än andra endodrabbade kan förstå, eftersom det här är en hormonell sjukdom, med de konsekvenser som följer för humöret, den ständiga värken och tröttheten”, säger en av de drabbade.\nEn svensk ”självhjälpsgrupp”\nmed ca 100 medlemmar har en webb-plats –\nwww.endo.just.nu\n– med bl a information om sjukdomen och matnyttiga länkar till andra endo-sajter, medlemmarnas egna hemsidor osv. Endo.just.nu innehåller också en ”mejl-lista” där det varje vecka utväxlas hundratalet mejl om hur man lever med och överlever endo.\n”Endolistan gör en stor skillnad i mitt liv, det är min livsventil”, säger en av deltagarna till Mats Utbult. ”Jag har lärt mig fantastiskt mycket om min sjukdom”, säger en annan och fortsätter: ”Men främst har det gett mig råg i ryggen – modet att ”stå på mig” hos läkare. Att ha sjukdomskunskap stärker ens självförtroende, inget snack om saken.”\nFråga nätdoktorn!\nDe flesta frågor jag fick som nätdoktor är sådana som läkare får på en vanlig vårdcentral, berättar Charlotte Holmquist som i tre år var\nnätdoktor på portalen Torget\n. Men en nätdoktor får också frågor från anhöriga, frågor som är svåra att ställa till läkare på vårdcentraler.\nKnäckfrågan, som hon ser det, är om det går att ställa en korrekt diagnos enbart utifrån skrivna uppgifter i ett mejl. Först var hon övertygad om det; läkare vet att 80–90% av diagnosen beror på patientens sjukdomshistoria och den borde kunna förmedlas per e-post. Men sedan insåg hon att\nen läkare som inte ser sin patient\nmissar symptom och indikationer som är uppenbara vid ett personligt läkarbesök.\n”Med patienterna framför mig ser jag t ex om de är alkoholiserade, eller har en reumatisk sjukdom som inte är det som de söker för. Och detta har betydelse för vilken medicin jag skriver ut”, säger Charlotte Holmquist. Så en nätdoktor kan räkna upp ”fel” läkemedel eller fel behandlingar bara för att hon bokstavligen inte ser hela patienten.\nSurfande patienter revolutionerar vården\nErfarenhets- och kunskapsutbyte mellan patienter – oftast via Internet – blir en alltmer viktig del av sjukvården. Medan läkare fortfarande ligger efter andra yrkesutövare när det gäller Internet- och IT-användning, befinner sig istället deras patienter i täten av Internet-användandet.\n”Internetrevolutionen” inom vården drivs av konsumentern\na, patienterna – och detta kommer att höja vårdkvaliteten. Det hävdar dr Günther Eysenbach vid Heidelsbergs universitet, som studerat hur Internet-användning påverkar folkhälsan och vården.\nMed utländska kolleger har Günther Eysenbach bl a författat en artikel i British Journal of Medicine. Deras slutsats är att patienter får\nökade kunskaper\ngenom att de har tillgång till samma databaser som läkarna. I sin tur leder detta till att\nvårdkvaliteten måste höjas\noch att läkare måste använda sig av evidens- eller bevisbaserad medicin.\nDen norske professorn Per Hjortdahl har undersökt hur 1.300 läkare uppfattar sina alltmer informerade patienter. Han berättar för Mats Utbult hur störd en läkare kan bli av att träffa patienter med egna idéer.\nEn 30-årig lärare har haft obehagliga känselstörningar och diffusa smärtor i bröst och lår. ”Min första hypotes är formulerad 43 sekunder efter han kommit innanför dörren: multipel skleros. Det är ju en relativt dramatisk diagnos, så jag frågar honom lite försiktigt om vad själv tror”, rekapitulerar Per Hjortdahl. – Multipel skleros eller Lymes sjukdom, svarar patienten blixtsnabbt, utan att läkaren gett honom någon ledtråd.\nLäkaren ”blir osäker och lätt irriterad”. Patienten säger att han önskar få en avancerad ryggmärgsundersökning för att kunna se vad det är för sjukdom; han t o m överräcker en sextonsidig utskrift hämtad från Internet till läkaren för att understryka behovet av genomgripande provtagning.\nLäkaren blir ”osäker och överväldigad”: patienten har petat på professorns yrkesmässiga auktoritet! De skils utan diagnos och båda är missnöjda. Men sedan läser läkaren utskriften; den visar sig vara vederhäftig och tillämplig. Vid nästa besök lyssnar han åter på vad patienten berättar och inser att indikation för prov kan finnas. Efter provet – som är negativt – försvinner symptomen.\nAlltfler patienter ställer krav, kommer med synpunkter, har läst på – och frågar Varför? istället för att bara säga Tack. Vi står bara i början av en utveckling, hävdar Per Hjortdahl, där relationen mellan läkare och patient genomgår grundläggande förändringar i riktning mot en\nmer demokratisk och likvärdig ”samhandling”\n, där patienten har större delaktighet i besluten om sin egen hälsa.\nRapporten\nTELDOK Rapport 138:\nNäthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer...\nutkommer i december 2000. Rapporten ingår i programmet\nTelematik 2004\noch presenteras vid en presskonferens 1 december.\nNäthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer...\nhandlar inte mycket om webben som marknadsplats för e-handel med vård eller medicin, inte heller särskilt om ”telemedicin” eller distansvård. Däremot har Mats Utbult tidigare för TELDOK belyst frågor om ”telemedicin” i ett par uppskattade reportageböcker.\nTELDOK Rapport 119:\nVårdkedjan och informationstekniken\n(den mest beställda TELDOK-rapporten året den utgavs, 1998) innehåller ”reportage om erfarenheter av datorstöd för vårdflödenas informationsfloder”. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare och datasystemutvecklare har intervjuats av Mats Utbult. Och hans TELDOK Rapport 85:\nVård och råd på tråd. Reportage om distansdiagnostik och telemedicin\n(från 1993) innehåller reportage och analyser om medicinsk vård och medicinska undersökningar på distans, möjliga tack vare IT-stöd.\nNäthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer...\nkan >\nläsas och laddas ner\n(obs! 4,5 Mb!) på www.teldok.org. Rapporten kan också\nbeställas\npå TELDOKs webb-sajt (150 kr inkl moms).\nSidan senast ändrad 23 november 2000 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129", "url": "https://www.teldok.org/xtras/138mot.htm", "date": "2001-01-29", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20010129110600id_/http://www.teldok.org:80/xtras/138mot.htm", "stamp": "20010129110600", "fetch_id": 1082, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 85", "Rapport 119", "Rapport 138" ], "pdfs": [] }, { "id": "40d60e45b011bcde", "title": "Anmälan av: The TELDOK Yearbook 2001 (TELDOK Rapport 139) i MoT 1, 2001", "body": "-->\nteldok.org\nTELDOKs rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nThe TELDOK Yearbook 2001 – Sweden in the Information Society (TELDOK Rapport 139)\nPG Holmlövs anmälan av\nTELDOK Rapport 139\nur\nManagement of Technology\n01-1\nNu kommer The TELDOK Yearbook 2001! Boken som behandlar spridning, innehav och användning av telekom, Internet och IT, nya medier och elektronik i världen och i Sverige.\nRapporten finns tryckt (370 sidor med tabeller och grafer) men kan också laddas ner – gratis! – på\nwww.teldok.org/tdy2001\n/. (Alla TELDOKs tryckta rapporter kostar 150 kr styck.)\nTELDOK börjar nu arbetet med en hela tiden aktuellthållen online-version av TELDOKs Årsbok, som växer fram på\nwww.teldok.org\n. Samhället – särskilt ”informationssamhället” – ändras så snabbt att ingen hinner med att kartlägga det i tryckta rapporter.\nThe TELDOK Yearbook 2001\nTELDOKs nyaste Årsbok (2001 på engelska) har funnits i olika utkast på\nwww.teldok.org\nsedan år 2000, men under februari 2001 levereras den till TELDOKs abonnenter – jämfört med förra Årsboken ”bara” 370 faktaspäckade sidor med 230 figurer och tabeller. Priset är 150 kronor inkl moms.\nThe TELDOK Yearbook 2001 är som vanligt redigerad av\nGull-May Holst\n(gull-may.holst@telia.com) – med tillägg av några ytterligare författare – och för andra gången formgiven av\nSkärgårdskontoret på Ljusterö\n.\nTidigare årsböcker har mottagits med glädje. ”The TELDOK Yearbook 1997 är den mest kompletta faktasamlingen om telekommunikation och IT i Sverige”, skrev DN 1998 om den då aktuella Årsboken. ”En imponerande faktasamling inom ett viktigt samhällsområde”, menade riksmarskalken, medan Carl Bildt redan när han var statsminister tackade för en ”spännande bok om telekommunikation”. Årsboken har i sina tidigare versioner också hälsats som ”imponerande”, ”en värdefull kunskapskälla”, ”ett utmärkt uppslagsverk för alla som är intresserade av IT”, ”extremt innehållsrik”, med ”otroligt mycket gångbart”.\nInformationssamhällets anatomi\nInformationssamhället är inte papperslöst. om nu någon fortfarande trodde det. I västeuropa har produktionen av tidningspapper ökat från ett par tre till nästan 19 miljarder ton från 1950 till nu. Men produktionen av kontorspapper har under samma period ökat ännu mer, från ett par miljarder ton år 1950 till 25 miljarder ton vid seklets slut. Vi printar allt mer från våra datorer.\nOch\nmånga tusen gånger mer information\n, mätt i bits och bytes, lagras numera på magnetiska medier – framför allt på hårddiskarna i våra persondatorer. Pappersproduktionen i världen uppgick nämligen 1999 till som mest 240 Terabyte (miljoner Megabyte), varav ca hälften kontorstryck; samtidigt producerades 1.600.000 Terabyte (nästan 2.000 miljarder Megabyte) data på magnetiska medier – hälften på persondatorer.\nThe TELDOK Yearbook 2001 tecknar bilden av det svenska informationssamhället i noggranna procentsatser och grafer. Siffrorna för förra seklet föreligger nu. 1999 fanns det 5,7 miljoner persondatorer och 1,6 miljoner Internet-abonnenter i landet, att jämföra med ”bara” 3,1 miljoner persondatorer och 1,2 miljoner Internet-abonnemang år 1997.\nAntalet mobiltelefonabonnenter växte till 5,1 miljoner år 1999, från 3,2 miljoner två år tidigare. Antalet fasta telefonabonnemang kunde i stort sett inte växa mer; antalet ”huvudledningar” är ca 6 miljoner båda åren. Antalet kabel-TV-abonnenter – nära 2 miljoner i Sverige – och satellit-TV-hushåll – trekvarts miljon – ökade bara marginellt mellan 1997 och 1999.\nSverige i täten – hur länge?\nSverige är världens mest utvecklade IT-land\nenligt IDC, som har undersökt 23 egenskaper i 50-talet länder\n: Internet-användning, PC-innehav, hur tillgänglig informationen är i samhället, samt vissa sociala data, som t ex utbildningsnivå. Och på Internationella Valutafondens rangordning av hur ”utvecklade” världens länder är – inte bara IT-användningen mäts! – låg Sverige nia år 2000, efter att ha klättrat från fjortonde plats år 1999.\nEnligt The Economist Intelligence Unit var Sverige världstvåa år 2000 när det gäller ”e-business readiness”, tillgång till och användning av kanaler för elektronisk handel. USA ledde förstås, och länderna vi sitter ihop med vid Polcirkeln kom trea och fyra.\nMen i framtiden? Enligt MIT är Telefonbolaget LM Ericsson trea bland världens telekomföretag - slagna bara av Lucent och Motorola – när det gäller forskningskvalitet (antal patentansökningar, omnämnanden i andras patentansökningar och omnämnanden i vetenskapliga artiklar). Som land satsar Sverige mest på utbildning i hela OECD, mätt som % av BNP; men mest investeras i grundutbildning.\nAndelen högutbildade tekniker och naturvetare är förhållandevis liten i Sverige – kanske farligt liten; vi ligger under genomsnittet i OECD. 13% av svenskarna har någon högskoleutbildning (alltså inte bara teknisk); vi ligger jämsides med bl a Belgien och Nya Zeeland, just före t ex Grekland och Polen – men långt efter Norge och USA. Finnar, holländare och (förstås) amerikaner skriver – i förhållande till folkmängden – långt fler vetenskapliga artiklar om IT och teknik än svenskarna. Och av världens tio största bibliotek – hälften finns i Nordamerika – ligger de närmaste i Frankfurt och Moskva.\nKanske klarar sig Sverige ett tag till på mobilteleområdet, tror Årsboken, där vi tack vare ett fåtal framsynta men länge misstrodda ingenjörer varit tidigt framme flera gånger. Det gäller ”bara” att surfa till tekniska tekniksteg i rätt tid; och att få så stor spridning att det lönar sig för leverantörer, operatörer och användare att fortsätta utveckla teknik och tjänster. När det gäller Internet-utvecklingen – vem vet? Inte Årsbokens författare i alla fall.\nAllt fler telefoner i väggen eller fickan\nBland världens tio största teleoperatörer – mätt i börsvärde – leder japanska NTT DoCoMo, en mobiljätte med ett börsvärde (vid mättidpunkten) på 370 miljarder dollar. DoCoMo lyckades inom loppet av blott 18 månader rekrytera 12 miljoner japaner som användare av i-mode, DoCoMos mobila Internet-tjänst. Själva moderföretaget NTT ligger fyra på listan.\nTvåa i storlek bland världens teleoperatörer är fusionerade Vodaphone/AirTouch/\nMannesmann, fyra Desutsche Telekom, femma France Telekom. Därefter följer AT&T, en gång världens största företag; Bell ATlantic och GTE, SEC Communications, snabbväxande China Telecom och MCI WorldCom.\nVärldens största telemarknad – räknat i abonnenter – är Kina. China Telecom har 25 miljoner abonnenter. Japan är näst störst: NTT Japan har 24 miljoner telefonkunder.\nSedan 1960 har antalet fasta telefonabonnemang i världen vuxit med 5–6% per år. Antalet telefoner tiodubblades alltså fram till år 2000, då det fanns ca 1 miljard fasta telefonanslutningar.\nMobiltelefoni växer och utvecklas fortfarande\nDet fanns 647 miljoner mobilteleanvändare i världen 2000 (att jämföra med en miljard abonnenter på fast telefoni). I år räknar Årsboken med att antalet växer till 836 miljoner, för att sedan bli dryga miljarden 2002 och 1,5 miljarder mobiltelefonkunder år 2005.\nAntalet användare av ”mobilt Internet” beräknas bli 400 miljoner år 2005, mot 30 miljoner förra året och 50 miljoner i år.\nSvenska Telia (TLIA) var Europas tionde största mobiloperatör 1999, ett år när 1% av jordens mobiltelefonanvändare var svenskar. Med 2,8 miljoner abonnenter fanns Telia sommaren 2000 inte längre med på tio-i-topp-listan över Europas största mobiloperatörer – 1999 års tiondeplats togs av Turkcell som har 7 miljoner mobilabonnenter.\nDe tio främsta mobiloperatörerna i Europa hade tillsammans 63 miljoner abonnenter sommaren 1999 och 118 miljoner i mitten av förra året. Störst är Telecom Italia, som år 2000 hade ca 20 miljoner mobilabonnenter, och företaget följs av grannen Omnitel som har 12,5 miljoner mobilanvändare.\nMest ökade mobiltelefonspridningen mellan 1999 och 2000 i Tyskland, där Mannesmann och Deutsche Telekoms T-Mobil båda fördubblade sina kundstockar; förra sommaren hade de tyska mobiljättarna vardera över 13 miljoner mobilabonnenter.\nOch tyskarna ligger bra till när det gäller länsamma kunder. För medan abonnenterna hos Telecom Italia, Omnitel, spanska Telefonica och giganten Vodaphone oftast använder kontantkort, är Mannesmanns och T-Mobils kunder oftare långtidsabonnenter.\nInternet har förändrat telefonin – också\nSedan förra året betyder Internet mer för världens telefoni än ”vanliga” telefonsamtal. Före 1999 var Internet-/datatrafiken mycket mindre omfattande, mätt i antal förmedlade bitar, än vanliga telefonsamtal. 1999 svarade Internet-trafiken för en femtedel av världens telefoni. Och förra året – år 2000 – stannade vanliga telefonsamtal på samma nivå som 1999 ca 400 miljarder megabyte, medan Internet-trafiken femdubblades, till ca 500 miljarder Megabyte (500 Petabyte).\nOch historien är inte slut. Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Sverige har tillsammans knappt 180 miljoner invånare. Förra året fanns ungefär lika många Internet-användare som mobiltelefonanvändare i området: knappt 70 miljoner. Enligt prognoser har området år 2003 100 miljoner mobiltelefonanvändare och 77 miljoner Internet-användare.\nAntalet PC-användare beräknas bli 60 miljoner 2003 (att jämföra med knappt 40 miljoner förra året); och 24 miljoner människor kommer att ha bredband hemma år 2003 (mot 15 miljoner år 2000). Det innebär att alltfler blir delaktiga – eller åtminstone åskådare – i informationssamhället (som samtidigt blir mindre USA-dominerat); och att många kommer att surfa bara med sin TV eller sin mobiltelefon, inte med persondatorn.\nThe TELDOK Yearbook 2001\nkan\nläsas och laddas ner\n(obs! den är stor!) på\nwww.teldok.org\n. Rapporten kan också beställas på TELDOKs webb-sajt (150 kr inkl moms).\nSidan senast ändrad 13 februari 2001 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129", "url": "https://www.teldok.org/xtras/139mot.htm", "date": "2001-02-23", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20010223233348id_/http://www.teldok.org:80/xtras/139mot.htm", "stamp": "20010223233348", "fetch_id": 1085, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 139" ], "pdfs": [] }, { "id": "6a60292a94e5eba1", "title": "Sök med Evreka pÃ¥ hela TELDOKs sajt!", "body": "-->\nteldok.org\nGratis rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nSök med Evreka pÃ¥ TELDOKs sajt!\nTELDOKs sajt\ni Sverige\ni världen\nUsenet\nGör sÃ¥ här:\nSkriv in det eller de begrepp Du vill leta efter pÃ¥ TELDOKs sajt och klicka pÃ¥ Sök.\nEvrekas vanliga söksprÃ¥k fungerar. Ange om Du vill ha träffar som kombinerar flera sökord (\nAND\n), där endera förekommer (\nOR\n) eller där nÃ¥got ord inte finns med (\nNOT\n).\nAnvänd * (asterisk) när Du är osäker pÃ¥ stavning eller böjningsform.\nmarknad*\nger ca 40 träffar pÃ¥\nmarknaden\n,\nmarknadsplats\nosv.\nskola*\nger ca 25 länkar pÃ¥\nskola\n,\nskolan\nosv.\nSidan ändrades senast 8 mars 1999 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129", "url": "https://www.teldok.org/xtras/evrekasok.html", "date": "2000-03-01", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000301021440id_/http://www.teldok.org:80/xtras/evrekasok.html", "stamp": "20000301021440", "fetch_id": 1086, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "fd3732c0acf62345", "title": "TELDOK: Småföretag som sillstim i norra Italien", "body": "-->\nteldok.org\nGratis rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nHur blir taniga småföretag tillsammans jättar på marknaden?\nOch hur ser IT-demokraTI i IT-alien ut?\nItalien har minst lika många hinder före småföretagare som Sverige – ändå har de italienska småföretagen i norra Italien, i bransch efter bransch, mellan 60 och 85% av världsmarknaden.\nHur går det till?\nTELDOK besökte under en septembervecka några företag, lokala företagarföreningar, andra organisationer i norra Italien för att dokumentera samarbete-och-konkurrens samt framkantig IT-användning i de 800 000 småföretagen i dessa ”industriella distrikt” som tillsammans har ca tre miljoner anställda.\nHur kan enskilda konkurrerande småföretag, som trängs i samma bleka byhålor, tillsammans bli slagkraftiga?\nItalienska företag är föregångare i det nya IT-samhället,\nhävdar Birgitta Frejhagen\n.\nHasse Samuelsson ser svaret\ni blandningen av konkurrens och samarbete.\nGull-May Holst betonar\nsjälvtilltro och trygghet i familjen.\nMen Johan Jörgensen\ntycker att det låter för bra för att vara sant för evigt.\nOch Eva Lindencrona berättar om\nhur\ninformationsteknik\nanvänds för att skapa\ndialog mellan medborgare och ”vänliga” myndigheter\n. Eller fungerar det verkligen?\nLäs mer\nom TELDOK Rapport 128\nBeställ\nDe italienska industridistrikten...\nHela rapporten kan\nladdas ner/läsas på skärmen\n!\nSidan ändrades senast 8 november 1999 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/xtras/italien.html", "date": "2000-05-21", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000521102609id_/http://www.teldok.org:80/xtras/italien.html", "stamp": "20000521102609", "fetch_id": 1093, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 128" ], "pdfs": [] }, { "id": "eadc5a454c8371f7", "title": "Reglering för tillväxt pÃ¥ tele- och IT-omrÃ¥det? – seminarium 26 november 17:15–19, IVAs konferenscenter", "body": "Reglering för tillväxt pÃ¥ tele- och IT-omrÃ¥det?\nHämmar eller stimulerar ny reglering tillväxt och utveckling pÃ¥ tele- och IT-omrÃ¥det?\nVälkommen till\nTELDOK\ns seminarium\nReglering för tillväxt pÃ¥ tele- och IT-omrÃ¥det?\n! FrÃ¥gan om den nya regleringen av IT- och telekommarknaden kommer att belysas med\n— tvÃ¥ nya rapporter,\n— ett yttrande om förslaget om ny lagstiftning om elektronisk kommunikation,\n— det pÃ¥gÃ¥ende arbetet att utarbeta regeringens förslag till reglering\nReglering ger telekomexpansion?\nTELDOKs Rapport 144\nNy internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion\nger en bild av policyutvecklingen i EU och i WTO. Frilansjournalisten\nGöte Andersson\nbeskriver detta och berättar mer om slutsatserna.\nLagstiftning, konkurrens och priskontroll (pÃ¥ bl a IT- och teleomrÃ¥det)\nStephen Littlechilds TELDOK-rapport (Via TELDOK 42)\nLagstiftare, konkurrens och övergÃ¥ende priskontroll\nger en generell bild av risker och möjligheter med skilda regleringsmetoder. Professor\nGunnar Eliasson\n, KTH ger en samlad presentation.\nReglera varsamt – och bara om behovet finns idag\nIVAs remissvar till förslag till ny lag och elektronisk kommunikation adresserar vilka konsekvenser förslaget kan komma att fÃ¥ för marknaden för digitala tjänster.\nStaffan Eriksson\n, IVA, redogör för slutsatserna.\nRemissinstanserna om behovet av en lag om elektronisk kommunikation?\nDepartementssekreterare\nHans Öjemark\n, Näringsdepartementet, tillika sekreterare i e-komutredningen, summerar remissinstansernas förslag och belyser arbetet att ta fram regeringens proposition.\nVi ser fram mot intensiva diskussioner och användbara slutsatser. Efter seminariet bjuder vi pÃ¥ lättare tilltugg och ett glas öl/vin.\nAnmälan till Göran Axelsson,\ngoran.axelsson@statskontoret.se\n, eller tel 08-4544690 senast mÃ¥ndagen den 25 november. Visst material skickas ut via e-mail.\nVälkommen till\nIVAs konferenscenter\n, Grev Turegatan 16 i Stockholm,\n26 november 17.15–19.30\n!\nBertil Thorngren\nOrdförande\nTELDOK", "url": "https://www.teldok.org/xtras/reglering26nov.htm", "date": "2003-01-05", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20030105071840id_/http://www.teldok.org:80/xtras/reglering26nov.htm", "stamp": "20030105071840", "fetch_id": 1094, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 144" ], "pdfs": [] }, { "id": "43e6f2af1a942318", "title": "Läs TELDOK-rapporter på skärmen!", "body": "-->\nteldok.org\nGratis rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nOm Du har\nAcrobat Reader 3.0\nfrån Adobe (se\nlängst ner\npå sidan) kan Du spara de elektroniska rapporterna på Din hårddisk och/eller läsa dem direkt i Din webb-läsare.\nFör att\nspara\n(om Du har Adobe Reader som plug-in till Din webb-läsare): håll ner höger musknapp (Windows) eller håll ner musknappen länge (Macintosh) och välj sedan Spara/Save.\nDu kan behöva klicka på\nbookmark-symbolen\nunder menyraderna i browser- eller Acrobat-fönstret för att få en klickbar innehållsförteckning för resp PDF-fil.\nRapporter på skärmen:\nRefdok M Läs om. Utgivning 94-99\n131 IT-Sverige -- en vision...\n130 TELDOKs Årsbok 2000\n129 IT inför framtiden\n128 De italienska industridistrikten\n127 Interaktivt i riksdagen\n126 IT i skolan - vision & verklighet\n125 IT och framtidens lärande\n124 Välfärd via nätet?\n123 The Net as a marketplace\n123 Nätet som marknadsplats\n122E One book at a time. Print on Demand\n122 En bok i sänder. Print on Demand\n121 Elektronisk handel. Status och trender\n120 Cybershoppare... & digitala handelsmän\n119 Vårdkedjan & informationsteknken\n117 IT i arbetsliv & samhälle\n116 The TELDOK Yearbook 1997\n115 Internetanvändningen i Sverige...\n114 Singapore- livet på intelligenta ön\n113 IT för service, demokrati & bildning\n112 Den valbara tekniken\n111E IT -- visions at work\n111 IT-visioner i verkligheten\n109 IT-företag i samverkan ... bättre affärer\n108 IT - skolexempel från Mittnorrland\n107 Nyttan ... för småföretag\n101 20 sekunder till jobbet\n100 IT i skolan\n94 Myter om IT\n85 Vård & råd på tråd\nInfo 18 Innovation & Internet\nInfo17 Smarta kort - smartaste lösningen?\nInfo16 Att utnyttja den nya friheten i tid och rum\nVia38 Allas våra museisamlingar\nVia37 Ny teknik ... för finansiella bedrägerier\nVia36 Flexibla organisationslösningar...\nVia35 Dyslexi -- handikapp i infosamhället\nVia34E New Media. Internet Industry...\nVia34 Nya medier. Multimedie- & Internet-\nVia33 Demokratin i högfrekventa samhället\nVia29 IT - reflexer av det mänskliga\nTELDOK Rapport\nReferensdokument\nTELDOK-Info\nVia TELDOK\nReferensdokument M\nLäs om. TELDOKs utgivning 1994–1999\n316 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 131\nIT-Sverige – en vision...\n1 505 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 130\nTELDOKs Årsbok 2000\nFöretal och Förord\n1 De digitala spikarna\n2 Infokom från den grå gryningen till 2000-talet\n1 135 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n3 Infokombranschen i Sverige\n939 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n4 Infokom i världen\n934 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n5 Svenskarna på Internet\n6 Internetanvändningen i världen\n964 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n7 Användarna i Cyberrymden\n8 Medierna – vår tids producenter av innehåll\n731 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n9 Forskning om infokom i Sverige\n10 IT-standarder och den praktiska verkligheten\n576 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n11 Företagen i Cyberrymden – uppköp, fusioner och allianser\n847 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n12 Minnen från framtiden – visioner och verklighet\n13 Cybertidens akronymer och förkortningar\n14 Här finns mer information\nSökordsregister\n764 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 129\nIT inför framtiden – ett rundabordssamtal med unga perspektiv\n344 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 128\nDe italienska industridistrikten som modell och verklighet\n742 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 127\nInteraktivt i riksdagen\n2 115 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 126\nIT i skolan – vision och verklighet\n668 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 125\nIT och framtidens lärande\n748 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 124\nVälfärd via nätet? Hushållen och Internet...\n412 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 123E\nThe Net as a marketplace\n2 035 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 123\nNätet som marknadsplats\n3 057 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 122E\nOne book at a time. Print on Demand\n684 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 122\nEn bok i sänder. Print on Demand\n655 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nLäs delar av Rapport 121\nElektronisk handel: Status och trender\ndirekt från TELDOKs webb\n191 K HTML\nRapport 120\nCybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän. Elektronisk handel i ett hushållsperspektiv\n3 811 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nLäs delar av Rapport 120\nCybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän. Elektronisk handel i ett hushållsperspektiv\ndirekt från TELDOKs webb\n319 K HTML\nRapport 119\nVårdkedjan och informationstekniken. Erfarenheter av datorstöd för sjukvårdens informationsfloder\nHälso- och sjukvårdens stora utmaningar\nProlog: Första sommaren med Manon\n1 Bättre och billigare vård med information via datorer?\n2 Sekretess och standardisering – avgörande förutsättningar\n1 636 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nKap 3 Primärvården i Östergötland: Bättre uppföljning av arbetet med journalen i datorn\n4 Sörmland rationaliserar med IT\n1 918 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n5 Danderyds sjukhus: Segdragen spjutspetssatsning med aktiva nyckelkort och EDI\n6 Samarbete och teknik överbryggar gap mellan de olika vårdvärldarna på Fyn\n2 393 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n7 Datorstöd vid sängkanten\n8 Så och skörda. Sammanfattning och reflektioner\n1 844 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nLäs hela Rapport 117\nIT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv\ndirekt från TELDOKs webb\n354 K HTML\nRapport 116\nThe TELDOK Yearbook 1997\nBörja här\n– sidan länkar till 14 st Adobe Acrobat 3.0-filer\nRapport 115\nInternetanvändningen i Sveriges befolkning\n1 553 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 114\nSingapore – livet på den intelligenta ön\n608 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 113\nIT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige\n865 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 112\nDen valbara tekniken\n927 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 111E\nIT—visions at work\n1 362 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 111\nIT-visioner i verkligheten\n1 265 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 109\nIT-företag i samverkan – nätverk för bättre affärer\n819 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 108\nIT – några skolexempel från Mittnorrland\n655 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 107\nNyttan av elektronisk affärskommunikation för småföretag. Erfarenheter från fem företag\n1 847 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nLäs Rapport 101\n20 sekunder till jobbet\ndirekt från TELDOKs webb\nBörja här\n– sidan länkar till 56 st HTML-filer\nRapport 100\nIT i skolan\n554 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 94\nMyter om IT\n671 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nRapport 85\nVård och råd på tråd. Reportage om distansdiagnostik och telemedicin...\n1 Bättre samverkan och krympta avstånd i vårdkedjan med stöd av telemedicin\n2 Telemedicinhistoria: Från indianreservat och månfärder till skåneslätter och jämtska slalolambackar\n1 472 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n3 Samverkan vårdcentral i Pajala-länsdelssjukhus i Gällivare: Färre onödiga sjukhusbesök med snabbare röntgensvar\n4 Samverkan vårdcentraler-länssjukhus i Jämtland: Genomtänkt sttrategi bakom satsning på telemedicin\n1 943 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n5 Samverkan länssjukvård i Karlskrona-regionsjukvård i Lund: Vi ”tar hem”undersökningar och möter specialister oftare\n1 992 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n6 Samverkan mellan patologer i hela landet: Specialister jämför svåra prov och lär sig av varandra\n7 Samverkan hjärtintensivenambulanssjukvården: Liv räddas när behandling börjar hemma och i ambulans\n1 509 K Adobe Acrobat 3.0-fil\n8 Bred samverkan i vården – i Norge och världen: Medicinsk expertis blir tillgänglig mer lättvindigt\n9 Summering och reflektioner: Telemedicin möjliggör nytt samarbete och lärande\nKort medicinsk ordlista\n2 267 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nInfo 18\nInnovation & Internet\n2 585 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nInfo 17\nSmarta kort – den smartaste lösningen?\n655 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nInfo 16\nAtt utnyttja den nya friheten i tid och rum – en liten skrift om flexibelt arbete\n516 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nVia 38\nAllas våra museisamlingar\n440 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nVia 37\nNy teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiella bedrägerier\n364 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nVia 36\nFlexibla organisationslösningar – om flexibla arbetsformer och flexibla kontor\n1 692 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nVia 35\nDyslexi – ett handikapp i informationssamhället\n932 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nVia 34E\nNew Media. The Swedish New Media and Internet Industry Survey\n460 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nLäs hela Via 34\nNya medier. Rapporten om multimedie- och Internetföretagen i\nSverige\npå\nArbetslivsinstitutets webb\nVia 33\nDemokratin i det högfrekventa samhället: Från en ATP-fråga på tio år till tio ATP-frågor på ett år\n418 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nLäs hela Via 33\nDemokratin i det högfrekventa samhället: Från en ATP-fråga på tio år till tio ATP-frågor på ett år\npå\nförfattarens egen webb\nVia 29\nIT – reflexer av det mänskliga\n1 258 K Adobe Acrobat 3.0-fil\nDu kan bläddra och läsa i eller skriva ut och kopiera från TELDOKs elektroniska versioner (så kallade .pdf-filer) bara om Du laddar ner Acrobat Reader från\nAdobe i centrala San Jose\n(där det också finns Acrobat-kopior på svenska).\nSidan ändrades senast 14 december 1999 av\nPG Holmlöv\n(pg@stones.com), 08 713 5129 (\n070 323 5129\n).", "url": "https://www.teldok.org/xtras/screenls.htm", "date": "2000-03-01", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20000301032126id_/http://www.teldok.org:80/xtras/screenls.htm", "stamp": "20000301032126", "fetch_id": 1095, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 85", "Rapport 94", "Rapport 100", "Rapport 101", "Rapport 107", "Info 16", "Rapport 108", "Rapport 109", "Rapport 111", "Rapport 111E", "Rapport 112", "Rapport 113", "Rapport 114", "Info 17", "Rapport 115", "Via 29", "Rapport 116", "Rapport 117", "Rapport 119", "Rapport 120", "Rapport 121", "Via 33", "Rapport 122", "Via 34", "Rapport 122E", "Via 34E", "Rapport 123", "Rapport 124", "Rapport 125", "Rapport 126", "Rapport 123E", "Rapport 127", "Rapport 128", "Rapport 129", "Via 35", "Referensdokument M", "Via 36", "Rapport 130", "Rapport 131", "Via 37", "Via 38", "Info 18" ], "pdfs": [] }, { "id": "1bd259e66fcf79fc", "title": "TELDOK: Strömmande video från riksdagsmän – IT i politiken", "body": "-->\nteldok.org\nGratis rapporter\nLäs dem direkt\nBeställ (sep fönster)\nMer om TELDOK\nStrömmande video\nfrån Riksdagen – IT i politiken\nOavsett var man bor i Sverige\nkan man följa politikens centrum, Riksdagshuset i Stockholm, till priset av ett\nlokalsamtal – bara man har Internet och\nkan ta emot strömmande video\n.\nInför och under valrörelsen 1998 var många politiker flitiga användare av ”streaming video”, rörliga bilder som sprids via Internet. Flitigastbland partierna var\nSAP\noch\nmoderaterna\n.\nDet säger Riksdagens videoentusiast\nGunnar Steiner\ni en kommande TELDOK-rapport om hur parlamentarikerna använder ny teknik. Rapporten skrivs fortfarande av\nGull-May Holst\n– och publiceras först på TELDOKs webb.\nVad är strömmande video?\nStreaming är en speciell bildkodningsteknik i realtid, som medger att\nman kan sända rörliga bilder och ljud med godtagbar kvalitet över\nInternet. Enkelt kan det beskrivas som att man får TV på Internet, eller\natt Internet blir integrerat med medieteknik.\nMed en bandbredd från 28\nKb/s upp till 100 Kb/s kan man från sin modemuppkopplade persondator med\nljudkort följa t ex riksdagsledamöternas personliga inlägg i debatterna\noch deras redovisningar av sina ställningstaganden i olika frågor. Man\nkan följa en debatt medan den pågår eller plocka hem inspelade filer när\ndet bäst passar.\nStreaming innebär, att en kaskad av datapaket, bestående av ljud och\nbild i TCP-format (TCP står för Transmission Control Program) sänds över\nInternet. Datapaketen sänds med varierande tidsluckor, och tas emot av\nen dator utrustad med programvaran\nRealPlayer\n, som ser till att paketen\nmed hjälp av tidsbuffring ändå flödar relativt konstant. Ju större\nbandbredd man har tillgång till, desto bättre kvalitet blir det på\nbildöverföring och på bildernas rörlighet.\nIT i Riksdagen och rikspolitiken\nVideokonferensteknik är nu inte det enda IT-verktyg som\nanvänds av svenska politiker. Varje riksdagsledamot har tillgång\ntill Internet med egen e-postadress och egen hemsida, ofta via\nsitt parti. Flera har dessutom egna hemsidor,\nsom det går att länka till. Att varje riksdagsparti har sin egen hemsida\när nästan en självklarhet. Dessa hemsidor har i flera fall länkar de\nlokala partiorganisationerna ute i landet.\nFlera av partiledarna kommunicerar sina tankar och funderingar via\nelektroniska veckobrev. Moderaternas Carl Bildt har sänt elektroniska\nveckobrev till sina partikolleger och alla andra intresserade sedan \n1994. Varje veckobrev, som dyker upp i mejlen på måndagar, har nu över 20 000 läsare/prenumeranter. Folkpartiets Lars Lejonborg skriver också regelbundna e-brev till sina väljare, och\nmiljöpartiets Birger Schlaug sänder ”rörpost”.\nGunnar Steiner menar att den svenska riksdagen är\nvärldsledande då det gäller att använda IT för att\narbeta på distans, gränslöst. Nästan alla de 349\nledamöterna i den svenska riksdagen arbetar på distans med datorer som\narbetsverktyg, både från riksdagen och från bostäderna. I videomöten kan de träffa sina väljare och partikolleger runt om i\nlandet. De kopplar upp sig till videomöten i Europaparlamentet i\nStrasbourg, med EU-kommissionen och med kolleger i\nde övriga nordiska parlamenten.\nPolitik i cyberrymden\nCyberrymdens politiska organisationer existerar\n– besök t ex den\namerikanska webbplatsen\nhttp://politicsonline.com/news/\n. Den är del avprojektet PoliticsOnline, vars\nhuvudsyfte är att arbeta fram och pröva Internet-verktyg för politiska\nändamål: ”Internet tools for politics”. Bakom experimentet står det amerikanska\nkonsultföretaget\nPhil Noble & Associates\n, som har kontor i Charleston,\nSouth Carolina och Washington, D.C. i USA samt i Stockholm!\nUnder huvudrubrikerna på\nPolitics Online\nfinns en rad\naktiviteter man kan delta i. Man kan göra sina donationer till 1998 års\namerikanska val via Instant Online Fundraiser, och man kan prenumerera på\nnyhetsbrevet .netpulse.\nI nyhetsbrevet .netpulse kunde man den 21 september under rubriken ”The\nWorld's Wide Political Web: Top International Web Sites” läsa\nnyhetsbrevets nominering av\nde tio bästa politiska webbplatserna\nutanför USA. Bland de tio bästa finns:\nde svenska socialdemokraterna,\nwww.sap.se\nden brittiske premiärministerns hemsida\nNumber 10 Downing Street\nbrittiska Labour Party\nkanadensiska\nReform Party of Canada\nden nye ledaren för Kanadas Progressive\nConvervative Party Davi Orchards hemsida\ntyska Socialdemokratisches\nPartei Deutschlands\nden australiske federale hälsoministern Michael\nWooldridge, som drivit valkampanj via sin webbplats\nEUs\nkristdemokrater, The EU Christian Democrats\nOpennet som driver demokrati på många\ninnovativa sätt\n”The Digital Freedom Network”\nSidan ändrades senast 25 oktober 1998 av\nPG Holmlöv\n, 08 713 5129.", "url": "https://www.teldok.org/xtras/videostream.html", "date": "1999-11-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/19991118165535id_/http://www.teldok.org:80/xtras/videostream.html", "stamp": "19991118165535", "fetch_id": 1096, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "abf42b12d6bc5184", "title": "Teldok blir Teldok 2.0 | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nTeldok blir Teldok 2.0\nEfter 26 år, och 156 rapporter funderade\nTELDOK\npå om det började bli dags att sätta punkt. Vi anser dock att det behövs ett forum för en upplyst debatt kring Informationstekniken framtid, nu mer än någonsin. Vi anser att teldok spelat en stor roll under deras många år av verksamhet, och är därför extra glada att vi fått möjlighet att bära med oss deras erfarenhet in i våra aktiviteter. Därför laddar vi om och lanserar nu tillsammans\nLägg till ny kommentar\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/", "date": "2008-09-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20080918233817id_/http://www.teldok.se:80/", "stamp": "20080918233817", "fetch_id": 1098, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "8d34db255955f3e9", "title": "Bloggar | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nBloggar\nAlla TELDOK-rapporter på en USB-sticka\nmån, 05/24/2010 - 13:37 — admin\nNär vi lanserade Teldok 2.0 gjorde vi det för att kunna bygga vidare på det stora arbete som TELDOK-gruppen bedrivit sedan 1980. En stor del av detta arv bestod dock av pappersrapporter som inte längre gick att få tag på.\nEftersom vi anser att dessa rapporter både har ett historiskt värde och fortfarande är läsvärda har vi nu digitaliserat den stora mängd rapporter som tidigare varit svåra att få tag på. Totalt är det ca 25.000 sidor text som här tillgängliggjorts. Därför finns nu samtliga rapporter tillgängliga\nhär\n.\nadmins blogg\nLägg till ny kommentar\nLäs mer\nLunchföredrag med Matt Mason Onsdagen 28:e Oktober\nfre, 10/23/2009 - 13:24 — admin\nVad kan “de olagliga exploratörerna” lära oss?\nEn gång i tiden kunde man inte lyssna till rock-n-roll på radio. Idag kan vi det. Fast vem lyssnar på FM-radio? En gång i tiden var det förbjudet att störa ut skrä- nande FM-sändare i din närhet, idag är det... fortfarande förbjudet. Hur länge till?\nadmins blogg\nLägg till ny kommentar\nLäs mer\n1 bilaga\nSeminariedokumentation i bokform\nfre, 02/13/2009 - 14:27 — admin\nBoken \"Nätverksneutralitet i Sverige\" finns nu tillgänglig som en skriftlig sammanfattning av vad som sades på nätverksneutralitetsseminariet Teldok 2.0 arrangerade.\nBoken finns tillgänglig för nedladdning\nhär\noch kan köpas i närmaste bokhandel.\nVi har en bunt böcker som vi gratis skickar till de som är intresserade. Skicka ett mail till\ninfo@teldok.se\nmed adress så skickar vi ett exemplar gratis så länge lagret räcker.\nadmins blogg\nLägg till ny kommentar\nVälkomen på seminarium kring nätverksneutralitet 21 april!\nmån, 03/10/2008 - 10:50 — admin\nTeldok 2.0 bjuder in till diskussion kring frågan om nätverksneutralitet. Se\ninbjudan, och hjälp oss att sprida den!\nadmins blogg\nLägg till ny kommentar\nTeldok laddar om - Teldok 2.0 inreds\nmån, 02/25/2008 - 13:34 — admin\nHittat hit redan? Konstigt. Då har du haft tur. Vi spikar och snickar för fullt för att om en kort stund kunna presentera spännande aktiviteter under titeln Teldok 2.0. Titta in om en stund!\nTeldokbloggen kommer att informera om vår verksamhet, men även presentera mer eller mindre genomtänkta kåserier/essäer kring aktuella ämnen av från våra redaktionsmedlemmar och Teldokvänner med en ny essä varje fredag.\nadmins blogg\nLägg till ny kommentar\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/blog", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818071716id_/http://www.teldok.se/blog", "stamp": "20100818071716", "fetch_id": 1099, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "3ccf689bc259f5ea", "title": "admins blogg | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nBloggar\nadmins blogg\nAlla TELDOK-rapporter på en USB-sticka\nmån, 05/24/2010 - 13:37 — admin\nNär vi lanserade Teldok 2.0 gjorde vi det för att kunna bygga vidare på det stora arbete som TELDOK-gruppen bedrivit sedan 1980. En stor del av detta arv bestod dock av pappersrapporter som inte längre gick att få tag på.\nEftersom vi anser att dessa rapporter både har ett historiskt värde och fortfarande är läsvärda har vi nu digitaliserat den stora mängd rapporter som tidigare varit svåra att få tag på. Totalt är det ca 25.000 sidor text som här tillgängliggjorts. Därför finns nu samtliga rapporter tillgängliga\nhär\n.\nLägg till ny kommentar\nLäs mer\nLunchföredrag med Matt Mason Onsdagen 28:e Oktober\nfre, 10/23/2009 - 13:24 — admin\nVad kan “de olagliga exploratörerna” lära oss?\nEn gång i tiden kunde man inte lyssna till rock-n-roll på radio. Idag kan vi det. Fast vem lyssnar på FM-radio? En gång i tiden var det förbjudet att störa ut skrä- nande FM-sändare i din närhet, idag är det... fortfarande förbjudet. Hur länge till?\nLägg till ny kommentar\nLäs mer\n1 bilaga\nSeminariedokumentation i bokform\nfre, 02/13/2009 - 14:27 — admin\nBoken \"Nätverksneutralitet i Sverige\" finns nu tillgänglig som en skriftlig sammanfattning av vad som sades på nätverksneutralitetsseminariet Teldok 2.0 arrangerade.\nBoken finns tillgänglig för nedladdning\nhär\noch kan köpas i närmaste bokhandel.\nVi har en bunt böcker som vi gratis skickar till de som är intresserade. Skicka ett mail till\ninfo@teldok.se\nmed adress så skickar vi ett exemplar gratis så länge lagret räcker.\nLägg till ny kommentar\nVälkomen på seminarium kring nätverksneutralitet 21 april!\nmån, 03/10/2008 - 10:50 — admin\nTeldok 2.0 bjuder in till diskussion kring frågan om nätverksneutralitet. Se\ninbjudan, och hjälp oss att sprida den!\nLägg till ny kommentar\nTeldok laddar om - Teldok 2.0 inreds\nmån, 02/25/2008 - 13:34 — admin\nHittat hit redan? Konstigt. Då har du haft tur. Vi spikar och snickar för fullt för att om en kort stund kunna presentera spännande aktiviteter under titeln Teldok 2.0. Titta in om en stund!\nTeldokbloggen kommer att informera om vår verksamhet, men även presentera mer eller mindre genomtänkta kåserier/essäer kring aktuella ämnen av från våra redaktionsmedlemmar och Teldokvänner med en ny essä varje fredag.\nLägg till ny kommentar\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/blog/1", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818071950id_/http://www.teldok.se/blog/1", "stamp": "20100818071950", "fetch_id": 1100, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "33140796becf722a", "title": "Kontakt | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\nKontakt\nKontaktinformation\nTeldok 2.0 kontaktas lättast per e-post via adressen info(snabela)teldok.se\nDu kan även kontakta producenterna:\nPeter Nöu,\npeter@teldok.se\n, 08-790 65 13\nStefan Görling,\nstefan@teldok.se\n, 08-790 76 79\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/node/11", "date": "2009-06-27", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20090627000025id_/http://www.teldok.se:80/node/11", "stamp": "20090627000025", "fetch_id": 1101, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "fce304714cfe65d1", "title": "Publikationer | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nTELDOK 1980-2005\nTeldok 2.0 2008 -\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\nPublikationer\nTeldok 2.0 vill liksom TELDOK bli kända för utgivning av tryckta rapporter. Informationssamhället till trots tror vi på vikten av det skrivna ordet, och att den fysiska artifakten som kan läsas i fåtöljen, på tunnelbanan, i hängmattan fortfarande spelar en viktig roll.\nProjektet heter dock Teldok 2.0, vilket innebär att vi inte enbart ska förlita oss på det tryckta ordet. Modern teknik ska användas där så är lämpligt. Dokumentering av seminarier som podcasts, wiki-teknologi, bloggar och sociala nätverk skapar nya möjligheter, och dessa kommer vi även att ta till vara, där de lämpar sig.\nDetta kan dock ske i många former, både den typ av traditionella rapporter som en gång gjorde TELDOK kända, men även genom seminariedokumentation, essäer och kortare introducerade rapporter kring olika ämnen.\nVi ser ett behov av att nå ut till personer som har ett behov, och ett intresse att sätta sig in i ett ämne, som vill förstå men inte bli expert.\nVi hoppas att våra publikationer kan bli ett stöd för beslutsfattare och människor utanför IT-branschen att få en övergripande kunskap kring olika tekniska områden såsom t.ex., nätneutralitet, öppna standarder eller \"Blockering av barnporr - problem och möjligheter\" tror vi att det finns en efterfrågan på sådana kortfattade övergripande introduktionsskrifter som kan läsas “i en sittning”. Vårt mål är att sprida kunskap utan att generalisera bort de nyanser som är viktiga för att kunna ta ställning i enskilda frågor.\nVi ser även ett behov av att översätta internationellt material. Vi har idag ett överflöd av information, men bristfälliga resurser att omvandla den till kunskap och förståelse. Många aktuella frågor diskuteras både på den nationella och internationella arenan samtidigt, men vi har inte alltid samma frågeställningar även om vi använder samma begrepp. Kunskapsspridning handlar idag inte nödvändigtvis enbart om att skapa ny kunskap, utan i hög grad om att kontextualisera den information vi har runt om kring oss.\nTeldok 2.0-publikationer\nNätverksneutralitet i Sverige\nTidigare teldokpublikationer\nDen ursprungliga teldokgruppen producerade under sina 25 år över 200 rapporter som idag fortfarande finns tillgänglig via den ursprungliga\nwebbplatsen\n. Över 50 av dessa finns i digitalt format och många av de tryckta rapporterna går fortfarande att beställa.\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/node/12", "date": "2010-02-28", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100228185915id_/http://www.teldok.se:80/node/12", "stamp": "20100228185915", "fetch_id": 1102, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "29d24d0efc3b59f0", "title": "Välkomen på seminarium kring nätverksneutralitet 21 april! | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nBloggar\n›\nadmins blogg\nVälkomen på seminarium kring nätverksneutralitet 21 april!\nmån, 03/10/2008 - 10:50 — admin\nTeldok 2.0 bjuder in till diskussion kring frågan om nätverksneutralitet. Se\ninbjudan, och hjälp oss att sprida den!\nadmins blogg\nLägg till ny kommentar\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/node/13", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818072106id_/http://www.teldok.se/node/13", "stamp": "20100818072106", "fetch_id": 1103, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "debe24a045ce781e", "title": "Seminariedokumentation i bokform | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nBloggar\n›\nadmins blogg\nSeminariedokumentation i bokform\nfre, 02/13/2009 - 14:27 — admin\nBoken \"Nätverksneutralitet i Sverige\" finns nu tillgänglig som en skriftlig sammanfattning av vad som sades på nätverksneutralitetsseminariet Teldok 2.0 arrangerade.\nBoken finns tillgänglig för nedladdning\nhär\noch kan köpas i närmaste bokhandel.\nVi har en bunt böcker som vi gratis skickar till de som är intresserade. Skicka ett mail till\ninfo@teldok.se\nmed adress så skickar vi ett exemplar gratis så länge lagret räcker.\nadmins blogg\nLägg till ny kommentar\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/node/15", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818072046id_/http://www.teldok.se/node/15", "stamp": "20100818072046", "fetch_id": 1111, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "40d27f6248bf54d7", "title": "Lunchföredrag med Matt Mason Onsdagen 28:e Oktober | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nBloggar\n›\nadmins blogg\nLunchföredrag med Matt Mason Onsdagen 28:e Oktober\nfre, 10/23/2009 - 13:24 — admin\nVad kan “de olagliga exploratörerna” lära oss?\nEn gång i tiden kunde man inte lyssna till rock-n-roll på radio. Idag kan vi det. Fast vem lyssnar på FM-radio? En gång i tiden var det förbjudet att störa ut skrä- nande FM-sändare i din närhet, idag är det... fortfarande förbjudet. Hur länge till?\nTeldok 2.0 har nöjet att bjuda in till lunchseminarium med Matt Mason, författare till ‘The Pirate’s Dilemma’. Matt Mason, ofta anlitad talare och skicklig presentatör, besöker Sverige för att lära mer om hur piratradio- scenen utvecklades i Sverige, åren innan Matt själv engagerade sig som Pirat-DJ i London - en rörelse beskriven i filmen “The Boat That Rocked”.\nVilka lärdomar kan andra branscher och samhällssektorer dra av det som skedde och idag sker analogt på andra marknader? Matt exemplifierar underhållande i en ca 45 minuter lång presentation, åtföljd av frågestund/diskussion.\nFör mer information och anmälan, se bifogad inbjudan.\nBilaga\nStorlek\nETP2-Seminarieinbjudan.pdf\n94.13 kB\nadmins blogg\nLägg till ny kommentar\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/node/16", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818072027id_/http://www.teldok.se/node/16", "stamp": "20100818072027", "fetch_id": 1112, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "7f40f5de332a2156", "title": "Alla TELDOK-rapporter på en USB-sticka | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nBloggar\n›\nadmins blogg\nAlla TELDOK-rapporter på en USB-sticka\nmån, 05/24/2010 - 13:37 — admin\nNär vi lanserade Teldok 2.0 gjorde vi det för att kunna bygga vidare på det stora arbete som TELDOK-gruppen bedrivit sedan 1980. En stor del av detta arv bestod dock av pappersrapporter som inte längre gick att få tag på.\nEftersom vi anser att dessa rapporter både har ett historiskt värde och fortfarande är läsvärda har vi nu digitaliserat den stora mängd rapporter som tidigare varit svåra att få tag på. Totalt är det ca 25.000 sidor text som här tillgängliggjorts. Därför finns nu samtliga rapporter tillgängliga\nhär\n.\nFör att fira digitaliseringen av alla äldre rapporter har vi även låtit kopiera upp en mängd specialdesignade USB-minnen som innehåller samtliga Teldok-rapporter som utgivits. Dessa skickar vi ut till intresserade så långt de räcker. Vill du ha samtliga rapporter på din nyckelring? Skicka din postadress till\ninfo@teldok.se\n.\nVill du ha samtliga rapporter att bläddra i, men tror att ett USB-minne lätt kommer bort kan du ladda hem en zip-fil med samtliga rapporter\nhär\n(OBS! 1.5 GB).\nadmins blogg\nLägg till ny kommentar\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/node/20", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818071931id_/http://www.teldok.se/node/20", "stamp": "20100818071931", "fetch_id": 1113, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "64f13ba15a3c6ea4", "title": "Teldok laddar om - Teldok 2.0 inreds | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nBloggar\n›\nadmins blogg\nTeldok laddar om - Teldok 2.0 inreds\nmån, 02/25/2008 - 13:34 — admin\nHittat hit redan? Konstigt. Då har du haft tur. Vi spikar och snickar för fullt för att om en kort stund kunna presentera spännande aktiviteter under titeln Teldok 2.0. Titta in om en stund!\nTeldokbloggen kommer att informera om vår verksamhet, men även presentera mer eller mindre genomtänkta kåserier/essäer kring aktuella ämnen av från våra redaktionsmedlemmar och Teldokvänner med en ny essä varje fredag.\nadmins blogg\nLägg till ny kommentar\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/node/3", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818072124id_/http://www.teldok.se/node/3", "stamp": "20100818072124", "fetch_id": 1114, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "72a7fcc1cf712b3c", "title": "Om Teldok 2.0 | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\nOm Teldok 2.0\nTanken med Teldok 2.0\nVi ser ett behov av ett forum eller en institution i Sverige som bevakar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleligt helhetsperspektiv. Och som förmedlar fakta, insikter och slutsatser från denna bevakning till alla de personer som är inblandade i samhällsdebatt och beslutsprocess. Och som vid behov agerar värd för samtal och debatt. Vi vill att det ska vara ‘oberoende’ och inte vara vinstdrivet. Traditionellt skulle vi kalla det en tankesmedja, men den moderna tankesmedjan sker i nätverksform.\nTeldok 2.0 är vårt försök att skapa detta forum. Vår målgrupp är politiker, tjänstemän, forskare och andra som professionellt deltager (eller borde delta) i denna debatt om det svenska samhälle som Internet (om)skapar.\nDe närmaste åren ska vi i Sverige ta beslut (tjänstemännen bereder, journalisterna skriver om, politikerna röstar, juristerna reglerar, näringslivet skapar och/eller försvarar) som sätter oåterkalleliga spår i hur informations- och kommunikationssamhället kommer att regleras, fungera och se ut.\nFrekvenser till kringkastning av TV eller till ny och mer tvåvägskommunikation? Vertikalintegrerade lösningar, inlåsning, triple-play? Statlig inblandning eller marknadslösningar? Öppna standarder eller till och med öppna plattformar.\nEffekter på innovationsklimat och och samhällsekonomisk konkurrenskraft, på integritet och “samhällelig tillit”. Internet (existensen av och de möjligheter som skapas) spelar på något sätt en avgörande roll i nästan alla dessa frågor. Varför kan så få så lite? Varför talar vi förbi varandra? Var finns sans och fakta? Vilka blir de långsiktiga effekterna av den eller den regleringen? Möjligheter? Låsningar? Vem tjänar på vad? Vad kan andra länder eller domäner lära oss? Varför går vi före i Sverige, eller varför väntar vi? Hur balanseras intressen?...\nVi konstaterar att debatten i de flesta fall (vad vi kan se) inte når den nivå den “borde” på grund av bristande insikter och oförmåga att höja diskussionen bortom det akuta ärendet, utan att fastna i för abstrakta tankegångar. Vi tror att det saknas någonstans att vända sig för att värja sig ett alltmer omfattande lobbyarbete från näringslivsföreträdare och andra intressenter. Var finns, som sagt, fakta idag?\nDet började med Teldok\nTELDOK uppfyllde länge (stora delar av) detta behove med sin kontinuerliga, faktabaserade bevakning i rapportform av tekniktrender, användning\nav ny teknik och regulatoriska utmaningar.\nTeldok skapades år 1980 i och med att Telestyrelsen började dokumentera tidig användnign av nya telekommunikationstillämpningar framförallt på kontor. Verksamheten finansierades länge av dåvarande Televerket och sedemera Telia.\nVerksamhetens huvudinriktning var att bevaka hur införande och användande av moderna informatoinssystem påverkar organisationer och enskilda. Därigenom ville man bidra till ökad kunskap om informationsteknikens möjligheter och begrändningar. På så sätt skapas bättre förutsättningar för ett effektivare näringsliv och en högre livskvalitet för individen.\nHuvuddelen av verksamheten utgjorde publicering av olika rapporter, med konkreta rapportage, nyhetsblad, årsböcker etc. Mer information finns på\nTELDOKs webbplats.\nNär vi började nära en tanke på att skapa ett nytt forum för debatt och eftertanke kring informationsteknikens roll i samhället insåg vi att vad vi ville uppnå i mångt och mycket påminde om den verksamhet TELDOK bedrivit. Den numera huvudsakligen vilande föreningen kontaktades och vårt förslag mottogs med entusiasm, varför vi nu tillsammans laddar om med lite gammalt, lite nytt, äldre och yngre arbetar under namnet Teldok 2.0\nVilka står bakom?\nTeldok 2.0 utgör en brokig skara av individer utan en strikt formell struktur, vi kan kalla det ett nätverk. Ett försök till att beskriva oss är att dela in personerna i tre grupper.\nProducenterna\nYtterst ansvariga för att se till att aktiviteter utförs och blir lyckade är teldoks producenter:\nStefan Görling\n: Stefan Görling är doktorand inom ämnet Industriell ekonomi och organisation på KTH, forskar kring innovationer och entreprenörsskap. Han bedriver även viss internetrelaterad forskning . Stefan är även engagerad i Internetsverige, bland annat som medlem i ISOC, SNUS etc., talar på konferenser, publicerar akademiskt, och försöker påverka samhället i en positiv riktning .\nPeter Nöu\n: Är föreståndare för KTHNOC, den grupp på KTH som från begynnelsen till förra årsskiftet utvecklade, implementerade och driftade fem generationer svenskt och nordiskt akademiskt internet-ryggradsnät. Tidigare i livet arbetade Peter för Sveriges Tekniska Attachéer i San Francisco, var grundare av Telias Passagen, var CIO på Sifo, var managementkonsult inom utbildningssektorn och medförfattade till boken Internetrevolutioner (1999).\nTeldok alumni\nEtt enormt stöd ges av styrelsen i det ursprungliga teldok\nteldok\nsom är aktiva även i Teldok 2.0.\nTeldok 2.0 nätverket\nUtöver dessa personer finns ett stort nätverk av personer som har ett intresse av att diskutera IT-relaterade frågor, personer med fötter såväl inom akademi, internetgemenskapen och näringslivet.\nStödjande organisationer\nAktiviteter som Teldok 2.0 genomfört eller planerar att genomföra har gjorts möjliga genom samarbeten med följande organisationer.\nCenter of Industrial Entrepreneurship and Creativity (CINDEC)\nKTH-NOC\nStiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE)\nFöreningen teldok\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/om_teldok", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818071554id_/http://www.teldok.se/om_teldok", "stamp": "20100818071554", "fetch_id": 1116, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "90531365eb94967b", "title": "Håll dig uppdaterad! | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\nHåll dig uppdaterad!\nHur håller jag mig uppdaterad?\nTeldoktankar\nGenom bloggen\nTeldoktankar\ninformerar vi kring kommande aktiviteter och kåserar kring aktuella frågor. Om du använder en bloggläsare kan du prenumerera på vår RSS-feed:\nhttp://www.teldok.se/blog/feed\nför att hålla dig uppdaterad.\nE-postuppdateringar\nGenom att prenumerera på nyhetslistan Teldokvänner får du e-post varje gång vi planerar någon spännande aktivitet. Fyll i följande forumlär för att bli prenumerant.\nE-post:\nNamn:\n(Du kommer att skickas vidare till en bekräftelsesida på engelska som säger att du blivit prenumerant och sedan få ett e-postbrev där du bekräftar din e-postadress)\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/prenumerera", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818071806id_/http://www.teldok.se/prenumerera", "stamp": "20100818071806", "fetch_id": 1117, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "7ada1eae1c47f597", "title": "Publikationer | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nTELDOK 1980-2005\nTeldok 2.0 2008 -\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\nPublikationer\nTeldok 2.0 vill liksom TELDOK bli kända för utgivning av tryckta rapporter. Informationssamhället till trots tror vi på vikten av det skrivna ordet, och att den fysiska artifakten som kan läsas i fåtöljen, på tunnelbanan, i hängmattan fortfarande spelar en viktig roll.\nProjektet heter dock Teldok 2.0, vilket innebär att vi inte enbart ska förlita oss på det tryckta ordet. Modern teknik ska användas där så är lämpligt. Dokumentering av seminarier som podcasts, wiki-teknologi, bloggar och sociala nätverk skapar nya möjligheter, och dessa kommer vi även att ta till vara, där de lämpar sig.\nDetta kan dock ske i många former, både den typ av traditionella rapporter som en gång gjorde TELDOK kända, men även genom seminariedokumentation, essäer och kortare introducerade rapporter kring olika ämnen.\nVi ser ett behov av att nå ut till personer som har ett behov, och ett intresse att sätta sig in i ett ämne, som vill förstå men inte bli expert.\nVi hoppas att våra publikationer kan bli ett stöd för beslutsfattare och människor utanför IT-branschen att få en övergripande kunskap kring olika tekniska områden såsom t.ex., nätneutralitet, öppna standarder eller \"Blockering av barnporr - problem och möjligheter\" tror vi att det finns en efterfrågan på sådana kortfattade övergripande introduktionsskrifter som kan läsas “i en sittning”. Vårt mål är att sprida kunskap utan att generalisera bort de nyanser som är viktiga för att kunna ta ställning i enskilda frågor.\nVi ser även ett behov av att översätta internationellt material. Vi har idag ett överflöd av information, men bristfälliga resurser att omvandla den till kunskap och förståelse. Många aktuella frågor diskuteras både på den nationella och internationella arenan samtidigt, men vi har inte alltid samma frågeställningar även om vi använder samma begrepp. Kunskapsspridning handlar idag inte nödvändigtvis enbart om att skapa ny kunskap, utan i hög grad om att kontextualisera den information vi har runt om kring oss.\nTeldok 2.0-publikationer\nNätverksneutralitet i Sverige\nTidigare teldokpublikationer\nDen ursprungliga teldokgruppen producerade under sina 25 år över 200 rapporter som idag fortfarande finns tillgänglig via den ursprungliga\nwebbplatsen\n. Över 50 av dessa finns i digitalt format och många av de tryckta rapporterna går fortfarande att beställa.\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/rapporter", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818071616id_/http://www.teldok.se/rapporter", "stamp": "20100818071616", "fetch_id": 1118, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "a2da074cc23f2e6c", "title": "TELDOK 1980-2005 | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nTELDOK 1980-2005\nTeldok 2.0 2008 -\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nPublikationer\nTELDOK 1980-2005\nTELDOKs utgivning 1980-2005\nTeldok skapades år 1980 i och med att Telestyrelsen började dokumentera tidig användning av nya telekommunikationstillämpningar framförallt på kontor. Verksamheten finansierades länge av dåvarande Televerket och sedemera Telia.\nVerksamhetens huvudinriktning var att bevaka hur införande och användande av moderna informatoinssystem påverkar organisationer och enskilda. Därigenom ville man bidra till ökad kunskap om informationsteknikens möjligheter och begrändningar. På så sätt skapas bättre förutsättningar för ett effektivare näringsliv och en högre livskvalitet för individen.\nHuvuddelen av verksamheten utgjorde publicering av olika rapporter, med konkreta rapportage, nyhetsblad, årsböcker etc. (Mer information finns på gamla\nTELDOKs webbplats\n.)\nEftersom vi anser att dessa rapporter både har ett historiskt värde och fortfarande är läsvärda har vi nu digitaliserat den stora mängd rapporter som tidigare varit svåra att få tag på. Totalt är det ca 25.000 sidor text som här tillgängliggjorts.\nRapporterna har samlats ihop av Bertil Thorngren, de beskrivningar från rapporterna som finns har lånats från de referensdokument som Bengt Arne-Vedin tidigare författat. Scanning och bearbetning har gjorts av Stefan Görling.\nAlla rapporter på en USB-sticka!\nFör att fira digitaliseringen av alla äldre rapporter har vi låtit kopiera upp en mängd specialdesignade USB-minnen som innehåller samtliga Teldok-rapporter som utgivits. Dessa skickar vi ut till intresserade så långt de räcker. Vill du ha samtliga rapporter på din nyckelring? Skicka din postadress till info@teldok.se.\nVill du ha samtliga rapporter att bläddra i, men tror att ett USB-minne lätt kommer bort kan du ladda hem en zip-fil med samtliga rapporter\nhär\n(OBS! 1.5 GB).\nRapporterna\nLista över TELDOK-rapporter\nRapport 1: Om kontorsautomation i USA\nGrad av analys:\nKritiska kommentarer genom Open Systems jämförande analys.\nAvsändare:\nRichard Dalton, då vid konsultföretaget Open Systems.\nDatumstämpel:\nBörjan av 1981. Här finns för varje projekt tidsangivelser så man kan själv följa upp.\nInnehåll:\nBeskriver ett antal mer eller mindre kända och omtalade provprojekt med kontorsautomatisering i USA: i företag, organisationer, högskolor, flygvapnet. Vidare exempel på informations fönster öppna för abonnemang, konsulteri, nyhetsbrev, seminarier. Slutligen också en lista på publikationer. För varje projekt, totalt 27, beskrivs företag, tillämpning, omfattning av experimentet, motiv för utförande, ev. förstudie, kostnader och genomförda analyser samt utvärdering. Resurserna beskrivs i termer av \"typ, specialområde, tjänster, kostnad, kommentar\" publikationerna i utgivare, område, kommentarer.\nMetod:\nDirektkontakt med projektansvariga resp. ansvariga för tjänst eller publikation.\nMottagare/Målgrupp:\nAnsvariga för och berörda av kontorsautomatisering.\nNyhetsvärde:\nAtt ha trängt bakom rubriker och nyhetsnotiser och tagit reda på omfattning och ambitioner av projekten.\nTäckning:\nBasen är en litteratursökning årsskiftet 1980/81.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1981\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument A: Informationssystem på svenska kontor\nGrad av analys:\nEn viss snedvridning genom att pionjärer och entusiaster och huvudkontor, för sig själv enbart hellre svarar.\nAvsändare:\nLillemor Adrianson, Anders Sandberg och Rune Söderström. Lillemor Adrianson och Anders Sandberg är forskare vid Göteborgs Universitet Rune Söderström konsult\nDatumstämpel:\nBörjan av 1982.\nInnehåll:\nRiksdataförbundet har, med samma författare, gett ut en populär skrift \"En väg till möjligheternas kontor\". Den baserar sig på enkäter och fallstudier kring kontorsinformationssystem i Sverige. Resultatet av dessa enkäter och fallstudier presenteras i detalj i detta TELDOK Referensdokument Det inleds med en översiktlig och betydande diskussion om vad kontorsarbete är och hur mycket det omfattar av svenskt arbetsliv samt hur det traditionellt ser ut Därefter följer rapportens tyngdpunkt redovisning av enkäter, som visar hur, med vilka effekter och attityder man tillämpar den nya tekniken. Ur resultaten har valts ett antal fallstudier för pionjärtillämpningar av bl.a. textbehandling, meddelandesystem och personlig databehandling, också de enkätbaserade. Slutsatserna omfattar såväl lönsamhet som yrkesroller, arbetsorganisation som arbetsmiljö.\nMetod:\nEnkäter.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill detaljstudera attityder och erfarenheter ur ett sample tidigare utnytljare av kontorsautomation i Norden.\nNyhetsvärde:\nEn undersökning av denna storlek är unik i Sverige.\nTäckning:\nHar ej eftersträvats.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1982\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 1: Talteknologi\nGrad av analys:\nAvsändare:\nP G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare.\nDatumstämpel:\nNovember 1982.\nInnehåll:\nEn populär översikt av hur man elektroniskt hanterar tal, inmatning som utmatning, äkta som syntetiskt Här finns statistik som talar om när och varför vi arbetar med tal, liksom om nya och gamla sätt att lagra och vidarebefordra tal. Röstbrevlådor är ett exempel. Taligenkännare är en annan taltillämpning. Avslutningsvis ges ett scenario från \"Röstkontoret\" av 2011.\nMetod:\nTeknisk och tillämpsmässig översikt utan litteraturhänvisningar; journalistik.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som har behov av allmänbildning och grundkunskap om den nya talkommunikationsteknikens alla aspekter.\nNyhetsvärde:\nLigger i den heltäckande översikten, sammanställningen.\nTäckning:\nHeltäckande vid utvigningstidpunkten.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1982\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 2: Telebild. Erfarenheter från näringslivets teledataförsök\nGrad av analys:\nFörfattaren kan uppfattas som \"part i målet\" men utländska erfarenheter och ett seminarium för skriftens slututformning har bidragittillbalans.\nAvsändare:\nProjektledaren för Telebildprojektet ek. dr. Göran Asplund, senare också VD i Telebild AB.\nDatumstämpel:\nVåren 1982, då experimentet genomförts.\nInnehåll:\nEn beskrivning av vad teledata är och dess historia följs av en redovisning av Telebild-projektet våren 1981 mars 1982. Därefter gjordes en utvärdering, som också finns med. En rad marknads- och tillämpningsmöjligheter skisseras liksom en marknadsstrategi\n(dessa har senare fullföljts genom att Telebild blivit en permanent tjänst).\nMetod:\nRedovisning av utrednings-, forsknings- och analysresultat av \"en som var med\".\nMottagare/Målgrupp:\nInformationsanvändare och informationsutgivare (\"information providers\") i svenskt näringsliv men även organisationsliv. Mediafolk.\nNyhetsvärde:\nEnda rapport från enda svenska projekt av just denna karaktär.\nTäckning:\nTäcker experimentet i Sverige.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1982\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument B: Office automation in Europe\nGrad av analys:\nFörsök att gradera nyhetsgrad vad gäller teknik, tillämpningar, ambitionsnivå och oberoende i utvärdering.\nAvsändare:\nEIU Informatics. Kvalificerad konsultbyrå för tillämpning av informationsteknik.\nDatumstämpel:\nSlutet av 1982.\nInnehåll:\nBeskriver (på engelska) ett antal mer eller mindre kända och omtalade provprojekt med kontorsautomatisering i Europa i företag och organisationer samt även på en \"allmän\" marknad\n(videotex). För varje projekt beskrivs företag eller organisation; kontaktperson; telefonnummer; sekretessgrad för information; försökets uppläggning tex. tidsplan, antal engagerade etc; utrustning; utvärdering; resultat; och framtid. Brittiska experiment dominerar bland totalt 22, nästa alla inom den offentliga sektorn. Några resultat finns knappast att rapportera ännu, konstaterar man.\nMetod:\nIdentifiering av försök genom ett halvdussin databaser inhämtade av skriftligt material; intervju med kontaktpersoner.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som har behov av att lokalisera experiment med kontorsautomation för att själv söka vidare information.\nNyhetsvärde:\nAtt göra denna typ av sammanställning\nTäckning:\nStark brittisk slagsida, trots litteratursökning.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1983\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument C: Office automation in Japan\nGrad av analys:\nIngen egen.\nAvsändare:\nKonsultföretaget Scantech med Japankontakter som specialitet\nDatumstämpel:\nNov 1982.\nInnehåll:\nRapporten (på engelska) inleds med en lägesredovisning för företagsattityder till och synpunkter på kontorsautomation i Japan. Av 2 000 större tillfrågade företag svarade dock bara 270. En slutsats är att Japan inte kommit så långt när det gäller OA ett undantag är dock handelshusen. Detjapanska skriftspråket gör taligenkänning viktig. Utveckling och tillämpningar på detta område sammanfattas. Rapportens huvuddel är dock en serie fallstudier av kontorsautomatisering. För varje avsnitt ges data om företaget dess kontorsteknik och erhållet resultat samt framtidsplaner.\nMetod:\nPostal enkät telefonförfrågningar. Undersökarna ej ämnesexperter.\nMottagare/Målgrupp:\nAnsvarig för och berörda av kontorsautomatisering, som vill hitta kontakter i Japan att nysta vidare på.\nNyhetsvärde:\nFörsta Japan-översikten vad gäller OA\nTäckning:\nTveksam.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1983\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 3: ADB, telekommunikationer och juridiskt arbete\nGrad av analys:\nEnkäten ger god överblick, även om man inte kan vänta sig att alla som svarar har insikt nog för att förutse framtida möjligheter.\nAvsändare:\nPeter Wahlgren är jur. kand. och arbetar vid Institutet för Rättsinformation vid Stockholms universitet, lett av professor Peter Seipel.\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nEn översiktlig beskrivning av teknik inom och tillämpning av ADB och telekommunikationer inleder och knyts sedan till en diskussion av möjligheter att utnyttja dessa hjälpmedel i juridiken. En enkät bland jurister ger empiriskt underlag för denna diskussion. Ett antal praktikfall beskrivs, såsom rättsdatasystemet. Metalls och LOs system. Patentverket, varumärkesarbete m.m. vid Skriptor AiB, informationstjänster med rättsligt innehåll samt två juridiska företag.\nMetod:\nEnda rapport av detta slag.\nMottagare/Målgrupp:\nDe som arbetar med rättsinformation av olika slag, men också \"kunskapsarbetare\" av annan typ, tex. revisionsbyråer och konsulter.\nNyhetsvärde:\n1983.\nTäckning:\nGod i Sverige, som är området för undersökningen.\nPubliceringsdatum:\nApril 1983\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 4: Meddelande att läsa. Datorbaserade textkommunikationssystem på sex svenska företag\nGrad av analys:\nStark punkt i rapporten, då olika infallsvinklar är representerade bland de intervjuade.\nAvsändare:\nLillemor Adrianson är psykolog vid Göteborgs Universitet Rune Söderström konsult i kontorsautomatisering. En expertgrupp med en sociolog och en organisationskonsult har biträtt\nDatumstämpel:\nMaj 1983.\nInnehåll:\nMed \"datorbaserade textkommunikationssystem\" avses elektronisk post (electronic mail) och \"datorstödda telekonferenser\" (computer conferendng). Både FOA med dess internationellt utnyttjade Komsystem, och Volvo, med det omtalade Memo finns med, liksom IBM (Sverige), SAS, SKF och Hässle. Mot en bakgrund av generella systemidéer beskrivs de sex systemen i detalj, liksom idéema bakom att använda dem. Rapportens tyngdpunkt ligger dock på en redovisning av erfarenheter, både av själva införandet och \"driften\" därefter, samt på en jämförande analys och enframtidsdiskussion. Frågor som tex. människa-maskinkommunikation, sekretess och säkerhet tas upp.\nMetod:\nChef, fackrepresentant användare och systemansvarig har intervjuats, var jämte olika typer av material som dessa ställt till förfogande har granskats.\nMottagare/Målgrupp:\nPersoner i företag och organisationer som är delaktiga i eller berörs av belsut om datorstödd textkommunikation.\nNyhetsvärde:\nEnda svenska jämförelse av detta slag.\nTäckning:\nSex representativa användare dock inte alla.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1983\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 5: Videokonferenser och tillämpningar av bredbandskommunikation i Nordamerika\nGrad av analys:\nUtgår från källornas bedömningar. Teknisk orientering.\nAvsändare:\nKjell Samuelson, professor, Informatik med systemvetenskap, Stockholms Universitet/KTH.\nDatumstämpel:\nSeptember 1983.\nInnehåll:\nÄven om Sverige var \"världstätast\" när det gäller studios för videokonferenser (TV-konferenser), så finns störst erfarenhet i USA Där har inte mindre än 100 organisationer granskats. Den tekniska delen av rapporten beskriver utvecklingen inom bredbandsteknik och satellitkommunikaiton. Över ett tjog företag eller nät erbjuder videoservice i\nNordamerika. Därtill kommer intema nät inom branscher som hotell, banker, försäkring, utbildning, hälsovård, elektronik och data, flyg och bilar. Erfarenheter från dessa liksom från ad hoc-konferenser, redovisas, inklusive kostnads-nytto-kalkyler, allt detta kortfattat då underlaget ännu är begränsat En engelsk-svensk ordlista för detta specialområde samt en telefonkatalog över experter kompletterar rapporten.\nMetod:\nLångsiktsplanerare och experimentatorer samt debattörer vad gäller intemkommunikation i organisationer, företag och nätverk, speciéllt för att få tips om kontakter för att gå vidare.\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nUnik i sin breda bevakning av ett stort område.\nTäckning:\nMycket god täckning av Nordamerika.\nPubliceringsdatum:\nSeptember 1983\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 6: The automated office\nGrad av analys:\nEn betydande skepsis till tekniken; en mindre till primärmaterialet\nAvsändare:\nOlov Östberg skrev rapporten som TCOs gästforskare i USA med bakgrund som professor i Luleå; nu är han bl a åter i Luleå; Martin Helander är ergonomi-professor i USA tidigare i Lulea\nDatumstämpel:\nNovember 1983.\nInnehåll:\nRapporten vill redovisa intressanta nyheter inom kontorsautomation i USA Bla. beskrivs talande och lyssnande datorer, frågan om bildskärmsarbete är farligt och aspekter på telependling. Konstruktion och produktion diskuteras, trots titeln, också. Kontorsfunktionema uppdelas i transaktioner, dokumentation, telefonering och personalkontakter. Informationslagring och databaser, informationsförmedling och nätverk, inoch utmatning tillhör det som behandlas. Huvudrapporten är på engelska och mer komplex, varför skriften inleds med återgivande av populariserande artiklar på svenska. Huvudrapporten beskriver teknik, produktivitetsutveckling, kontorsarbetet i systemtermer och fogar här in empiriska data. Rapporten är på engelska men har vissa svenska inslag, b l a en kort utblick i början.\nMetod:\nI huvudsak litteraturöversikt insatt i ett egenutvecklat analysschema. Forskningsrön omsatta till utvecklingsresultat\nMottagare/Målgrupp:\nUtredare och forskar vad gäller data och kommunikationssystem; analytiker inom större företag och organisationer med ansvar för utveckling inom dessa områden.\nNyhetsvärde:\nEtt försök till \"heltäckning\" av kontorsfunktionerna, vilket hjälper läsaren att själv uppdatera rapporten.\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nNovember 1983\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 7: Det framtida kontoret\nGrad av analys:\nVarje del innnehåller konstruktiva reflektioner.\nAvsändare:\nArne Larsson (redigering och intervjuer) och Tom Lindström (inledning).\nDatumstämpel:\nIVA-symposiet arrangerades 1981, och intervjuer, redigering m.m. skedde 1982-1983.\nInnehåll:\nBeskriver inledningsvis olika sätt att dela in kontorsautomationens innehåll och komponenter. Återger i översättning 4 bearbetade föredrag som hölls av ledande utländska experter på kontorsautomation vid ett IVA-symposium. Innehåller 6 intervjuer med svenska sakkunniga.\nMetod:\nFöredrag och intervjuer.\nMottagare/Målgrupp:\nIntressant som inledning till ämnet kontorsautomation.\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nGrundkunskaper.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1983\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 8: Kontorsautomation\nGrad av analys:\nSubjektivt urval; det spännande snarare än det signifikanta.\nAvsändare:\nWennersten och Holmberg är välrenommerade journalister inom området bägge som fd chefredaktörer på Datavärlden resp. Modern Administration.\nDatumstämpel:\nFebr. 1983 (ursprungsdokumenten).\nInnehåll:\nEtt försök att ur en omfattande dokumentation av experiment med kontorsautomatisering i USA Västeuropa och Japan dra fram ett antal viktiga trender och spännande exempel Teleposten drivs på av snabbt kända telekostnader. Informationshantering är inte längre detsamma som ADB. Första steget tas nu via persondatorer. I Europa arbetar man på kommunikation mellan, i USA inom organisationer. Japan ligger efter på kontorsautomation, före dock på telefax.\nMetod:\nJournalistik summering av \"länderexperter\" i form av fallstudier eller \"faktablad\" kring olika projekt.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill skaffa sig en översikt över tendenser inom\n(teleanknuten) kontorsautomatisering 1983.\nNyhetsvärde:\nInget eget det är lätttillgängligheten och överblicken som är viktiga.\nTäckning:\nBetingat av ursprungsmaterialet som är från litet olika tidpunkter. Bra täckning i USA och Storbritannien, god i Japan, sämre på Europas fastland.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1983\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 9: Datakommunikation i företag\nGrad av analys:\nFallen valda med omsorg ur större sample; tonvikt på svenska men även några karakteristiska tillämpningar från annat håll God teori i botten för analysen.\nAvsändare:\nCiv. ek. Tomas Pousette, inom ramen för ett projekt för Data- och elektronikkommittén.\nDatumstämpel:\nVåren - sommaren 1983.\nInnehåll:\nHär beskrives ett antal praktikfall (tio) med avancerade tillämpningar av datakommunikation i storföretag. Rapporten inleds dock med en bakgrundsbeskrivning vad gäller utvecklingen mot ett informationssamhälle, olika typer av datanät (lokala, privata, publik, långdistans) samt problem med integrerade system. Avslutningsvis konstateras att området är i snabb utveckling vad gäller volym, pris, prestanda och nya idéer och möjligheter, att effekterna på organisationsnivå gäller kapital och arbetskraftsbesparing, kundservice och kvalitet på informationen och att effekten på marknivå hittills ej säkert kan avläsas.\nMetod:\nForskning via intervjuer och litteraturstudier.\nMottagare/Målgrupp:\nAnsvariga för databehandling, telekommunikation, och företagsledning i större företag och organisationer samt företag som betjänar sådana.\nNyhetsvärde:\nDenna typ av djup empirisk studie på detta område är ovanlig.\nTäckning:\nHar ej eftersträvats vad gäller antal, däremot vad gäller fenomen.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1983\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 10: Telematik i Frankrike\nGrad av analys:\nBegränsat till vad gruppen fick se, men diskussionerna i gruppen ger mångfald.\nAvsändare:\nEtt antal initierade svenska, som kunnat jämföra och diskutera.\nDatumstämpel:\nMars 1984.\nInnehåll:\nRedovisar intryck från en studieresa med Teldok till Frankrike våren 1984. Ett drygt dussin resedeltagare ger sina intryck av videotex och elektroniska telefonkataloger, optiska kabelnät och aktiva betalkort (\"smart card\"), kontorsautomation och elektroniska massmedia, datateknisk folkbildning och industrisatsningar, fransk telepolitik och europeiskt elektroniksamarbete. Värdet i ögonblicksbilderna är att få fram siffror och fakta om vad som verkligen görs,till skillnad från vad som planeras, samt vilka erfarenheter som fanns.\nMetod:\nIntervjuer och faktamaterial från studiebesök.\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nFörstahandskontakt med \"verkligheten bakom rubrikerna\" tex. vad gäller videotex, betalkort. Centre Mondial.\nTäckning:\nTid och värdarnas val av besök och intervjuobjekt ger begränsningarna; de önskemål gruppen ställde uppfylldes dock i huvudsak. Kompletteringar via genomgång av svenska ambassaden i Paris.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1984\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 2: Ett textnummer\nGrad av analys:\nGer alla för användarens allmänbildning väsentliga begrepp och förklaringar, däremot inga tekniska detaljer, råd eller avvägningar när det gäller systemval eller installationer.\nAvsändare:\nDocent P G Holmlöv, medieforskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm,tillika TELDOKs sekreterare.\nDatumstämpel:\nMaj 1984\nInnehåll:\nUtgångspunkten är att vi i högre utsträckning överför text men att detta \"högre\" blir allt högre med standardisering. OSI, Open Systems Interconnection, skall bli porten till fritt, problemfritt, textutbyte. Telexnätet är det traditionella, och kombinerat med datanät blir det Télétex, en del av datanätet Datex, Telefax håller dock på att gå om telex och här utnyttjas Giksom för videotex) mest telenätet \"Datei uppringd\", ibland Datei. Datei uppringd blir Telepak, Datei fast är enfixteleförbindelse tex. för höghastighets/dataöverföring. Elektronisk post och datorbaserade konferenssystem presenteras också, liksom databassökning.\nMetod:\nÖversiktlig, lättläst, uppslagsartad introduktion.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som vill ha en allmänbildande, systematisk översikt över begrepp och funktioner för textkommunikation: videotex, teledata, Datavison, teletex, Datapak, Datei etc.\nNyhetsvärde:\nDen i lättsmält och komprimerad form samlade översikten.\nTäckning:\nTäcker just text, däremot ej tex. bilder eller röst.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1984\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 11: Ny teleteknik ny organisation? Juni 1984\nGrad av analys:\nReportagen är inte kritiska, utan refererar uttalanden av \"parter i målet\".\nAvsändare:\nGull-May Holst och Bengt-Arne Vedin, HVIA. Konsult resp. forskare i användning och spridning av ny informationsteknik.\nDatumstämpel:\nMaterialinsamling färdig 1983.\nInnehåll:\nSöker granska hur teletekniken (och informationstekniken) kan utnyttjas för att förändra arbetsorganisationen, från omfördelning av arbetsuppgifter till telependling. En mängd praktikfall relateras till organisationslärans teorier. Samma teknik visar sig kunna utnyttjas till både exempelvis centralisering och decentralisering. Såväl kontorsarbete som annan verksamhet tex. forskning och konstruktion, behandlas. Omfattande litteraturlista. Finns också på engelska\nMetod:\nStudiebesök och rapportläsning; resultatet är reportage.\nMottagare/Målgrupp:\nDe som är intresserade av organisatoriska aspekter på teknikval och introduktion, tex. fack, företagsledning, personal och organisationsansvarig.\nNyhetsvärde:\nAtt man sammanfört så skilda verksamheter, teori och praktik.\nTäckning:\nÄmnets omfattning och snabba förändring gör att här bara kan finnas stickprov, valda med experthjälp. Teori och diskussion hjälper dock den som vill gå vidare.\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 12: Telemöten i USA en öppenhjärtig rapport\nGrad av analys:\nGod behärskning av ämnet ordentlig kritisk distans.\nAvsändare:\nRobert Johansen, Institute for the Future. Dr. Robert Johansen är intemationellt erkänd kommunikationsforskare.\nDatumstämpel:\n1984.\nInnehåll:\nAlla slags telemöten datorstödda, med video, bara ljud, bildtelefon, telefaxstödda, behandlas. Rapporten är insiktsfull och kritisk och tränger igenom mycket av den ryktes- och mytbildning som uppstått kring telemöten. Några resor skall man tex. inte tro sig spara in, men resemönstret ändras. Audio är svårt. Decentraliserade grupper kan samarbeta mycket produktivt. Planerings- och koordineringsmöten (inom NASA) går bra på audion. Fem villkor för framgång: uppfinningsrika människor och organisationer, tids- och uppgiftspress, samt personliga intressen. Många misslyckanden beror på att man inte lärt av tidigare erfarenheter. Integrationen med mikrodatorer är en viktigt trend.\nMetod:\nDirektkontakt med ansvarig som driver teknikmöten samt noggranna studier av dokumentation kring dessa.\nMottagare/Målgrupp:\nOvärderlig grund för telemöten. Samhällsplanerare, kommunikationssociologer och psykologer.\nNyhetsvärde:\nUnik i sin öppenhet och personligt kritiska analys.\nTäckning:\nTäcker USA\nPubliceringsdatum:\nDecember 1984\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 13: Persondatorer i USA\nGrad av analys:\nHederligt återgivande av källor och olikartade bilder. Fattas gör dock det konstnärliga användandet av persondatorer.\nAvsändare:\nBörje Söderlund, tidigare journalist vid Televerket.\nDatumstämpel:\nAugusti 1984.\nInnehåll:\nBeskriver persondatorns historia och diskuterar definitionen av vad en persondator är. Granskning av marknadsledarna, de tio största tillverkarna, samt marknadsutvecklingen. Tar upp olika aspekter av persondatorns användning, såsom program, användning i arbetslivet särskilt på kontor och i den stora federala förvaltningsapparaten samt även hemarbete. Ren hobbyverksamhet finns också med, liksom skolornas datoranvändning och andra utbildningsaspekter. Den framtida utvecklingen beskrivs i termer av pris; typer; periferiutrustning; nät etc. Bland \"spridda notiser\" återfinns återverkningar på dataservice; könsklyftan; databrottslighet; programmering i naturligt språk m.m.\nMetod:\nLitteraturarbete, konsultrapporter inte minst.\nMottagare/Målgrupp:\nPolitiker, datordebattörer, media, alla som är intresserade av persondatorens framtida användning och marknadsutveckling.\nNyhetsvärde:\nAtt på svenska få en samlad bild.\nTäckning:\nGod; inriktningen på USA ger en viss begränsning.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1984\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument D: Office automation and related technologies in Japan\nGrad av analys:\nÅtergivning av innehåll i dokument och intervjuer.\nAvsändare:\nRobert Kelley och Andreas Odermatt. Dåvarande Scantech Tokyo Office.\nDatumstämpel:\nMaterialet insamlades 1984.\nInnehåll:\nGer (på engelska) ny statistik beträffande kontorsautomation (OA) i Japan läge för olika utrustningar, prognoser, enkätsvar om problem och produktivitetsvinster m.m.. Beskriver inträngande teknikläget inom fyra särskilda teknik-/tillämpningsområden. För telefax, som är särskilt utbredd i Japan, pågår ett utvecklingsarbete på den s.k. grupp 4typen som kommer att göra den olik grupp 4-telefax i Europa. Arbete pågår också beträffande datoriserad språköversättning, inom olika myndigheter och företag som beskrivs. Talteknologi taligenkänning/talstyrning och syntetiskt tal harförekommitlänge i Japan, och rapporten återger några tillämpningar och anger forskningsfronten. Captain, det japanska videotex-systemet beskrivs och jämförs med NAPLPS och CEPT, amerikanska respektive europeiska standarder för videotex. Beskriver återbesök (nya fallstudier) hos åtta av de organisationer som dokumenteras i Referensdokument C.\nMetod:\nDokumentstudier och intervjuer av japanska undersökare.\nMottagare/Målgrupp:\nAllmänintresserade liksom specialister inom rapportens huvudområden kontorsautomation, videotex, talteknologi, telefax, nästa generations datorer.\nNyhetsvärde:\nKomprimerad Japan-översikt\nTäckning:\nMycket god inom teknik-/ tillämpningsområdena.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1985\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument E: Office automation in the US\nGrad av analys:\nKommenterande, jämförande. Tidsdimensionen ger ett extra värde.\nAvsändare:\nRichard Dalton, konsult, författare m.m. inom områdena kontorsautomation och programvaror.\nDatumstämpel:\nDatainsamlingar 1981 - 1983, färdigställt 1984.\nInnehåll:\nFallstudier (på engelska) över tiden av knappt 30 mycket varierande system för kontorsautomation i vid mening - videokonferenser, elektroniska meddelandesystem, databassökning, talteknologi, distansarbete m.m. Samma företag och organisationer besöktes först\n1981 och återbesöktes sedan (1982-1983) av samme undersökare/konsult, som själv är mycket tekniskt kompetent.\nMetod:\nPersonliga och telefonintervjuer.\nMottagare/Målgrupp:\nAnsvariga för och utredare av ADB- och kontorsinformationsfrågor.\nNyhetsvärde:\nVisar vad som kan hända med kontorsautomationssystem efter den första prövoperioden succé, vidareutveckling, misslyckande eller to.m. total glömska. (Hade vi ett sånt system? Känner du nån som vill köpa vårt gamla..?)\nTäckning:\nEtt fåtal amerikanska företag, de flesta dock mycket stora och ryktbara av olika skäl.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1985\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 14: Informationsteknologi i Storbritannien\nGrad av analys:\nReferaten är till övervägande del neutralt återgivande, men det finns också markerade avsnitt med kritisk analys plus en rad personliga kommentarer.\nAvsändare:\nRedaktörer har varit Göran Axelsson, då datadelegationen, och Agneta Qwerin, då statskontoret\nDatumstämpel:\nResan gjordes oktober 1984 och avrapporterades våren 1985.\nInnehåll:\nBeskriver på nära 150 sidor ett tjugotal studiebesök gjorda i Storbritannien (främst London) hösten 1984. Studiebesöken är ordnade i avsnitten enligt tre översiktliga ämnesområden Medier och telematik (kabel-TV, satellit-TV, text-TV m.m.), Kontorsautomation och Övrigt (informationsteknologi-progam, persondatorer mm.). Resenärer från myndigheter, företag, fackpress och forskningsorgan har dokumenterat i stort sett var sitt besök samt avslutningsvis lämnat intressanta personliga kommentarer. Två särskilda avsnitt gäller konkurrensen mellan privatiserade British Telecom och Mercury, respektive utbildning av British Telecom-anställda inom den nya informationsteknologin.\nMetod:\nIntervjuer på plats, kompletterade med rapport- och dokumentsstudier, diskussioner inom gruppen.\nMottagare/Målgrupp:\nBra för den som planerar en studieresa till Storbritannien eller annat utbyte av erfarenheter främst inom de beskrivna ämnesområdena. Annars för den som söker allmänna upplysningar om Storbritanniens informationsteknologi m.m.\nNyhetsvärde:\nBelyser tendenser inom brittisk informationsteknologi och kommunikationsteknologi från flera håll.\nTäckning:\nStickprov, men hos många centrala myndigheter och företag.\nPubliceringsdatum:\nApril 1985\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 15: Datorbaserad information i småföretag\nGrad av analys:\nKritisk granskning av konsekvenser av dator- och databasanvändning. Kostnadsuppgifter. Jämförelser med svenska förhållanden.\nAvsändare:\nPer Eriksson, frilansjournalist, tidigare programmerare, datautredare och DX-entusiast\nDatumstämpel:\nResan gjordes hösten 1984.\nInnehåll:\nBehandlar hur ett urval småföretag i USA/Canada använder smådatorer och datanätskommunikation för att hitta information i databaser, utväxla meddelanden och/eller beställa tjänster (varubeställning och banktjänster). Beskriver innehållet och kostnaderna för några av de mest kända databaserna i USA, både sådana som rings upp med vanliga terminaler och persondatorer, och en som är videotexbaserad. Redogör för situationen beträffande datanät (Tymnet och GTETelenet). Berättar kort om prissituationen m.m. beträffande smådatorer i USA.\nMetod:\nIntervjuer, främst personliga, men också via persondatorer och meddelandesystem. Läsning av broschyrer, facktidningar m.m. (drygt 70 numrerade referenser).\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som är intresserade av meddelandesystem, databaser och/eller informationssituationen för småföretag.\nNyhetsvärde:\nDen breda sammanställningen och inriktningen på småföretag.\nTäckning:\nViktigaste databaserna och datanäten täcks in, men naturligtvis bara ett litet och orepresentativt urval småföretag. Innehåller en rad värdefulla adresser.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1985\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 16: Grannskap 90\nGrad av analys:\nAnalysen är samtidigt grundlig och lättläst delvis genom det rikhaltiga bildmaterialet Här finns, på forskningsvis, idéer om fortsatt forskning, en ordentlig litteraturförteckning och även en presentation av ett antal referenser.\nAvsändare:\nMats-G Engström, Hilkka Paavonen och Bengt Sahlberg. Forskare i gruppen som stod för försöket Fördel: mycket initierade. Nackdel: ev. partiska.\nDatumstämpel:\nSeptember 1987\nInnehåll:\nI Nykvarn har i några år bedrivits experiment med en \"grannskapscentral\": Man \"telependlar\" från denna förort via att gå till att vad gäller tele- och informationshantering välförsedd lokalt kontor. Projektet har genomförts av en forskargrupp vid Nordiska Institutet för Samhällsplanering, Nordplan, och rapporten beskriver bakgrund, själva experimentet, forskningsmetoden, effekter och vad som händer närmast efteråt Försöket är avslutat och detta är den samlade redovisningen.\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nDe som är intresserade av nya tekniska möjligheter till decentralisering och regional utveckling.\nNyhetsvärde:\nDen enda populära rapporten som täcker just detta unika försök.\nTäckning:\nVad gäller just detta unika försök är detta en heltäckande rapport\nPubliceringsdatum:\nSeptember 1985\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument F: Office automation in Europe\nGrad av analys:\nAvsändare:\nKvalificerad konsultbyrå för tillämpning av informationsteknik.\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nUppföljning av Referensdokument B.\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nOktober 1985\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 3: Ett bredbandsnummer\nGrad av analys:\nÖversikt ej utan kritik och beskrivning av ekonomiska och andra frågetecken.\nAvsändare:\nP G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare, medieexpert.\nDatumstämpel:\nJanuari, 1986\nInnehåll:\nEn översikt över vad bredband är, inte enbart kabel-TV eller satelliter, var kabel-TV i Sverige finns \"just nu\" liksom utbudet från satellit Hur mycket utrymme kräver bilder vad är optiska fibrer -vad är videokonferenser? För satelliter ges en ordlista.\nMetod:\nPopulär, tillämpnings-, pris- och utvecklingsorienterad översikt, lättläst illustrerad och journalistisk.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med behov av allmänbildning och grundkunskaper av olika aspekter inom hela bredbandsfältet\nNyhetsvärde:\nI den heltäckande översikten men även i översikten av svenska installationer/experiment prisuppskattningar och framtidsbedömningar.\nTäckning:\nVältäckande vid utgivningen.\nPubliceringsdatum:\nJanuari 1986\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 17: Datorisering i u-land\nGrad av analys:\nHälsosamt kritisk inställning till diskrepansen ambition-verklighet men naturlig avsaknad av statistik och annan kvantifiering. \"Intryck\", som undertiteln säger.\nAvsändare:\nBirgitta Frejhagen och Tore Lindblom. Författarna sysslade med datapolitik på LO.\nDatumstämpel:\nApril 1986\nInnehåll:\nKina och Indien har tillhopa nära 2 mrd invånare. Underrubriken beskriver innehållet väl: nedslag från en studieresa, där den allmänna samhällsmiljön och det institutionella systemet den allmänna dataoch telepolitiken måste beskrivas för att läsaren skall förstå något av de konkreta intrycken, som inte sällan pekar på diskrepanser mellan ambition och verklighet på avstånd mellan isolerade eliter och mönsteranläggningar å ena sidan, samhället i dess helhet å andra sidan.\nMetod:\nMan har i förväg sökt finna intressanta intervju- och studieobjekt dels på policy-, dels på praktisk nivå. Rapporten är välorganiserad och mycket lättläst journalistik.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse för teknikutveckling, -anpassning och -spridning i U-land.\nNyhetsvärde:\nSjälva temat samt det faktum att man kommit åt särskilt det kinesiska materialet samt att författarna har en så praktiskt kvalificerad referensram.\nTäckning:\nGeografiska och andra naturliga begränsningar vid en studieresa.\nPubliceringsdatum:\nApril 1986\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 18: Kontorsautomation i USA\nGrad av analys:\nInträngande granskning, plus sammanfattande analys. Problemet är det rörliga målet\nAvsändare:\nSRI International, amerikanskt uppdragsforskningsinstitut som arbetat med ett flerårigt projekt kring kontorsautomation i USA, och Göran Axelsson, då Civildepartementet regeringens ansvarige för datafrågor.\nDatumstämpel:\nOriginalrapport november 1983, svensk bearbetning april 1986. (Sedan dess har kommit en uppföljande\nrapport, juni 1987, med sex av praktikfallsföretagen.)\nInnehåll:\nRapportens kärna är en redovisning av tolv praktikfall av kontorsautomatisering i stora amerikanska företag. Mallen är att för varje enskilt fall redovisa serviceorganisation, nuläge, fördelar och begränsningar, utbildning och underhåll, utrustning och framtidsplaner. Genom att den ursprungliga rapporten kompletteras med material från andra rapporter finns dels en analyserande sammanfattning, dels en redovisning av marknadstendenser.\nMetod:\nRedovisning av de tolv fallen vart och ett för sig jämte analys och sammanfattning av de där gjorda observationerna.\nMottagare/Målgrupp:\nBeslutsfattare vad gäller kontorsautomation särskilt i stora organisationer.\nNyhetsvärde:\nLigger i den inträngande granskningen av några ledande pionjärer.\nTäckning:\nTotalt studerades 30 företag, och de tolv valdes för att ge en så långt möjligt varierande och heltäckande bild.\nPubliceringsdatum:\nApril 1986\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 19: Digitalisering i Västtyskland\nGrad av analys:\nAnsatsen är internationell och särskilt svensk jämförelse, samt de personliga intrycken och reflektionerna.\nAvsändare:\nResedeltagarna d.v.s. åtta olika författare, särskilt redaktörerna, Peter Magnusson, Statsanställdas förbund och TCO, och P G Holmlöv, docent Ekonomiska forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare.\nDatumstämpel:\nResa april 1985, rapport april 1986.\nInnehåll:\nObservationer, analys och kommentarer från studiebesök hos ministerier (forskning, tele och post) tillverkande företag (Siemens, Nixdorf) och en mässa (Hannover). Utöver digitalisering och optiska fibrer berörs bl a kontorskommunikationen och videotex. Efter en sen start tar Västtyskland ledningen vad gäller digitalisering (ISDN). Den svenska och den västtyska utvecklingen jämförs. Olika nya tjänster beskrivs, särskilt bildkommunikation.\nMetod:\nReserapporten, med ett rapporteringsansvar för respektive besök och personliga intryck.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som intresserar sig för internationell telematikutveckling i allmänhet och i Västtyskland i synnerhet; för ISDN och för bildkommunikation.\nNyhetsvärde:\nAktuell rapport (då) från ett område där det i Västtyskland sker mycket snabbt.\nTäckning:\nBundespost, Siemens, Nixdorf, forskningsministerier.\nPubliceringsdatum:\nApril 1986\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 20: Telematik och organisationsstyrning\nGrad av analys:\nReferat av ett gallrat material från kollokviet. Detaljer och basfakta utlämnade till förmån för mer lättillgängliga sammanfattningar för läsaren. Ingen av uppsatsförfattarna har haft tillfälle att påverka bearbetningen i rapporten. Urval, tolkning och redigering står Bengt-Arne Vedin för.\nAvsändare:\nBengt-Arne Vedin, professor i innovationskunskap vid Tekniska Högskolan i Stockholm.\nDatumstämpel:\nJuni 1985\nInnehåll:\nEGOS är namnet på en grupp europeiska organisationsforskare som regelbundet möts för presentation och diskussion av nya rön inom organisationsforskningen. Vid det sjunde EGOS-kollokviet 1985 gällde en session 'Telematics och Organizational Control\". Rapporten refererar presentationer av sessionens 15 bidrag och summerar också resultaten av diskussioner i samband med presentationerna. Spännvidden är stor i de ämnen som behandlas: telematik på kontoret i sjukvården, i handel i skilda europeiska länder. \n Det handlar om tankar och rön från pågående arbeten. Det går alltså inte att peka på några slutliga resultat eller analyser. De uppfattningar och resultat som redovisades vid kollektivet i juni 1985 har numera sannolikt kompletterats och vidareutvecklats.\nMetod:\nSammanfattning av inlämnade bidrag (\"papers\"), presentationer och diskussioner.\nMottagare/Målgrupp:\nOrganisationsutredare och utvecklare inom både privat och offentlig verksamhet\nNyhetsvärde:\nRapporten utgör en spegel av idéer och tankegångar daterade juni 1985.\nTäckning:\n22 forskare varav 5 svenska refereras.\nPubliceringsdatum:\nAugusti 1986\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 21: Telebild\nGrad av analys:\nSå inträngande som materialet medgett; begränsningen ligger alltså i gruppen Telebild-användare.\nAvsändare:\nGöran Asplund, ek dr, då VD för Telebild.\nDatumstämpel:\nAugusti 1986\nInnehåll:\nEn sammanfattning av erfarenheter med ett av de svenska försöken att introducera videotex-Telebild. Här döljs inte två misslyckanden: fingrafik och reseinformation. Men i stort sett har man lyckats. Tjänsteutbudet beskrivs och slutsatser om hur tjänster bör byggas upp dras. Volymutveckling, informationslämnare, användarkategorier och deras beteende beskrivs. Användare och informationsgivare har besvarat enkäter. Några slutsatser och förslag för framtiden lanseras.\nMetod:\nFörfattaren var själv VD för Telebild och har alltså systematiserat och redovisat sina egna observationer samt naturligtvis reaktioner från andra medverkande och utnytljare bla. insamlade via enkät Särskild möda har lagts ned på att lära av misslyckandena.\nMottagare/Målgrupp:\nFrämst de som överväger att själva engagera sig i videotex-verksamhet, tex. som informationsgivare.\nNyhetsvärde:\nSamlad redovisning av erfarenheterna i Sverige av ett uppmärksammat nytt medium under introduktionsfasen.\nTäckning:\nTäcker just Telebild, det största och mest lyckosamma svenska videotex-försöket\nPubliceringsdatum:\nAugusti 1986\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 22: Fjärrarkivering\nGrad av analys:\nBåde översiktlig och djup, en kombination som förklaras av att författarnas ursprungliga vision om fjärrarkivering inte genomförts någonstans.\nAvsändare:\nJörgen Holhammar arbetar vid Ringhalsverket och sysslar med fjärrarkiv vid Vattenfall. Anders Orrsjö, som har eget konsultföretag, anlitades i detta projekt.\nDatumstämpel:\nOktober 1986, enkäter slutförda februari 1986.\nInnehåll:\nBegreppet \"Fjärrarkivering\" avser att gå utanför men också innefatta databaser, referensregister etc. Man kan behöva kombinera ritningar, information ur skivor och mikrofilm, brev, externa och interna dokument.. Lagar och förordningar kräver en viss lagringstid för många dokument Det gäller att kunna söka och hitta. Det gäller också att slippa dubblera informationslagringen. Fjärrarkiveringen är ännu något som befinner sig i tillblivelse.\nRapporten beskriver olika sätt att lagra, söka och distribuera material via fjärrarkiv. Två enkäter har gjorts, till leverantörer och användare. Arkivet visar sig oftast knutet till kontorsservice. Eftersom en av författarna är verksam vid Vattenfall har man kunnat göra en ingående beskrivning av dess system (pluralis! systemen är högst olika).\nSaab-Scania i Trollhättan, PLM, Göteborgs fastighetskontor. General Electrics ångturbinfabrik i Schenectady m.fl. praktikfall finns beskrivna. Författarna har utvecklat en enkel modell, som gör det möjligt att överskådligt beskriva vilka egenskaper eller funktioner respektive system har. Om fjärrarkivering ännu inte finns, så ligger företag i teknik- och dokumentintensiv verksamhet sådana som har hög datormognad, främst speciellt viktiga är de grundläggande, verkliga behoven och att ha en helhetssyn.\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nArkivansvariga i bred mening, d.v.s. databasansvariga etc.\nNyhetsvärde:\nInför och beskriver på ett teoretiskt och praktiskt sätt ett nytt begrepp.\nTäckning:\nÄn tycks inga fullljädrade fjärrarkiv finnas!\nPubliceringsdatum:\nOktober 1986\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 23: Stress och kontorsautomation\nGrad av analys:\nInträngande när det gäller individperspektivet valet av studieobjekt begränsar organisationsmiljö och teknisk utformning.\nAvsändare:\nGunilla Bradley, docent vid sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.\nDatumstämpel:\nOktober 1986\nInnehåll:\nEn översiktlig och populariserad sammanfattning av ett stort forskningsområde. Stress uppstår i många olika situationer i arbetslivet Människan är fortfarande utrustad med ett nervsystem för jägarsamhället. Rapporten beskriver stressbegreppet och analyserar hur individen kan underresp. överstimuleras i sitt arbete. På tex. kontor kan man lätt bli stressad både av över- och understimulans, för få och för enahanda intryck, eller för många stimulanser. Här redovisas tre olika utvecklingsstadier för datoriserade kontor, satsvis bearbetning, realtid och terminal, och mikrodatorer, ordbehandling eller CAD, i tre olika organisationer, statligt affärsdrivande verk, stort försäkringsbolag och ett elektronikföretag. I tex. miljön \"satsvis bearbetning\" lider driftavdelningarna av understimulans. På motsvarande sätt redovisas vad som blivit bättre och sämre. Slutsatserna är bla. att stress vid terminalarbete går att påverka tekniskt men att flertalet stressproblem är av arbetsorganisatorisk art. Ett avslutande resonemang pekar på överväganden och yrkesrollen vid införande av ny teknik. I bilaga kompletteras skriften med en sammanfattning av en konferens om bildskärmsarbete, hållen i maj 1986, i de avsnitt som gällde stress.\nMetod:\nSammanfattning av egen och andras forskning; fallstudier, konferensrapport.\nMottagare/Målgrupp:\nPersoner med ansvar för utformning av kontors- och produktionsmiljö, data- och telesystem och organisationer, forskare och fackrepresentanter med denna inriktning.\nNyhetsvärde:\nIndividperspektivet sammanfattning och popularisering av ett stort och heterogent forskningsfack.\nTäckning:\nHög representativitet för större organisationer och naturligtvis vid den givna tidpunkten, samt konferensen.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1986\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 24: Meddelanden att använda\nGrad av analys:\nVia tidigare arbete och litteraturstudier finns en god referensram. Kombinationen av forskar- och konsultinsats samt de tre företagens beredvillighet att öppna sig gör både redovisning och analys vältäckande dock med den relativa begränsningen till de tre olika organisationernas verksamhetstyper.\nAvsändare:\nLillemor Adriansson, Jan Löwstedt och Rune Söderström. Lillemor Adriansson är fil. lic. och doktorand i psykologi, Göteborgs Universitet och studerar socialpsykologiska aspekter på kontorsautomatisering och kommunikationssystem. Jan Löwstedt är civilekonom och forskare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet där han granskar teknikens inverkan på tjänstemannaarbete. Rune Söderström är civilingenjör och konsult med ett förflutet inom ett data- och teleföretag.\nDatumstämpel:\nNovember 1986\nInnehåll:\nRapporten är en fortsättning på en tidigare TELDOK Rapport 4, \"Meddelande att läsa\". Eftersom nätverksarbete och organisation blir allt mer aktuella: vad innebär det för datorbaserade telekommunikationssystem (meddelande- och konferenssystem)? Rapportens material är inhämtat via fallstudier hos tre användare: SAS, Statskontoret och Svenska Finans.\nMånga noterar 30 minuters tidsbesparing per dag. Meddelandesystemen blir integrerade i den totala kommunikation, \"multimedia\". Rapporten beskriver nätverksarbete, människans reaktion, elektronikens nätverk och användningsområden. Att införa ett meddelandesystem är en läroprocess, som också beskrivs. Meddelandesystem tillväxer just nu mycket snabbt.\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nFöretag och andra organisationer som överväger att satsa på elektroniska meddelandesystem.\nNyhetsvärde:\nVältäckande, praktisk redovisning av möjligheter och problem med elektroniska meddelandesystem och elektronikstött nätverksarbete.\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nNovember 1986\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 25: Ny teleteknik i Sverige användning i dag\nGrad av analys:\nUr givna uttalanden, broschyrer etc. har vaskats fram jämförelser och så långt möjligt sakliga bedömningar.\nAvsändare:\nRedaktören, Monica Ståhl, arbetade på TeleDelta, Televerkets konsultföretag. Ett antal \"studieresenärer\" med olika bakgrund har bistått redaktören.\nDatumstämpel:\nStudieresorna är i själva verket flera,från sommaren 1985 till sommaren 1986. Utgiven november 1986.\nInnehåll:\nEn sammanfattning av observationer från studieresor i Sverige till intressanta pionjärer inom praktiskt telematik. Här finns en redogörelse för digitalisering av telenät, inklusive de möjligheter och tjänster detta för med sig, speciellt när det gäller kontorsväxlar. Översiktligt beskrivs några praktiska tillämpningar i Malmöhus läns landsting, Elektrolux, SKF och Volvo. För olika enheter inom Volvo finns också grundligare rapporter.\nEtt tryckeri, Tofters, har gjort sig känt för att systematiskt komma närmare kunden via datateknik. Bakom Tofters framgångar ligger betydande investeringar. Ett annat besöksobjekt var Skandia och liksom Volvo har detta företag ett eget databolag. Man har bl.a. installerat egen lokal kabel.\nÄven Televerket har studerats, inklusive Teleskolan i Kalmar. I Kalmar förbereds uppbyggnaden av lokala liksom bättre förbindelser till riket i övrigt, Kalmaritprojektet Inte bara Televerket utan även konkurrenten Comvik har besökts, med satellitlänkar till kabel-TV-nät radiolänk till centralpunkt för kommunikation Sverige-USA samt mobiltelefon och personsökning.\nMetod:\nEtt antal kvalificerade författare har omväxlande gjort översiktliga beskrivningar av nya tendenser och idéer som ISDN, konkreta besök och interyjuer samt beskrivit produkter och tjänster.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som vill hitta referenssynpunkter och kontakter i Sverige för erfarenheter. De som söker en uppdatering och saklig redovisning av ofta refererade projekt och produkter.\nNyhetsvärde:\nFörsök att se \"hela Sverige\" översiktligt.\nTäckning:\nTäcker naturligtvis inte alla pionjäraktiviteter i Sverige men urvalet är representativt och brett.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1986\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 26: Datorstödda kunskapssystem i framtidens kontor\nGrad av analys:\nGer kritiska synpunkter på översiktsnivå och anger tex. etiska problem.\nAvsändare:\nSture Hägglund, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping; han är expert på expertsystem.\nDatumstämpel:\nDecember 1986\nInnehåll:\nEn initierad beskrivning av dagsläget för kunskapsbaserade expertsystem om man så vill en gren av tillämpad artifidell intelligens. Efter en kort beskrivning av utvecklingen av datorer följer en analys av vad som skall menas med kunskapsteknik, vilka utvecklingshjälpmedel som finns och hur de för närvarande utnyttjas. De konkreta exemplen återfinns under rubriken \"beslutsstödsystem\" och är oftast juridiska och ekonomiska. Expertsystems funktion av kommunikationsmedia betonas, och det för vidare till människa-maskin-interaktion liksom självförklarande program. Problem och möjligheter med expertsystem behandlas medan kontorstillämpningarna lämnas åt läsaren att härleda. Ordlista återfinns sist i skriften.\nMetod:\nVälstrukturerad kunskapsöversikt med en viss (naturlig) slagsida i exemplen mot författarens egen bakgrund.\nMottagare/Målgrupp:\nDe som behöver en realistisk nulägesbeskrivning av hur långt expertsystemen kommit de som behöver tips och idéer till fördjupning samt de som har behov av definitioner och samband till närliggande områden.\nNyhetsvärde:\nI försöken att anbringa ett kommunikations- och kontorsperspektiv samt i den systematiska översikten på svenska.\nTäckning:\nVältäckande i principer, problem och allmän lägesbeskrivning.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1986\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 4: Att söka i databaser\nGrad av analys:\nMer en \"kort introduktion\" än analys av problem, för- och nackdelar etc.\nAvsändare:\nLillemor Larsson, då VD i Mailstar AB, nu VD i Vesdtel.\nDatumstämpel:\nMars 1987\nInnehåll:\nDetta är en skrift för den som haft svårt att hänga med i den snabba utvecklingen när det gäller information tillgänglig i databasen sådana för bibliografier, fakta, fulltext tillämpningar och kunskap. Allt fler blir av affärsmässig karaktär. Läsaren får tips om var man kan få information ur vilka baser som finns, hur man bär sig åt med eller utan assistans, vad det kostar och vad man skall vänta sig, vilka nät som finns och vilken utrustning som behövs. Ett konkret exempel ger kött på benen.\nMetod:\nLättläst kunskapsöversikt och bruksanvisning.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som ännu inte utnyttjar databaser, direkt eller indirekt men genom deras och hjälpmedlens utveckling behöver en generell översikt.\nNyhetsvärde:\nInget utöver att vara en populär, lättillgänglig översikt och introduktion.\nTäckning:\nIngen katalog över databaser men täcker de aspekter och problem som berör nybörjaren.\nPubliceringsdatum:\nMars 1987\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 27: Inflytande och Datorbaserade Kommunikationssystem\nGrad av analys:\nX\nAvsändare:\nHans Köhler, projektledare för forskningsprojektet Institutionen för Administrativ Databehandling, Stockholms Universitet samt Arbetslivscentrum.\nDatumstämpel:\nRapporten ursprungligen utgiven i juni 1986, då projektet blev färdigt återtryckt av TELDOK i april 1987.\nInnehåll:\nDetta är en rapport från ett treårigt forskningsprojekt om faktisk och potentiell användning av datorstöd i kontorsarbete. Vad man studerat och rapporterat om är användning av meddelandesystem, från \"lappar\" över \"brev\" till \"konferenser\". Utöver naturliga frågor\nsom vilka funktioner som finns och väljs behandlas även tex. etik samt förstås det som är slutknorren i detta projekt: resursfördelning och inflytande.\nDet stora steget visar sig vara att få en terminal i rummet. Sekretessfrågor är centrala. Horisontala kontakter gynnas. Möjligheterna att få information om redan fattade beslut ökar, men inte möjligheterna att påverka dem. Klyftan mellan data- och icke datakunniga ökar inte. En rad prognoser ges med vederbörliga reservationer liksom en lista över frågor och tänkbara krav vid införandet av ett meddelandesystem.\nMetod:\nDetta är en rapport från ett forskningsprojekt av tvärvetenskaplig karaktär. Här finns således metodredovisning, källförteckning etc.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla intressenter i datorstödda meddelandesystem, elektronisk post och datoriserade telekonferenser.\nNyhetsvärde:\nForskning vad gäller effekter och användning av elektroniska meddelandesystem med denna bredd och detta djup har knappast redovisats tidigare.\nTäckning:\nDe flesta väsentliga aspekter för vid projektet aktuell hård- och mjukvara samt för större organisationer internt.\nPubliceringsdatum:\nApril 1987\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 28: Ny informationsteknologi i Japan\nGrad av analys:\nSå långt språk- och kulturproblem tillåter en positiv kritisk granskning.\nAvsändare:\nAv PG Holmlöv och Bengt-Arne Vedin med Birgitta Frej. Angivna författare har sammanställt kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat. Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare. Vedin innovationsforskare.\nDatumstämpel:\nResa november 1986, rapport april 1987.\nInnehåll:\nEfter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken.\nMetod:\nMaterial från studieresa, kompletterad med erfarenheter från andra resor, studiebesök och inlästa böcker och rapporter.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill få en överblicksbild av den sjudande japanska utvecklingen samt trådar att börja nysta i när det gäller den nya telesituationen; experiment för lokal utveckling eller för medicin, äldrevård och detaljhandel\nNyhetsvärde:\nEn allsidig och grundlig granskning av \"telematik\" i Japan, därtill analyserande och översiktlig; samtidigt färskvara eller historisk replipunkt.\nTäckning:\nStudieresor ger alltid ett positivt urval, en tonvikt på det pionjärartade och intressanta snarare än det typiska. För komplettering, se även TELDOK Rapport 29.\nPubliceringsdatum:\nApril 1987\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument G: Management, usage and effects of Office Automation\nGrad av analys:\nMan accepterar naturligtvis de resultat som finns i primärmaterialet och utvinner en hel del indirekt kritik och förfining via urval och jämförelser (ej alltid redovisat).\nAvsändare:\nRonald E Rice, Douglas E Shook och Ellen Sleeter; Redaktör: Kelly Boan. Samtliga forskare i Kalifomien och engagerade inom just detta problemområde. Kelly Boan arbetar numera som Televerkets representant i USA\nDatumstämpel:\nApril 1987. Referenser tom. 1986.\nInnehåll:\nI USA finns ett stort antal avancerade tillämpningar av kontorsautomatisering och ett betydande antal studier och forskningsrapporter kring dessa. Detta är ett kompilat av ett stort antal sådana rapporter litteraturförteckningen omfattar nio sidor. Man beskriver först kontorsautomatisering i termer av inmatningsaktiviteter (från databaser, OCR etc), behandling (beslutsstöd, kalendrar, databasskötsel etc) och intern kommunikation och utmatning (d.v.s. bla. konfe-\nrenser, meddelanden, ordbehandling, utskrift och publicering). Fyra rapporter beskrivs i större detalj, som \"typfall\", och det gäller förväntade vinster generellt vinster med elektroniska meddelandesystem (antalet telefonsamtal går ned men antalet kontakter upp,till exempel), tillgänglighetens betydelse (\"vad betyder avståndet till närmaste terminal?\") och vinster med slutanvändartillgång till datorkraft. Därmed är rymnden given för en övergripande resultatsammanfattning vad gäller hur automatiseringen accepteras och etableras, inklusive kvantitativa och kvalitativa aspekter.\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som vill ha en översikt över vad forskningen (i främst USA) gett vad gäller kontorsautomatiseringens effekter. Den för sådan automatisering ansvarige kan alltsåfålitteraturtips, forskarens hjälp med en första orientering.\nNyhetsvärde:\nEn unik sammanfattning av resultat från praktiska insatser och därtill knutna studier.\nTäckning:\nMan har sökt forskningen i USA en bit in på 1986.\nPubliceringsdatum:\nApril 1987\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 29: Telekom i Japan\nGrad av analys:\nSpråkoch kulturbarriärer sätter en gräns, men via statistik och kompletterande material samt jämförelse med Sverige eftersträvas en positivt kritisk syn.\nAvsändare:\nGöran Axelsson, då Civildepartementet var regeringens telematikansvarige. Ytterligare resedeltagare var fem personer med varierad medieoch telebakgrund. Vidare har tekniska attachékontorets elektronikexperter och Televerket bidragit totalt nio författare.\nDatumstämpel:\nUtgiven maj 1987, den huvudsakliga resan gjordes i september 1985.\nInnehåll:\nTELDOK och Sveriges Tekniska Attachékontor i Tokyo har 1985 bl.a. i samband med en konferens och en studieresa granskat utveckling och användning av telematik i Japan. Här finns redovisning av nationell politik, inte minst avregleringen, statistik för olika tjänster och deras taxor, INS, d.v.s. Information Network System, modellsystem och regionala satsningar. De avancerade användare som besökts finns inom tex. elektronik/data, bank, kommun, varuhus. Utställningen Expo 85 presenteras (vad gäller telematik). Ett antal individers och instituts kritiska bedömningar ges också. Den s.k. Nakasonerapporten, ett viktigt policy-dokument både diskuteras och återges (i sammandrag). Ett intemationellt symposium med fokus på INS summeras, liksom den tekniska utvecklingens intressantare aspekter. Teletaxor i Japan och Sverige jämförs. Jfr TELDOK Rapport 28.\nMetod:\nI huvudsak en studieresas rapportering, med omfattande redovisning av statistik och rapporter som insamlats vid resan. Därutöver attachékontorets komplettering med fakta som gör rapporten bred.\nMottagare/Målgrupp:\nDe som är intresserade av Japans telematik i största allmänhet, avregleringens början, de olika experimenten och pionjärtillämpningarna-INS.\nNyhetsvärde:\nAktuell hösten 1985 och därför en bas för jämförelser, en bakgrund att beskriva nuläget mot.\nTäckning:\nVia attachékontoret har man fått med även utvecklingar utanför studieresans ram. Tonvikten är på Tokyoområdet samt politik.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1987\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 30: Telematikens Årsbok 1987\nGrad av analys:\nEftersträvar rättvisande jämförelser och kritisk syn (men lyckas inte alltid helt); beträffande statistik etc. lämnas analysen åt läsaren.\nAvsändare:\nSammanställd av HVI AB. En grupp forskare, utredare och journalister med teknisk och ekonomisk bakgrund. Många experter har utnyttjats och mycket av innehållet är inte primärmaterial. Referensgrupp: TELDOK Redaktionskommitté, förstärkt med andra experter.\nDatumstämpel:\nMaj 1987; en testupplaga gick ut årsskiftet 1986/87 så en del material stoppar där men många kompletteringar har kunnat göras.\nInnehåll:\nSom årsbok vill denna ge aktuell statistik och beskriva aktuella utvecklingsfrågor. Här diskuteras sålunda definitioner, användnings- och utvecklingsområden. Det senare i ett kapitel som omfattar tex. OSI, ISDN, databaser och videotex. En stor del av statistiken är samlad under rubriken \"Sveriges telematiska konkurrenskraft\". Man har, vad gäller forskning, fått med material från det informationsteknologiska programmet. Här återfinns ett kalendarium och en förteckning över mässor och konferenser, samt ett register över talare, utnyttjade året som gick. En omfattande ordlista har sammanställts, och här återfinns också en litteraturprislista. Mer statistik - om den internationella telematiken jämförande sådan ges i bilaga, liksom Sveriges export/import. Årsboken har sökregister.\nMetod:\nGranskning av tabellverk, tidskrifter, litteratur samt konsultation av experter.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som behöver en lättillgänglig uppslagsbok över telematikutvecklingen.\nNyhetsvärde:\nDen enda svenska (och, tycks det internationella) sammanställningen av denna art på detta område senare fullföljd med ytterligare årsböcker.\nTäckning:\nOjämn, betingad av tillgängligt material.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1987\nLadda hem rapport i pdf\nVia 1: OSI och lönsamma öppna kommunikationssystem\nGrad av analys:\nIngen (därav \"Via TELDOK\").\nAvsändare:\nVictor J. Epstein och Gunnar Sundblad. Victor J. Epstein är datachef vid SAFs allmänna grupp. Gunnar Sundblad arbetar vid Sveriges Standardiseringskommission, SIS.\nDatumstämpel:\nSeminarium oktober 1986.\nInnehåll:\nOSI är en förkortning av Open Systems Interconnection, leverantörsobunden, standardiserad kommunikation. Om och när OSI slår igenom blir det ett riktigt genombrott vad gäller kostnader och kommunikationsfrihet Men standardisering tar tid och det är först efter ca tio år, som det börjar bli möjligt att sprida OSI-kunskap bredare. I slutet av oktober 1986 var TELDOK en av arrangörerna för ett seminarium om läge och utveckling vad gäller OSI. Föredragshållare och deltagare stod för en omfattande dokumentation, som här samlats utan bearbetning, utan ens paginering. I materialet finns bland mycket annat en sammanfattning av var datorproducenterna befinner sig i OSI-hänseende.\nMetod:\nX\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill skaffa sig en överblick över läget vad gäller OSI.\nNyhetsvärde:\nEtt visserligen heterogent men dock samlat material kring mycket viktigt område.\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nMaj 1987\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 5: Elektroniska meddelandesystem\nGrad av analys:\nGår så långt som till en steg-för-steg-lista för den som vill gå igång med elektronisk post Det finns också en prislista och ett scenario, utöver den faktiska system- och funktionsbeskrivningen.\nAvsändare:\nRune Söderström är konsult och nu VD för NOBICON AB.\nDatumstämpel:\nJuni 1987. Priser är det som riskerar att åldras fortast\nInnehåll:\nBeskriver utvecklingen inom vad som omväxlande kallas elektronisk post, elektroniska meddelandehanteringssystem, datorbaserade telefonkonferenser och elektroniska anslagstavlor. Med utgångspunkt i den elektroniska arbetsplatsen kan man, med en central dator som \"brevlåda\", sända personliga brev liksom utväxla meddelanden i större grupper, \"konferenser\". Nätverket av kontakter kan vara internt inom en organisation, alternativt externt, t.o.m. globalt. Olika funktioner finns beskrivna, liksom olika slags programvara. Men om systemen kan vara externa eller interna, kan funktionen \"elektronisk post\" också rymmas i ett större tjänstesystem som videotex. Faktorer som påverkar utvecklingen vad gäller meddelandehantering diskuteras liksom kostnader, standard och valmöjligheter för en rörlig postmottagare.\nMetod:\nLitteraturstudier men framförallt intervjuer och studier av hur det går till i praktiken.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som är intresserade av elektronisk post överväger att införa sådana system eller redan börjat göra det och därför har behov att sätta lättillgänglig information i händema på nya \"elektroniska kommunikatörer\".\nNyhetsvärde:\nBred och lättillgänglig översikt.\nTäckning:\nTäcker den svenska marknaden och delvis den internationella.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1987\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument H: Arbete vid bildskärm\nGrad av analys:\nLigger främst i urvalet av material från konferensen; sakliga referat har eftersträvats. Flera föredrag innehöll dock analys och rekommendationer eller krav, tex vid konferensens inledning och när temat var bildskärmsarbetsplatser.\nAvsändare:\nYngve Hamnerius, kvalificerad bildskärmsforskare vid Chalmers Tekniska Högskola\nDatumstämpel:\nKonferens maj 1986.\nInnehåll:\nMitt i en intensiv svensk kontrovers om riskerna med bildskärmsarbete, betingad av terminalemas elektromagnetiska fält ägde en internationell konferens rum i Sverige. Av 300 bidrag i 60 sessioner redovisas här i bearbetad och vald form de som handlar om arbetshygien effekter av de nämnda fälten, arbetsställning, bildkvalitet organisation och arbetsplats samt växelverkan människa-dator. Rapporten redovisar forskarnas ännu trevande resultat: man kan mäta magnetfält man kan avläsa effekter, men är de signifikanta och hur ser orsakssambanden ut? Magnetfält eller stress? Fosterskador och hudcancer: är det olika för olika bildskärmar? Beträffande arbetsställning, tangentbord och\nskärmens lutningfinnssäkrare resultat Ett särskilt avsnitt behandlar utvecklingen på bildskärmsområdet från krav över utvecklingen i Japan till prov med ergonomi hos platta skärmar.\nMetod:\nUrval av inlägg vid konferensen, korta referat och viss sammanbindande text och analyser kring referaten.\nMottagare/Målgrupp:\nForskare som arbetar med \"dataplatsergonomi\"; personer med intresse och ansvar för utformning av \"dataarbetsplatser\".\nNyhetsvärde:\nVärdet ligger i att en specialisternas konferens och dokumentation kondenserats, översattstillsvenska och till begripligt språk.\nTäckning:\nKonferensen hade god täckning av området som dock är ofullständigt utforskat och i snabb förändring. Urvalet samvetsgrant och representativt.\nPubliceringsdatum:\nAugusti 1987\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument I: Sociala försök med informationsteknologi i några danska kommuner\nGrad av analys:\nFömtsättningarna (demografi etc) i varje kommun beskrivs liksom hur projektet kommit till och initiala resultat/värderingar.\nAvsändare:\nTommy Lundtofte, dansk i Sverige\nDatumstämpel:\nX\nInnehåll:\nI december 1984 ingick regering och opposition i Danmark \"hybridnätsavtalet\" enligt vilket ett \"stamnät\" av optiska fibrer skulle byggas ut kompletterat med lokala koaxialförbindelser i alla samhällen med minst 250 hushåll. Teleföretagen gavs en roll, etableringskostnaderna skulle fördelas delvis solidariskt kommunerna skulle vara med i planeringen, satellitprogram skulle distribueras på hybridnätet och regeringen skulle aktivt stödja pilotprojekt för ett deecentralt utnyttjande av fabriker i mindre samhällen och glest befolkade områden. Men även industrihänsyn väger tungt De resultat rapporten kan redovisa är hur man arbetat för att lägga upp pilotprojekt vi får to.m. vara med om ett möte i en kommun och hur dessa projekt ser ut De flesta kommunerna är glesbygd under avfolkning, med förre unga och ett tilltagande antal pensionärer. Man vill effektivisera lantbrukets ekonomi och produktion, och det kräver egna databaser och program. Turismen kan utvecklas med hjälp av teledata. Hantverk och småindustri kan få tillgång till konstruktionshjälpmedel, kvalitets- och produktionsstyrning. Undervisning är ett viktigt behovsområde. Kommunkontoret kan föras närmare medborgaren TV och radio kan bli lokala. På några håll startar man informations- och servicecentra I en kommun satsar man även på byar med färre än 250 hushåll. Större samhällen som Vejle, Aabenraa — som fått rangen av \"nationellt försökscentrum\" och Köpenhamn (med medel från en europeisk fond för att utbilda arbetslösa) finns också representerade, liksom de effekt- och konsekvensstudier, som är en viktig del i de danska experimenten.\nMetod:\nStudier av beslutsdokument besök och intervjuer.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som intresserar sig för lokala och regionala telematikprojekt för lokal samhälls- och näringslivsutveckling.\nNyhetsvärde:\nEn grundlig insikt i intressanta men sällan beaktade satsningar i vårt södra grannland.\nTäckning:\nFörefaller representativt när det gjordes i meningen att det är de som då kommit längst som presenteras.\nPubliceringsdatum:\nAugusti 1987\nLadda hem rapport i pdf\nVia 2: Telekonferenser och telekommunikationer i USA 1986\nGrad av analys:\nFlera institutioner beskrivs på ett tiotal rader, d.v.s. med undantag för stillbildstelefoner och Gateway rör det sig i stort sett om kommenterade projektbeskrivningar och persontips.\nAvsändare:\nClaire Forchheimer är forskare och småföretagare.\nDatumstämpel:\nHösten 1986\nInnehåll:\nTelecon VI-utställningen innehöll ett antal intressanta stillbildstelefoner. Vidare växer telekonferenser enligt principen punkttillmulti-punkt. Ett antal universitets-, konsult- och utredningsföretags nyckelpersoner och projekt beskrivs kortfattat. Mer detaljerade är rapporterna från Pac Bell och Gateway, Times Mirrors nedlagda videotextjänst.\nMetod:\nKorta referat av vad förf. sett och hört.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som behöver tips inför USA-besök inom telematikområdet liksom den som söker experter och utredare.\nNyhetsvärde:\nBegränsat utom för den som har intresse av just de beskrivna företeelserna och institutionerna.\nTäckning:\nEtt väl valt stickprov på aktiviteter i USA.\nPubliceringsdatum:\nSeptember 1987\nLadda hem rapport i pdf\nVia 3: Videotex 87\nGrad av analys:\nRedovisningen är ofta men inte alltid djupgående och någon gång färgad av att vederbörande själv representerar en viss aktivitet med fördelar vad gäller praktiska kunskaper men kanske också brister i allsidigt perspektiv.\nAvsändare:\nGöran Asplund m. fl. Göran Asplund är Sveriges \"Mr Videotex\", VD i Innovatel AB och ekon dr. Beträffande medarbetarna, se Metod.\nDatumstämpel:\nJanuari 1987.\nInnehåll:\nDetta är den bearbetade dokumentationen från en konferens. Perspektivet är nordiskt och de erfarenheter som vid konferenstillfållet fanns, redovisas inte bara från Norden utan även från BRD. Två områden dominerar: finanssektorn och affärsresandet. I den förra branschen är information nyckeln tillframgång,och börsaffärer och värdetransporter samt skattefrågor har med framgång utnyttjat videotex. Resebyråns roll ser ut att förändras och kreditkort utvecklar nya funktioner för resenärer. Från andra branscher än dessa två ges varierade exempel, t.ex. från byggbranschen, försäkringar och bilar, transporter och nyhetsservice. Avslutningsvis behandlar ett dussintal artiklar olika teknikfrågor.\nMetod:\nDels rena artiklar från namngivna författare, experter och oftast föreläsare vid konferensen, dels anteckningar från föredrag.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla videotex-intresserade.\nNyhetsvärde:\nGer i bearbetad och lättillgänglig form hela konferensinnehållet.\nTäckning:\nDet väsentliga från konferensen, det som då var mest aktuellt i nordisk videotex.\nPubliceringsdatum:\nSeptember 1987\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 6: Tillverkning i kunskapssamhället\nGrad av analys:\nHäftet är översiktligt och överskådligt och kan gå in på konsekvenser endast i generella ordalag.\nAvsändare:\nEric Giertz, tekn dr, konsult med eget företag.\nDatumstämpel:\nOktober 1987\nInnehåll:\nSverige är på väg in i ett informationssamhälle, karakteriserat bla. av en stor tjänstesektor, f.n. ca 22 procents industrisysselsättning och stor exportandel för industriproduktionen. Tillverkningen datoriseras nu, med böljan i produktutvecklingen, med CAD, datorstödd konstruktion för bättre kvalitet och snabbare utveckling, för kostnadsbesparing och för större möjligheter att ersätta fysisk provning med simulering. Nästa steg är datorstödd tillverkning eller CAM, där CAD-resultaten styr produktionen. Efter hand integreras också lagerhantering, ekonomisk redovisning och fakturering. Även säljarbete och kunder engageras, liksom underleverantörer. Fabriken blir en enda maskin, en FMSanläggning (flexible manufacturing system). Allt detta kräver kommunikation. Internt mellan funktioner och avdelningar, externt till kunder och underleverantörer. Men också till kunskapskällor och konsulter. 'Tillbehör\" till produkter och system i form av databaser om hållfasthet slittålighet materialfakta m.m. blir konkurrensmedel, eftersom kunderna har egna CAD-system. Kommunikationen kräver standardisering, så att olika maskiner, datorer och databaser kan \"tala med varandra\". GM har lanserat en standard MAP, Manufacturing Automation Protocol, i Europa arbetar bilindustrin med Odette, och med Multi Dokument System har kanske första steget tagits mot en \"blankett\" som kan datoriseras och gå till alla tull- och andra myndigheter.\nMetod:\nSystematisk kunskapsöversikt Den insiktsfulle utredarens sammanfattning, med rader av konkreta exempel.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som behöver en överblick över aktuella utvecklingstendenser vad gäller teknik för industriproduktion, främst verkstadsindustri.\nNyhetsvärde:\nÖversikten, helheten, lättillgängligheten.\nTäckning:\nTäcker främst verkstadsindustri, i mindre grad processindustri.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1987\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 31: Kontorens informationssystem\nGrad av analys:\nRapporten ger en översiktlig helhetsbild, utan att gå på djupet eller redovisa etc.\nAvsändare:\nB G Wennersten och Sten Holmberg. Författarna är journalister och konsulter med stor erfarenhet av datautvecklingen.\nDatumstämpel:\nDecember 1987\nInnehåll:\nUndertiteln är \"Verkligheten bakom visionerna i Europa, USA och Japan ett reportage\". Författarna söker vederlägga ett antal myter och bygger på ett antal intervjuer och praktikfall för att sedan beskriva vilka tillämpningar och erfarenheter som finns. Antalet integrerade system visar sig vara litet, delvis på grund av en vildvuxen tillväxt av persondatorer. Bristen på standard är svårt hämmande, liksom avsaknaden av produktivitetsmål. Tillämpningama är fristående, med ordbehandling och snabbväxande telefax i spetsen. Elektronisk post, videokonferenser och informationssökning i publika databaser är ännu ovanliga. Europa ligger långt efter när det gäller intelligenta nät USA ser en snabb persondatortillväxt Japan har få kontorsinformationssystem eller persondatorer men leder på telefax.\nMetod:\nUndertitelns \"reportage\" markerar en mycket ambitiös - journalistisk ansats. Genom medarbetare, studiebesök, intervjuer och facklitteratur har en analyserad helhetsbild fogats samman.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill få en överblick över utvecklingstendenser och idéer om var konkreta erfarenheter kan finnas att hämta.\nNyhetsvärde:\nRedovisningen av ett antal karakteriserade nyheter och deras relation till verkligheten. Den översiktliga helhetsbilden. Tjugo praktikfall från olika länder och branscher.\nTäckning:\nAntalet intervjuer och studiebesök är naturligtvis få, givet det stora geografiska och ämnesmässiga innehållet men facklitteraturens kompletteringar fyller ut översikten.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1987\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 32: ISDN ur ett användarperspektiv\nGrad av analys:\nGår långt i att inte endast relatera teknik och tjänster utan också systematiskt föreslå planeringssteg, experiment etc. Antyder även ISDN:s vidareutveckling.\nAvsändare:\nDipak Khakar. Författaren är datatelematikkonsult\nDatumstämpel:\nDecember 1987\nInnehåll:\nBeskriver vad vi kan vänta av ISDN. Det är ett basgränssnitt på två 64 kbit/s och ett primärgränssnitt med ett trettiotal kanaler på ca 2 Mbit/s. Det är bra för både användare och televerk, dels genom digital teknik, dels genom integration av röst data, text och bild. ISDN är alltså inte enbart en datatjänst eller transmission. Det ersätter inte allt och även om standardiseringen inte är klar, kommer ISDN säkert - för alla, oavsett organisationsstorlek. Det finns alltså skäl att förbereda sig, och skriften ger kunskap för detta. Några fältprov relateras, några användare intervjuas.\nMetod:\nFörfattaren har via dokument och intervjuer kartlagt vad ISDN innebär i olika avseenden, vilka gränssnitten och tjänsterna är liksom hur man kan planera i olika avseenden.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla i informations- och teleintensiva mindre och större organisationer med behov och ansvar att planera för telematik med tre års framförhållning\nNyhetsvärde:\nHelhetsbilden av \"vad man bör göra åt ISDN i nuläget\". Kartläggningen av verkligheten bakom härskande myter.\nTäckning:\nÄr i allt väsentligt heltäckande vad gäller dagsläge och därav betingad utblick. Användare och fältprov är däremot naturligen exempel (väl valda).\nPubliceringsdatum:\nDecember 1987\nLadda hem rapport i pdf\nVia 4: Informationsteknologi Telekommunikationer i älvsborgs län\nGrad av analys:\nMan har gått in i och detaljstuderat de sex organisationernas beteende och behov och ställt resultaten mot framtida teknisk och volymmässig utveckling.\nAvsändare:\nÅke Forsström, Lena Hansen och Sten Lorentzon är forskare vid Kulturgeografi, Göteborgs Universitet De har haft stöd av en referensgrupp, kunnig om länets näringsstruktur.\nDatumstämpel:\nOktober 1986\nInnehåll:\nEn granskning av kommunikationernas betydelse för ett tvärsnitt av näringsliv och förvaltning i Älvsborgs län, närmare bestämt Nobelplast, Volvo, Ellos, Luna, Sparbank Väst och Landstinget För samtliga dessa verksamheter spelar telekommunikationen en nyckelroll och alla utnyttjar datorer och datakommunikation, flertalet elektroniska meddelanden. Fallstudier har utförts mot bakgrund av en beskrivning av informationsteknikens utveckling i allmänhet och teleteknikens effekter på varu och tjänsteproduktion samt distribution. I synnerhet när planerna för telenätets utveckling i länet jämförs med de studerade organisationernas aktiviteter och behov visar det sig att teleutvecklingen tycks svara mot behoven, även om det inte alldeles saknar problem.\nMetod:\nFallstudier d.v.s. granskning av kommunikationsvolymer och -praxis i de sex verksamheterna samt intervjuer och jämförelser med tekniska data, analyser och framskrivningar.\nMottagare/Målgrupp:\nDe som är intresserade av informationteknikens framtida påverkan på konkurrenskraft, näringslivsutveckling och regional balans, särskilt vad gäller teleanknutna system.\nNyhetsvärde:\nFallstudierna\nTäckning:\nAvsikten är att de sex aktiviteterna skall vara representativa för länet. Mindre företag saknas liksom t ex. försäkringsbolag.\nPubliceringsdatum:\nJanuari 1988\nLadda hem rapport i pdf\nVia 5: Informationsteknologi Informationsteknologiska begrepp\nGrad av analys:\nMan har sökt koppla samman och bringa reda i olika begrepp samt kombinera teknik, organisation och regionala aspekter.\nAvsändare:\nÅke Forsström, Lena Hansen och Sten Lorentzon är forskare vid kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs Universitet.\nDatumstämpel:\nOktober 1986\nInnehåll:\nInnehåll: En begreppsmässig diskussion av informationsteknologi, mikroelektronik och hithörande begrepp samt en redovisning av den tekniska utvecklingens faser. Utvecklingens volym-, bredd- och integrationsaspekter men särskilt dess effekter på transporter, produktion och ditribution tas upp, eftersom rapporten är ett appendix till Via TELDOK nr 4, som via fallstudier belyser detta specifikt för Älvsborgs län. Sambandet mellan telenätet och icke-fysiska nät diskuteras.\nMetod:\nKompilat d.v.s. kunskapsöversikt där källor kring den tekniska utvecklingen kombineras med sådana som handlar mänsklig kommunikation.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som behöver en begreppskatalog samt särskilt de som är intresserade av samband mellan mänsklig, organisatorisk och teknisk kommunikation.\nNyhetsvärde:\nFramförallt kopplingen mänsklig-organisatorisk-teknisk kommunikation.\nTäckning:\nDen snabb- och lättlästa översiktens, d.v.s. med nödvändighet relativt ytlig.\nPubliceringsdatum:\nJanuari 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 33: Datastrategier i statsförvaltningen\nGrad av analys:\nRapporten är aktuell och beskriver således ett antal första installationer. De kontrasterar mot väl analyserade erfarenheter av tidigare system. Priset är att det är för tidigt att analysera de mer kvarblivande eller ännu dolda effektema av de nya systemen. Analysen av de olika alternativen är djupgående och genomförd ur användarperspektiv.\nAvsändare:\nPeter Magnusson är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.\nDatumstämpel:\nFebruari 1988\nInnehåll:\nRapporten beskriver införandet av datasystem inom bostads-, social- och arbetsmarknadsstyrelserna, i polisväsendet väg- och lantmäteriverken samt vid länsstyrelsen i Norrbotten. Utgångspunkt tema för en offentlig ADB-strategi beskrivs i termer av systemutveckling (speciellt användaranpassning), kontors-, informationsoch ärendesystem, datastruktur och operativsystem (där UNIX fordras), kommunikation (asynkron, till avdelningsdator). Socialstyrelsens lösning, med terminaler kopplade till stordatorer via televäxeln, pekar mot framtiden, liksom OSI. Kunderna måste ha beslutsmakten.\nMetod:\nFörfattaren har deltagit i diskussion och förhandlingar kring flera av de beskrivna systemen, liksom i deras första utvärdering från användarsidan.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med ansvar för att utforma och införa data- och kontorsinformationssystem av administrativ art, inte endast fack eller användare.\nNyhetsvärde:\nAktuell, varierad och bred analys, från användarsynpunkt av ett antal offentliga datasystem.\nTäckning:\nRapporten täcker uppenbarligen inte hela statsförvaltningen, men de sju systemen ger ändå en god och representativ bild, bortsett från att vissa specialisttillämpningar aldrig gärna kan representeras av något annat (typ SCB, patent- och registreringsverket riksskatteverket).\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1988\nLadda hem rapport i pdf\nVia 6: Telematiken hemma\nGrad av analys:\nRapporten går långt i själva struktureringen av de många diskussionernas resultat, som blir till frågelistor.\nAvsändare:\nTomas Ohlin är fil. lic. och numera vid Téléguide Scandinavia AB.\nDatumstämpel:\nJuni 1987.\nInnehåll:\nDetta är en konferensrapport från juni 1987: \"Social implications of home interactive telematics\" i Amsterdam. Utöver resonemang och erfarenheter från distansarbete presenterades bl.a. en heldatoriserad amerikansk plastvilla Det finns ca tusen sådana \"intelligenta hem\", och fler till kommer i snabb takt Bland normativa slutsatser, alltså rekommendationer för ett socialt utnyttjande av telematik, kan nämnas frihet att kommunicera, socialt deltagande samt utveckling av individuell kreativitet och kompetens.\nMetod:\nSammanfattning av konferensinlägg, strukturering av materialet.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som är inttesserad av sodala och politiska frågor i anslutning till vardagslivets telematik.\nNyhetsvärde:\nSvensk sammanfattning av \"svåråtkomlig\" konferens på framtidsbetonat tema.\nTäckning:\nNaturligen begränsad av konferensprogrammet som i sin tur präglas av att själva området är på sökstadiet\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1988\nLadda hem rapport i pdf\nVia 7: Telematik och informationsteknologi i Singapore och Taiwan\nGrad av analys:\nKritisk granskning av de intervjuades och dokumentens fakta men inga egna kalkyler etc.\nAvsändare:\nPer Eriksson\nDatumstämpel:\nFebruari 1988\nInnehåll:\nBeskriver ledande företag och centrala organisationer vad gäller informationsteknik i Singapore och Taiwan. Tyngdpunkten ligger på datorer och de större företagen presenteras. Industripolitik, regeringssatsningar på utbildning, utvecklingsinstitut programmering, samarbete med utländska företag etc. behandlas också. Singapore är välplanerat, relativt sett högst utvecklat också starkt regeringsstyrt. Taiwan har mycket mer av handelshinder men inom landet en fri\nmarknadsekonomi med gott om riskkapital dessutom stort handelsöverskott och jättelik valutareserv. Engelskspråkighet hos alla, hög sparkvot och stort handelsflöde karakteriserar Singapore, isolering från omvärlden och därmed även från de senaste marknadssignalerna Taiwan.\nMetod:\nIntervjuer med nyckelpersoner samt studier av dokument, statistik etc.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som ser konkurrenter eller handelspartners i Fjärran Östern inom data och elektronik.\nNyhetsvärde:\nEn ovanligt grundlig beskrivning av data-/elektroniklandskapet i dessa två viktiga länder.\nTäckning:\nEn begränsning till två länder och till sådant som är tydligt just nu snarare än nya, oupptäckta eller mer kontroversiellt beskrivna tendenser. Sydkorea saknas uppenbarligen.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1988\nLadda hem rapport i pdf\nVia 8: Datoranvändning vid handelshögskolor i USA\nGrad av analys:\nDen redigerade dagboksanteckningens, kompletterad med uppgifter ur skriftligt material.\nAvsändare:\nMats Lundeberg, Ingolf Ståhl och Mats Glader. Författarna är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm.\nDatumstämpel:\nDecember 1986 - mars 1987.\nInnehåll:\nFörf. har besökt nära tjugo högskolor med inriktning på utnyttjandet av datorer i utbildningen av \"civilekonomer\" (MBA). Det handlar dock om utbildning i ekonomi, där datorn är ett verktyg, inte datorutbildning. Omfattningen av den obligatoriska undervisningen i informationsbehandling har ännu inte stabiliserat sig. Rapporten belyser olika projekt för att åstadkomma \"en uppkablad campus\" och bygga upp utbildningspaket samt ger exempel på den programvara och de tekniska system som används. Tre universitet lyfts särskilt fram: University of Arizona, UCLA och Georgia State. I en särskild bilaga återges på engelska en rapport om datorisering från just UCLA.\nMetod:\nReferat från studiebesök, konferenser och intervjuer.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som är intresserade av företagsledar- och ekonomisk utbildning.\nNyhetsvärde:\nSammanställningen från så många olika men tillsammans representativa besöksobjekt\nTäckning:\nTillsammans har de tre författarna täckt ett gott tvärsnitt av mer välutvecklade amerikanska högskolor, välutvecklade vad gäller datoranvändning.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 34: Lönsamt lärande\nGrad av analys:\nAvsändare:\nBirgitta Frejhagen o Mats Utbult. Birgitta Frejhagen var då LOs dataexpert Mats Utbult är journalist.\nDatumstämpel:\nResan gjord hösten 1986.\nInnehåll:\nDetta är en rapport från en studieresa i USA för att se hur företag där utnyttjar ny informationsteknik. General Motors räknar tex. med denna som ett viktigt verktyg i den planerade, supermoderna Saturn-fabriken, mot vilken kontrasteras NUMMI, en gammal fabrik som återöppnats i samarbete med Toyota och där samarbetet ledning-anställda blev nyckeln till framgång. Tandem erbjuder ett för alla öppet system, med större antal terminaler än anställda. Apple ger tillgång till information, tätt och styrande. J C Penney ger underlag för besked till mellanchefer, men de breda grupperna får ingen utbildning. En advokatbyrå använder informationsteknik för att konkurrera med snabba leveranser.\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nMars 1988\nLadda hem rapport i pdf\nVia 9: Intelevent 87: Konkurrens och samexistens.\nGrad av analys:\nDen analys som fördragshållare och diskussioner skapade.\nAvsändare:\nBerit Christiernin är svensk fackpressjournalist specialist på tele, data och elektronik.\nDatumstämpel:\nKonferensen ägde rum i Genève i mitten av oktober 1987.\nInnehåll:\nBeskriver det huvudsakliga innehållet i rubrikens konferens, som präglas av tendenser som avreglering och sant global telemarknad. Det finns en ny oro för politiska ingrepp, samtidigt som osäkerheten och marknadsutvecklingen är mycket stor. Det råder en konflikt mellan konkurrens och standardisering. Behoven både av samarbete och standards beskrivs som oerhört viktiga, samtidigt som långa förhandlingar är en risk. Men man får inte dra parallellerna med utvecklingen i USA för långt Det finns inte ekonomiskt utrymme för en helt fri marknad i Europa Användarna anser att de är bortglömda. Det börjar bli ett motstånd mot amerikanska TV-program i Europa. Telehamnar är ett orosmoln för telebolagen som ser sig följa de största kundema. Det råder en obalans mellan till gången på snabba nät och utrustning som är snabb nog: om den utrustningen nästan helt saknas, blir nätutnyttjandet orimligt dyrt.\nMetod:\nSammanfattning, i stort sett session för session, av de väsentligaste anförandena på konferensen.\nMottagare/Målgrupp:\nBeslutsfattare och planerare på såväl användar- som leverantörsidan, med behov av att följa aktuella internationella tendenser, värderingar och problemdiskussioner.\nNyhetsvärde:\nEn lättillgänglig sammanfattning av det viktigaste på en stor internationell konferens.\nTäckning:\nI huvudsak ett (västeuropeiskt perspektiv, trots representation från Nordamerika.\nPubliceringsdatum:\nMars 1988\nLadda hem rapport i pdf\nVia 10: Office Automation Trends in the United States\nGrad av analys:\nLångtgående vad gäller generella slutsatser men framtvingat ytlig vad gäller fallspecifika, då de företag som utgör praktikfallen är anonyma.\nAvsändare:\nAlan Purchase var forskare vid världens största uppdragsforskningsinstitut SRI International, numer ensamföretagare med företaget APA (konsult).\nDatumstämpel:\nJuni 1987.\nInnehåll:\nRapporten utgör resultatet av djupstudier av kontorsautomatiseringen i sex stora amerikanska företag. Samma företag, som här studerats 1986-87, ingick i en liknande studie 1983, och författaren kan konstatera att det skett djupgående förändringar sedan dess. Det gäller inte bara ny teknik som PC och LAN utan också rent organisatoriskt Sålunda är det nu slutanvändarna som är de pådrivande, och det är på deras budget som kontorsautomatiseringen bekostas. Därmed har den interna organisationen för informationsbehandling lagts om. Bundenheten till en datorleverantör har förbytts en öppning mot flera.\nMetod:\nDjupafallstudier, upprepade med tre-fyra års mellanrum.\nMottagare/Målgrupp:\nAla som är intresserade av generella tendenser vad gäller kontorsautomatisering datorer eller tele eller både-och.\nNyhetsvärde:\nJämförelsen mellan samma organisationer vid två olika tidpunkter, i en verksamhet under snabb förändring.\nTäckning:\nDe sex stora företagen är så olika som möjligt vad gäller geografisk placering, branschtillhörighet och sätt att arbeta med kontorsautomation.\nPubliceringsdatum:\nApril 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 35: Datautbyte mellan öppna system (Open Systems Interconnection)\nGrad av analys:\nSnarare varudeklarationens än den praktiska tillämpningen.\nAvsändare:\nVictor Pylypenko är datajournalist.\nDatumstämpel:\nJuni 1988.\nInnehåll:\nDet är svårt att kommunicera mellan olika system, t ex olika datasystem. Men nu håller något på att hända: en intemationell och omfattande standardisering. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har utvecklat en modell för kommunikation mellan öppna system. Intresset för modellen är stort fast den ännu inte är färdig det gäller att åstadkomma standard på sju olika nivåer. De omtalade MAP, Manufacturing Automation Protocol som General Motors satsar helhjärtat på, och det tekniska systemet TOP som Boeing går inför, ingår i OSI. Rapporten redovisar hur OSI växer fram och vilka som är aktörer. De sju nivårna beskrivs, liksom situationen i Sverige.\nMetod:\nSystematisk faktaredovisning på basen av dokument och intervjuer.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med system- och kommunikationsansvar för framtida dataoch telesystem.\nNyhetsvärde:\nDen aktuella överblickens.\nTäckning:\nGer i allt väsentligt en översikt utan att gå in i detaljer på företagsnivå eller specifika satsningar, utom hos NBS, National Bureau of Standards.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 36: Omvälvning i televärlden\nGrad av analys:\nAvsändare:\nFrilansjournalisten Göte Andersson\nDatumstämpel:\nJuni 1988\nInnehåll:\nTEIDOK har gett frilansjournalisten Göte Andersson i uppgift att dokumentera hur företag, hushåll och\nsamhälle i nära framtid kommer att påverkas av de stora förändringar som förestår ifråga om telekommunikationer och ny informationsteknologi.\nFör att kunna beskriva det omfattande problemfältet har red. vänt sig till initierade skribenter och intervjupersoner. Det första kapitlet berättar om den nya internationella konkurrensutsatta marknad som är på väg att skapas. Här presenteras drivkrafterna för den snabba förändringen. Stora företag med omfattande internationella telekommunikationer kommer först att dra nytta av den internationella utvecklingen.\nBoken berättar om hur flertjänstnätet, på engelska Integrated Services Digital Network (ISDN), kommer att byggas ut i Sverige på 90-talet. Förändringen av teletaxorna och behoven av datautbildning ägnas enskilda kapitel. Boken är ett verk av sex skribenter. Nya författare presenteras med bild i början av varje kapitel.\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nJuni 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 37: Expertsystem i Storbritannien\nGrad av analys:\nAvsändare:\nPeter Docherty. Författaren är verksam vid Statskontoret och vid IMIT, Handelshögskolan och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.\nDatumstämpel:\nJuni 1988\nInnehåll:\nFörfattaren gör en genomgång av expertsystem och artificiell intelligens (AI) i Storbritannien. De brittiska demonstrationsprojekten på området presenteras, en del i kritisk detalj.\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nJuni 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 38: Informationshantering för samhällsservice slå 80 000 till offentliga sektorn\nGrad av analys:\nSkriften är snarare idé- och debattskapande än fullständig och analytisk.\nAvsändare:\nCarl-Öije Segerlund, konsult i Svenska Kommunförbundet och Karl-Erik Andersson, direktör i Kommundata.\nDatumstämpel:\nJuni 1988\nInnehåll:\nRapporten kan beskrivas som en analyserande idékatalog där nya tankar om \"service management\" kombineras med telematikmöjligheter till visioner om nya sätt att ge offentlig främst kommunal service. Medborgare ses i rollerna som klient part i tex. rättsväsendet) eller kund. Tjänstemannen är brukare och han kan \"kortslutas\" eller få bättre informationsstöd. Servicen kan också mer flexibelt formas efter regioners och individers särart, liksom den kan värderas. Den övergripande roll medborgaren har är dock den som medborgare, d.v.s. deltagare i den politiska processen. Utöver dessa aspekter belyses även nya möjligheter för informationssvaga och handikappade.\nRapporten redovisar olika scenarier, för att levandegöra olika idéer, tex. den om \"Medborgarkontor\". Man har inventerat nationellt förändringsarbete och även samlat material från USA Norge och Västtyskland. Problemområden som granskas är information, integritet teknik och yrkesroll/kompetens.\nMetod:\nEn modell av serviceverksamhet generellt har lagts över en verklighet av offentliga tjänster. Ur tankar om nya sätt att hantera information och observationer utomlands har en serie idéer genererats och beskrivits.\nMottagare/Målgrupp:\nPolitiker med intresse för det politiska systemet och den offentliga, särskilt den kommunala förvaltningen. Regionala och kommunala offentliga organ. Serviceproducenter.\nNyhetsvärde:\nSammanvävningen av service-tänkande, telematik och olika roller i förmedlingen av offentliga tjänster.\nTäckning:\nGod på kommunplanet, endast skissartad vad gäller all offentlig service.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 39: Telehamnar utveckling och trender\nGrad av analys:\nFörfattaren är kritisk och ställer olika uttalanden och resultat mot varandra samt ger en bredare bild för att resultaten skall kunna tolkas.\nAvsändare:\nKristina Stenqvist, då konsult i telefrågor.\nDatumstämpel:\nJuni 1988\nInnehåll:\nEn telehamn är en knutpunkt eller en handelsplats för telekommunikation. Här sammanstrålar optiska fiberkablar och satellitlänkar, här finns tillgång till datorer och datanät här går det att videokonferera. Ofta kombineras telehamnar med andra tjänster, kontorshotell och mötesfunktioner, för att förstärka den regionala och lokala utvecklingen. I sin mest koncentrerade form är telehamnen en intelligent byggnad. Det finns redan ett antal telehamnar, särskilt i tätbefolkade städer där lokal teletrafik genom sin omfattning blivit ett bekymmer. Många fler planeras eller håller på att skapas. Världsföreningen av telehamnar håller årligen konferens och denna rapport redovisar två sådana konferenser, vilket innebär presentation av telehamnar i Japan, USA och Europa. Utvecklingen relateras till dels tekniken (ISDN etc), dels nationella förhållanden (monopol, privatisering). I London finns sålunda två, konkurrerande telehamnar,\nvilket förbättrat kvaliteten och snabbat på utbyggnaden.\nMetod:\nI huvudsak föredrag och material vid konferenser, kompletterat med intervjuer.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som är intresserad allmänt av \"utvecklingen in i kommunikationssamhället\" och regional utveckling.\nNyhetsvärde:\nBred, aktuell sammanfattning av läget på ett i Sverige föga uppmärksammat område.\nTäckning:\nÄven utan detaljbeskrivning av varje enskilt projekt är rapporten representativ för utvecklingen vad gäller telehamnar intill slutet av 1987, d.v.s. då företeelsen ännu är ny och i förändring.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1988\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument J: Informationsteknologi i företag och myndigheter förnyelse eller konservering? Juni 1988\nGrad av analys:\nDe olika studierna har mycket olika detaljeringsnivå och det är främst verkstadsföretaget och det stora försäkringsprojektet som är analyserade mer djupgående. Det beror också på projektens olikartade karaktär och utvecklingsstadium.\nAvsändare:\nPeter Andersson är forskare vid Tema Teknik och social förändring vid Universitetet i Linköping.\nDatumstämpel:\nJuni 1988.\nInnehåll:\nFörf. har studerat hur informationsteknik utnyttjas i ett antal praktiska exempel. Ett par av dessa är statliga, fyra industriella. Projekten har avancerat olika långt Det ena statliga systemet är personaladministrativt och detfinnsbla. på Luftfartsverket. Det andra avser rationalisering av den allmänna försäkringens administration och det är ett av Sveriges största ADB-projekt Ett av de tillverkande företagen är ett verkstadsföretag, som utvecklat en datapolicy och bl.a. rationaliserat material- och produktionsstyrning liksom redovisningssystem. Mer översiktligt jämförs också Electrolux, Philips Norrköping och Luxor. Det framstår tydligt att man kan skilja mellan rationella och strategiska överväganden vid teknikvalet.\nMetod:\nForskningsansats inom en begränsad tid och kostnad.\nMottagare/Målgrupp:\nPraktiker som arbetar med att installera datasystem i såväl förvaltning som näringsliv, forskare med intresse av dessa teman.\nNyhetsvärde:\nKombinationen av olikartade projekt med möjligheter till paralleller.\nTäckning:\nFörf. har sökt ge resultaten en vidaretillämpninggenom att öppna möjligheter för olika slags jämförelser.\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nVia 11: Optiska medier\nGrad av analys:\nGår så långt tillgängliga data tillåter.\nAvsändare:\nRune Pettersson är forskare vid Stockholms Universitet och utvecklingsansvarig vid Esselte Förlag.\nDatumstämpel:\nJanuari 1988.\nInnehåll:\nDet finns nära hundra olika optiska system för lagring av information. I de flesta handlar det om att en laser gör gropar i lagringsmediet och groparna \"avläses\" också med laser. Fördelarna är god ekonomi och ofta snabb återsökning av information. Men skälet till variationsrikedomen är att det finns olika avvägningar mellan tex. kostnad, möjlighet att radera, söktid m.m. Dessa spelar olika roll beroende på den konkreta tillämpningen, och rapporten systematiserar skillnader och därmed aktuella och troliga tillämpningsområden.\nMetod:\nSystematisk faktaredovisning samt försök att upprätta en taxonomi.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som är intresserad av framtidens informationslagring oavsett tillämpning, d.v.s. video, ljud, data m.m\nNyhetsvärde:\nDen unika opartiska översikten.\nTäckning:\nX\nPubliceringsdatum:\nJuni 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 40: Telematik i Frankrike\nGrad av analys:\nNågot varierande, i allmänhet baserad på faktasamling och kritisk diskussion.\nAvsändare:\nAgnete Qwerin (red). Red. är numera VD för Utbildningsstiftelsen Futurum. Hennes medresenärer representerar ett tvärsnitt av telematikintressenter.\nDatumstämpel:\nResan gjord i oktober 1987.\nInnehåll:\nDetta är en reserapport med tyngdpunkten lagd på den dynamiska franska videotexutvecklingen Minitel. Utöver teleadminstrationens satsning återfinns entusiasm över kostnadseffektivitet från en postorderfirma, erfarenheter från bank och tidning samt från programföretag. Bakgrunden är den sena utbyggnaden av telenätet i Frankrike, som i gengäld gjort den explosiv. Bland andra experiment i denna satsning märks Biarritz bildtelefoni och kabel-TV. Liberaliseringen har fått en egen profil. Rapporttitelns II står för att detta är TELDOKs andra studieresa till Frankrike. Utöver Minitel är det Smart Card och Bull som fått återbesök: det intelligenta kortet har det fortsatt trögt medan alliansen BullHoneywell-NEC avsatt konkret offensiva spår.\nMetod:\nRapporförfattama står dels för egna specifika avsnitt med motsvarande avsnitt som gmnd, dels för subjektiva intryckredovisade separat\nMottagare/Målgrupp:\nFrämst videotex-, Frankrike- och Smart Card-intresserade samt de som är engagerade i telesystemets utbyggnad.\nNyhetsvärde:\nMinitel, Biarritz, deltagarnas subjektiva intryck.\nTäckning:\nMinitelutvecklingen generellt samt några av dess tillämpningar;i övrigt Paris-baserade exempel och teleutvecklingen från regeringens perspektiv Biarritz-experimentet\nPubliceringsdatum:\nSeptember 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 41: Digitalisering i Förbundsrepubliken\nGrad av analys:\nAvsändare:\nPeter Magnusson (red). Red.är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.\nDatumstämpel:\nOktober 1988\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nSeptember 1988\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 7: Utsträckt kommunikation att tänja våra sinnen\nGrad av analys:\nDen korta, översiktliga rapporten tvingar förf. att ange utvecklingens breda linjer men med angivande av specifika tillämpningsexempel och med idéer om framtida utveckling.\nAvsändare:\nClaire Forchheimer, numera VD för en läkarmottagning och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.\nDatumstämpel:\nSeptember 1988\nInnehåll:\nDiskuterar hur vi kan tänja våra sinnen för att på så vis med teknikens hjälp övervinna geografiska och tidsmässiga avstånd. Utgångspunkten är en modell i två dimensionen enkelriktad dubbelriktad kommunikation och individ gmpp. Tonvikten ligger på dubbelriktad eller interaktiv kommunikation och inte minst på möjligheterna att överföra rörlig bild. Beskrivningen är en populär kunskapssammanställning, grundad på artiklar och studiebesök.\nMetod:\nMaterialet kommer från USA och utgör konsultrapporter, facktidskrifter och produktbroschyrer. Förf. har gjort intervjuer under studieresorna liksom bland forskare på Universitetet i Linköping och på Televerket\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse av en bred och aktuell allmän orientering om bild- och mobiltelefon samt andra snabbt föränderliga sätt att kommunicera dubbelriktat gärna i grupp och även med bild\nNyhetsvärde:\nÖversiktlighet parad med lättillgänglighet.\nTäckning:\nTäcker väl utvecklingens huvudlinjer fram till utgivningstidpunkten.\nPubliceringsdatum:\nSeptember 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 42: Kontorsinformationssystem i den offentliga sektorn\nGrad av analys:\nSlutsatsdragningen förs mycket långt flera resonerande och grundligt underbyggda steg.\nAvsändare:\nPeter Docherty. Författaren är verksam vid IMIT och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.\nDatumstämpel:\nOktober 1988\nInnehåll:\nOm staten för att genomföra offentliga tjänster och arbetsuppgifter köper eller stöder inköp av avancerade informationssystem, då kan väl själva urvalet av uppgifter liksom stödet utformas så att inte bara själva jobbet blir rationellare skött utan också upphandlingen ger brittisk industri särskild stimulans? Stimulans på två sätt, genom att ge skjuts åt utvecklingen av nya system, och genom att skapa demonstrationsmöjligheter så att marknaden kan övertygas om att den nya tekniken fungerar.\nEtt tjugotal sådana projekt definieras inom regeringskansli, kommuner och landsting, statlig industri, myndigheter och verk. Resultat och erfarenheter studerades av konsulter. Det visar sig viktigt att från början veta vad man skall göra och det i varje etapp. Det är väsentligt att matcha samordningsvilja med en organisation som svarar mot den. Den offentliga sektorn är väl värd att satsa på. Men det är viktigt att undvika dubbla budskap.\nMetod:\nFörfattaren har genom regelbundna besök både \"hos\" experimenten och hos centrala insatser regelbundet följt verksamheten samt studerat all central dokumentation.\nMottagare/Målgrupp:\nAnsvariga för uppläggning av experiment med kontorsinformationsystem av omfattande slag, inte bara inom det offentliga utan även i organisationer och större företag.\nNyhetsvärde:\nI analys och sammanställning.\nTäckning:\nSex av de 21 försöken hade hunnit fullföljas. Dämtöver redovisas ytterligare sju utanför de 21, granskade av en organisation CCTA.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1988\nLadda hem rapport i pdf\nVia 12: Den automatiserade experten\nGrad av analys:\nGår mycket långt i kritisk bearbetning av bägge delmaterielen.\nAvsändare:\nOlov Östberg, Randall Whitakeroch Benjamin Amick, III. Förf. är forskare, Olov Östberg professor, då vid Televerket nu vid Statskontoret.\nDatumstämpel:\nExpertsystemen i USA hösten 1987, konferensen alltså i juni 1988.\nInnehåll:\nDetta sönderfaller i två delar. Den ena delen är en sammanfattning av en konferens \"Culture, Language and Artifidal Intelligence\" som hölls i Stockholm i juni 1988. Det blev en kultur- och forskningspolitisk engångsmanifestation som till stor del handlade om det omöjliga i att objektivt avbilda mycket inklusive konferensen. Sammanhang har stor betydelse, nomenklaturer råkar i gungning, mycken kunskap går inte att uttrycka tyst kunskap. Metaforer styr och begränsar därmed också vårt tänkande.\nDen andra delen är en studie av i vilken mån expertsystem verkligen används i USA .Förf. finner att dessa är grovt överreklamerade och att det finnsen rad vandringshistorier om stora tillämpningar som faktiskt aldrig sett dagens ljus annat än i liten skala, kanske på laboratoriet. Nyckelprocessen, att översätta expertens kunskap till systemet, blir också flaskhals och grundproblem.\nMetod:\nUSA-studien är en forskargrupps kritiska granskning, konferensrapporten ett urval och en syntes av vad som sades, strukturerat för denna rapportering.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse av expertsystem och artificiell intelligens, dessutom de som intresserar sig för vetbarhets-, kunskaps- och forskningsproblem.\nNyhetsvärde:\nDen kritiska granskningen av expertsystemen är till omfattning och djup närmast unik.\nTäckning:\nDe mest omtalade expertsystemen i USA vid studiens genomförande har alla granskats. Vad gäller konferensen har av grundläggande skäl bara en viss syntes kunnat göras, och innehållet var givet av konferensprogrammet\nPubliceringsdatum:\nOktober 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 43: Storanvändares erfarenheter av avancerad teleteknik\nGrad av analys:\nGrad av analys: Begränsad av intervjuoffrens kunskap och öppenhet breddad genom de internationella och branschvisa jämförelserna.\nAvsändare:\nTomas Müller m.fl. Förf. är verksamma vid konsultföretaget Holst Vedin Information AB, specialiserat på information om avancerad teknik.\nDatumstämpel:\nApril 1988\nInnehåll:\nEn undersökning av hur stora organisationer mest företag utnyttjar den nya teletekniken. Många talar om dess strategiska effekter, oftast dock utan större konkretion. En av teknikens fördelar är dess smidiga formbarhet. Utbildning är en viktig förutsättning. Investeringar görs ofta utan helhetssyn, styckevis och helt efter vad som är lönsamt Ny teknik adderas till gammal. Tillförlitlighet är A och O, standardisering mycket viktig.\nMetod:\nIntervjuer, studier av dokument jämförelser inom branscher.\nMottagare/Målgrupp:\nDe som behöver känna till utvecklingslinjer och bedömningar vad gäller stora telebrukares erfarenheter, arbetssätt och planer.\nNyhetsvärde:\nStudiet av just stora användare.\nTäckning:\nDe viktiga branscherna bland storanvändare finns med,frånsett flygbolag och försäkringsbolag.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 44: TELDOKs Årsbok\nGrad av analys:\nAvsändare:\nTomas Müller, Gull-May Holst m.fl. Arbetet har hållits samman av Holst Vedin Information AB (numera Communicativa AB), ett konsultföretag spedaliserat på information om avancerad teknik. Medarbetare har hämtats även från branschorgan och journalistik.\nDatumstämpel:\nSeptember 1988\nInnehåll:\n1987 gav TELDOK ut Telematikens Årsbok. Detta är en uppdatering \"en halv årsbok\". Statistik och andra tabellmässiga uppgifter har sålunda byggts på men referensramen är tidigare årsbokens. Likaså har namn- och referenslistor, kalendarium etc. förnyats. De kvalitativa, resonerande avsnitten är fårre och kortare och tar upp aktualiteter, bla. utvecklingen i några viktiga länder, forskningssamverkan internationellt liberalisering och standardisering.\nMetod:\nSammanställning av statistik och fakta ur varierande faktakällor, elva svårtillgängliga\teller privata. Kompilering av uppgifter om händelser som inträffat etc.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som behöver ett referensverk för utvecklingen inom telematik, d.v.s. tele, datorer, informationsteknik.\nNyhetsvärde:\nÅrsbokens och referensverkets.\nTäckning:\nOjämn och betingad av tillgången på statistik, ojämn för tex. programvara, detaljerad vad gäller bankomater m.m.\nPubliceringsdatum:\nSupplement 1988\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 8: Datorgrafik och kommunikation\nGrad av analys:\nDen kunniga översiktens.\nAvsändare:\nRoland Nameth driver ett konsultföretag för datorgrafik. Vision Rainbow Computer Graphics Consultants.\nDatumstämpel:\nNovember 1988.\nInnehåll:\nBeskriver alla slags datorsystem för att \"teckna\", d.v.s. datorstödd konstruktion, kartografi, bildbehandling, simulering, kontorsinformation och grafisk formgivning samt medicin. De olika funktionella delarna, såsom bildskärmar, inmatningsorgan, minnen och utmatningsorgan behandlas, liksom nätverk och andra telekommunikations frågor. Här finns framskrivningar av utvecklingen både vad gäller pris och användning liksom aktuella kostnadsuppgifter.\nGrafiskt arbete desktop publishing presentationssystem samt konstruktion CAD behandlas mer i detalj.\nMetod:\nEn kunnigs kunniga översikt\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som behöver en översikt över eller en första introduktion till området datoriserad grafik.\nNyhetsvärde:\nEn lättillgänglig, grundläggande och vältäckande översikt.\nTäckning:\nAlla väsentliga tillämpningar av datorgrafik i dag; de mest utnyttjade är utförligare beskrivna.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 45: KommunKOM och NorrKOM pilotprojekt och systemintroduktion\nGrad av analys:\nDjupgående men också diskuterande redovisning. Dessa kommer att öka ytterligare med framtida rapporter.\nAvsändare:\nHans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet\nDatumstämpel:\nDecember 1988.\nInnehåll:\nDe två KOM-systemen är elektroniska brevlådor och anslagstavlor för kommunalt bruk. Rapporten är den första i en serie, där utvecklingen vad gäller denna nya kommunikationstillämpning kommer att studeras och rapporteras. I KommunKOM har man hunnit gå över från QZs KOM till det \"modernare\" Portacom. Själva användningen är en besvikelse. Det är svårt att efter nyhetens behag upprätthålla tillräcklig trafik, ha en \"kritisk massa\" som gör det nödvändigt att titta i brevlådan. Det hänger delvis samman med att det inte finns tillräckligt med terminaler och motsvarande, som gör det lätt att kommunicera. Kostnaderna visar sig också avskräckande. Aktiva konferensledare är ytterligare en svåruppfylld förutsättning. För Kommundata internt har KommunKOM hunnit växa sig betydelsefullt NorrKOM har en positiv utveckling. Därtill bidrar inte minst ett delsystem SkolKOM, som svarar för en tredjedel av NorrKOM.\nMetod:\nFaktisk redovisning av vad som sker i nätet inklusive statistik över användningens utveckling etc.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som är intresserade av elekttoniska post- och konferenssystem, samt de som arbetar med telematik i den offentliga sektorn, särskilt kommuner och skola.\nNyhetsvärde:\nStudieområdet i kommuners användning av elektroniska meddelandesystem; serien av \"avläsningspunkter\" nu och i framtiden.\nTäckning:\nTäcker det som rubriken utsäger.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 46: Information Technology Requires Dramatic Organizational Changes\nGrad av analys:\nFöredragshållarnas, d.v.s. djupgående.\nAvsändare:\nGöte Andersson (red.). General Motors och Volvo representeras av James Lewandows W resp. Tammo Wellemets, båda med ansvar för resp. företags utveckling inklusive informationsteknikens utnyttjande. Robert C Cole är professor i Michigan med lång erfarenhet av japansk, amerikansk och svensk bilindustri. Percy Tannenbaum och Richard Adler studerar och beforskar bägge det praktiska utnyttjandet av tele- och informationsteknik med Kalifornien som utsiktspunkt Barbara Lucas är konsult marknadsutveckling beträffande teletjänster m m, verk-\nsam. Massachusetts, medan William A Lucas är rådgivare vad gäller internationella elektroniska meddelandessystem åt västtyska televerket.\nDatumstämpel:\nMidsommar 1988\nInnehåll:\nRapporterar från ett internationellt seminarium sommaren 1988, med temat hur informationstekniken påverkar industriella organisationer och deras arbetssätt Tyngdpunkten ligger på bilindustrin, inte endast General Motors och dess Saturnus-projekt utan också Volvo samt mer generellt japanska tillverkare. Dessutom diskuteras med utförlig statistik och fallbeskrivningar det senaste inom filöverföring (EDI), VAN, intelligenta nät och elektroniska meddelandesystem (som jämförs).\nMetod:\nSammanfattningar av anföranden, ibland av författarna själva ibland av redaktören. Alla inläggen har bearbetas i efterhand av resp. talare.\nMottagare/Målgrupp:\nBeslutsfattare och \"policy makers\" vad gäller planering, install ation och användning av informationsteknik för hela organisationer, främst tillverkande industrier samt även meddelandesystem och metoder fö rfilöverföring generellt\nNyhetsvärde:\nDels General Motors planer, dels uppgifter om EDI och elektronisk post dels hela kombinationen av jämförande fakta från olika delar av världen.\nTäckning:\nEtt stora organisationers perspektiv, främst industriell produktion.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1988\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 47: Standardisering i Storbritannien\nGrad av analys:\nNaturligtvis begränsad till besöksobjekt och intervjuade men inom dessa ramar djupgående.\nAvsändare:\nPeter Magnusson och Agneta Qwerin (red.). Av sjutton resenärer bidrar sexton med endera eller bägge av personliga intryck resp. rapport från ett specifikt besök, konferens etc. Bidragen bygger på vederbörandes speciella kompetens inom resp. tema Representationen från offentlig förvaltning var stor.\nDatumstämpel:\nResan gjordes i november 1988.\nInnehåll:\nStudieresan genomfördes mot en bakgrund av en tidigare liknande resa 1984. Som titeln utsäger, stod standardiseringsarbetet i centrum, både vid Londonbörsen, inom Storbritanniens \"Statskontor\" CCTA vid X-Open, understött av Department ofTrade and Industry och inom British Telecom. Vid förra resan var Alvey-programmet högaktuellt, och det var naturligt att se hur det utvecklats. Mest besvikelser men studier vid det kraftfulla SPRU, Science Policy Reserarch Unit, kan ge mer besked i framtiden. British Telecoms konkurrent Mercury bidrog till reseintrycken, liksom liberaliseringens övervakningsorgan Oftel. Vidare finns rapporter från Turing-institutet ett centrum för utveckling av artificiell intelligens och två mässor.\nMetod:\nPersonliga bidrag från resenärerna.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som är intresserad av Storbritannien allmänt samt dess Alveyprogram - d.v.s. användarintierade praktiska IT-satsningar samt den som vill följa standardiseringsarbetet.\nNyhetsvärde:\nDet samlade greppet över offentlig databehandling och telestandardisering samt jämförelsen med läget fyra år tidigare.\nTäckning:\nBrittisk offentlig förvaltning med utflykter till forskning men med utlämnande av industrin.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1989\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 48: Några kommuners och Kommunförbundets användning av system för datorförmedlad kommunikation\nGrad av analys:\nRapporten går i sin analys längre än till enbart faktaredovisning. Genom att det är en lägesrapport är den ännu inte heltäckande eller slutgiltig.\nAvsändare:\nHans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet och inte själv engagerad i införandet av de aktuella systemen.\nDatumstämpel:\nUtgivning juli 1989.\nInnehåll:\nGenom initiativ av KommunData och Umeå Universitet har flera kommuner börjat utnyttja elektroniska meddelande- och mötessystem se också TELDOK Rapport 45. Detta är en lägesrapport från denna verksamhet. Fokus är på Kommunförbundet Sundsvall, Nacka och Umeå. Varje projekt som kommit igång har minst en eldsjäl. När SkolKom drogs ner minskade också hela verksamheten. Problem med systemavbrott skapar negativa attityder till systemet.\nMetod:\nBeskrivningen bygger på konferenserna d.v.s. olika typer av statistik och utdrag ur meddelanden/konferensinlägg.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse dels för elektroniska konferens- och kommunikationssystem, dels för kommunikation inom kommun och offentlig verksamhet.\nNyhetsvärde:\nSom lägesrapport mitt emellan TELDOK Rapport 45 och slutrapporten från projektet TELDOK Rapport 55.\nTäckning:\nEn naturlig begränsning är uppenbarligen att det gäller vissa kommuner, med pionjärintresse, samt en viss typ av konferenssystem med specifika karakteristika.\nPubliceringsdatum:\nJuli 1989\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 49: Lära mer i arbetet med bilder över telenätet\nGrad av analys:\nBygger i stor utsträckning på de intervjuade, som refereras ordagrant ett avslutande kapitel ger också ett svenskt framtidsperspektiv.\nAvsändare:\nMats Utbult är journalist med inriktning på informationsteknikens tillämpningar.\nDatumstämpel:\nJuli 1989\nInnehåll:\nI Danmark har man satsat på \"hybridnätet\", ett telenät med hög kapacitet för informationsöverföring utan att överallt förlita sig på optiska fibrer.I ett omfattande samhällsexperiment har man erbjudit resurser till att driva projekt på basen av denna nya tekniska möjlighet för informationsöverföring, t ex med levande bilder. Fyra tillämpningar beskrivs: veterinärer som snabbare kan hjälpa sjuka djur; utbildning i och på jobbet tex i fabriken; video i lärarpraktik som för samman teoretiker och praktiken och tandläkare som ger bättre vård med röntgenrådgivning. Intressant nog räcker det ofta med \"halvrörliga\" bilder.\nMetod:\nIntervjuer och studier på fältet.\nMottagare/Målgrupp:\nPersoner intresserade av praktiska erfarenheter av bildkommunikation;företrädareför de grupper som återfinns i de praktiska experimenten, alltså veterinärer, tandläkare och pedagogiskt engagerade; och intressenter i informationsteknikens \"politik\".\nNyhetsvärde:\nTidig introduktion till konkreta resultat av de danska försöken.\nTäckning:\nNågra konkreta utsnitt ur hybridnätsförsöken, varav det finns flera än de i denna rapport. Liksom fjärrutbildning etc prövats även på andra håll.\nPubliceringsdatum:\nJuli 1989\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 50: TELDOKs Årsbok 1989/90\nGrad av analys:\nBegränsad utom vad gäller några valda aktuella temata.\nAvsändare:\nGull-May Host (huvudred.). Personal inom konsultföretaget Communicativa AB,förstärkt med olika specialister.\nDatumstämpel:\nUtgiven juli 1989.\nInnehåll:\nStatistisk och annan redovisning av vad som händer inom telematik och informationsteknik: telekostnader; tillämpningsområden; integrationen teleteknik-datorer; telefax och elektronisk post OSI, EDI etc; mobil och satellitkommunikation. Tonvikten ligger på svenska fakta inklusive ett kalendarium och förtecknigar över mässor och konferenser samt talare. Referenskapitel är ordlistan; TELDOKs aktuella utgivning; övrig aktuell litteratur.\nMetod:\nStatistiksammanställning frå ni stort sett alla relevanta och tillgängliga källor samt försök till analys av ett antal aktuella utvecklingsområden.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse av ett referensverk för informationsteknikens aktuella utveckling sådan den speglas i främst siffror och debatt samt aktiviteter.\nNyhetsvärde:\nUnik sammanställning, naturligtvis med en aktualitet som avtar med tiden vilket inte hindrar att åtskillig statistik är färsk länge.\nTäckning:\nBegränsas till där statistik finns tillgänglig vilket inte hindrar att omfånget är ca 260 sidor.\nPubliceringsdatum:\nJuli 1989\nLadda hem rapport i pdf\nVia 13: SkolKOM ett elektroniskt konferenssystem för skolan\nGrad av analys:\nLångtgående strävan efter att sammanfatta erfarenheterna och att tolka dessa.\nAvsändare:\nMonica Andersson var projektledare.\nDatumstämpel:\nGenomfördes 1988, rapporten från juli 1989.\nInnehåll:\nDet datorbaserade konferenssystemet KOM har utnyttjats för några olika arbetsuppgifter i skolan, såsom erfarenhetsutbyte och debatt, information samt utbildning. Diskussioner bör helst ha en mötesledare. Teman för debatt har varit ämnena ekonomi, svenska, samhällskunskap, datorn i skolan och lärande och kunskap. När det gällde information var denna mestadels enkelriktad, och redovisade nyheter från forskning och utveckling, läromedel och skolans kalendarium. Utbildningen inriktades dels på att lära ut användningen av själva konferenstekniken, dels kommunikation mer allmänt, dels också informationssökning i en referensdatabas. En föreläsning genomfördes via systemet. Resurspersoner behövs om det hela skall fungera.\nMetod:\nDiskussioner inom projektgruppen, studier av meddelandetrafiken i konferenssystemet.\nMottagare/Målgrupp:\nUtbildningssystemet personer med intresse för elektroniska meddelandesystem.\nNyhetsvärde:\nDen översiktliga sammanfattningen av ett allsidigt och ganska omfattande experiment.\nTäckning:\nBegränsat till just detta försök.\nPubliceringsdatum:\nJuli 1989\nLadda hem rapport i pdf\nVia 14: Online i Australien\nGrad av analys:\nGrad av analys: Genom författarinnans bakgrund på området djupgående i sin jämförelse Australien-Norden.\nAvsändare:\nElisabet Mickos är expert på databaser och en av de drivande bakom det nordiska nätet Scannet.\nDatumstämpel:\nUtgiven i september 1989.\nInnehåll:\nEn jämförelse visar att marknaden för online-databaser i Norden är mycket mer diversifierad än den i Australien: det finns dubbelt så många baser. Det räcker med sex databasvärdar för att nå fyra femtedelar av de australiska databaserna i Norden skulle det krävas hundratalet Antalet sökspråk uppvisar samma olikhet i struktur, alltså fa ̊i Australien men flera tiotal i Norden.\nMetod:\nFörfattarinnan har gjort studiebesök i Australien och kunnat göra jämförelser mot bakgrund av djupgående kunskaper och erfarenheter från Norden.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som är intresserad av utvecklingen av bibliografiska databaser och online-tjänster samt ett litet lands sätt att hantera en internationell informationsresurs.\nNyhetsvärde:\nSpecialinriktad rapport från ett i detta avseende okänt land.\nTäckning:\nTäcker \"hela universum\" av bibliografiska online-databaser.\nPubliceringsdatum:\nSeptember 1989\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 51: Datorer i småföretag\nGrad av analys:\nGår genom författarens egen erfarenhet utanför den torra enkätredovisningen till tolkning och de fem goda råden.\nAvsändare:\nMats Glader. Författaren är forskare och konsult\nDatumstämpel:\nOktober 1989. Undersökningarna genomfördes 1986-88.\nInnehåll:\nRedovisar undersökningar av datoranvändning i småföretag i Västerbotten samt i Växjö-regionen. Dessa företag möter en rad problem; reliefen mellan de två olika regionerna är intressant Slutresultatet av analysen blir en fem punkters lista över vad man, d.v.s. det lilla företaget bör göra: själv sätta sig in i datorområdet-självständigt förankring och involvering av eldsjälar; plan för hela datoriseringen; start i det enkla utan att förlora helhetsbilden; etablering av varaktiga relationer med någon leverantör.\nMetod:\nEnkätundersökningar samt personliga erfarenheter av att arbeta med datorinförande i småföretag.\nMottagare/Målgrupp:\nMindre företag, dator- och tillämpningsföretag samt forskare och \"småföretagens vänner\".\nNyhetsvärde:\nLigger dels i undersökningsmaterialet dels i författarens slutsatser och råd.\nTäckning:\nUndersökningen som sådan färgas naturligtvis av näringsstrukturen i de regioner där den genomförts. Och varje informationsteknisk tillämpning är ju tidsfärgad.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1989\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 52: Informationsteknik i Australien\nGrad av analys:\nI huvudsak en saklig och allsidig beskrivning av dagsläge och planer på valda områden.\nAvsändare:\nTiina Läärä var tidigare verksam vid Statskontoret nu vid Infotech Communicator.\nDatumstämpel:\nResa i slutet av 1988, rapporten från oktober 1989.\nInnehåll:\nAustralien är ett ungt land, med en befolkning som är dubbla Sveriges, men mycket mer glesbefolkat Informationstekniken borde kunna utnyttjas för att överbrygga avstånd. Här har skett en avreglering och så präglas landet av att det är en förbundsstat För att stötta egen informationsteknisk industri vill man få fram riskkapital, och den asiatiska marknaden tycks närliggande. Den offentliga sektorn är ofta pionjär vad gäller tillämpning av informationsteknik. Digital kommunikation ägnas särskilt intresse.\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nI första hand den som är intresserad av politik för informationsteknikens utveckling visavi samhällets, samt av regionala aspekter.\nNyhetsvärde:\nBortsett från i OECDs rapporter tenderar Australien att glömmas bort, fast landet från svenskt perspektiv har intresse.\nTäckning:\nKoncentration på offentliga sektorn och dess åtgärder, inklusive avreglering etc.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1989\nLadda hem rapport i pdf\nVia 15: Data- och telekommunikationer hur påverkas den regionala utvecklingen? Oktober 1989\nGrad av analys:\nRespektive uppsats strävar efter analys med fallstudier etc. som illustrationer.\nAvsändare:\nStockholms län och Televerket där de tre ansvariga är verksamma Nordqvist och Öberg på Länsstyrelsen, Åkehag på Televerket Stockholm.\nDatumstämpel:\nUtgiven i oktober 1989.\nInnehåll:\nStockholms län inrymmer även glesbygd och således åtskilliga frågeställningar kring regional utveckling. Tillsammans med Televerket har man velat belysa vad informationstekniken kan bidra med. Sålunda belyser några av uppsatserna direkt informationsteknikens möjligheter till decentralisering och dekoncentration, liksom dess mer allmänna utvecklingstendenser. Här finns också ett antal fallstudier. I Televerket självt har man prövat med att omlokalisera teletjänstarbete. Utbildning med hjälp av datorer belyses med några exempel. En småföretagare ger en dråplig, och beklämmande, skildring av hur det är omöjligt att ens få besked om informationsteknisk utrustning fungerar smärtfritt samman, eller alls fungerar här dessutom för något så ytligt sett trivialt som sökning i databaser. Televerkets databastjänst presenteras och, som dessert, några olika scenarier för Stockholms-\nregionens utveckling.\nMetod:\nEtt antal författare har anlitats, med uppdrag att skriva på vardera ett område som ligger inom respektive bidragsgivares kompetens.\nMottagare/Målgrupp:\nIntressenter i regional utveckling samt i tele- och informationsteknisk tillämpning mer allmänt.\nNyhetsvärde:\nInget absolut nyhetsvärde i \"primärdata\" men inriktningen på Stockholm eller själva uppdragen har i sig lett till nya analyser, baserade på tidigare erfarenheter, fallstudier etc.\nTäckning:\nBlir ögonblicksbilder mot bakgrund av författarnas kompetens och inriktning.\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 53: Tredje generationens distansutbildning\nGrad av analys:\nGrundlig analys av erfarenheterna från beskrivna system.\nAvsändare:\nRolf Carlsson är pedagog och konsult med eget företag.\nDatumstämpel:\nUtgiven december 1989.\nInnehåll:\nMed tredje generationens distansutbildning avses att lärare och elever liksom elever sinsemellan kan interagera. I centrum för interaktionen finns den datorstödda telekonferensen. En översikt över sådana konferenssystem ges. Pedagogik, studiemiljö, relationer\noch teknik beskrivs. Ett antal svenska, danska, norska, brittiska, amerikanska och kanadensiska satsningar presenteras; de nordiska är i majoritet Exempel på distansundervisning redovisas.\nMetod:\nÖvergripande diskussion och analys först beskrivning av konkreta satsningar och erfarenheter sedan.\nMottagare/Målgrupp:\nIntressenter i nya undervisningsmetoder och i datoriserad kommunikation.\nNyhetsvärde:\nLigger i den stora mängden olika exempel från många länder, och i den sammanfattande analysen av dem.\nTäckning:\nÄven om det finns fler program än de beskrivna är täckningen god med tanke på den tidpunkt då rapporten är skriven; senare nyheter av typen \"groupware\" finns inte med.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1989\nLadda hem rapport i pdf\nVia 16: Telefaxen och användarna\nGrad av analys:\nTeoretiskt och praktiskt djupgående.\nAvsändare:\nChristina Lindberg, P G Holmlöv och Karl-Erik Wämeryd. Forskare vid Handelshögskolan.\nDatumstämpel:\nUtgiven december 1989.\nInnehåll:\nForskarna har gjort en enkätundersökning (som genomfördes per fax) av hur telefax införskaffas och utnyttjas. Man har sökt göra ett representativt urval av telefaxanvändare och fått en svarsfrekvens på 76 procent vilket är tillfredsställande.\nEn fax köps, den hyrs inte; den används till tio sidor om dagen vilket är medianvärdet Vidare ersätter den telefon, brev och telex och den utnyttjas inte sällan för handskrivna meddelanden.\nMetod:\nEnkätundersökning på vetenskaplig grund.\nMottagare/Målgrupp:\nIntressenter i telefaxen och dess utnyttjande liksom i mer allmänna kommunikationsfrågor.\nNyhetsvärde:\nEtt nytt medium, grundligt undersökt\nTäckning:\nEnkäten var som sagt representativ vid undersökningstillfället genom den snabba utvecklingen kan möjligen tidigare underrepresenterade kategorier, ökad \"faxmognad\" e.dyl. ha medfört att en undersökning några år senare skulle ge marginellt annorlunda resultat.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1989\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 54: Japanska arbetsplatser\nGrad av analys:\nSträvan till kritisk diskussion, naturlig koncentration till de branscher och de arbetsplatser som besökts.\nAvsändare:\nDatautskottet vid LO.\nDatumstämpel:\nResan genomfördes i början av 1989, rapporten är från april 1990.\nInnehåll:\nLOs Datautskotthar under drygt två veckor besökt arbetsplatser och studerat hur man där arbetar, inte enbart med datorer och informationsteknik.\nFokus låg på sektorerna verkstäder, processindustri, grafiska företag, handel och sjukvård. Beskrivningen bygger på grundliga kontakter \"på golvet\", d.v.s. med den aktiva personalen.\nMetod:\nUtförliga diskussioner med användare av teknik och av hela arbetsplatser.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som är intresserad av japanskt arbetsliv. Den som vill få inblickar i tillämpningar av informationsteknik i Japan, i ett större perspektiv.\nNyhetsvärde:\nOvanligt med djupborrning i det konkreta japanska arbetslivet\nTäckning:\nEtt urval av verksamheter.\nPubliceringsdatum:\nApril 1990\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 55: Datorförmedlad kommunikation i kommunal verksamhet\nGrad av analys:\nBred analys av problem och slutsatser av försöken.\nAvsändare:\nHans Köhler är forskare vid Stockholms Universitet och icke involverad i införandet av systemen.\nDatumstämpel:\nRapporten utgiven i april 1990.\nInnehåll:\nI två tidigare TELDOK Rapporter, nr 45 och 48, beskrev samme författare utgångsläget för försök med kommunal kommunikation med datorbaserade telekonferenser, KOM-systemet samt gav han en lägesrapport en bit in i projekten. Detta är slutrapporten. Det visar sig att för några har detta nya hjälpmedel blivit centralt medan andra blott ser det som perifert. Fördelar är mindre telefonberoende och snabbare kontakter samt nätverk som etableras över vanliga organisatoriska gränslinjer. Ledningsgrupper i några kommuner samt några fackgrupper ser mediet som en viktig kanal.\nMetod:\nIntervjuer och studier av \"trafik\" i systemen, dels statistiskt dels innehållsmässigt.\nMottagare/Målgrupp:\nKommuner, skolor, den offentliga sektom i dess helhet intressenter i elektronisk kommunikation.\nNyhetsvärde:\nSammanfattningen av ett antal satsningar på datoriserad kommunikation i offentlig sektor.\nTäckning:\nEn naturlig begränsning till aktuella experiment och organisationer, under den givna perioden samt med det utnyttjade konferenssystemet.\nPubliceringsdatum:\nApril 1990\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 56: EDI för miljarder\nGrad av analys:\nBegränsad eftersom vad som ges är en serie ögonblicksbilder. Vissa av bidragsgivarna gör även en analys men då utifrån en spedfik situation, ett speciellt problem.\nAvsändare:\nGöte Andersson (red.) är journalist med inriktning på datorer och teleteknik i tillämpning.\nDatumstämpel:\nMaj 1990.\nInnehåll:\nBeskriver i form av en rad artiklar utvecklingen mot elektroniska dokument EDI. Volvos liksom dess underleverantörers synpunkter är representerade. Skånska liksom byggbranschen. Västtyskland ligger i täten och EDIFACT är snart flygfärdigt. Tull och transporter är centrala i både bil- och annan industri, men blicken riktas även mot bank och försäkring. Ingår i Teldoks Europa-program,\nMetod:\nIntervjuer, reportage och vittnesbörd i blandning. Generella faktabakgrunder, om Sveriges handelsberoende och om EDIFACT o dyl, blandas med fallstudier.\nMottagare/Målgrupp:\nNuvarande och potentiella användare av elektroniska dokument direkt och indirekt, i service och i industri, samt beslutsfattare och myndigheter som berörs av dessa frågor.\nNyhetsvärde:\nVariationsbredden, beskrivningen av Västtyskland och EDIFACT.\nTäckning:\nBilindustri och byggenskap är ju inte samtliga existerande branscher, men representerar en spännvidd. Banker, transporter och tull är centrala serviceinstitutioner för handel inom eller över gränser.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1990\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 57: Framgångsrik användning av informationsteknologi inom distribution av varor och tjänster\nGrad av analys:\nFörfattarnas breda perspektiv och djupgående kunskaper gör att analysen är kvalificerad och kritisk.\nAvsändare:\nOdd Fredriksson och P G Holmlöv. Författarna är forskare vid Fonden för Handels- och Distributionsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm och därmed experter på ämnet.\nDatumstämpel:\nResan gick alltså i april 1989, rapporten utgavs i juni 1990.\nInnehåll:\nRapport från en studieresa till USA i april 1989. Informationstekniken innebär en lång rad möjligheter och risker inom distribution och varuhandel. Det illustreras till exempel av Federal Express' \"tunga\" utnyttjande av informationsteknik för att registrera, hålla rätt på, sortera och distribuera sina småpaket liksom företagets misslyckade försök att starta en telefaxtjänst. Olika experiment, praktiskt genomförda projekt och införda system beskrivs. Halva skriften behandlar konsumentnära tjänster, såsom från bank, varuhus, dagligvaruhandel etc. En annonsbyrå, ett elektroniskt medium och besök hos forskare finns också med. Avslutningsvis diskuteras vad som talar för och emot butikslös handel respektive teknik i butiken. Studieresan arrangerades av TELDOK\nMetod:\nReserapportens, med beskrivningar av intryck och information från olika besök. Men dessutom en kvalificerad analys med kompletteringar och utblickar av mer generell karaktär.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse av hur varuhandel och distribution kan tänkas utvecklas, liksom även den som vill få impulser beträffande krafter som påverkar regional utveckling, företagsstrategier\noch logistiksystem.\nNyhetsvärde:\nVisserligen finns temat belyst i författarnas material från hemma institutionen, men konkretisering och popularisering i anknytning till de amerikanska besöken innebär direkt och lättillgänglig beskrivning.\nTäckning:\nStudiebesöken under resan är rapportens naturliga fokus. Genom författarnas bakgrund är dock perspektivet åtskilligt bredare.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1990\nLadda hem rapport i pdf\nVia 17: Telecommunications Use and Users Economic And Behavioral Aspects\nGrad av analys:\nBeror på bidragsgivarna, d.v.s. i allmänhet djupgående analys.\nAvsändare:\nP G Homlöv (red.). Redaktören är forskare vid Handelshögskolan och sekreterare i TELDOK; de deltagande var i allmänhet forskare från Norden och USA samt OECDs teletekniska guru Gaßmann.\nDatumstämpel:\nSeminarium i november 1988, utgivning i augusti 1990.\nInnehåll:\nSammanfattning av ett antal presentationer vid ett intemationellt seminarium. Inom teleområdet ökar produktiviteten stadigt med häpnadsväckande tal. Området genomgår nu en om-reglering, vilket föranleder frågan om de facto-monopol är berättigade, med svaret nej. Den primära informationssektorn tillväxer primärt i stadskärnor, inte \"på landet\". Utvecklingen tycks, och borde, gå mot enhetstaxa, utan avståndsberoende. Pris tycks vara avgörande för genombrott i masskonsumtion av elektroniska media: under 500 $ och genomslaget är där. Ett scenario för den framtida butiken presenteras också, liksom en allmän modell för acceptansen av nya telemedier.\nMetod:\nSammanfattningar av ett antal bidrag till seminariet\nMottagare/Målgrupp:\nIntressenter i hur ekonomiska och beteendevetenskapligt orienterade forskare kan beskriva införande och acceptans av nya elektroniska media och hjälpmedel, inklusive regionala aspekter.\nNyhetsvärde:\nOvanlig kombination av djupa analyser av villkor och effekter för genomslag av ny teleteknik.\nTäckning:\nNaturlig begränsning till inläggen vid seminariet som av arrangörerna valts för att temat skulle bli allsidigt belyst.\nPubliceringsdatum:\nJuli 1990\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 58: Med dörren på glänt\nGrad av analys:\nAvsändare:\nChrister Asplund och Per Davidsson. Per Davidsson är forskare i företagsekonomi vid Umeå Universitet och expert på nyföretagande; han har summerat en studie utförd av Thomas Tydén. Christer Asplund är konsult vid Sifo Futures med ett förflutet bl a inom utvecklingsfonden i Gävleborg.\nDatumstämpel:\nSifo-studien februari 1989, djupstudien färdig januari 1990. Utgåvan är från oktober 1990.\nInnehåll:\nAnvändningen av informationsteknik i fem småföretag i glesbygd har studerats. Kontakten mellan den som lär och den som lär ut är avgörande för framgång, liksom företagsledningens intresse. Distansarbete förekommer knappast och resandet ökar. Regionkontor har kunnat dras in.\nEn Sifo-undersökning visar att datoriseringen 1989 är ojämnt fördelad den har nått 38 procent av företag med högst fem anställda, 85 procent av sådana med fler än tjugo. När det gäller kommunikation via modem är fördelningen minst lika sned. Av de minsta företagen anser 42 procent att datorn kostar mer än den smakar, mot noll för de med fler än 50 anställda. Regionala skillnader saknas här. Klart mest datoriserad är kategorin \"uppdragsverksamhet\". 56 procent anser sig ha rutiner som inte lämpar sig för datorisering men i Västernorrlands och Gävleborgs län gav endast 30 procent detta svar.\nRapporten redovisar utförligt denna typ av undersökningsresultat. Dessutom finns scenarier, som syntetiserar materialet\nMetod:\nDjupstudier av fem mindre företag, SIFO-enkät analys av detta, samt scenarier och resonemang.\nMottagare/Målgrupp:\nPersoner med intresse i mindre företagsbehov och beteende.\nNyhetsvärde:\nKombinationen av brett och djupt. Utvecklingen till scenarier. En hel del av Sifo-materialet just för mindre företag är nytt, särskilt de regionala jämförelserna.\nTäckning:\nFem djupa fallstudier i Malungs kommun har naturliga begränsningar, liksom kompletteringen, en bred enkät med ett betydande bortfall och naturligen svagt statistiskt underlag så fort materialet presenteras i alltför speciella och därmed små undergrupper. Scenarier och rekommendationer får ses som debattinlägg och provokationer till alternativa tolkningar.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1990\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 59: Att använda ODETTE på rätt sätt\nGrad av analys:\nSöker beskriva de föroch nackdelar som Odette kan föra med sig, med utgångspunkt från moderna idéer om kapitalrationalisering, JIT etc. Gör dessutom en ansats till en framtidsbeskrivning.\nAvsändare:\nReiner Beck är företagsekonom och forskare vid Institutet för Datorstödd Företagsledning vid Stockholms Universitet.\nDatumstämpel:\nUtgiven i november 1990.\nInnehåll:\nEDI, EDIFACT och Odette är konventioner för elektroniska dokument, som avser att förenkla, förbilliga och effektivisera dokumenthantering särskilt inom bilindustrin och dess underleverantörssystem. Det finns då ett antal fördelar som kan analyseras, men också problem i form av trösklar för att föra in denna standard. Här beskrivs särskilt de mindre företagens förutsättningar, delvis med utgångspunkt i intervjuer.\nMetod:\nForskarens analys parad med intervjuer och fallstudier av hur Odette införts och används. Ingår i Teldoks Europa-program.\nMottagare/Målgrupp:\nStörre och mindre företag som har behov av Odette men även andra former av EDI. Forskare och policymakers med engagemang i frågor kring elektroniska dokument.\nNyhetsvärde:\nFallstudierna jämte tillhörande analys och framtidsbeskrivning torde vara högaktuella åtminstone ej alltför länge efter utgivningstidpunkten.\nTäckning:\nAntalet intervjuade företag är visserligen begränsat men resultaten torde vara någorlunda typiska för bilindustrin.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1990\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 60: Bor och jobbar vi annorlunda med data- och teleteknik? Ett seminarium i Nils-Göran Svenssons anda\nGrad av analys:\nHelt beroende av vad respektive föredragshållare bidrog med. Och de två forskarna stod för en mycket kvalificerad och utförlig analys.\nAvsändare:\nMats Utbult är rutinerad journalist med inriktning på arbetsliv och informationsteknik.\nDatumstämpel:\nSeminariet hölls i början av 1990 och rapporten utkom i slutet av samma år.\nInnehåll:\nSammanfattning av innehållet i ett endagsseminarium med dels ett par forskare, dels \"praktiker\" vad gäller utlokalisering av informationstekniskt baserade verksamheter.\nI England visar det sig att man kan flytta ut verksamheter från stadskärnorna, dock bara till ett begränsat avstånd. Men byggföretag kan börja bearbeta helt nya geografiskt sett marknader, förutsatt att de omorganiserar, kortar leveranstider drastiskt närmar sig kunderna på nytt sätt, etc. I Sverige ser vi långsamma svängningar i förlängningen av boende, fritid, service och arbete. Teleteknik är en av många komponenter i detta. Praktikfallen belyser hur informationseller kunskapsarbetare typ journalister och författare kan driva sin verksamhet var som helst medan databehandling för t ex försäkringsverksamhet kan lokaliseras betydligt längre bort från stadskärnorna oberoende av avstånd från dessa än vad man kunde tro av beskrivningen från England.\nMetod:\nSammanfattningar av de olika inläggen, med en avrundande kommentar från en av deltagarna med stor överblick.\nMottagare/Målgrupp:\nOrganisationer, politiker och beslutsfattare med intresse för frågor kring decentralisering och dekoncentration med hjälp av informationsteknik.\nNyhetsvärde:\nBåda forskarnas utsagor men även några av praktikfallen torde ha nyhetsvärde — särskilt kombinationen.\nTäckning:\nInnehållet! seminariet som med nödvändighet var begränsat och fokuserat\nPubliceringsdatum:\nDecember 1990\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 61: Gränssnitt människa-dator. Ett amerikanskt perspektiv\nGrad av analys:\nKritisk granskning av intrycken från besöken.\nAvsändare:\nAnders Berg och Lars Hård. Författarna kommer från Statskontoret och har där bl a arbetat med försök med kunskapssystem, det s k Växthuset Studieresan gick i regi av Teldok.\nDatumstämpel:\nStudieresa april 1989, utgivning mars 1991.\nInnehåll:\nRapport från en studieresa till USA i april 1989. Temat är olika metoder för att göra datorsystem mer användarvänliga. Företag som IBM, Apple och Xerox har besökts. Hypermedia, d.v.s. olika metoder att skapa och hitta i strukturer \"på tvären\", inte bara enligt en innehållsförteckning, diskuteras. Det gör också multimedia-verktyg, inklusive inmatning med handskrift som komplement till tangentbord. Datorer och telemedia kan användas för samverkan i grupp. En sådan samverkan kan underlättas av verktyg för att sålla i informationsflödet men sådana har naturligtvis även andra tillämpningar. Utöver nämnda och andra företag har också högskolor som MIT (Sloan School), Stanford och Carnegie Mellon besökts. I ett appendix finns en reserapport från konferensen Computer-Human Interaction 1989.\nMetod:\nReserapportens. Huvudtemat diskuteras i kapitel inriktade på olika aspekter och dellösningar, vartill kommer besöksbeskrivningar, fakta om besöken och gruppdeltagarnas personliga reflektioner.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som vill få en överblick över vad som pågår när det gäller arbete på användarvänliga datorsystem, dels forskare, dels ansvariga för långsiktiga investeringar i informationssystem.\nNyhetsvärde:\nEtt antal av de system och ansatser som beskrivs var inte kända utanför företag och laboratorier när resan gjordes, t ex MITs Object Lens eller Wangs Freestyle.\nTäckning:\nNaturlig begränsning till intryck från ett antal studiebesök. Appendix från konferensen vidgar perspektivet.\nPubliceringsdatum:\nMars 1991\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 62: Närhet och avstånd\nGrad av analys:\nVissa besökta forskare, utredare och konsulter har bidragit med analys, medan besök på installationer naturligtvis bara hinner ge ögonblicksbilder. Gruppens allsidiga sammansättning borgar för kritisk och mångfacetterad analys.\nAvsändare:\nBerndt Öquist. Författaren har eget företag i Östersund och arbetar med regionalt utnyttjande av bland annat informationsteknik. Studieresan arrangerades av Teldok.\nDatumstämpel:\nResan gjordes i april 1989. Utgåvan är från mars 1991.\nInnehåll:\nDetta är en reserapport från USA och Canada. Inriktningen är informationsteknik utnyttjad för att utjämna regionala skillnader. USA och Canada är varandras kontraster, och Sverige står Canada väsentligt närmare. I det senare landet återfinns en mångfald åtgärder och ansatser för att medge arbete, sjukvård, utbildning m m i glesbygd, inte minst via satelliter. I USA är det vissa delstater eller kommuner som varit aktiva, men mer begränsat t ex i Kalifornien och Colorado. Även informationsteknikens inverkan på decentralisering och \"fjärrsamverkan\" i företag, t ex Hewlett-Packard, behandlas.\nMetod:\nReserapportens.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse för praktiska erfarenheter och teoretiska idéer om hur informationsteknik kan påverka regional fördelning av arbete och boende.\nNyhetsvärde:\nDen breda täckningen av temat informationsteknik och regional utveckling i USA och Canada.\nTäckning:\nPå en vecka hinner man blott se ett axplock av de intressantaste företagen, med restriktioner till lokaliseringen. De mest centrala offentliga instanserna har besökts men naturligtvis inte alla delstater etc, heller inte \"gräsrotsnivån\".\nPubliceringsdatum:\nMars 1991\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 63: Gränsöverskridande strategier för kompetensföretag\nGrad av analys:\nSöker generalisera och förklara på grundval av andra beskrivningar och naturligtvis de egna praktikfallen.\nAvsändare:\nHagge Rilegård och Stefan Thorén är ekonomer, tidigare vid Handelshögskolan i Stockholm, nu hos Sifo Management Group.\nDatumstämpel:\nPåbörjades sommaren 1990, utgiven april 1991.\nInnehåll:\nKompetensföretag det är sådana som bygger på kunskap och förmåga men inte på patent eller masstillverkning i stora eller mindre fabriker. Sådana företag borde kunna vara lättrörliga, samtidigt som särskilt de mindre också är utsatta för hårda konkurrenshot. Tre av de företag som bildar grunden för rapporten är renodlat kunskapsinriktade, det fjärde arbetar med unika teletjänster. Dessa företag borde alltså både vara mer utsatta för utländsk konkurrens och samtidigt ha chanser att etablera sig internationellt organiskt genom förvärv eller fusion, eller via allianser och nätverk. Telematiknivån är god men den informationsteknik som utnyttjas är inte särskilt avancerad eller originell. Ingår i Teldoks Europa-program.\nMetod:\nIntervjuer i fyra företag; strävan efter förklaringar mot teoretisk och allmän bakgrundsbeskrivning.\nMottagare/Målgrupp:\nLedningen i mindre och medelstora kompetensföretag; konsulter och andra som stödjer dessa; personer och organisationer som erbjuder informationstekniska tjänster till stöd för kunskaps- och kompetensföretag som går ut internationellt.\nNyhetsvärde:\nDet saknas studier med denna infallsvinkel av svenska kompetensföretag.\nTäckning:\nEn viss begränsning ligger i antalet företag samt givetvis i att studieområdet befinner sig i snabb utveckling.\nPubliceringsdatum:\nApril 1991\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 64: Trimmade transporter för att klara det nya Europas krav\nGrad av analys:\nGenom det allsidiga författarlaget finns en hög grad av sakkunskap när det gäller varierade frågor av ekonomisk, logistisk och teknisk natur representerade.\nAvsändare:\nUlf Dahlbäcker, Magnus Swahn, Mats Utbult och Sören Wallinder. Dahlbäcker och Swahn arbetar på transportföretaget ASG, Utbult är journalist och Wallinder finns på Televerket Teletjänster.\nDatumstämpel:\nUtgiven maj 1991.\nInnehåll:\nMedan många rapporter startar utifrån utnyttjandet av vissa kommunikationsprotokoll eller elektroniska dokument, typ Odette, så är här utgångspunkten ett studium av fem mindre företag som alla är beroende av transporter för sin verksamhet. Hur utnyttjar de elektroniska dokument ? Det visar sig t ex att ett av dem, som gör sågar, åker snålskjuts på ett större företags transporter och därmed sparar kraftigt, trots att godset går omvägar. Övriga företag representerar blommor, bildelar, hemelektronik och trycksaker. Avslutningsvis finns en checklista för andra företag som vill gå över till gods- och informationsflöden med stöd av kommunikation mellan datorer. Ingår i Teldoks Europa-program.\nMetod:\nFem utförliga fallstudier med ett betydande analytiskt kringverk av bakgrundsbeskrivningar och slutsatser.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som är intresserad av småföretagens villkor; alla med inriktning på transporter och logistik; de som är nyfikna på ändrade villkor i och med integrationen i Europa.\nNyhetsvärde:\nAllsidigheten och \"närgångenheten\" vad gäller de fem fallstudieföretagen.\nTäckning:\nDe fem företagen är ett påfallande allsidigt urval av verksamheter, men de utgör enbart fem.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1991\nLadda hem rapport i pdf\nVia 18: Telematik Datorer Småföretag. En modell för kunskapsöverföring\nGrad av analys:\nGår alltså bakom den vanliga ytliga beskrivningen av småföretagarens oro inför och praktiska problem med att ta till sig datorn. Genomtänkt praktiskt baserad analys.\nAvsändare:\nThomas Tydén har varit projektledare för projektet och arbetar vid Dalarnas Forskningsråd.\nDatumstämpel:\nProjektet avslutades 1990, rapporten är från maj 1991.\nInnehåll:\nI Malungs Kommun har man arbetat med att införa datorer i mindre företag. Det visar sig krävas ett betydande mått av handledning och kunskapsöverföring. Men det räcker heller inte: en syntespedagogik fick utvecklas, där såväl problemhavare/småföretagare som forskare/konsult bidrar med vardera kunskap och erfarenheter, och vilka framför datorn tillsammans utvecklar ny kunskap.\nMetod:\nRapport från den ansvarige för själva projektet som själv sett hur arbetet utvecklats och bedrivits.\nMottagare/Målgrupp:\nDatorintresserade, mindre företag och \"småföretagens vänner\". Pedagogiskt intresserade.\nNyhetsvärde:\nOvanligt projekt även om det finns tidigare studier där man på annat sätt sökt införa datorer i små företag eller undersöka de mindre företagen vad avser deras datormognad.\nTäckning:\nSpecifik målgrupp, vid en viss tidpunkt (1988-90), speciellt projekt, begränsad region.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1991\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 65: Dataöverföring, ett steg framåt för brittisk industri\nGrad av analys:\nI huvudsak via de intervjuade samt några av de tekniska utvecklingar som aktualiserats av EDI etc.\nAvsändare:\nFredrik Björnsson arbetade, när han gjorde rapporten, vid det svenska tekniska attachékontoret i London. Nu vid ABB Distribution.\nDatumstämpel:\nStudien slutförd hösten 1990, utgiven i juni 1991.\nInnehåll:\nBeskriver ett antal ansatser till att i Storbritannien i mindre företag utnyttja elektroniska dokument i samband med transporter och överföring av konstruktionsdata, CAD. I samband med diskussionen av EDI beskrivs British Coals erfarenheter, i anslutning till CAD/ CAM i bilindustrin exemplet Jaguar. Tre mindre företag, varav ett konsultinriktat tjänar som fallstudier,tillsammans med konsortiet \"Paperbusters\", där avsikten är att så långt möjligt eliminera pappershantering. Ingår i Teldoks Europa-program.\nMetod:\nBasen är intervjuer och skriftligt material.\nMottagare/Målgrupp:\nIntressenter i EDI och i mindre företags utnyttjande av detta, samt i utvecklingen av Europa och de brittiska marknaderna\nNyhetsvärde:\nSärskilt Paperbusters men också EDI i Storbritannien generellt\nTäckning:\nBegränsat antal fallstudier, som dock valts efter omfattande kontakter med industri och analytiker. Alla de sju företag som valet stod mellan beskrivs.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1991\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 9: Gods- och informationsströmmar - idag och framtidsdrömmar\nGrad av analys:\nSöker beskriva konsekvenser både nu och i framtiden, såväl vad gäller teknikens som de internationella strukturernas utveckling.\nAvsändare:\nMats Utbult är journalist med inriktning mot informationsteknikens tillämpningar.\nDatumstämpel:\nUtgiven juni 1991.\nInnehåll:\nEn kort och översiktlig rapport om utnyttjandet av elektroniska dokument i samband med transporter. Det finns fem nyckelfaktorer: tid, störningshantering, kostnad för beläggning resp. för administration, samt kompetensutveckling och vardagsrationalisering. Idag utnyttjas transaktionssystem, operativa planeringssystem, uppföljningssystem och styrande informationssystem. Affärsidéer förändras, balansen mellan olika transportslag, liksom transportvolymen, påverkas. - Anknyter till TELDOKs Europa-program och till TELDOK Rapport 64.\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nSammanfattande och överskådligt resonemang samt analys, med basen i ett antal praktikfall som presenteras närmast i bildform.\nNyhetsvärde:\nDen lättlästa översikten.\nTäckning:\nGår in på alla olika transportmedel men är ytlig och översiktlig, inte djup eller detaljrik.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1991\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 66: Distansundervisning för företagsledare\nGrad av analys:\nFörfattarinnans frågor till deltagare och lärare bygger på pedagogisk och psykologisk praktik och forskning, och vad som lyfts fram av för- och nackdelar bygger på elevers och lärares svar.\nAvsändare:\nLillemor Adriansson är forskare i psykologi vid Göteborgs Universitet\nDatumstämpel:\nBesök i USA 1988,1989 och 1990, rapporten utgiven i juli 1991.\nInnehåll:\nEtt amerikanskt välrenommerat institut för utbildning av företagsledare bygger i väsentlig grad sin pedagogik på datorstödda telekonferenser. Författarinnan har vistats vid det amerikanska institutet upprepade gånger, första gången under ett halvår, för att studera uppläggning och genomförande. Hon har studerat pedagogiken och intervjuat både kursdeltagare och lärare medan kursen pågått. Ett par europeiska initiativ av likartat slag redovisas kortfattat\nMetod:\nRedovisning av kursscheman, intervjuinnehåll etc i jämförelse med andra och tidigare erfarenheter.\nMottagare/Målgrupp:\nDels pedagoger med intresse för nya grepp, dels den som är inriktad på utveckling av datorstödda telekonferenser, dels kandidater till att delta i utbildningen.\nNyhetsvärde:\nEtt unikt institut en för denna målgrupp unik undervisningsmetod, ej tidigare rapporterad.\nTäckning:\nEtt enda, och ett originellt utbildningsprogram, med viss utblick på en svensk och en europeisk motsvarande satsning, den senare alltför färsk för att resultat skall kunna redovisas.\nPubliceringsdatum:\nJuli 1991\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 67: Finansiella tjänster i Europa\nGrad av analys:\nAnsatsen är att analysera och dra slutsatser av redovisade erfarenheter.\nAvsändare:\nLillemor Larsson & David A Taylor. David Taylor är brittisk konsult, lillemor Larsson verksam i Vesatel, ett svensk-holländskt företag för specifika teletekniska lösningar.\nDatumstämpel:\nUtgivning juli 1991,\nInnehåll:\nBeskriver legala aspekter, exempel från mindre och medelstora företag i den finansiella sektorn (inklusive Stockholms Fondbörs och Dow Jones Desktop), databasteknik, nättjänster, tillämpningar för finansiella informationsdatabaser och, i ett särskilt avsnitt, Reuters. Fokus är bank, försäkring och information. Ingår i Teldoks Europaprogram.\nMetod:\nBeskrivning av ett antal konkreta affärsidéer och hur dessa utvecklats, vidare av begrepp och referensramar kring dessas fram-och motgångar.\nMottagare/Målgrupp:\nIntressenter i finansiellatjänster, i det europeiska näringslivets utveckling, och i nya sätt att utnyttja informationsteknik.\nNyhetsvärde:\nOmrådet finansiella tjänster, inte minst med inriktningen mot mindre företag och Europa.\nTäckning:\nTemat snarare än Europabegränsningen har varit styrande, här finns amerikanska och australiska exempel. Smakprov snarare än heltäckning.\nPubliceringsdatum:\nJuli 1991\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 68: Ny informationsteknik nya strukturer\nGrad av analys:\nSom förordet påpekar, är det en aktuell diskussion inom ett område där det åtminstone på ytan sker snabba förskjutningar.\nAvsändare:\nGull-May Holst och Bengt-Arne Vedin. Gull-May Holst är företagsledare inom marknadskommunikation, Bengt-Arne Vedin forskare med inriktning med innovation och informationsteknik.\nDatumstämpel:\nSeptember 1991\nInnehåll:\nAtt försöka att se hur informationstekniken påverkar företags organisatoriska uppbyggnad. Denna bestäms i mycket av de nya konkurrensfaktorer som gäller,typtidskonkurrens, samt av organisatoriska grepp, typ arbete i nätverk. Informationstekniken spelar en viktig roll i ett kraftspel mellan affärsidén och strategin för företaget som bygger på samspelet med affärsmiljön. De spelregler som existera och deras motsvarigheter i form av uppfattningar om hur den aktuella (affärs)världen fungerar är också av betydelse.\nMetod:\nIntervjuer med ett betydande antal företag; studier av ytterligare ett antal via olika dokument samt genomgång av aktuell litteratur vad gäller organisation, konkurrensfaktorer och informationsteknik.\nMottagare/Målgrupp:\nPersoner med inriktning mot företagsstrategi, organisation och utformning av bärande konkurrensidéer.\nNyhetsvärde:\nSammanställning av olika tendenser och beskrivningar som finns i annan litteratur på ett mot informationstekniken vinklat sätt.\nTäckning:\nBeskriver de vid rapportskrivningen mest aktuella tendenserna och teknikområdena\nPubliceringsdatum:\nSeptember 1991\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 69: Nätverksbildningar för att stödja mindre företag, speciellt inom EG\nGrad av analys:\nGrundlig faktagenomgång, medan intervjuerna av naturliga skäl blott kan bli punktnedslag.\nAvsändare:\nHeraldo Sales Cavalcante och Ulf Sävström. Cavalcante är verksam vid Institutet för datorstödd företagsledning vid Stockholms Universitet Ulf Sävström vid Näringsdepartementet.\nDatumstämpel:\nNovember 1991.\nInnehåll:\nRapporten beskriver tre nätverksbildningar som riktar in sig på att betjäna mindre företag. Euro Info Center är ett nätverk av olika organisationer, typ banker och småföretagarcentra, X-Nät är uppbyggt i Gävleborgs län och BC-Net ett tjänstenät för kontakter med konsulter och tänkbara samarbetspartners Ingår i TELDOKs Europa-program.\nMetod:\nUtöver beskrivningar av näten finns intervjuer med småföretag i Tyskland, redogörelser för praktiska erfarenheter, en genomgång av EGs satsningar på mindre företag samt av nordiska insatser för EG-information.\nMottagare/Målgrupp:\nMindre och medelstora företag samt organisationer och företag som på olika sätt intresserar sig för dessa.\nNyhetsvärde:\nInriktningen på mindre företag.\nTäckning:\nDe tre angivna näten.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1991\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 70: TELDOKs Årsbok 1992\nGrad av analys:\nAvsändare:\nGull-May Holst, Jill Melanon, m. fl. Communicativa AB är ett konsultföretag inom marknadskommunikation, som nu sammanställt en fjärde årgång av denna årsbok.\nDatumstämpel:\nDecember 1991.\nInnehåll:\nDen årliga statistikgenomgången från hela informationsteknikens fält, inklusive litteraturlista och ordbok samt en kort aktuell krönika.\nMetod:\nSammanställning av från olika källor tillgängligt material, bearbetning till tabeller och diagram.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse av aktuella siffer- och faktauppgifter kring informationstekniken.\nNyhetsvärde:\nEn sammanställning av material som inte någon annanstans finns samlat på detta sätt\nTäckning:\nFram till i oktober 1991 tillgängligt material.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1991\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 10: Multimedia i ett användarperspektiv\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nJanuari 1992\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 11: Röstoch talsvarssystem i informationsteknologins tjänst\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nJanuari 1992\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 12: Nya affärsmöjligheter med faksimil överföring\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1992\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 71: CSCW A Promise Soon to be Realized? Mars 1992\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 72: Telematik och handikapp i arbetslivet\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nMars 1992\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 73: I en röd liten stuga nervid sjön vill jag jobba\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nMars 1992\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument K: Utgivning 1981-1991\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nApril 1992\nLadda hem rapport i pdf\nVia 19: Telesystemet i förvandling\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nApril 1992\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 74: Mobil telekommunikation inom skogsbruket\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nJuni 1992\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 75: Lönsam logistik med sikte på 2000-talet\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nSeptember 1992\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 76: Teletjänster\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nNovember 1992\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 77: Telematik för italienska småföretag\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nDecember 1992\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 78: Närbilder\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nDecember 1992\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 79: Fler fyllda frakter med elektronisk asfalt - för transportörer på god väg till EGs inre marknad\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nDecember 1992\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 80: ESPRIT, EUREKA och RACE tre pan-europeiska IT-satsningar\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1993\nLadda hem rapport i pdf\nVia 20: Effektivare godstransporter\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nMars 1993\nLadda hem rapport i pdf\nVia 21: Information Technology, Social Fabric\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nMaj 1993\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 81: Danskt brobygge pågår\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nJuni 1993\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 82: Danmark\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nJuni 1993\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 13: Tala i bild\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nJuli 1993\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 83: Mänskliga möten med mindre möda\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nSeptember 1993\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 84: Bootstrapping en strategi för att förbättra förmågan till bättre förmåga\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nNovember 1993\nLadda hem rapport i pdf\nVia 22: Electronic Publishing elektronisk förlagsverksamhet\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nDecember 1993\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 85: Vård och råd på tråd. Reportage om distansdiagnostik och telemedicin...\nGrad av analys:\nBygger på de intervjuade experterna som är de som står närmast pionjärtillämpningarnas verklighet; detta kan möjligen sägas begränsa den överblick som kanske ännu ingen har men som dock kompletteras genom konferensmaterialet.\nAvsändare:\nMats Utbult ärjournalist med inriktning på data, tele och elektronik.\nDatumstämpel:\nDecember 1993.\nInnehåll:\nReportage och analyser utgångspunkt från en nordisk konferens om medicinsk vård och medicinska undersökningar på distans och med stöd av modern informationsteknik. Utöver konferensinnehållet har författaren besökt ett antal praktiska installationer och intervjuat de ansvariga för att få del av deras erfarenheter. Möjligheterna till överföring även av mycket informationsrikt material typ röntgenbilder ger nya möjligheter.\nMetod:\nDet initierade reportagets.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som har behov av att ta del av aktuella och praktiskt tillämpade utvecklingstendenser vad gäller informationstekniskt och särskilt teletekniskt stöd för medicinsk behandling och vård.\nNyhetsvärde:\nEn ögonblicksbild av ett fält som befinner sig i relativt snabb utveckling.\nTäckning:\nAktuell vid rapporteringstidpunkten dvs hösten 1993.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1994\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 86: TELDOKs Årsbok 1994.\nGrad av analys:\nKorta beskrivningar av innehåll i, länkar mellan och problem med statistikavsnitten; specialistkapitlen är mer ingående analyserande.\nAvsändare:\nGull-May Holst (red). Gull-May Holst är konsult och veteran på att sammanställa denna årsbok.\nDatumstämpel:\nUtgiven i början av 1994; den engelska upplagan, utgiven i juni 1994, innehåller nio sidor appendix.\nInnehåll:\nEn aktuell beskrivning, framförallt i form av Statistik, av telekommunikationer och informationsteknik i Sverige i ett internationellt perspektiv. Några branscher är specialbehandlade, t ex handel, turism, EDI, IT 2000 (en utredning inom dåvarande industridepartementet), den personliga digitala assistenten. Den engelskspråkiga upplagan har än mer tonvikt på \"Sverige i världen\", dvs mindre av rent internationell statistik.\nMetod:\nStatistik ur svenska och internationella källor, expertbeskrivningar, presentationer från olika telekomoperatörer i Sverige (skrivna av dem själva).\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med behov av en aktuell uppslagsbok över informationsteknik med tonvikt på telekommunikation och tillämpningar.\nNyhetsvärde:\nAktuell till i början av 1995.\nTäckning:\nStatistik fram till hösten 1993, den engelskspråkiga utgåvan har ett appendix från april 1994.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1993\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 87: Informationsteknik och handikapp\nGrad av analys:\nDetaljerad och djupgående utan att vara obegriplig.\nAvsändare:\nOlle Dopping är veteran som datakonsult, på senare år med särskild inriktning mot handikappade; han har för några år sedan skrivit en engelskspråkig rapport med motsvarande inriktning som denna men mycket av materialet här är nytt.\nDatumstämpel:\nFärdigställd i februari 1994, utgiven i mars 1994.\nInnehåll:\nEn systematisk beskrivning av alla olika aspekter av hur informationsteknik kan utnyttjas för att förbättra situationen för handikappade av skilda slag, inklusive ett par författarens egna förslag till utvecklingsinsatser.\nMetod:\nSystematisk beskrivning i form av relevansträd, med några korta tänkta praktikfallsbeskrivningar.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse för hjälpmedel för handikappade.\nNyhetsvärde:\nFullständighet kombinerad med aktualitet.\nTäckning:\nAktuell, inklusive (begränsade) spekulationer om utvecklingstendenser.\nPubliceringsdatum:\nMars 1994\nLadda hem rapport i pdf\nVia 23: Gruppvara i praktiken.\nGrad av analys:\nBegränsas av studenterans erfarenhet samt den insats man kan vänta av en tiopoängsuppsats; utgår i mycket från de studerade företagens erfarenheter. Man kommer fram till att det går att skilja på en partiell och en total gruppvaru miljö.\nAvsändare:\nOla Bengtsson. Peter Brost, Tommy Ferk. Författarna har gjort detta som ett examensarbete på systemvetenskaplig linje vid ADB på Lunds Universitet.\nDatumstämpel:\nExamensarbetet framlades i juni 1993.\nInnehåll:\nGranskning dels av olika produkter för \"groupware\", gruppvara, dels hur ett antal företag i praktiken nyttjar dessa, vilka synpunkter och erfarenheter de har, etc.\nMetod:\nIntervjuer och på dessa baserad analys.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som överväger att inskaffa och använda gruppvara liksom naturligtvis de som forskar eller studerar området.\nNyhetsvärde:\nTidig svensk empirisk studie av ett område i snabb utveckling.\nTäckning:\nDe produkter som studerats (och som kunnat studeras) är Lotus Notes, Fumres Team och Windows for workgroups. Fyra företag som umyttjar gruppvara ingår sedan i studien.\nPubliceringsdatum:\nMars 1994\nLadda hem rapport i pdf\nVia 24: Tvåvägs multiakommunikationer i USA.\nGrad av analys:\nBegränsad, delvis fömedlad via intervjuuttalanden från personer med erfarenhet och överblick.\nAvsändare:\nHans Sandberg är journalist, rapporterande från USA för ett antal svenska tidningar och tidskrifter.\nDatumstämpel:\nJanuari 1994.\nInnehåll:\nEn faktaspäckad rapport om olika typer av multimediasystem samt hur utvecklingen nu tycks på väg att ta fart, speciellt inom näringsliv och utbildning men även inom hälsovård, myndigheter och underhållning.\nMetod:\nIntervjuer och litteraturfakta från aktuell affärs- och teknisk press samt rapporter.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill ha en översiktlig men ändå detaljerad beskrivning av den amerikanska utvecklingen inom multimedia.\nNyhetsvärde:\nNärbild med många detaljer men också bredd från ett dynamiskt utvecklingsfält.\nTäckning:\nOmfattande, med den naturliga reservationen på ett snabbrörligt område att det gäller vid rapporttidpunkten.\nPubliceringsdatum:\nMars 1994\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 88: Arbete i nätverk och förändrad näringsstruktur.\nGrad av analys:\nAnalys både av vad som nyttjas och vad som inte används samt varför.\nAvsändare:\nHeraldo Sales Cavalcante. Cavalcante är forskare och lärare vid Institutet för Datorstödd företagsledning vid Stockholms Universitet.\nDatumstämpel:\nUtgiven maj 1994. Spritel fick priset 1991.\nInnehåll:\nBeskriver hur ca 400 mindre företag i Baskien i norra Spanien samverkar i ett nätverk Spritel, mot en bakgrund av hur ett par sådana nätverk i Sverige arbetar, Wesmet i Västsverige, Sydnet i södra delen av vårt land och med inriktning mot EG-frågor. I Spanien visar sig småföretagskonsulterna vara bland de främsta användarna.\nMetod:\nDjupintervjuer med ett par företag i Spitel, telefonintervjuer med ytterligare ett antal. Material i samband med att Spritel fick europeiskt pris för det bästa europeiska projektet inom IT.\nMottagare/Målgrupp:\nMålgruppen kan definieras som \"småföretagens vänner\" dvs utvecklingsfonder, handelskammare. Exportrådet, banker, småföretagskonsulter, Nutek, universitet. Televerket etc.\nNyhetsvärde:\nBeskrivning på basen av intervjuer på \"originalspråket\" — av ett på europeisk nivå prisbelönt IT-projekt.\nTäckning:\nSpritel har 2900 användare varav 400 småföretag. Ungefär en tiondel är klassade som aktiva. En betydande och troligen representativ del av dess har intervjuats.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1994\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 89: Office Information Systems in the United States and Sweden.\nGrad av analys:\nDjupgående och på solida historiska fakta grundad analys, främst genom jämförelser mellan företag och över tiden.\nAvsändare:\nAlan Purchase är amerikansk konsult inom informationsteknik, speciellt datoranvändning, med ett förflutet inom SRI International och, som sagt, med tidigare TELDOK-rapporter med samma inriktning bakom sig.\nDatumstämpel:\nIntervjuer hösten 1992, utgivning maj 1994.\nInnehåll:\nEn beskrivning av utvecklingen vad gäller system för kontorsinformation baserad på tre tidigare intervjuserier för TELDOK; det handlar alltså om förändringar över mer än tio år, med delvis samma företag och organisationer som studieobjekt.\nMetod:\n\"Fallstudier\" av system för kontorsinformation i tretton företag och en organisation (Riksdagen). De tidigare intervjuerna gjordes 1983, 1986 och 1989.\nMottagare/Målgrupp:\nBeslutsfattare och kvalificerade användare av informationstekniska system främst i större företag och organisationer.\nNyhetsvärde:\nDet historiska svepet och hithörande djupare analys och perspektiv.\nTäckning:\nTillverkande företag med mycket olikartad inriktning; banker; detaljhandel — djupågående fallstudier med sådanas fördelar och begränsningar.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1994\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 14: Mobila telekommunikationer en handbok.\nGrad av analys:\nUttömmande vad gäller dagsläget, summarisk vad gäller olika framtida kodningssystem och andra mer tekniska detaljer.\nAvsändare:\nBengt G Mölleryd. Mölleryd är forskare och doktorand på Handelshögskolan, där han\nforskar kring just mobiltelefonins utveckling.\nDatumstämpel:\nVåren 1994.\nInnehåll:\nEn översiktlig rapport över rubrikens tema, som alltså inte enbart omfattar mobiltelefoni men även mobil radio, mobila data, personsökning, sladdlösa telefoner etc.\nMetod:\nDen beskrivande översiktens fullständiga och systematiska genomgång.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med behov av en översikt över totalbilden vad gäller mobil kommunikation, inklusive en analys av den troliga framtida utvecklingen.\nNyhetsvärde:\nDen täckande och lättillgängliga översiktens.\nTäckning:\nTar alltså upp de flesta aspekter av mobil kommunikation, dock ej positionering med GPS.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1994\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 86E: The TELDOK Yearbook 1994.\nGrad av analys:\nKorta beskrivningar av innehåll i, länkar mellan och problem med statistikavsnitten; specialistkapitlen är mer ingående analyserande.\nAvsändare:\nGull-May Holst (red). Gull-May Holst är konsult och veteran på att sammanställa denna årsbok.\nDatumstämpel:\nUtgiven i början av 1994; den engelska upplagan, utgiven i juni 1994, innehåller nio sidor appendix.\nInnehåll:\nEn aktuell beskrivning, framförallt i form av Statistik, av telekommunikationer och informationsteknik i Sverige i ett internationellt perspektiv. Några branscher är specialbehandlade, t ex handel, turism, EDI, IT 2000 (en utredning inom dåvarande industridepartementet), den personliga digitala assistenten. Den engelskspråkiga upplagan har än mer tonvikt på \"Sverige i världen\", dvs mindre av rent internationell statistik.\nMetod:\nStatistik ur svenska och internationella källor, expertbeskrivningar, presentationer från olika telekomoperatörer i Sverige (skrivna av dem själva).\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med behov av en aktuell uppslagsbok över informationsteknik med tonvikt på telekommunikation och tillämpningar.\nNyhetsvärde:\nAktuell till i början av 1995.\nTäckning:\nStatistik fram till hösten 1993, den engelskspråkiga utgåvan har ett appendix från april 1994.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1994\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 90E: Telecottages, teleworking and telelearning.\nGrad av analys:\nKritisk, positiv analys grundad på egen verksamhet, försök till framskrivning in i framtiden.\nAvsändare:\nLilian Holloway är VD för Telestugan i Ammamäs.\nDatumstämpel:\nSymposiet ägde rum i månadsskiftet november-december 1993, rapporten utgiven i juni 1994.\nInnehåll:\nRapporten bygger på ett internationellt symposium \"Telecottage 93\" i Australien samt på intervjuer med deltagare där, plus en lägesbeskrivning över de svenska telestugornas situation just nu. Beskrivningen går särskilt in på telearbete i Australien och Japan samt på hur man gör när man kommer i gång med telestugor i dessa två länder samt i Finland och England. Distansutbildning har sitt eget avsnitt. Författarinnan ger dessutom en framtidsbild.\nMetod:\nKonferensrapport plus intervjuer, allt med basen i egna erfarenheter.\nMottagare/Målgrupp:\nPersoner engagerade i telestugor, grannskapscentraler och telehamnar, distansutbildning och fjärrarbete.\nNyhetsvärde:\nAktuell intemationell bild från verksamhetsområdet telestugorfjärrarbete.\nTäckning:\nNaturligen begränsad till konferensen men kompletterad med det svenska läget.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1994\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 90: Telestugor, telearbete och distansutbildning.\nGrad av analys:\nKritisk, positiv analys grundad på egen verksamhet, försök till framskrivning in i framtiden.\nAvsändare:\nLilian Holloway är VD för Telestugan i Ammamäs.\nDatumstämpel:\nSymposiet ägde mm i månadsskiftet november-december 1993, rapporten utgiven i juni 1994.\nInnehåll:\nRapporten bygger på ett internationellt symposium \"Telecottage 93\" i Australien samt på intervjuer med deltagare där, plus en lägesbeskrivning över de svenska telestugornas situation just nu. Beskrivningen går sänkilt in på telearbete i Australien och Japan samt på hur man gör när man kommer i gång med telestugor i dessa två länder samt i Finland och England. Distansutbildning har sitt eget avsnitt. Författarinnan ger dessutom en framtidsbild.\nMetod:\nKonferensrapport plus intervjuer, allt med basen i egna erfarenheter.\nMottagare/Målgrupp:\nPersoner engagerade i telestugor, grannskapscentraler och telehamnar, distansutbildning och fjärrarbete.\nNyhetsvärde:\nAktuell internationell bild från verksamhetsområdet telestugorfjärrarbete.\nTäckning:\nNaturligen begränsad till konferensen men kompletterad med det svenska läget.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1994\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 91: NII -USAs elektroniska motorvägar, alias Infobahn.\nGrad av analys:\nHär konstrasteras de många motsägande uppfattningarna om vad utvecklingen kan bära i sitt sköte mot varandra, med de olika aktörernas, bedömarnas och analytikernas utgångspunkter redovisade.\nAvsändare:\nGull-May Holst och Bengt-Arne Vedin. Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin är forskare och konsulter med inriktning på IT samt innovation.\nDatumstämpel:\nRapporten färdigskriven vid utgången av april, utgiven juni 1994.\nInnehåll:\nEtt reportage om utvecklingen i USA av idéerna om elektroniska motorvägar the National Information Infrastructure som läget var våren 1994. Tonvikten är på lagstiftningsprocessen, dvs presidentens initiativ och Kongressens behandling av lagförslag.\nMetod:\nIntervjuer med nyckelpersoner, genomgång av en stor mängd skriftligt material, från olika hand- och reportageböcker till vittnesmål i Kongressen och andra policy-dokument.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill förstå särskilt de amerikanska utgångspunkterna och den amerikanska diskussionen vad gäller elektroniska motorvägare eller \"Infobahn\".\nNyhetsvärde:\nSamlad bild av diskussionen om elektroniska motorvägar i USA men ingen bild av motsvarande i Europa eller Sverige.\nTäckning:\nRapporten går fram till och med april 1994 och bör täcka de väsentligaste principerna men naturligtvis inte vad som timat i lagstiftningsprocesssen eller i företagens agerande efter denna tidpunkt.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1994\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 92: Japan teknik, slagord, genomförandekraft.\nGrad av analys:\nSnarare reportagets ytliga jämförelse mellan olika infallsvinklar, inklusive utnyttjande av observationer från TELDOKs två tidigare Japan-rapporter från resor 1985 och 1986, än djupgående.\nAvsändare:\nBengt-Arne Vedin. P G Holmlöv, Gull-May Holst, Anna Karlstedt (red). Redaktörerna liksom resenärerna är forskare, företagare, tjänstemän och skribenter med inriktning på informationsteknik.\nDatumstämpel:\nResa i november 1993, utgivning juni 1994.\nInnehåll:\nRapportering från en studieresa till informationsteknikens Japan i november 1993; speciellt fokus bl a på avancerad forskning typ virtuell verklighet, användarvänliga tekniska system och aktuella produktionssystem typ i bilindustrin.\nMetod:\nDrygt fyrtio besök på företag och institutioner, genomförda i grupper med två till sju deltagare; totala antalet resenärer femton.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som önskar en ögonblicksbild av den varierade och vid besöket delvis omprövande IT-verksamheten i Japan.\nNyhetsvärde:\nInsidesbilder från japanska företag och laboratorier samt jämförelser däremellan.\nTäckning:\nNaturligen begränsad till besöksobjekten samt kompletterande litteraturuppgifter.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1994\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 93: Den svenska marknaden för online, audiotex och CD-ROM framväxt, nuläge, utveckling och trender.\nGrad av analys:\nGrundlig diskussion, inklusive bakgrundsbeskrivningar, frågetecken som \"varför inte videotex?\", konkurrens och synergi CD-ROM gentemot online.\nAvsändare:\nLars Klasén & Anders Olofsson. Lars Klasen (skriver om textbaserade databaser, offentliga register och CD-ROM) är verksam inom konsultföretaget Sema Group InfoData och Anders Olofsson (finansiella tjänster, videotex, audiotex) vid Telias Informationscenter.\nDatumstämpel:\nUtgiven i mars 1995.\nInnehåll:\nBeskriver framväxt, nuläge, utveckling och tendenser med utgångspunkt från onlinemarknaden. Det är den första samlade och utförliga redogörelsen för hela den svenska marknaden för publika databaser. Audiotex och CD-ROM har tagits med eftersom det även här ofta handlar om samma typ av information och de innebär alternativa distributionsvägar.\nMetod:\nFörfattarnas egen datainsamling, uppskattningar baserade på en mångfald intervjuer inom branschen liksom på publicerat material.\nMottagare/Målgrupp:\nAnvändare av databaser, alltså informationssökare som bibliotekarier och andra informatiker, forskare, utredare, journalister.\nNyhetsvärde:\nUnik rapport eftersom det är den första samlade och rejäla redogörelsen för hela den svenska marknaden på ett område som saknar officiell statistik.\nTäckning:\nOnlinetjänster som säljer information och informationssökning, däremot omfattas inte det som är gratis. Heller inte elektronisk post, bank-, rese-, resultat- eller beställningstjänster.\nPubliceringsdatum:\nMars 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 94: Myter om IT.\nGrad av analys:\nKritisk, positiv och ibland provokativ analys grundad på egen verksamhet samt på deltagarnas kritiska granskning av ett preliminärt manuskript på ett seminarium hösten 1994.\nAvsändare:\nBengt-Arne Vedin har doktorerat på innovation bland annat inom IT och är generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer samt ledamot av TELDOK Redaktionskommitté.\nDatumstämpel:\nRapporten färdigskriven i januari 1995.\nInnehåll:\nBeskriver femton vanliga myter om IT. Dessa kan delas in i olika kategorier, t ex sådana som hänger samman med att \"investeringar i IT\" är kvalitativt annorlunda jämfört med traditionella investeringar. Det finns också extrapolationer av erfarenheter till exempel från franska Minitel eller amerikansk bildtelefoni som riskerar att leda fel. Och ITs kraftfullhet lurar oss ibland till övertro.\nMetod:\nBeskrivning av myterna plus analys av hur de uppstår och sprids, deras inbördes samband och hur de kan hanteras.\nMottagare/Målgrupp:\nPersoner med ansvar för IT-verksamhet, särskilt för beslut om inriktning och uppläggning av denna, inklusive investeringar på organisations- eller samhällsnivå.\nNyhetsvärde:\nKopplar företeelser inom IT-området till förekomsten av allmänt omfattade föreställningar som är svårutrotade och liksom sprider sig själva, s k memer, och visar hur dessa hänger samman i större mönster, memomer.\nTäckning:\nSeminariet med det preliminära manuskriptet som underlag bidrog till att öka antalet myter som bedömdes värda att ta upp.\nPubliceringsdatum:\nApril 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 95: Tillväxtföretagen och de teleanknutna informationssystemen.\nGrad av analys:\nDen strukturerade telefonenkäten ger en mångfald infallsvinklar, såsom typen av företag tillverkande, handel, tjänster liksom deras storlek. Därutöver problematiseras inte begreppet \"tillväxtföretag\".\nAvsändare:\nPatrik Bolander & Roland Steen. Båda författarna har varit konsulter i ett företag som specialiserat sig på att studera och ge råd till tillväxtföretag, Ahre & Partners. Roland Steen är nu avdelningschef vid NUTEK.\nDatumstämpel:\nStudien genomförd vintern 1994-95.\nInnehåll:\nInnehåller dels en utförligare beskrivning av hur fem \"tillväxtföretag\" — definierade som sådana som växer med mer än 20 procent i volym per år i minst fem år använder teleanknutna informationssystem, dels en serie telefonintervjuer med trettio företag i samma kategori. Resultaten analyseras.\nMetod:\nFem fallstudier samt trettio strukturerade telefonenkäter.\nMottagare/Målgrupp:\nLäsare som vill se hur företag som sätter tillväxten i centrum, och som lyckas med att växa snabbt, beter sig visavi informationsteknik som verktyg.\nNyhetsvärde:\nAhrens & Partners har genomfört en rad studier av tillväxtföretag men detta är den första rapporten av sitt slag, en studie av hur denna kategori av företag utnyttjar ny teknik.\nTäckning:\nDe fem praktikfallsföretagen är börsföretaget OM-gruppen, tvättföretaget Tvättman, luftutsugsföretaget Nederman, transportföretaget DHL och försäkringsföretaget Skandia AFS, av de 30 intervjuade företagen är sju tjänsteföretag, tjugo tillverkande och tre handelsföretag.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 96: Sett och Hört via bildkommunikation.\nGrad av analys:\nDjupgående i de enskilda fallen; dessa valda som representativa och givande ur ett större urval; sammanfattande generella slutsatser.\nAvsändare:\nSusanne Johansson & Susanne Stenbacka. Susanne Johansson och Susanne Stenbacka är doktorander vid Kulturgeografiska nstutionen vid Uppsala Universitet. De har tidigare gjort en rapport om interaktiv bildkommunikation 1991. Rapporten utgiven i samverkan mellan TELDOK och REK, Riksföreningen för Elektronisk Kunskapsöverföring.\nDatumstämpel:\nMars 1995.\nInnehåll:\nBeskrivning av bildkommunikation inom tre företag, fem utbildningsanstalter, i ett par fall av forskning och teknikspridning samt tre olika \"samhällsprojekt\". Erfarenheterna sammanfattas och tekniken beskrivs översiktligt. Det finns även en kort framskrivning för områden som rättsväsende, försäkringsbolag, handikapphjälp och distansarbete.\nMetod:\nFallstudier på basen av en större översikt över kända tillämpningar.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill få en grundlig bild av praktiska erfarenheter av bildkommunikation, inklusive konstateranden som att ansiktsfärgen på skärmen i bildtelefonsamtal eller som att man på en enda åttaveckorskurs sparade en halv miljon, etc.\nNyhetsvärde:\nAktuella fallstudier av praktiska tillämpningar av bildkommunikation.\nTäckning:\nNaturligen begränsad till fallen men samtidigt är dessa valda som representativa bland ett större antal.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 97: Våga Vara Visionär. Om att använda videokonferenser idag och imorgon.\nGrad av analys:\nDetaljerad beskrivning av praktiska tips. På motsvarande sätt detaljerad återgivning av status för olika steg i standardiseringen.\nAvsändare:\nTiina Läärä är konsult.\nDatumstämpel:\nRapporten är daterad maj 1995 men framskrivningen fram till 1997 är väl underbyggd.\nInnehåll:\nEn såväl teknisk som marknadsinriktad rapport om videomöten, bl a om standardisering, utvecklingstrender i stort, dvs vad gäller användningen och vad gäller \"bordssystem\". Vidare beskrivs vilka som driver på bl a leverantörer, EU, nätoperatörer. Ett särskilt kapitel handlar om utbildning via video. Illustrerad.\nMetod:\nDetaljerad faktabeskrivning på basen av insamlade dokument och intervjuer.\nMottagare/Målgrupp:\nVar och en med intresse för att undersöka om bildkommunikation är en elektronisk kommunikationsteknik för hans/hennes organisation.\nNyhetsvärde:\nAktuell och detaljrik bild från ett område i snabb utveckling.\nTäckning:\nBeskrivning av teknik och användningsområden vid tiden för rapportskrivandet. Mindre avseende är fäst vid samspel med andra elektroniska kommunikationsmöjligheter. Konkreta fallbeskrivningar finns i kortform (Electrolux; läkare; shopping; ett konsultföretag som jobbar med CAD), vilket naturligtvis innebär att inte alla typer av specialsituationer kan finnas med i denna form.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1995\nLadda hem rapport i pdf\nVia 25: Informationstekniken nu, då, sedan.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nBengt-Arne Vedin (red) & Mats Fridlund (nedtecknare). Paul Saffo är framtidsanalytiker vid kaliforniska Institute for the Future, Stig Hagström universitetskansler och medskapare till IT först på Uppsala Universitet, senare vid det berömda Xerox PARC, Rune Pettersson utbildningschef vid Ellemtel, tidigare mediautvecklare vid Esselte samt knuten som gästforskare till svenska och amerikanska högskolor, Michael Lindgren har doktorerat på den svenska 1800-talsdatorn, tillverkad av far och son Scheutz, Madeleine von Heland är konstvetare och framtidsanalytiker, Bo Göranzon forskare kring det praktiska intellektet, Mattias Söderhielm nybliven civilingenjör och datorveteran som studerat i Silicon Valley och kommersialiseringen av Internet, Eric Dyring forskningspopularisator, tidigare museichef, fotograf och geokosmofysiker.\nDatumstämpel:\nSeminarium 25 oktober 1994 på Tekniska Museet i Stockholm.\nInnehåll:\nRapport från ett dagslångt seminarium med åtta talare kring IT historiskt, nu och i framtiden. Hur kan vi förstå denna teknik, vem skapar den och kan vi föratse dess utveckling? Vad finns att lära av historien? Ställer IT genom sin utvecklingstakt speciella krav och problem eller är detta en chimär? En paradox är att utvecklingen först i själva verket tar längre tid än man tror och besvikelsen därmed sedan leder till en alltför pessimistisk syn.\nMetod:\nForskare, debattörer och analytiker som beskriver resultat av egna studier eller självupplevda utvecklingsskeenden. Rapporten presenterar inte inläggen ett och ett för sig utan redaktören har klippt samman de olika talarnas inlägg efter ett antal teman; historia, nutid, framtid, problem med att skriva historien, problem med att förutse framtiden, vad driver de individer som står för IT-utvecklingen?\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som är interesserade av att granska och diskutera vilka krafter som styr IT-utvecklingen.\nNyhetsvärde:\nUnik rapport vad gäller bredd på infallsvinklarna och talarnas bakgrund.\nTäckning:\nMer av historiskt långa svep och analys av utvecklingskrafter.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 98: Företagande i informationsteknologi. Erfarenheter från fyra fall: Telebild, Trans Net, Minitel och Tele Guide.\nGrad av analys:\nFörfattaren har uppenbarligen grundliga insikter i detalj av tre av projekten eftersom han varit med om att leda dem. Priset kan vara svårigheten att se samma projekt \"utifrån\". Analysen utgår från en hel mängd infallsvinklar.\nAvsändare:\nGöran Asplund är ekonomie doktor i organisationslära, både forskare och företagare.\nDatumstämpel:\nAnalysen slutförd i maj 1995.\nInnehåll:\nBeskriver och söker analysera författarens erfarenheter från fyra fall av datakommunikationssystem med ambitioner till bred spridning. Bland dessa är franska Minitel som tjänat som förebud för Telebild och TeleGuide. Det fjärde fallet är Trans Net.\nMetod:\nI tre av fallen har författaren varit aktivt verksam i de projekt där man sökt lansera system och tjänster. Metoden är alltså deltagande observation. Ansatsen är dämtöver att med verktyg från organisationsforskningen söka tolka och dra slutsatser av utvecklingen i de olika projekten.\nMottagare/Målgrupp:\nDels den som är intresserad specifikt av datakommunikation med sikte på att etablera mer allmänna tjänster, dels den som vill få en bild av villkoren för entreprenörskap inom informationsteknik.\nNyhetsvärde:\nEn verklig insiders detaljerade rapportering.\nTäckning:\nUppenbarligen fyra fall men när det gäller just den allmänna typ av service det handlar om är fallsamlingen i hög grad representativ samtidigt som den ger ett utsnitt över tiden och därmed utvecklingen.\nPubliceringsdatum:\nJuli 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 99: Den grafiska branschens utveckling mot digital kommunikation.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nBertil Håkansson är internationellt verksam journalist med inriktning på den informationstekniska utvecklingen.\nDatumstämpel:\nReportagen slutförda i början av 1995.\nInnehåll:\nEn serie reportage från företag som arbetar med olika aspekter av digital produktion av trycksaker, vilket inte enbart är tryckerier utan också till exempel företag som erbjuder digitala bilder. Innehållet handlar alltså om behandling av såväl bilder som text samt naturligtvis om hur dessa bearbetas och hanteras liksom om kommunikation, specifikt ISDN.\nMetod:\nGrundliga \"fallstudier\" i form av reportage från sex företag med stor spännvidd vad gäller aktiviteter. Det handlar om en digital bildbas i Kiruna, med ursprung i satellitbilder; fotodatabasen PhotoImaging; Reprostugan, ett företag för digitaliserad färgläggning av tecknade serier; ett repro- och ett reklamföretag i samverkan, Grafia och Connexion; ytterligare ett reproföretag, Scannrepro; samt tryckeriet Halls.\nMottagare/Målgrupp:\nDen grafiska branschen och i medier verksamma, i vid mening.\nNyhetsvärde:\nDet breda greppet över en grafisk bransch i snabb omvandling samt närbilden av ISDN.\nTäckning:\nUppenbarligen något begränsad genom valet av sex företag men dessa erbjuder tillsammans en stor och allsidig spännvidd.\nPubliceringsdatum:\nAugusti 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 100: IT i skolan.\nGrad av analys:\nSystematisk genomgång av kritiska frågor och villkor för framgång.\nAvsändare:\nLars Bolander är konsult med inriktning mot \"Interaktiva System\" och med erfarenheter från pegagogik och skolvärld.\nDatumstämpel:\nRapporten färdig i juli 1995.\nInnehåll:\nEn allsidig och djupgående bild av vad som sker med IT i det svenska allmänna skolsystemet, dels ambitioner och planer, dels konkreta satsningar. Utblickar mot Danmark och Storbritannien samt internationella \"lärandekedjor\" finns också med.\nMetod:\nOmsorgsfullt studium av skriftligt material i form av planer, rapporter, tidskriftsartiklar etc samt besök vid och reportage från mellan tio och tjugo praktiska försök och installationer.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse av IT för undervisning, dels i skolan, dels med inriktning mot det \"livslånga lärandet\".\nNyhetsvärde:\nEn aktuell, täckande och positivt kritisk genomgång av ett centralt\nområde.\nTäckning:\nAlla aktuella svenska dokument och programförklaringar med inriktning på skolan; en historisk tillbakablick; en genomgång av hela den kända variationsbredden av pågående svenska praktiska satsningar.\nPubliceringsdatum:\nAugusti 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 101: 20 sekunder till jobbet. Distansarbete från bostaden.\nGrad av analys:\nGrundlig och återigen allsidig analys med bas både i praktik och mer övergripande överväganden.\nAvsändare:\nLennart Forsebäck är konsult och författare med inriktning på flexibelt arbete.\nDatumstämpel:\nMaterial insamlat 1995, rapporten daterad augusti samma år.\nInnehåll:\nEn allsidig genomlysning av förutsättningar, villkor och praktik vad gäller arbete från hemmet inte som övertid, inte heller när man jobbar enbart hemifrån, men när man gör det under en stor del av veckan samtidigt som det finns en arbetsplats även \"på jobbet\". Exempel ges med tio individer och deras familjer, representerande både företag och offentlig sektor. I allsidigheten ingår en granskning av definitioner, Sveriges speciella förutsättningar, vad vi vet om potentialen för och omfattningen av distansarbetet i Sverige och i världen, praktikens problem och utmaningar, ekonomiska frågor och startproblem, lagar, avtal och framtid.\nMetod:\nDe tio distansarbetarna har intervjuats. Därutöver har ett omfattande material av lagar, erfarenheter, studier och diskussioner inhämtats genom förfrågningar hos experter och makthavare liksom genom bearbetning av en lång rad skriftliga rapporter, forskning, statistik etc.\nMottagare/Målgrupp:\nDels individer som överväger att börja distansarbeta eller telependla, eller som kanske redan har börjat men vill få ett bredare perspektiv, dels företag och organisationer med motsvarande överväganden.\nNyhetsvärde:\nDet omfattande och allsidiga materialet.\nTäckning:\nKoncentration på Sverige. Eftersom informationstekniken inte minst vad gäller verktyg för distansarbete förändras snabbt gäller den uppenbara reservationen att rapporten präglas av kostnadsblld, tillgänglig teknik och gjorda erfarenheter vid den tidpunkt när studien genomfördes, 1995.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 101E: 20 seconds to work. Home-based telework.\nGrad av analys:\nGrundlig och återigen allsidig analys med bas både i praktik och mer övergripande överväganden.\nAvsändare:\nLennart Forsebäck är konsult och författare med inriktning på flexibelt arbete.\nDatumstämpel:\nMaterial insamlat 1995, rapporten daterad augusti samma år.\nInnehåll:\nEn allsidig genomlysning av förutsättningar, villkor och praktik vad gäller arbete från hemmet inte som övertid, inte heller när man jobbar enbart hemifrån, men när man gör det under en stor del av veckan samtidigt som det finns en arbetsplats även \"på jobbet\". Exempel ges med tio individer och deras familjer, representerande både företag och offentlig sektor. I allsidigheten ingår en granskning av definitioner, Sveriges speciella förutsättningar, vad vi vet om potentialen för och omfattningen av distansarbetet i Sverige och i världen, praktikens problem och utmaningar, ekonomiska frågor och startproblem, lagar, avtal och framtid.\nMetod:\nDe tio distansarbetarna har intervjuats. Därutöver har ett omfattande material av lagar, erfarenheter, studier och diskussioner inhämtats genom förfrågningar hos experter och makthavare liksom genom bearbetning av en lång rad skriftliga rapporter, forskning, statistik etc.\nMottagare/Målgrupp:\nDels individer som överväger att börja distansarbeta eller telependla, eller som kanske redan har börjat men vill få ett bredare perspektiv, dels företag och organisationer med motsvarande överväganden.\nNyhetsvärde:\nDet omfattande och allsidiga materialet.\nTäckning:\nKoncentration på Sverige. Eftersom informationstekniken inte minst vad gäller verktyg för distansarbete förändras snabbt gäller den uppenbara reservationen att rapporten präglas av kostnadsbild, tillgänglig teknik och gjorda erfarenheter vid den tidpunkt när studien genomfördes, 1995.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1995\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument L: 55 rapporter från TELDOK 1991-1995.\nGrad av analys:\nInnehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.\nAvsändare:\nBeskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv.\nDatumstämpel:\nUtgiven 1995.\nInnehåll:\nKorta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.\nMetod:\nInnehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande avsändare etc.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.\nNyhetsvärde:\nSamlad katalog för TELDOKs tidigare utgivna skrifter.\nTäckning:\n55 skrifter från TELDOK utgivna 1991-1995.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 102: Omsorg med IT på äldre da’r.\nGrad av analys:\nGår alltså fram till förverkligande av ett förändringsarbete. De långsiktigare effekterna är förstås svåra att se liksom vad olika alternativa uppläggningar kunnat ge.\nAvsändare:\nKarl-Erik Andersson & Leif Ortman. Karl-Erik Andersson är IT-strateg i Svenska kommunförbundet med bred erfarenhet av kommunrnas IT-behov och Leif Ortman är processkonsult hos Direkt Concept AB.\nDatumstämpel:\nArbetet genomfört i huvudsak 1994-95, rapport hösten 1995.\nInnehåll:\nAltför ofta har det visat sig inte bara poänglöst utan t o m förödande att införa IT i existerande organisationer och arbetsformer, ett resultat som lett till fokus på en nyutvecklad metod \"processen i fokus\", business process reengineering eller BPR, där man i stället börjar med att genomlysa vilka arbetsprocesser som utförs för att nå visa effekter och mål arbetsprocesser i stället för organisatoriska enheter hamnar i fokus. Personal inom fyra kommuner har här deltagit i arbetsseminarier och bidragit med sin djupa praktiska kunskap från äldreomsorgen för att identifiera och beskriva processer och sedan förbättra dessa. Om man börjar med de tekniska möjligheterna utvecklas efter hand också en rad krav som skall ställas på IT.\nMetod:\nMan har systematiskt kartlagt arbetssättet för BPR, i projektet tillrättalagd för ändamålet \"äldreomsorg\", och sedan nedtecknat problem och lösningsförslag samt diskussionsfrågor under arbetet.\nMottagare/Målgrupp:\nI första hand intressenter i olika slag av vård, i andra hand en bredare krets av personer engagerade i offentlig verksamhet och i service över huvud taget, i tredje hand även den som har behov av att se hur den relativt färska metoden BPR, processen i fokus, kan modifieras och tillämpas.\nNyhetsvärde:\nDen första rejäla svenska rapporten med inriktning på offentlig sektor kring en ny och omdiskuterad arbetsmetod.\nTäckning:\nTäckning: Man har identifierat ett relativt stort antal processer. Dessas antal samt det faktum att det handlar om fyra i och för sig relativt varierade kommuner i sydost-Sverige (Ronneby, Mörbylånga, Kalmar och Karlskrona) gör naturligtvis att det finns begränsningar i resultatens räckvidd.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 103: Lär vid din läst.\nGrad av analys:\nI huvudsak begränsad till de kvalificerade utbildarnas erfarenheter och slutsatser. Det finns här även en del referenser och citat som syftar på olika kvantitativa undersökningar.\nAvsändare:\nMats Utbult är journalist med inriktning på praktisk tillämpning av data- och teleteknik, med en passion för utbildningsfrågor och med ett förflutet som flitig TELDOK-författare.\nDatumstämpel:\nIntervjuerna genomförda i huvudsak 1995, rapporten klar hösten samma år.\nInnehåll:\nEn serie djupintervjuer med pionjärer och praktiker inom distansutbildning där senast tillgängliga datoroch teleteknik utnyttjas, där tekniken i själva verket ofta framförallt är program, både i men ingen sådana som styr tekniken och sådana som direkt påverkar den uppläggning och det innehåll som betingar själva undervisningen. Utbildningssituationerna kan beskrivas som brevkurser; som förlängda klassrum eller som levande böcker se även under \"Täckning\" nedan.\nMetod:\nDjupgående och allsidiga intervjuer med utbildningsinstutioner och olika användare, elever, kunder som de vänder sig till.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse för det senaste inom distansutbildning.\nNyhetsvärde:\nAktualiteten i de färska reportagen från ett område i snabb förändring.\nTäckning:\nOmfattar metoder för att länka samman lärare och elever på flera platser och med möjlighet till interaktion. Interaktionen kan vara antingen samtidig eller också utan krav på samtidighet. \"Brevkurser\" med datorn tillåter oberoende av både tid och rum, \"det förlängda klassrummet\" arbetar utspritt med samtidighet och \"den levande boken\" innebär ett multimedialt lärpaket, ibland som ett inslag i vanlig lärarledd utbildning, ibland där det finns en relation mästare-lärling i själva arbetssituationen.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1995\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 15: Elektroniska marknader dagligvara och vision.\nGrad av analys:\nBeskriver översiktligt de olika möjligheter och problem som identifierats. Ger några praktiska exempel på transaktioner.\nAvsändare:\nBengt-Arne Vedin är innovationsforskare med inriktning mot IT och framtidsstudier. Han förestår Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer och är ledamot av TELDOK Redaktionskommitté.\nDatumstämpel:\nSlutmanus lämnat i mitten av december 1995.\nInnehåll:\nBeskriver marknaden funktionssätt och med utgångspunkt från denna beskrivning vad man bör kunna vänta sig av olika elektroniska marknadsfunktioner, såsom informationsöverföring, avtalsslutande och betalning. Ger ett stort antal exempel från mycket skiftande typer av produkter och tjänster liksom olika typer av nät, såsom sådana för EDI, olika börser, CompuServe och så, förstås, Internet.\nMetod:\nÖversikten baseras på ett omfattande skriftligt bakgrundsmaterial i form av böcker och tidskrifter, elektroniska meddelanden, intervjuer och egna praktiska försök på t ex CompuServe.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill ha en överblick över den i och för sig snabba utvecklingen vad gäller elektroniska marknader en utveckling som ännu dock till sin totala volym är mer omtalad än faktisk (undantagandes vissa uppenbara och stora elektroniska marknader såsom aktie-, valuta- och optionsbörser).\nNyhetsvärde:\nSom andra TELDOK Info skall värdet ligga i det lättillgängliga översikten.\nTäckning:\nBeskriver de 1995-96 i användning och diskussion viktigaste yttringarna av idén om elektroniska marknader.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1995\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 104: Utan IT stannar marknaden.\nGrad av analys:\nDen initierade journalistens kritiska klarsyn, underbyggd med internationell kunskap.\nAvsändare:\nBengt Carlsson är journalist på Affärsvärlden och har samlat material för denna studie under en längre period.\nDatumstämpel:\nFebruari 1996.\nInnehåll:\nEn genomgång av hur informationsteknik utnyttjas på de finansiella marknaderna. Information är A och O, åskådliggjort av förbud mot insiderhandel, noggranna informationsregler på Börsen, etc liksom av valutaspekulation och andra mer eller mindre globala marknader som drivs av IT med värdepapper som instrument. Men: de personliga kontakterna är alltfort viktiga.\nMetod:\nEtt initierat, detaljrikt reportage med Sverige i fokus.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill få en översikt över de olika verktyg, fenomen och problem som är förknippade med alla olika typer av informationsspridning och informationshandel på olika finansiella marknader. Den som arbetar i den världen dagligdags har sannolikt mindre att hämta här.\nNyhetsvärde:\nDen aktuella, initierade översiktens.\nTäckning:\nAktiehandel, penningmarknad, valutamarknad, derivat. Fondbörs och Optionsmarknaden samt informationshandeln i anknytning till dessa marknader. Här finns också kapitel om särskilda händelser samt om trender och framtider.\nPubliceringsdatum:\nApril 1996\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 105: Resor i rum och tid.\nGrad av analys:\nBasen är naturligtvis i huvudsak begränsad av de länder och besök som genomförts liksom en tidsperiod från början av 80-talet. I övrigt finns såväl jämförande tabeller som djupare analys av förväntningar och utvecklingsmönster liksom förklaringsförsök till varför de senare ofta avviker från de förra.\nAvsändare:\nBengt-Arne Vedin. Författaren är innovationsforskare och ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och har deltagit i flertalet av de studieresor som utgör grundmaterialet till rapporten, ibland som ansvarig för besöksprogram, rapportering etc.\nDatumstämpel:\nÅrsskiftet 1995/96.\nInnehåll:\nTELDOK har över en period på mer än tio år arrangerat en rad studieresor i allmänhet till större och i vart ledande länder vad gäller tillämpning av IT. Varje resas studieprogram har naturligtvis fokuserat på sådant som vid tidpunkten för resan sågs som viktigt och aktuellt, ibland och delvis bundet till någon speciell satsning i det besökta landet. Åtskilliga industriländer har på detta sätt besökts inte en utan flera gånger. Denna rapport erbjuder en jämförelse dels över tiden, dels mellan ländema. Efterklokheten samlas i en analys.\nMetod:\nForskarens jämförande reflektioner baserade på aktuell utveckling samt debatt, inte minst i de besökta länderna. Jämförelserna underbyggs av aktuell forskning.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill förstå IT-utvecklingens historiska och framtida drivkrafter, förväntningar, praktiska ansatser, politiska och företagsmässiga satsningar.\nNyhetsvärde:\nEn nutidshistorisk sammanfattning; analysförsöken.\nTäckning:\nBRD, Storbritannien, Nederländerna, Danmark, USA, Frankrike och Japan, i någon mån Canada. Tidsperiod: från början av 80-talet till 1995.\nPubliceringsdatum:\nApril 1996\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 106: Teknik i butik informationsteknologi i svensk dagligvaruhandel.\nGrad av analys:\nDiskussion kring t ex affärslogik med viktiga observanda och slutsatser sammanfattade, kort och överskådligt.\nAvsändare:\nHagge Rilegård och Stefan Thorén. Författarna är forskare och konsulter med stor erfarenhet av området. De har även tidigare författat TELDOK-rapporter.\nDatumstämpel:\nUtgiven juni 1996.\nInnehåll:\nÄven dagligvarubutiker är på väg att datoriseras. Hela branschens sätt att organisera sig och att arbeta förändras därmed. Fokus flyttas från fysiska varuflöden till flöden av information. Denna utveckling, i såväl butikssom grossisled, med hyllkantsetiketter, streckkoder och EDI som några av de nya ingredienserna, beskrivs och analyseras.\nMetod:\nForskarens och konsultens mångskiftande beskrivning — i appendix finns branschstatistik; hos viktiga och typiska aktörer i olika led görs besök; Liksom vägvisande pionjärer beskrivs.\nMottagare/Målgrupp:\nVar och en som vill informera sig om och förstå utvecklingen inom detaljhandel liksom grunden för förändringar inom logistik, försäljning och framtida marknadsplatser över huvud taget. Ingår i TELDOKs Sverige-program.\nNyhetsvärde:\nAktuell inträngande analys och samtidigt översikt över ett aktuellt och snabbrörligt område.\nTäckning:\nNär det gäller praktikfall är fokus på dagligvaruhandeln vilket innebär att speciella förhållanden i varierande andra detaljhandelsbranscher endast behandlas generellt.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1996\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 107: Nyttan av elektronisk affärskommunikation för småföretag. Erfarenheter från fem företag.\nGrad av analys:\nDjupgående. Olika typer av elektroniska möjligheter beskriv i detalj och praktiskt. Analys- och slutsatsdelen av rapporten upptar dess huvudpart.\nAvsändare:\nPeter Fredholm. Författaren är konsult men med ett förflutet i Handelsprocedurrådet och är expert på EDI. Rapporten har tillkommit i nära samverkan med småföretagsorganisationen Företagarnas Riksorganisation.\nDatumstämpel:\nUtgiven i juni 1996.\nInnehåll:\nFallsbeskrivningar fån fem företag med mycket olika förutsättningar utom att de delar egenskapen att alla är små, och att alla är framgångsrika. Analys utifrån vad som är gemensamt, jämförelser utifrån detta att de har så olika förutsättningar.\nMetod:\nFallstudier på ett strukturerat sätt, där teknik, metoder, kostnader, framtidsperspektiv etc beskrivs för de fem företagen. Ett företag gjuter aluminiumdetaljer, ett säljer varor med låga varuvärden suddgummin! -, ett är en järnhandel, ett distribuerar vin och sprit och det femte erbjuder lager och transport. För de olika faktorerna görs en jämförelse mellan företagen.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill förstå effekterna av elektronisk kommunikation i direkt affärsverksamhet vilket inte utesluter många skilda typer av service. Små företag har små marginaler för överlevnad vilket gör att slutsatser från dessa kan tillämpas brett. Ingår i TELDOKs Sverige-program.\nNyhetsvärde:\nInriktningen specifikt på småföretag; djupet i studier och analys.\nTäckning:\nFallstudier har alltid den begränsning som anges av valet av fall, dock att spännvidden av dess medger bredare indikationer och slutsatser, Liksom författarens vida erfarenhetsbakgrand.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1996\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 16: Att utnyttja den nya friheten i tid och rum en liten skrift om flexibelt arbete.\nGrad av analys:\nÖversikt, av utrymmesskäl utan stort djup men med ett antal figurer och citat som återspeglar underliggande komplexitet.\nAvsändare:\nLennart Forsebäck. Författaren är forskare och konsult, bl a anlitad av EU-kommissionen.\nDatumstämpel:\nOktober 1996.\nInnehåll:\nSammanfattande skrift om flexibelt arbete, bygger bl a på författarens TELDOK Rapport 101 \"20 sekunder till jobbet\".\nMetod:\nJournalistisk och lättillgänglig \"handbok\" eller \"bruksanvisning\" med fördelar, fallgropar, etc.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som söker en lättillgänglig introduktion till begrepp, problem och möjligheter vad gäller \"distansarbete\".\nNyhetsvärde:\nJust lättillgängligheten och översikten.\nTäckning:\nFörfattaren har god överblick och djupa kunskaper.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1996\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 108: IT några skolexempel från Mittnorrland.\nGrad av analys:\nProjekten är ganska olika, liksom skolorna (en t ex mycket liten). Eftersom elva skolor aldrig kan bli statistik är dels den pedagogiska genomgången, dels projekten ställda mot varandra en god grund för diskussion och slutsatser — delvis lämnat åt läsaren.\nAvsändare:\nArvid Höglund& K-G Karlsson. K-G Karlsson är verksam vid Mitthögskolan, båda arbetar inom MIC som skall stimulera IT-utvecklingen främst i två av Medelpads tre kommuner (Sundsvall och Timrå).\nDatumstämpel:\nFärdigställd till i september 1996.\nInnehåll:\nBeskriver IT-utnyttjande i ett antal skolor grundskola och gymnasium i Hälsingland, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen. Det är skolor som ingår i utvecklingsverksamhet med IT i skolan.\nMetod:\nSystematisk beskrivning med särkild tonvikt på pedagogisk granskning av de olika satsningarna.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse av att följa vilka erfarenheter som finns av IT i svenska skolor\nNyhetsvärde:\nAktuell och bred belysning av ett viktigt område i snabb förändring.\nTäckning:\nSnarast geografisk och tidsbestämd, mitten av 1996.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1996\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 94E: IT Myths.\nGrad av analys:\nKritisk, positiv och ibland provokativ analys grundad på egen verksamhet samt på deltagarnas kritiska granskning av ett preliminärt manuskript på ett seminarium hösten 1994.\nAvsändare:\nBengt-Arne Vedin har doktorerat på innovation bland annat inom IT och är generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer samt ledamot av TELDOK Redaktionskommitté.\nDatumstämpel:\nRapporten färdigskriven i januari 1995.\nInnehåll:\nBeskriver femton vanliga myter om IT. Dessa kan delas in i olika kategorier, t ex sådana som hänger samman med att \"investeringar i IT\" är kvalitativt annorlunda jämfört med traditionella investeringar. Det finns också extrapolationer av erfarenheter till exempel från franska Minitel eller amerikansk bildtelefoni som riskerar att leda fel. Och ITs kraftfullhet lurar oss ibland till övertro.\nMetod:\nBeskrivning av myterna plus analys av hur de uppstår och sprids, deras inbördes samband och hur de kan hanteras.\nMottagare/Målgrupp:\nPersoner med ansvar för IT-verksamhet, särskilt för beslut om inriktning och uppläggning av denna, inklusive investeringar på organisations- eller samhällsnivå.\nNyhetsvärde:\nKopplar företeelser inom IT-området till förekomsten av allmänt omfattade föreställningar som är svårutrotade och liksom sprider sig själva, s k memer, och visar hur dessa hänger samman i större mönster, memomer.\nTäckning:\nSeminariet med det preliminära manuskriptet som underlag bidrog till att öka antalet myter som bedömdes värda att ta upp.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1996\nLadda hem rapport i pdf\nVia 26: ITkultur användare och värderingar.\nGrad av analys:\nÖversiktlig och i betydande utsträckning via valda citat.\nAvsändare:\nTommy Lundtofte är utvecklingskonsult och medarbetare i tidigare TELDOK-skrifter.\nDatumstämpel:\nUtgiven november 1996.\nInnehåll:\nEn beskrivning av IT-tillämpningar och anslutande motiv, värderingar, system, delvis styrande för IT, delvis också påverkade av denna eller av förväntningar om betydelsen av information och kunskap.\nMetod:\nBeskrivningar dels genom egna besök dels via andra källors; journalistisk och impressionistisk essäistik.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som söker en bred överblick kring värderingar och attityder samt reaktioner i förhållande till IT.\nNyhetsvärde:\nOvanlig, kanske unik infallsvinkel.\nTäckning:\nIrrelevant begrepp för denna typ av ansats.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1996\nLadda hem rapport i pdf\nVia 27: Tulipanaros eller dagslända? Telework i Europa vid 1990-talets mitt.\nGrad av analys:\nGenom författarnas egen erfarenhet och de intervjuades djupa insikter betydande trots det kompakta formatet.\nAvsändare:\nLennart Forsebäck och Lilian Holloway. Lennart Fotsebäck är konsult och har bl a en hel liten serie av TELDOK-rapporter på temat bakom sig. Lilian Holloway bidrar också med rådgivning kring distansarbete och är dessutom verksam i anslutning till, en \"telestuga\" i glesbygd. Även hon är tidigare TELDOK-författare med just denna inrikming.\nDatumstämpel:\nNovember 1996.\nInnehåll:\nMed utgångspunkt från en europeisk vecka för telearbete har författama intervjuat ett antal europeiska experter med erfarenheter av och insikter om distansarbete.\nMetod:\nEn dialog mellan dels författarna, dels de olika infallsvinklar som distansarbete aktualiserar: värderingar och attityder, ledarskap, organisation och arbetsmarknad samt internationella jämförelser, dels i Europa del mellan vår världsdel och USA. En bilaga anger tre aktuella mötesplatser kring temat på Internet.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse av att för en aktuell översikt över centrala frågor kring distansarbete, inte minst som bakgrund inför 1997 års \"telework week\".\nNyhetsvärde:\nAnknytningen till aktuell debatt och färska erfarenheter i Europa.\nTäckning:\nGenom deltagandet i senaste \"European telework week\" täcks alla viktiga aspekter som togs upp där.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1996\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 109: IT-företag i samverkan – nätverk för bättre affärer.\nGrad av analys:\nMed den begränsning som de i och för sig varierade praktikfallen ger en djupgående analys, något betingad av tidpunkten dvsjust när Internet börjar användas på allvar i affärer.\nAvsändare:\nAnders Berg, Christina Johannesson & Peter Kemplnsky. Johannesson och Kempinsky är konsulter vid Forum for Business Administration, Berg är VD för SuperForm AB.\nDatumstämpel:\nFärdigställd hösten 1996, utgiven december 1996. Ingår i TELDOKs Sverige-program.\nInnehåll:\nSamverkan i nätverk sägs vara framtidens melodi och IT-företag borde ligga närmast till att utnyttja detta, eftersom naturligtvis IT ses som verksamt hjälpmedel. I själva verket är tillväxten inom svensk IT-bransch låg och importberoendet stort, men författarna har lokaliserat sex praktikfall där nätverk utnyttjas strategiskt och för expansion. Förändringshastigheten visar sig stor, att komma först till marknaden är ofta avgörande. Det gäller att förena bredd och djup och att hantera ett svåröverskådligt lapptäcke av \"företagens vänner\". Systemleverantörer tycks mer och mer spela en nyckelroll för anknutna satellitföretag.\nMetod:\nÖversiktlig analys av den svenska IT-branschen respektive idén och funktionssättet för samarbete i nätverk, som språngbräda för sex beskrivna praktikfall, materialet insamlat via intervjuer och skriftügt underlag. Företagen har följts i ungefär ett år. Praktikfallen är som sig bör varierade, teknik-, program- och tjänsteföretag, ett nätverk med tretton företag, etc.\nMottagare/Målgrupp:\nMindre IT-företag i största allmänhet; företag som måste eller åtminstone ser sig ha behov av att överväga samverkan i nätverk; stödorgan inriktade på mindre företag.\nNyhetsvärde:\nNyhetsvärde: Första svenska rapporten av sitt slag; reservation endast för att Internet-utvecklingen kan komma att addera till men knappast kullkasta observationerna.\nTäckning:\nPraktikfallsföretagen är valda som små och svenska samt inom ITbranschen; här saknas t ex medieföretag eller direkta Internet-/webb-företag.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1996\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 110: Informationsteknik för resurssnål logistik.\nGrad av analys:\nSystematisk genomgång av olika aspekter av transporter mellan och i produktionsfunktioner, med analys av hur rationellare arbete leder till mindre miljöpåverkan samt vilken ytterligare potential som finns; redovisning av idéer för framtida utveckling.\nAvsändare:\nMagnus Swahn är miljöchef på ASG och har tidigare författat flera TELDOK-rapporter kring IT och logistik.\nDatumstämpel:\nHösten 1996, utgiven december 1996. Ingår i TELDOKs Sverige-program.\nInnehåll:\nLogistik handlar om transporter och lagring av varor på väg till sin slutdestination, som komponenter i större system eller på väg till detaljhandel eller slutkund. IT är ett etablerat, centralt hjälpmedel för en effektiv logistik. Denna rapport går bortom den ekonomiska effektiviteten och granskar hur IT kan nyttjas för att göra logistiken främst väl transporterna mer miljömedveten. Detta tycks kräva det resurssynsätt som författaren lanserar samt att man hamnar rätt i tiden. Ett särskilt avsnitt redovisar pågående forskning och utveckling.\nMetod:\nI huvudsak är rapporten baserad på litteraturstudier, med utgångspunkt från författarens egna kontakter och erfarenheter.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som är engagerad i transportverksamhet, logistik samt i miljöarbete.\nNyhetsvärde:\nAtt kombinera logistik, IT och miljö är nytt.\nTäckning:\nSverige (av naturliga skäl mest intimt känt), Europa (med detaljerad redovisning av EU-initiativ), USA och Japan.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1996\nLadda hem rapport i pdf\nVia 28: Så byggdes en världsindustri – entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni.\nGrad av analys:\nGrundlig, forskarens.\nAvsändare:\nBengt G Mölleryd är licentiat från Handelshögskolan i Stockholm och forskar för närvarande vidare för att med samma inriktning doktorera.\nDatumstämpel:\nUtgiven december 1996; lic-avhandling april 1996\nInnehåll:\nEn beskrivning av hur svensk mobiltelefoni kom till, med tonvikt på företags etablering och tillväxt samt engagerade individer.\nMetod:\nSkriften är en bearbetning av en Lic-avhandling. Metoden är alltså forskarens. Författaren urskiljer tre faser och tillämpar Erik Dahméns teori om utvecklingsblock samt ser en spiralformad utveckling av entreprenörskapet.\nMottagare/Målgrupp:\nDels den som vill studera hur svensk och i någon mån nordisk mobiltelefoni kom att bli världsledande, dels den som mer allmänt har intresse för innovativ utveckling, speciellt inom IT.\nNyhetsvärde:\nUnikt djupgående granskning av detta område.\nTäckning:\nFokus på företag och individer. För utvecklingen fram till ca 1995.\nPubliceringsdatum:\nJanuari 1997\nLadda hem rapport i pdf\nVia 28E: The building of a World Industry—The Impact of Entrepreneurship on Swedish Mobile Telephony.\nGrad av analys:\nGrundlig, forskarens.\nAvsändare:\nBengt G Mölleryd är alltså licentiat från Handelshögskolan i Stockholm och forskar för närvarande vidare för att med samma inriktning doktorera.\nDatumstämpel:\nUtgiven december 1996; lic-avhandling april 1996\nInnehåll:\nEn beskrivning av hur svensk mobiltelefoni kom till, med tonvikt på företags etablering och tillväxt samt engagerade individer.\nMetod:\nSkriften är en bearbetning av en Lic-avhandling. Metoden är alltså forskarens. Författaren urskiljer tre faser och tillämpar Erik Dahméns teori om utvecklingsblock samt ser en spiralformad utveckling av entreprenörskapet.\nMottagare/Målgrupp:\nDels den som vill studera hur svensk och i någon mån nordisk mobiltelefoni kom att bli världsledande, dels den som mer allmänt har intresse för innovativ utveckling, speciellt inom IT.\nNyhetsvärde:\nUnikt djupgående granskning av detta område.\nTäckning:\nFokus på företag och individer. För utvecklingen fram till ca 1995.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1997\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 111: IT-visioner i verkligheten.\nGrad av analys:\nInträngande genom möjligheterna till anknytningar och korskopplingar mellan projekten samt till aktuell litteratur.\nAvsändare:\nInger Stjernqvist är IT-konsult vid Enator.\nDatumstämpel:\nFebruari 1997\nInnehåll:\nPopulär redovisning av ett antal Demotel-projekt, dvs praktiska tillämpningar av avancerad IT, där tonvikten är på anpassning och utnyttjande av tillgänglig teknik, dvs teknikspridning.\nMetod:\nSystematiska reportage från ett tjugotal projekt, ordnade tematiskt för att möjliggöra analys och ömsesidig belysning.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som vill ta till sig praktisk IT i frontlinjen; kapitelrubrikerna talar om organisationer i nätverk, distansarbete och rörlighet, service och kundstöd, elektroniska marknader och interaktivt säljstöd, interaktiva och individuella massmedier samt kompetensutveckling.\nNyhetsvärde:\nDemotel-projekten innebär även internationellt unika satsningar på praktisk tillämpning av IT, vilket ger delar av rapporten samma unika prägel. Därtill kommer de ömsesidiga belysningar som projekten mellan projekten som erbjuds.\nTäckning:\netingas av de Demotel-projekt som Telia tillsammans med praktiska utnyttjare av IT kunnat förankra och genomföra samt göra tillgängliga för analys och publicering. Det är en bred rapport eftersom projekten inte avsetts koncentrerade till en viss bransch eller begränsad teknisk specialitet.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1997\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 111E: IT—visions at work.\nGrad av analys:\nInträngande genom möjligheterna till anknytningar och korskopplingar mellan projekten samt till aktuell litteratur.\nAvsändare:\nInger Stjernqvist är IT-konsult vid Enator.\nDatumstämpel:\nFebruari 1997\nInnehåll:\nPopulär redovisning av ett antal Demotel-projekt, dvs praktiska tillämpningar av avancerad IT, där tonvikten är på anpassning och utnyttjande av tillgänglig teknik, dvs teknikspridning.\nMetod:\nSystematiska reportage från ett tjugotal projekt, ordnade tematiskt för att möjliggöra analys och ömsesidig belysning.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som vill ta till sig praktisk IT i frontlinjen; kapitelrubrikerna talar om organisationer i nätverk, distansarbete och rörlighet, service och kundstöd, elektroniska marknader och interaktivt säljstöd, interaktiva och individuella massmedier samt kompetensutveckling.\nNyhetsvärde:\nDemotel-projekten innebär även internationellt unika satsningar på praktisk tillämpning av IT, vilket ger delar av rapporten samma unika prägel. Därtill kommer de ömsesidiga belysningar som projekten mellan projekten som erbjuds.\nTäckning:\netingas av de Demotel-projekt som Telia tillsammans med praktiska utnyttjare av IT kunnat förankra och genomföra samt göra tillgängliga för analys och publicering. Det är en bred rapport eftersom projekten inte avsetts koncentrerade till en viss bransch eller begränsad teknisk specialitet.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1997\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 112: Den valbara tekniken.\nGrad av analys:\nFörfattaren går igenom både begränsningar och invändningar och är mest utförlig vad gäller informationsteknik.\nAvsändare:\nBengt-Arne Vedin är innovationsforskare, bl a ansvarig för sekretariatet för Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.\nDatumstämpel:\nUtgiven mars 1997.\nInnehåll:\nBeskriver och analyserar utvecklingen mot en valbar teknik, baserad på konsumenters och \"producenters\" (producerande individers) skiftande önskemål som tekniska möjligheter ej endast inom IT. Granskar varför detta nya synsätt har svårt att tränga igenom samt anger dess begränsningar.\nMetod:\nEn systematisk materialredovisning dels vad gäller historik, dels konkreta fall, dels drivkrafter. Diskuterar även villkor och begränsningar i anslutning till denna verklighetsbeskrivning och anger ett antal idéer kring framtida forskning.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med ansvar för teknikutveckling, tekniktillämpning, utbildning i organisationer och företag samt för organisationsutveckling.\nNyhetsvärde:\nEn beskrivning som är självklar för somliga, en viktig nyhet för andra, obegriplig eller felaktig för ytterligare en del.\nTäckning:\nKoncentration på informationsteknik ungefär vid årsskiftet 1996-1997.\nPubliceringsdatum:\nMars 1997\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 113: IT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige.\nGrad av analys:\nDels löpande, dels i övergripande sammanfattningsform, dels genom jämförelser med Danmark som kan sägas ligga före.\nAvsändare:\nCarl-Öije Segerlund har tidigare arbetat med och även i TELDOK rapporterat från försök med s k medborgarkontor. Han är nu IT-chef vid Statens Skola för Vuxna i Härnösand.\nDatumstämpel:\nMaterialinsamlingen slutförd i september 1996.\nInnehåll:\nEn serie beskrivningar av tjänster som skall tjäna medborgaren i olika delar av samhällslivet. Fokus är just på tjänster, inte på organisationsformer. Regeringskansli, stadiga verk och myndigheter, kommuner och landsting utnyttjar verkligen IT. Men det är blott en liten del av de allmänt samhällsintresserade som utnyttjar de interaktiva möjligheterna.\nMetod:\nEn initierad experts kvalificerade, grundliga och väl täckande beskrivning av aktiviteter och erfarenheter.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som arbetar med samhällsinformation och samhällsservice med inriktning på medborgaren.\nNyhetsvärde:\nDen breda överblicken över ett område i intensiv men ojämn utveckling.\nTäckning:\nFältet är så stort att det är svårt att få med allt men författarens närkontakt med fältet gör att det mesta med svensk utgångspunkt vid aktuell tidpunkt finns med.\nPubliceringsdatum:\nMars 1997\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 114: Singapore – livet på den intelligenta ön.\nGrad av analys:\nVarierar beroende på besökens längd och kvalitet; redaktörens sammanfattning adderar överblick och djup.\nAvsändare:\nLars Malmström (red). Resenärerna är personer som arbetar med IT och som forskar kring området. Redaktören är frilansjournalist som bearbetat de olika besöksrapporterna.\nDatumstämpel:\nResan genomfördes i november 1996.\nInnehåll:\nSingapore satsar på att bli vad rubriken utsäger den intelligenta ön, med en stor satsning på \"uppgradering\" till ett \"informationssamhälle\", markerat av målmedvetna satsningar på informationstjänster av olika slag. Detta är en reserapport med studier av ett antal sådana, med några besök genomförda även i grannlandet Malaysia som har liknande ambitioner men är mindre utvecklat.\nMetod:\nDe olika deltagande resenärerna har gjort besöksrapporter som ligger till grund för skriftens kapitel ett per besök. Det finns också en sammanfattning samt några personliga intryck.\nMottagare/Målgrupp:\nDe som är intresserade av ett av de mest omtalade försöken att stimulera till näringslivs- och samhällsutveckling med IT.\nNyhetsvärde:\nEn aktuell beskrivning av olika konkreta satsningar, inte endast planer och ambitioner.\nTäckning:\nMed ett tjugotal besök blir det en relativt täckande bild, mer från administrationens än näringslivets utgångspunkter\nPubliceringsdatum:\nMaj 1997\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 17: Smarta kort den smartaste lösningen?\nGrad av analys:\nÖversiktlig dock belyses föroch nackdelar, problem samt ges framtidsvisioner.\nAvsändare:\nUlla-Karin Höynä är frilansjournalist.\nDatumstämpel:\nUtgiven maj 1997.\nInnehåll:\nEn introduktion och lägesrapport beträffande smarta kort.\nMetod:\nEn journalistisk beskrivning av funktionssätt och tillämpningsområden: som betalningsmedel, som identitetskort och som informationsbärare.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som vill ha en lättillgänglig översikt över dagsläget för smarta kort, inklusive beskrivningar av problem och nackdelar.\nNyhetsvärde:\nDen lättillgängliga översikten.\nTäckning:\nHeltäckande vad gäller de huvudsakliga tillämpningarna och knäckfrågorna.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1997\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 115: Internetanvändningen i Sveriges befolkning.\nGrad av analys:\nAttityder och sociala klyftor ingår i studien som naturligtvis begränsas av vad man kan fråga om i en postal enkät.\nAvsändare:\nTorsten Österman & Joachim Timander. Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier, bildad 1971 och med långa tidsserier över attityder, kunskaper m m i Sverige.\nDatumstämpel:\nRapporten utgiven 1997.\nInnehåll:\nEn undersökning av hur svenskarna utnyttjar IT, dvs deras användning av datorer, modem, CD-ROM och mobiltelefon samt Internet. När det gäller det senare granskas sådant som socioekonomiska skillnader i användningen, ungas och gamlas vanor samt manliga användares beteende.\nMetod:\nMaterialet är insamlat via postal enkät med hög (80 procent) svarsfrekvens.\nMottagare/Målgrupp:\nEnvar med intresse för hårda fakta kring utnyttjandet av IT i Sverige.\nNyhetsvärde:\nEn unik undersökning, än mer värdefull genom att jämförelser över tiden och mellan olika grupper är möjlig.\nTäckning:\nStudien gjord 1995-96 med mer än 5000 respondenter.\nPubliceringsdatum:\nJuli 1997\nLadda hem rapport i pdf\nVia 29: IT - reflexer av det mänskliga.\nGrad av analys:\nSå långt dagens kunskapsläge tillåter vilket innebär ett antal öppna frågor, t ex kring framtida elektroniska marknader.\nAvsändare:\nFörfattaren är verksam inom framtidsmedier, innovationsforskning och IT, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och generalsekreterare i Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.\nDatumstämpel:\nDecember 1997.\nInnehåll:\nEn bred beskrivning av hur IT ger nya infallsvinklar på människans sätt att tänka, ställer frågor kring vad intelligens, liv och kreativitet egentligen är samt hur vi kan se utvecklingen av nya intellektuella tekniker. Vidare ingår mer näraliggande skildringar av hur ekonomiska villkor och strukturer liksom mer allmänna politiska sådana tycks påverkas av IT-utvecklingen.\nMetod:\nOmfattande litteraturstudier.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill får idéer, kanske till debatt och forskning, om de vidare innebördema av IT.\nNyhetsvärde:\nOvanlig sammanställning just genom sin bredd.\nTäckning:\nTäcker ett stort fält och är därmed inte alltid så djupgående eller detaljinriktad.\nPubliceringsdatum:\nNovember 1997\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 116: The TELDOK Yearbook 1997.\nGrad av analys:\nAnalys av utvecklingen samt av förutsättningar för och problem med statistiska och andra datasammanställningar.\nAvsändare:\nGull-May Holst är konsult med inriktning mot IT och marknadskommunikation. Hon är sedan tiotalet år ansvarig för den regelbundet utkommande TELDOK Yearbook.\nDatumstämpel:\nSlutet av september 1997.\nInnehåll:\nEn omfattande sammanställning av statistik och andra fakta som speglar IT-utvecklingen i Sverige mot bakgrund av allmänna IT-trender.\nMetod:\nInsamling, bearbetning och presentation av siffer- och faktamaterial som ger utvecklingstendenser och lägesbeskrivningar via jämförelser över tiden.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med behov av ett aktuellt referensverk över hela IT-området med dess olika infallsvinklar.\nNyhetsvärde:\nDen omfattande faktasammanställningen gör rapporten till en \"one-stop shop\" för sådant material, naturligen tidsberoende.\nTäckning:\nFram till mitten av 1997.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1997\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 117: IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv.\nGrad av analys:\nNaturligen ojämn men genom deltagarnas kompetens djupgående.\nAvsändare:\nLennart Lennerlöf\nDatumstämpel:\nSlutet av 1997.\nInnehåll:\nEtt rundabordssamtal om ITs effekter för människa och samhälle, ingående i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.\nMetod:\nKritiska granskare som Pelle Ehn (fotskare om konst och kommunikation), Bernt Ericsson (forskningsdirektör pa Ericsson), Birgitta Frejhagen (egenföretagare kring kompetensutveckling), Lars Ingelstam (professor vid tema teknik och social förändring i Linköping), Wemer Schneider (dataveteran från Uppsala Universitet) och Gunnela Wesdander (arbetslivsforskare) diskuterar under ledning av professor Lennart Lennerlöf (inriktning teknik-organisation-arbete).\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill tillgodogöra sig en kritisk granskning av ITs effekter i olika avseenden.\nNyhetsvärde:\nOvanligt att så många kompetenta forskare och debattörer med så många infallsvinklar förs samman.\nTäckning:\nBegränsas av formatet \"småskrift\" liksom deltagarnas (i och för sig stora) samlade bakgrund.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1997\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 118: Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden?\nGrad av analys:\nGenom de motstridiga tolkningarna djupgående.\nAvsändare:\nKrister Thelin (red), Anders R Olsson och Peter Seipel. Thelin är jurist, Olsson journalist och Seipel professor i juridik, inriktad pa IT.\nDatumstämpel:\nBörjan av 1998.\nInnehåll:\nDiskussion om grundläggande problem och möjligheter vad gäller integritetsskydd, yttrandefrihet och ofFentlighetsprincip på Internet och i cyberrymden.\nMetod:\nVetenskaplig medling eller scientific mediation dvs två personer — här Thelin och Olsson med bestämda, faktagmndade men motsatta åsikter och tolkningar debatterar under ledning av en mediator eller medlare, Seipel, som söker få fram vilken den gemensamma faktagrunden är liksom varför bedömningarna ändå går isär.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som har behov och intresse av att få en flersidig belysning av dessa debattfrågor som har djupgående betydelse för vår demokratis och vårt samhälles sätt att fungera.\nNyhetsvärde:\nDe frågor som debatteras är varken nya eller tidigare försummade inte heller av dessa författare men greppet med vetenskaplig medling är ovanligt och givande.\nTäckning:\nSnarast en aktualitetsfråga nya dimensioner i debatten kan komma ur internationell utveckling och tekniska genombrott.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1998\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 119: Vårdkedjan och informationstekniken. Erfarenheter av datorstöd för sjukvårdens informationsfloder.\nGrad av analys:\nAvsevärd, delvis genom utnyttjandet av expertisen.\nAvsändare:\nJonny Sågänger & Mats Utbult. Författarna ärjournalister och de har haft stöd av experter från Spri och landstingsvärlden.\nDatumstämpel:\nBörjan av 1998.\nInnehåll:\nHuvudsakligen en serie fallstudier kring utnyttjandet av IT i vården som dock inramas av mer principiella diskussioner och sammanfattande reflexioner.\nMetod:\nJournalistiska nedslag i verkligheten kompletterade genom insiktsfulla kommentarer av sakexperter.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med behov av aktuella beskrivningar av olika mer eller mindre avancerade tillämpningar av IT i vården.\nNyhetsvärde:\nFallstudier och analys, båda i sin detaljrikedom.\nTäckning:\nEtt halvdussin fall ger inte statistik men de valda fallen har av sakkunniga valts för att vara representativa och framtidsbetonade.\nPubliceringsdatum:\nFebruari 1998\nLadda hem rapport i pdf\nVia 30: Från grovarbetare till nätsurfare?\nGrad av analys:\nBeroende av de intervjuade och diskuterande personernas bakgrund och insikter.\nAvsändare:\nBo Carlsson & Rebecca Byron. Bo Carlsson är konsult, lärare och politiker med strategisk informationsteknik som specialitet medan Rebecca Byron är/var sistaårsstudent vid Stockholms Universitet (programmet personal-arbete-organisation). I intervjuer eller samtal medverkar bl a organisationsföreträdare men t ex också ett (dåvarande) statsråd.\nDatumstämpel:\nJuni 1998.\nInnehåll:\nIntervjuer och diskussioner om det framtida samhället och de krav som detta ställer speciellt i yrkeslivet och därmed arbetsmarknaden. Mycket kretsar kring aspekter av utbildning.\nMetod:\nEn kort faktasammanställning kombinerad med bakgrundsinteryjuer med personer med inblick i utvecklingstendenser samt framförallt ett rundabordssamtal med experter kring kunskap och kompetens. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill få en överblick över vilka bedömningar de experter gör som söker se effekterna av samhällsomvandling förknippad med infomiationsteknik.\nNyhetsvärde:\n\"State-of-the-art\" vad gäller/gällde insiktsfulla bedömningar.\nTäckning:\nTeoretisk överblick snarare än den egna praktiska upptäckten.\nPubliceringsdatum:\nApril 1998\nLadda hem rapport i pdf\nVia 31: Vill Du bli nådd? – för och emot att vara ständigt uppkopplad.\nGrad av analys:\nBetingad av debattörernas erfarenheter, studier och kompetens; redovisningen mer anekdotisk och erfarenhetsredovisande än kvantitativ.\nAvsändare:\nPer Gustafsson (red). Per Gustafsson är vetenskapsjournalist och bygger alltså på ett rundabordssamtal om nämnda IT-effekter för människa och samhälle. Skriften ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.\nDatumstämpel:\nVåren 1998.\nInnehåll:\nBeskriver och diskuterar hur mycket information vi klarar av och hur vi hanterar kommunikationen, inklusive mål och nya verktyg för den.\nMetod:\nNedteckning av ett rundabordssamtal med Olle Bälter som forskar kring e-post på KTH; Nils-Erik Gustafsson vid Ericsson som där arbetar med \"mänskllga faktorer\"; och Yvonne Waern som är professor i Linköping och driver ett antal projekt kring hur människor umgås med den nya tekniken.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som behöver reflektera över livsföring i en tid där man alltid kan bli nådd, alltid vara uppkopplad.\nNyhetsvärde:\nTre olika experters infallsvinklar kring konkret, praktisk IT.\nTäckning:\nBetingas naturligtvis av teknikegenskaper och teknikspridning vid tidpunkten för diskussionen. Exempelvis kan frågan om vi får generationsskillnader således knappast besvaras.\nPubliceringsdatum:\nApril 1998\nLadda hem rapport i pdf\nVia 32: IT-ism Informationstekniken som vision och verklighet.\nGrad av analys:\nGår igenom en historia från kontorsautomation/datorisering och datorer för utbildning till Internet, distansarbete och elektronisk handel. Avstår från att ge \"motståndarsidan\" ordet direkt, arbetar med citat ur litteratur etc. Vrider och vänder på olika argument som framförts eller kan användas för att förklara avståndet mellan löfte och verklighet.\nAvsändare:\nMagnus Johansson, Jörgen Nissen och Lennart Sturesson. Författarna är forskare vid Tema T vid Universitetet i Linköping, knutna till forskningsprogrammet \"Människan, informationstekniken, samhället\".\nDatumstämpel:\nJuni 1998.\nInnehåll:\nEn kritisk debattskrift som gör upp med IT som frälsningslöfte och allsidigt verktyg. Tesen är att det finns en klyfta mellan vad som utlovas med IT och vad som sedan verkligen uppnås.\nMetod:\nGenomgång och diskussion av ett antal skrifter och uttalanden samt inlägg som styrker författarnas tes. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001 debattskrifterna.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som söker en kritisk översikt och granskning vad gäller de mer grandiosa uttalandena om ITs innebörd och konsekvenser, inklusive svenska politikers.\nNyhetsvärde:\nSjälva greppet, att definiera och se IT-ism som en närmast apokalyptisk rörelse\nTäckning:\nSvensk och amerikansk debatt framförallt; exempelvis saknas helt Servan-Schreiben och Mines (m fl) franska inlägg.\nPubliceringsdatum:\nApril 1998\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 120: Cybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän. Elektronisk handel i ett hushållsperspektiv.\nGrad av analys:\nTar upp ett antal \"knäckfrågor\" och diskuterar konstruktivt problem och möjligheter.\nAvsändare:\nLennart Forsebäck. Forsebäck är konsult åt företag och organisationer samt författare med ett antal skrifter kring IT, bl a i TELDOKs rapportserie, bakom sig.\nDatumstämpel:\nMaj 1998\nInnehåll:\nEn översikt över elektronisk handel inriktad på hushåll, med material särskilt från USA en företeelse i delvis snabb utveckling.\nMetod:\nÖversikt och statistik med hjälp av läsande, kontakter och nätsurfande. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som behöver en snabb översikt över elektronisk handel för hushåll \"på bredden\" antingen för sin allmänorientering eller som inledning till sitt fortsatta mer specialiserade sökande.\nNyhetsvärde:\nDen breda översiktens, den översiktliga introduktionens.\nTäckning:\nVarierande: bokhandel och dagligvaror, särskilt matvaror, i speciellt fokus.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1998\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 121: Elektronisk handel: Status och trender.\nGrad av analys:\nLångtgående bearbetning av erfarenheter och resultaten av enkäten, bl a genom en analys av vilka steg som leder till framgångsrik elektronisk handel.\nAvsändare:\nPeter Fredholm. Författaren arbetar sedan länge som konsult och utbildare inom just elektronisk handel.\nDatumstämpel:\nJuni 1998.\nInnehåll:\nEn beskrivning av nuläge och utvecklingstendenser tre år framåt vad gäller elektronisk handel i näringslivet, alltså mellan företag inte minst små sådana och organisationer men inte primärt gentemot konsumenter.\nMetod:\nDen insiktsfulle konsultens praktikfall och övriga erfarenheter plus en enkät besvarad av ett fyrtiotal svenska företag som arbetar med elektronisk handel.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill få en lägesrapport parad med en realistisk uppfattning om utvecklingsriktning och vilka volymer som kan förväntas.\nNyhetsvärde:\nAktualitet, enkät, kvalitet i analysen.\nTäckning:\nFokus är på Sverige och elektronisk handel mellan företag.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1998\nLadda hem rapport i pdf\nVia 33: Demokratin i det högfrekventa samhället: Från en ATP-fråga på tio år till tio ATP-frågor på ett år.\nGrad av analys:\nDen vetenskapligt skolade debattörens som landar i ett antal spetsigt formulerade satser eller motsatsställningar.\nAvsändare:\nStig-Björn Ljunggren är statsvetare, konsult, kolumnist och samhällsdebattör.\nDatumstämpel:\nJuni 1998\nInnehåll:\nEn debattinriktad sammanfattning av problem och möjligheter med ITstödd och kanske IT-störd demokrati. Angreppssättet är indirekt och på hög nivå då författaren utgår från att vi gått från ett \"lågfrekvent\" till ett \"högfrekvent\" samhälle där numera förändringarna går mycket snabbare och det inte längre finns något naturligt enda fokus eller centrum för uppmärksamhet, debatt, opinionsbildning.\nMetod:\nSammanfattning, granskning och diskussion av idéer och erfarenheter av IT i demokratins tjänst; utnyttjande av löpande diskussion på Internet; och presentation och diskussion i det vetenskapliga seminariets form. Framställningen är generell och med närmast ett slags inre monolog parallellt med en beskrivning av demokratins och politikens principer. Ingår i TELDOKs och KFBs program Telematik 2001.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som önskar ett debattunderlag (ganska personligt formulerat) kring demokratin i en tid av informationsflod och snabb IT.\nNyhetsvärde:\nTydligt formulerad problem- och möjlighetsbild, mer i principer än detaljer.\nTäckning:\nDebattoch sakläget intill utgivningstidpunkten.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1998\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 122: En bok i sänder. Print on Demand.\nGrad av analys:\nGrundlig genom de många infallsvinklarna samt hänvisningar till olika utredningar (dock saknas den stora print-on-demand-organisationen Xplor).\nAvsändare:\nMaja-Brita Mossberg är journalist och författare.\nDatumstämpel:\nApril 1998.\nInnehåll:\nEn beskrivning av utvecklingen mot, och till följd av, utvecklingen mot \"print on demand\" dvs bok- och mer generellt trycksaksproduktion i enstyck utan att kostnaderna för att göra många omtryck blir hindrande.\nMetod:\nEn mångfald intervjuer med experter längs \"produktionskedjan\" från författare till läsare: utöver dessa två perspektiv samhällets, förlagens, formgivarens, producentens, bokhandlarens och mellanledens perspektiv.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med behov av en grundlig genomgång av fakta och utvecklingstendenser vad gäller enstycksproduktion av trycksaker.\nNyhetsvärde:\nAktuell svensk sammanställning grundlig och med praktiska hänvisningar.\nTäckning:\nGod vad gäller infallsvinklar för trycksaksproduktion riktad mot \"samhället i stort\", mer begränsad vad gäller \"privat\" produktion för internt bruk i företag och organisationer.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1998\nLadda hem rapport i pdf\nVia 34: Nya medier. Rapporten om multimedie- och Internetföretagen i Sverige.\nGrad av analys:\nGrundlig genom den detaljerade statistikredovisningen.\nAvsändare:\nÅke Sandberg. Åke Sandberg är forskare vid Arbetslivsinstitutet, tidigare adjungerad professor vid KTH.\nDatumstämpel:\nMitten av 1998.\nInnehåll:\nBeskrivning av den svenska multimediabranschen, dvs producenter för CD-ROM och Internet, i en lång rad tabeller och siffror; därtill vissa internationella jämförelser.\nMetod:\nStatistikinsamling via skriftlig enkät på vilken drygt 300 företag svarat, bearbetning av svaren.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som vill få en fyllig och detaljerad bild av den svenska multimediebranschen.\nNyhetsvärde:\nDen enda undersökningen av sitt slag, grundlig och detaljrik.\nTäckning:\n50 procents svarsfrekvens för den population som lokaliserats vilket var medlemmar i branschföreningen samt en dagstidnings lista med flera hundra företag; representativiteten torde därmed vara god bortsett från det faktum att branschen i sig ännu är snabbföränderlig.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1998\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 122E: One book at a time. Print on Demand.\nGrad av analys:\nGrundlig genom de många infallsvinklarna samt hänvisningar till olika utredningar (dock saknas den stora print-on-demand-organisationen Xplor).\nAvsändare:\nMaja-Brita Mossberg är journalist och författare.\nDatumstämpel:\nApril 1998.\nInnehåll:\nEn beskrivning av utvecklingen mot, och till följd av, utvecklingen mot \"print on demand\" dvs bok- och mer generellt trycksaksproduktion i enstyck utan att kostnaderna för att göra många omtryck blir hindrande.\nMetod:\nEn mångfald intervjuer med experter längs \"produktionskedjan\" från författare till läsare: utöver dessa två perspektiv samhällets, förlagens, formgivarens, producentens, bokhandlarens och mellanledens perspektiv.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med behov av en grundlig genomgång av fakta och utvecklingstendenser vad gäller enstycksproduktion av trycksaker.\nNyhetsvärde:\nAktuell svensk sammanställning grundlig och med praktiska hänvisningar.\nTäckning:\nGod vad gäller infallsvinklar för trycksaksproduktion riktad mot \"samhället i stort\", mer begränsad vad gäller \"privat\" produktion för internt bruk i företag och organisationer.\nPubliceringsdatum:\nOktober 1998\nLadda hem rapport i pdf\nVia 34E: New Media in Sweden. The Swedish New Media and Internet Industry Survey.\nGrad av analys:\nGrundlig genom den detaljerade statistikredovisningen.\nAvsändare:\nÅke Sandberg. Åke Sandberg är forskare vid Arbetslivsinstitutet, tidigare adjungerad professor vid KTH.\nDatumstämpel:\nMitten av 1998.\nInnehåll:\nBeskrivning av den svenska multimediabranschen, dvs producenter för CD-ROM och Intemet, i en lång rad tabeller och siffror; därtill vissa internationella jämförelser.\nMetod:\nStatistikinsamling via skriftlig enkät på vilken drygt 300 företag svarat, bearbetning av svaren.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla som vill få en fyllig och detaljerad bild av den svenska multimediebranschen.\nNyhetsvärde:\nDen enda undersökningen av sitt slag, grundlig och detaljrik.\nTäckning:\n50 procents svarsfrekvens för den population som lokaliserats vilket var medlemmar i branschföreningen samt en dagstidnings lista med flera hundra företag; representativiteten torde därmed vara god bortsett från det faktum att branschen i sig ännu är snabbföränderlig.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1998\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 123: Nätet som marknadsplats – de svenska pionjärerna.\nGrad av analys:\nGenom författarens erfarenhet och tillgången på ny statistik djupgående.\nAvsändare:\nWeje Sandén är journalist och veteran när det gäller att djupgående bevaka och analysera IT-bransch och IT-företag. Ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001.\nDatumstämpel:\nNovember 1998.\nInnehåll:\nGranskning av den snabba tillväxten av handeln på särskilt det svenska Internet dvs med svenska företag; innehåller unik statistik över denna handel.\nMetod:\nEtt stort antal intervjuer; litteraturstudier; granskning av ett trettiotal företag; undersökningar på Internet.\nMottagare/Målgrupp:\nFöretag som är eller borde vara intresserade av att utnyttja Internet for sina affärer.\nNyhetsvärde:\nStatistiken; de grundliga intervjuerna.\nTäckning:\nNaturligen inte heltäckande och i viss mån tidspräglad ett vanligt år brukar sägas utgöra sju Internet-år\nPubliceringsdatum:\nDecember 1998\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 124: Välfärd via nätet? Hushållen och Internet – om näthandel och elektroniska civila nätverk.\nGrad av analys:\nBygger på författarens erfarenhet men också forsknings- och organisationsrapporter, de senare t ex från OECD.\nAvsändare:\nCarl-Öije Segerlund är IT-chef och utvecklingsansvarig vid Statens skola för vuxna i Härnösand och har en bakgrund i kommunvärlden med bl a erfarenhet av satsningar på att inrätta Medborgarkontor och andra medel för medborgarservice via IT. Rapporten ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001.\nDatumstämpel:\nVåren 1998.\nInnehåll:\nStäller Internet som marknads- och informationsplats mot tillgängligheten av samhällsservice och konsumentinformation samt regelsystem och fakta från statistik och studier. Fokus är på hushållen.\nMetod:\nResonerande beskrivning, intervjuer, sammanfattning av forskningsrapporter samt naturligtvis granskning av webb-sidor. Grundmaterialet är från tidningar och tidskrifter, ofta i elektronisk form.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse av att se Internet från ett medborgar- och konsumentpenpektiv.\nNyhetsvärde:\nKonsument- och medborgarperspektivet.\nTäckning:\nFokus på Sverige men naturllgtvis omöjligen heltäckande.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1998\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 125: IT och framtidens lärande.\nGrad av analys:\nGenom att erfarenheter, slutsatser och uppfattningar ställs motvarandra blir denna djupgående.\nAvsändare:\nLars Bolander. Författaren har lång erfarenhet av utbildning liksom fortbildning i såväl skola som högskola; producent av interaktiva multimedier.\nDatumstämpel:\nHösten 1998.\nInnehåll:\nGranskar de utmaningar som ett framtida \"ständigt lärande\" innebär och tar samtidigt upp de möjligheter som kan finnas till mer stimulerande lärande med IT. Det finns nu altemativ till skolor, läroböcker och lärare.\nMetod:\nFallstudier och intervjuer, litteraturgenomgång, sammanfattning av pedagogiska fakta och erfarenheter. Problem och kontroverser redovisas.\nMottagare/Målgrupp:\nAnsvariga och intresserade för utvecklingen inom skolan liksom lärare.\nNyhetsvärde:\nFallstudier och aktuell forskning främst från USA.\nTäckning:\nSyftet är snarast stimulans till fortsatta studier och erfarenheter; området är mycket stort.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1998\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 126: IT i skolan – vision och verklighet.\nGrad av analys:\nX\nAvsändare:\nArvid Höglund& K-G Karlsson. Författarna sysslar bl a med undervisningsfrågor och är författare till en tidigare TELDOK Rapport 108 IT några exempel från Mittnorrland.\nDatumstämpel:\nHösten 1998.\nInnehåll:\nVill besvara frågan hur långt visionerna om IT i skolan kommit i verkligheten genom att granska ett antal skolor huvudsakligen i Mittnorrland, en förort till Stockholm samt några skolor i England.\nMetod:\nGranskningar av den faktiska verkligheten, erfarenheter och bedömningar från ett dussintal skolor (även Komvux).\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse av utvecklingsmöjligheter vad gäller skola och undervisning.\nNyhetsvärde:\nBredd och djup; jämförelser t ex Norrland-Järfälla och Sverige-England.\nTäckning:\nSträvan har varit att studera intressanta och varierade exempel.\nPubliceringsdatum:\nDecember 1998\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 123E: The net as a marketplace.\nGrad av analys:\nGenom författarens erfarenhet och tillgången på ny statistik djupgående.\nAvsändare:\nWeje Sanden är journalist och veteran när det gäller att djupgående bevaka och analysera IT-bransch och IT-företag. Ingår i KFBs och TELDOKs gemensamma program Telematik 2001.\nDatumstämpel:\nNovember 1998.\nInnehåll:\nGranskning av den snabba tillväxten av handeln på särskilt det svenska Internet dvs med svenska företag; innehåller unik statistik över denna handel.\nMetod:\nEtt stort antal intervjuer; litteraturstudier; granskning av ett trettiotal företag; undersökningar på Internet.\nMottagare/Målgrupp:\nFöretag som är eller borde vara intresserade av att utnyttja Internet for sina affärer.\nNyhetsvärde:\nStatistiken; de grundliga intervjuerna.\nTäckning:\nNaturligen inte heltäckande och i viss mån tidspräglad ett vanligt år brukar sägas utgöra sju Internet-år\nPubliceringsdatum:\nMars 1999\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 127: Interaktivt i riksdagen.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nGull-May Holst. Författaren är IT-kunnig informationskonsult och journalist med ett förflutet bl a i Dagens Nyheter.\nDatumstämpel:\nFebruari 1999.\nInnehåll:\nBeskrivning av hur den svenska riksdagen inklusive regeringsledamöter och partirepresentanter utnyttjar IT särskilt i valrörelsen 1998 men också för konferenser t ex med EU-kolleger.\nMetod:\nIntervjuer, deltagande observation dvs reportage, faktainsamling.\nMottagare/Målgrupp:\nDe som är intresserade av hur IT kan bidra i den politiska och demokratiska processen.\nNyhetsvärde:\nNär det gäller vardaglig och framgångsrik användning av vissa tillämpningar såsom streaming video ligger den svenska riksdagen långt framme. För elektroniska veckobrev och liknande varierar det mellan partierna.\nTäckning:\nBeskrivning av svenska politiska arbetsformer 1998-99.\nPubliceringsdatum:\nMars 1999\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 128: De italienska industridistrikten som modell och verklighet.\nGrad av analys:\nBetingad av deltagarnas kunskaper samt besökens relativa kortvarighet; redaktör och arrangörer dock väl pålästa och italiensk forskare bidrog på slutseminarium.\nAvsändare:\nMiki Agerberg (red). Resedeltagarna representerar ett brett spektrum av svenska IT-experter; redaktören ärjournalist och bl a tidningen Ny Tekniks Frankrike-korrespondent; han har länge intresserat sig för de italienska industridistrikten.\nDatumstämpel:\nResa i september 1998.\nInnehåll:\nRapport från en studieresa till ett antal norditalienska industridistrikt inriktade på produktion av ylle och yllemaskiner, avancerad teknik, kakelplattor etc.\nMetod:\nStudieresa med ett femtontal deltagare uppdelade på tre grupper som efter förberedelser av svenska handelskontoret besökt ett antal mer eller IT-präglade företagsnätverk.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som vill få insikter i de uppmärksammade, framgångsrika italienska industridistriktens sätt att fungera.\nNyhetsvärde:\nInriktningen just på IT i kombination med de norditalienska industridistrikten.\nTäckning:\nMindre men varierad del av hundratalet industridistrikt i Italien.\nPubliceringsdatum:\nMars 1999\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 129: IT inför framtiden – ett rundabordssamtal med unga perspektiv.\nGrad av analys:\nSamtalet är oredigerat och analysen alltså den som deltagarna står för; dessa hade förberett sig på själva arbetsformen genom ett inledande möte där denna diskuterades.\nAvsändare:\nLennart Lennerlöf (red). Personer i åldrarna mellan 27 och 37 år, alla med kvalificerade erfarenheter av arbete med IT-tillämpningar.\nDatumstämpel:\nSamtal i januari 1999\nInnehåll:\nEtt rundabordssamtal om vad som händer med människors och organisationers villkor när IT allt mer utvecklas och \"intar\" samhället. \"Köpare av IT är osäkra och köper försäkring ... man glömmer människorna ... scenen är internationell ... utbildning är inte lösningen, det måste finnas ett innehåll.\"\nMetod:\nSamtalet kretsar främst kring arbetslivet och har som bakgrund ett liknande samtal men med en grupp äldre deltagare (TELDOK Rapport 117, IT i arbetsliv och samhälle). Samtalet bandades och utskriften redigerades.\nMottagare/Målgrupp:\nDe som behöver ett underlag för diskussion om vad IT leder till och uppslag om viktiga debattfrågor framöver.\nNyhetsvärde:\nDen mångfacetterade diskussionsgruppen.\nTäckning:\nÅtta deltagare plus diskussionsledare; tre kvinnor; vård finns representerad men inte konstnärliga yrken.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1999\nLadda hem rapport i pdf\nVia 35: Dyslexi – ett handikapp i informationssamhället.\nGrad av analys:\nMed stöd av forskarna är den grundlig.\nAvsändare:\nMalena Sjöberg är skribent.\nDatumstämpel:\nApril 1999\nInnehåll:\nBeskriver problem med dyslexi \"ordblindhet\" relativt de krav datorer och IT ställer samt de möjligheter IT också ger; vidare en redovisning av ambitiösa utbildningssatsningar för att stödja dyslektikers lärande.\nMetod:\nIntervjuer och personliga vittnesmål; beskrivning av olika utbildningsprogram varav ett som är omfattande också redovisas grundligt, inklusive forskares utvärderingar.\nMottagare/Målgrupp:\nAlla med intresse för utbildning av handikappade men inte bara dessa då en rad av utbildningserfarenheterna har räckvidd till allt lärande.\nNyhetsvärde:\nDen specifika inriktningen på dyslexi.\nTäckning:\nInriktad på Sverige och svenska förhållanden.\nPubliceringsdatum:\nMaj 1999.\nLadda hem rapport i pdf\nReferensdokument M: Läs om. TELDOKs utgivning 1994-1999.\nGrad av analys:\nInnehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.\nAvsändare:\nBeskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent P G Holmlöv.\nDatumstämpel:\nUtgiven 1999.\nInnehåll:\nKorta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.\nMetod:\nInnehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande avsändare etc.\nMottagare/Målgrupp:\nDen som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.\nNyhetsvärde:\nSamlad katalog för TELDOKs senast utgivna skrifter.\nTäckning:\nRapporter från TELDOK utgivna 1994-1999.\nPubliceringsdatum:\nJuni 1999.\nLadda hem rapport i pdf\nVia 36: Flexibla organisationslösningar – flexibla arbetsformer & kontor.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nNovember 1999.\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 130: TELDOKs Årsbok 2000.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nNovember 1999\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 131: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nNovember 1999\nLadda hem rapport i pdf\nVia 37: Ny teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiella bedrägerier.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nDecember 1999\nLadda hem rapport i pdf\nVia 38: Allas våra museisamlingar.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nDecember 1999\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 18: Innovation & Internet.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nDecember 1999\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 132: Den digitala fabriken.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nFebruari 2000\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 133: Interaktiv underhållning inför framtiden.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nMars 2000\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 134: Privatliv & Internet – som olja och vatten?\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nMaj 2000\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 135: IT, innovation – Israel.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nMaj 2000\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 135E: IT, Innovation – Israel.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nMaj 2000\nLadda hem rapport i pdf\nVia 39: Egendeklaration av programvaror. Svensk metod för kvalitetsmärkning av programvaror med internationella standarder som grund.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nJuni 2000\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 136: IT växer (även) i skogen.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nAugusti 2000\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 137: De nya frihetsrummen. Svenska röster om informationsteknik i samtidskonsten.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nOktober 2000\nLadda hem rapport i pdf\nVia 40: The Long Now of Information.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nOktober 2000\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 138: Näthälsa. Internet-patienter möter surfande doktorer – uppstår konfrontation eller samarbete?\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nDecember 2000\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 139: The TELDOK Yearbook 2001.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nFebruari 2001\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 140: Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska cd-rom.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nMaj 2001\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 141: En föränderlig medievärld – teknik, ekonomi och journalistik.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nJuni 2001\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 142: IT, demokrati och medborgarnas deltagande.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nInfo 19: Trådlösa LAN\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 143: Den nya och omedelbara ekonomin – ett Internet-perspektiv.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 144: Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 145: Tyskland och användningen av Internet.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 146: Projekt Camelot. Rundabordssamtal och seminarier kring framtidens boende.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 147: Information and Communications Technology in Finland and Sweden.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 148: Fysisk planering i det digitala samhället.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nVia 36: Flexibla organisationslösningar – om flexibla arbetsformer och flexibla kontor.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nVia 37: Ny teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiella bedrägerier.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nVia 38: Allas våra museisamlingar.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nVia 39: Egendeklaration av programvaror.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nVia 40: The Long Now of Information.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nVia 41: nteractive Media in Sweden 2001. The Second Swedish Interactive Media, Internet and Multimedia Industry Survey.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nVia 42: Lagstiftare, konkurrens och övergående priskontroll.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nVia 43: Digitala nyheter. Nyhetsförmedling via Internet.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 149: Efter 11 september 2001: - Kan Storerbror hejdas?\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 150: Kina störst på mobiltelefoni.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 151: Framtidens fordon - mötet mellan två mobila världar.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 152: Vård nära Dig. Hemsjukvård med stöd av IT\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 153: Internet - system för innovation.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 154: Patientdata - birst och överflöd i vården.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 155: Experience Technology - What Sould it Mean?\nGrad av analys:\nAvsändare:\nGull-May Holst och Bengt-Arne Vedin\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nRapport 156: TELDOK går i mål.\nGrad av analys:\nAvsändare:\nDatumstämpel:\nInnehåll:\nMetod:\nMottagare/Målgrupp:\nNyhetsvärde:\nTäckning:\nPubliceringsdatum:\nLadda hem rapport i pdf\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/rapporter/teldok", "date": "2010-08-13", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100813121017id_/http://www.teldok.se/rapporter/teldok", "stamp": "20100813121017", "fetch_id": 1119, "tags": [], "categories": [], "reports": [ "Rapport 1", "Referensdokument A", "Info 1", "Rapport 2", "Referensdokument B", "Referensdokument C", "Rapport 3", "Rapport 4", "Rapport 5", "Rapport 6", "Rapport 7", "Rapport 8", "Rapport 9", "Rapport 10", "Info 2", "Rapport 11", "Rapport 12", "Rapport 13", "Referensdokument D", "Referensdokument E", "Rapport 14", "Rapport 15", "Rapport 16", "Referensdokument F", "Info 3", "Rapport 17", "Rapport 18", "Rapport 19", "Rapport 20", "Rapport 21", "Rapport 22", "Rapport 23", "Rapport 24", "Rapport 25", "Rapport 26", "Info 4", "Rapport 27", "Rapport 28", "Referensdokument G", "Rapport 29", "Rapport 30", "Via 1", "Info 5", "Referensdokument H", "Referensdokument I", "Via 2", "Via 3", "Info 6", "Rapport 31", "Rapport 32", "Via 4", "Via 5", "Rapport 33", "Via 6", "Via 7", "Via 8", "Rapport 34", "Via 9", "Via 10", "Rapport 35", "Rapport 36", "Rapport 37", "Rapport 38", "Rapport 39", "Referensdokument J", "Via 11", "Rapport 40", "Rapport 41", "Info 7", "Rapport 42", "Via 12", "Rapport 43", "Rapport 44", "Info 8", "Rapport 45", "Rapport 46", "Rapport 47", "Rapport 48", "Rapport 49", "Rapport 50", "Via 13", "Via 14", "Rapport 51", "Rapport 52", "Via 15", "Rapport 53", "Via 16", "Rapport 54", "Rapport 55", "Rapport 56", "Rapport 57", "Via 17", "Rapport 58", "Rapport 59", "Rapport 60", "Rapport 61", "Rapport 62", "Rapport 63", "Rapport 64", "Via 18", "Rapport 65", "Info 9", "Rapport 66", "Rapport 67", "Rapport 68", "Rapport 69", "Rapport 70", "Info 10", "Info 11", "Info 12", "Rapport 71", "Rapport 72", "Rapport 73", "Referensdokument K", "Via 19", "Rapport 74", "Rapport 75", "Rapport 76", "Rapport 77", "Rapport 78", "Rapport 79", "Rapport 80", "Via 20", "Via 21", "Rapport 81", "Rapport 82", "Info 13", "Rapport 83", "Rapport 84", "Via 22", "Rapport 85", "Rapport 86", "Rapport 87", "Via 23", "Via 24", "Rapport 88", "Rapport 89", "Info 14", "Rapport 86E", "Rapport 90E", "Rapport 90", "Rapport 91", "Rapport 92", "Rapport 93", "Rapport 94", "Rapport 95", "Rapport 96", "Rapport 97", "Via 25", "Rapport 98", "Rapport 99", "Rapport 100", "Rapport 101", "Rapport 101E", "Referensdokument L", "Rapport 102", "Rapport 103", "Info 15", "Rapport 104", "Rapport 105", "Rapport 106", "Rapport 107", "Info 16", "Rapport 108", "Rapport 94E", "Via 26", "Via 27", "Rapport 109", "Rapport 110", "Via 28", "Via 28E", "Rapport 111", "Rapport 111E", "Rapport 112", "Rapport 113", "Rapport 114", "Info 17", "Rapport 115", "Via 29", "Rapport 116", "Rapport 117", "Rapport 118", "Rapport 119", "Via 30", "Via 31", "Via 32", "Rapport 120", "Rapport 121", "Via 33", "Rapport 122", "Via 34", "Rapport 122E", "Via 34E", "Rapport 123", "Rapport 124", "Rapport 125", "Rapport 126", "Rapport 123E", "Rapport 127", "Rapport 128", "Rapport 129", "Via 35", "Referensdokument M", "Via 36", "Rapport 130", "Rapport 131", "Via 37", "Via 38", "Info 18", "Rapport 132", "Rapport 133", "Rapport 134", "Rapport 135", "Rapport 135E", "Via 39", "Rapport 136", "Rapport 137", "Via 40", "Rapport 138", "Rapport 139", "Rapport 140", "Rapport 141", "Rapport 142", "Info 19", "Rapport 143", "Rapport 144", "Rapport 145", "Rapport 146", "Rapport 147", "Rapport 148", "Via 41", "Via 42", "Via 43", "Rapport 149", "Rapport 150", "Rapport 151", "Rapport 152", "Rapport 153", "Rapport 154", "Rapport 155", "Rapport 156" ], "pdfs": [] }, { "id": "949aec4259e4e8c9", "title": "Teldok 2.0 2008 - | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nTELDOK 1980-2005\nTeldok 2.0 2008 -\nSeminarier / Workshops\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nPublikationer\nTeldok 2.0 2008 -\nPublikationer från Teldok 2.0\nPublikationslistan från Teldok 2.0 är av naturliga skäl något kortare än det tidigare TELDOK-projektet. Hittils har utgivits:\nNätverksneutralitet i Sverige\n, seminarium i april 2008, rapport december 2008.\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/rapporter/teldok2.0", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818071839id_/http://www.teldok.se/rapporter/teldok2.0", "stamp": "20100818071839", "fetch_id": 1120, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "88be6873893cedcf", "title": "Seminarier / Workshops | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nLunchseminarium med Matt Mason, 28 oktober 2009\nNätverksneutralitet, 21 april 2008\nKommande seminarier\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\nSeminarier / Workshops\nTeldok 2.0 planerar att arrangera en rad seminarier. Under våren 2008 kommer två seminarier att genomföras. Mer information kring respektive seminarium finnes i rubriken till vänster.\nOm seminarieserien\nDet råder knappast någon tvekan om att Internet för tio eller tjugo år sedan var en angelägenhet främst för tekniker. Men idag finns en stor mängd yrkeskategorier som är direkt involverade i hur Internet i Sverige utvecklas, “styrs” och regleras. Vi talar om jurister, ekonomer, politiker, samhällsbyggare och andra som dagligen är beroende av Internetinfrastrukturen och de tjänster som tillhandahålls. Men var sker kommunikation om helheten, mellan dessa ‘stakeholders’ med olika bakgrund och perspektiv?\nUnder rubriken Teldok 2.0 politik genomför vi en rad seminarier med Internet i det svenska samhället som tema.\nVårt mål är att beskriva komplicerade Internetrelaterade frågor ur flera perspektiv – belysa så att frågeställningarna når ut inte bara till tekniker, utan görs begripliga för en bredare publik. Samtidigt skyggar vi inte för att ta höjd i debatten och komplicera!\nProjektet började som ett samarbete mellan tekniker (\nKTHNOC\n) och ekonomer (\nCINDEC\n) för att skapa en bredare dialog än vad som ofta uppnås när enbart en av dessa yrkeskategorier formulerar och bjuder in till diskussion. Ekonomer, samhällsplanerare, politiker... utbildningsbakgrunden eller yrkestiteln spelar mindre roll.\nUpplägg\nVår målsättning är att genomföra två-fyra seminarier per år, kring tekniska ämnen med politisk aktualitet. Vi hoppas skapa ett forum där lärande inte bara sker i de faktiska mötena, utan även i skrift mellan seminarierna.\nVi förbereder därför varje seminarium med att skicka ut en bakgrundstext om 2-3 sidor. Texten ger en introduktion till seminarieämnet så att de deltagande får en chans att nå den nivå där seminariets perspektiv och reflektioner levereras. Eventuellt kan denna text även innehålla ett par tankefrågor.\nSeminarierna genomförs under tre timmar på eftermiddag från 14-17: Inledning, presentationer, samt en avslutande paneldebatt. Dialogen fortsätter därefter under lättare förtäring.\nEfter seminariet sammanställs talarnas presentationer till en skriftlig redigerad rapport i en rapportserie. Serien distribueras till deltagarna och andra intresserade och kan då fungera som avstamp för diskussioner inom gruppen, samt med personer som inte kunde delta.\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/seminarier", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818071631id_/http://www.teldok.se/seminarier", "stamp": "20100818071631", "fetch_id": 1122, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "ccf946fe0c055ef5", "title": "Vad kan “de olagliga exploratörerna” lära oss?, 28 oktober 2009 | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nLunchseminarium med Matt Mason, 28 oktober 2009\nNätverksneutralitet, 21 april 2008\nKommande seminarier\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nSeminarier / Workshops\nVad kan “de olagliga exploratörerna” lära oss?, 28 oktober 2009\nDen 29 oktober 2009 arrangerade Teldok 2.0 ett lunchseminarium med Matt Mason, författare till boken \"The Pirate's Dilemma\", för att diskutera vad vi kan lära oss av de olagliga exploratörerna genom historierna och hur upphovsrättsindustrin (och andra industrier) kan agera för att möta den rådande utvecklingen.\nTillsammans med en spännande grupp deltagare från både akademi, policy och näringsliv fördes en avslappnad men spännande diskussion kring Matts tankar inför hans kommande bok och hans erfarenheter av att samarbeta och agera rådgivare åt film och musikförlag i USA.\nDeltagarna tog med flera sig minnesvärda citat såsom:\n\"Downloading is the new smoking\"\noch\n\"Don't let your legal department make a decision about pirates without talking to marketing first\"\nSeminariet sponsrades av .SEs Internetfond.\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/seminarier/matt_mason", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818071538id_/http://www.teldok.se/seminarier/matt_mason", "stamp": "20100818071538", "fetch_id": 1128, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "451cdf745ca166dd", "title": "Nätverksneutralitet - Varför ska vi (inte?) “prioritera eller diskriminera datatrafik” | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nNätverksneutralitet, 21 april\nBakgrundsfakta\nÖppna plattformar, 21 maj\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nSeminarier / Workshops\nNätverksneutralitet - Varför ska vi (inte?) “prioritera eller diskriminera datatrafik”\nEftermiddagsseminarium: Nätverksneutralitet, 21 april kl. 14.30-17.30\nUppdaterat:\nNu finns en\nbakgrundstext\npublicerad inför seminariet.\nBeskrivning\nVälkommen till en eftermiddag i nätverksneutralitetsdebattens tecken. I USA diskuteras aktivt i vilken omfattning bredbandsleverantörer får införa olika former av konkurrensbegränsningar i sina nätverk. Är problemen och möjligheterna desamma i Sverige?\nI Sverige har debatten hittils handlat mest om konkurrensneutral tillgång till Telias kopparaccessnät. Men den större frågan blir\nallt mer aktuell även här: I vilken omfattning bör markknadens aktörer själva få styra innehållet i sina kablar, är det okej att blockera tillgång till konkurrerande tjänster för att främja sina egna?\nKrävs denna frihet (att tjäna på egna tjänster vad man ‘förlorar’ i marginal på kommunikationen) för att motivera nyinvesteringar i infrastruktur? Vad innebär ‘rättvisa” i detta sammanhang? De närmaste åren kommer en stor rad policybeslut att tas som kommer att definiera hur Internet ser ut i framtiden, hur det svenska kommunikationssamhället kommer fungera.\nUnder en eftermiddag får du chansen att lära dig mer om vad, den bitvis förvirrade, debatten egentligen handlar om.\nInbjudan i\npdf-format\nTalare / Program\n14.30 – Inledning och presentation av seminariet\n15.00 – Vad innebär nätverksneutralitetsdebatten för Sverige?\n-Var går gränsen mellan tjänstepaketering och konkurrensbegränsning\n-Innebär nätverksneutralitet en fördel eller en nackdel för att nå de samhällsmål vi i demokratisk ordning ställer upp?\n-Nationalekonomens, historikens, statsvetarens och juristens perspektiv\n-Vilka typer av regleringsverktyg kan bli aktuella?\n-Vad har redan hänt, och vad kommer hända framöver i Sverige, EU, OECD och FN? Kort- och långsiktiga effekter.\n17.00 – Paneldebatt och publikdiskussion\n17.30 – Programmet avslutas med mingel och lättare förtäring.\nNamnkunniga talare från akademi, näringsliv och statsförvaltning kommer att tillkännages inom kort.\nBra att veta\nNär? -\n21 april kl. 14.30-17.30\nVar? -\nKTH - Lindstedtsv. 30,\n\"Sing-sing\"\nFöranmälan? -\nFöranmälan krävs till info(snabela)teldok.se\nPris? -\nSeminariet är kostnadsfritt och sponsras av\n.SE\nFörberedelser? -\nInför varje seminarium framställer vi en synopsis, en\nbakgrundsbeskrivning\npå några sidor att begrunda inför seminariet.\nOBS!\nInformationen är preliminär och kan komma att ändras. Formell inbjudan kommer ca 1 månad före aktiviteten.\nDetta seminarium finansieras av ett bidrag från Stiftelsen för Internetinfrastrukturs Internetfond.\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/seminarier/natverksneutralitet", "date": "2008-04-15", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20080415121436id_/http://www.teldok.se:80/seminarier/natverksneutralitet", "stamp": "20080415121436", "fetch_id": 1129, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "9edfc6e62c8b7368", "title": "Bakgrundsbeskrivning nätverksneutralitet | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nNätverksneutralitet, 21 april\nBakgrundsfakta\nSeminariedokumentation\nÖppna plattformar, augusti/september 2008\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nSeminarier / Workshops\n›\nNätverksneutralitet, 21 april\nBakgrundsbeskrivning nätverksneutralitet\nBakgrundstexten som pdf-fil längst ned på denna sida!\nNätverksneutralitet\nur ett svenskt perspektiv\nVarför ska vi (inte) “prioritera eller\ndiskriminera” trafik på Internet?\nHjälper eller stjälper vi för samhället som helhet genom att tillåta att paket behandlas olika beroende på vem de kommer ifrån, vem de ska till, vilken applikation de hör till?\nAv: Stefan Görling, Peter Nõu\nDetta papper försöker spänna upp diskussionsrymden inför ovan kommande seminarium. Hur den slutgiltiga versionen kommer att se ut påverkas starkt av vilka som deltager på seminariet och hur/vad i denna komplexa frågeställning vi tillsammans väljer att föra fördjupade resonemang om. En juridisk dimension och en historisk dito tillkommer alldeles säkert, och mer därtill.\nVi försöker informera och beskriva förutsättningar. Vi försöker också provocera och referera till några av de relevanta papper vi identifierat under förberedelserna. Att välja bland dessa är inte enkelt. En av våra talare, professor Bertil Thorngren, skriver: “\nÄmnet\nNetwork Neutrality\nverkar fungera som något av Pandoras ask. Väl öppnad hoppar argument från en rad (till synes) obesläktade områden upp ur lådan.”\nInledning\nI januari 2008 uttalade Viviane Reding i ett tal sin syn på vad hon kallar ”The Access Revolution” (Reding 2008). Hon hävdar att höghastighetstjänster, film, musik och multimedia via Internet är framtiden, men för att komma dit krävs tre saker – tjänster som fungerar, innehåll som attraherar och, dagens ämne – öppna, robusta och billiga internetanslutningar.\nNya friska pengar behövs för stora nyinvesteringar i nätinfrastruktur och accessnät. För att möjliggöra högre hastigheter/bandbredd, för att möjliggöra större geografisk täckning, för att skapa förutsättningar för innovation, företagande, service, demokrati...Och striden, som vi kallar\ndebatten om nätverksneutralitet\n, handlar om hur dessa nya pengar ska hittas och vilka spelregler/(investerings)villkor som ska gälla.\nVarför kommer denna debatt just nu? Vissa anser att det beror på att bandbreddskrävande video-tjänster gör framsteg på bred front. Att tjänster av realtidskaraktär, exempelvis telefoni över internet, “inte fungerar så bra”. Att trafikmönstren synbarligen blir allt mer asymmetriska mellan “innehållsleverantörer” och “kunder”. Andra anser att trafiken istället håller på att bli mer symmetrisk, via överlagrade så kallade peer-to-peer-nät/teknologier. Faktum verkar vara att nätägarna/operatörerna totalt sett inom nuvarande kontraktsmodeller och med nuvarande prisnivåer inte kan attrahera de pengar som krävs för fortsatt utbyggnad. Fakta? Fakta saknas enligt (Klaffy, 2007) eftersom nätoperatörerna inte delar med sig av statistik i tillräcklig omfattning. Och utan data om “helheten” är det svårt att rekommendera lösningar för “helheten”.\nAlltså… Ska nätägarna/operatörerna få in nya pengar genom att 1. ta ut högre priser för accesstjänster de redan säljer till\ninnehållsleverantörer\noch/eller\nkonsumenter\n(kan man särskilja dessa typer av kunder?), eller 2. genom att effektivisera sin produktion, eller 3. genom att röra sig uppåt i värdekedjan och skapa nya applikationer/tjänster som de levererar i det egna nätet eller över hela Internet? Eller 4... Om 3, ska de då få begränsa andra tjänsteleverantörers tillgång till det egna nätet? ‘Måste’ staten tillåta monopol (genom att inte göra någonting, inte begränsa nätägarnas rätt att fritt välja vilka paket som får åka i det egna nätet) på vissa tjänster inom vissa nät för att nyinvesteringarna alls ska bli av? Ska statsmakten i det längsta undvika att blanda sig i på något plan? Internet har fram till idag ‘framgångsrikt’ vuxit ‘oreglerat’ (jämfört med hur telefonitjänsterna växte fram under mycket strikt reglering). Är läget på något fundamentalt sätt annorlunda nu inför de nästa 30 åren av Internetutbyggnad, jämfört med under de första 30 åren? Är Internetaccess en rättighet för var och en, en nationell infrastruktur? Kan vi jämföra med hur infrastruktur för elektricitetsdistribution fungerar? Andra fungerande analogier? Ska vi skilja på Internet och på IP-nät (Fältström, Häll 2008)?\nFrågorna gäller framtiden. Hur vi vill att situationen ska bli tre år och längre in i framtiden. Striden om hur redan existerande infrastruktur ska (sam)utnyttjas är i stort sett över i alla fall Sverige. Det är, idag, på ett plan, en taktisk fight i PTS-regi om nivåer på samtrafikavgifter och möjligheter till samlokalisering etc. De närmaste tre årens utveckling är redan intecknad och investerad för, den kan vi inte påverka. Det är konsekvenser på lång sikt vi siktar på att samtala om i vårt första seminarium.\nDiskussionen om och förutsättningarna för framtidens stora nyinvesteringar är helt olika i USA (där debatten myntades) och i EU/Sverige. En lite noggrannare beskrivning av skillnaderna är på sin plats.\nSkillnader mellan debatten i USA och EU/Sverige\nI USA finns inga förpliktelser för en operatör att dela med sig (till andra operatörer) av sina DSL-förbindelser. I Europa/Sverige finns däremot sedan länge en reglering (om\n‘Local Loop Unbundling’\n) som ställer direkta krav på fri nättillgång till av regleraren fastställt pris. Att det är så i USA beror enligt vissa bedömare på olycksfall i arbetet: Högsta domstolen råkade ge fritt fram för kabelteve-operatörerna för TriplePlay (Internetaccess, IP-telefoni och IP-teve) utan några som helst krav på nätdelning etc. Varefter Federal Communications Comission såg sig ”tvingat” att ge motsvarade frihetsgrader till teleoperatörerna att också köra villkorsfri TriplePlay. En tolkning är att USA är mer fokuserat på infrastrukturkonkurrens än Europa, sett det som positivt att ge båda parter likvärda och lika ”fria” villkor. En annan tolkning (senast framförd på konferensen EuroCPR i Sevilla -\nhttp://eurocpr.cicthosting.net\n) är att det var just detta ”olycksfall” som kom att sätta igång nätverksneutralitetsdebatten i USA. Amerikanska privatkunder är i praktiken i händerna på högst två lokala nätleverantörer, med åtföljande utrymme för missbruk. Just detta problem inte så påtagligt i Europa/Sverige. Om exempelvis Telia skulle krångla, kan istället Tele2, Telenor etc. erbjuda alternativ (oftast via exakt samma Teliaägda kopparaccessnät).\nDebatten utanför USA handlar därmed inte om hur hantera historiska nät (uppbyggda under monopolbetingelser i kraft av Robin Hood pris-diskriminering). Också de före detta monopolisterna har på denna punkt kastat in handsken. Dess nya (privata) aktieägare efterlyser dock andra (”mer normala”) spelregler vad gäller nya nätinvesteringar finansierade med nya privata pengar. Om en investering är för tidig eller rentav felaktig är det\nOk\natt ta smällen. Om det istället skulle gå bra, varför måste man då dela med sig till andra (som tagit noll risk)? Därav talet om ”(ny)investerings-strejk” från privata aktieägare.\nStriden tar sig konkreta uttryck. I Storbritannien vill Internetaccessleverantörerna ha betalt av BBC (\nhttp://www.comon.dk/index.php/news/show/id=35566\n). I USA har operatören Comcast anklagats för att i lönndom ha försökt förstöra för sina kunder som använder vissa (bandbreddskrävande) protokoll. Socialdemokraternas partiordförande Mona Sahlin (\nhttp://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/bredband/article324294.ece\n) lanserade i veckan ett förslag om att förstatliga TeliaSoneras svenska nätinfrastruktur. Fler exempel senare i detta dokument.\nTillbaka till EU-nivå: I den senaste uppdateringen av Lissabon-strategin efterfrågades en trettioprocentig bredbandspenetration i EUs medlemsländer innan 2010. För att ta nästa steg därefter räcker det inte enbart med penetrationsmåttet som mål. Parametrar som bandbredd, kvalitet, och öppenhet för nya tjänster blir allt viktigare, som Reding påpekade. Just kravet på öppenhet uppmärksammades av den svenska regeringen i slutet mars när Näringsdepartementets Maria Häll tillsammans med Ciscos Patrik Fältström diskuterade “Elektroniska tjänster - var som helst och när som helst”. De poängterade att för åtkomst av tjänster räcker det inte med att som konsument ha IP-access, utan Internet-access krävs. Och att denna Internetaccess är väl specificerad och ändamålsenlig.\n”Whichever infrastructure route we take forward, my conclusion is clear: regulation will have a role to play to keep networks open and to guarantee progress, efficiency and choice. We are approaching a revolution in terms of network access; we have to make sure that the revolution delivers not just high speed access but choice and innovation. (Reding 2008)\nÄr det sammantaget bättre eller sämre för samhället att fritt tillåta tjänsteintegration och vinstmaximering? Ska samhället ställa några “rättvisekrav”? Dessa frågor belyser (Odlyzko 2008). Den öppna plattformens möjligheter till innovativa nya tjänster står i diskussionen alltså mot de access- och tjänsteintegrerade nätens (“slutna plattformens”) tydligare direkta investeringsincitament. Kan man kalla sådan integrerade nät “Internet”? Eller är de egentligen bara IP-baserade transmissionsnät för vissa fördefinierade tjänster, möjligtvis med begränsad Internetaccess som en av många\nfeatures\n? Det är denna balansgång som frågan kring nätverksneutralitet huvudsakligen kretsar.\nOm nätleverantörer förbjuds att själva besluta över villkoren för vilka tjänster som kan levereras genom deras nät, minskar alltså möjligheterna till intäkter då konkurrerande tjänster ges tillträde till nätleverantörens nät, och deras incitament att bygga infrastruktur minskar, säger de. Men om nätägarna å andra sidan fritt kan välja vilka e-tjänster som ska vara tillgängliga för slutkunder: vem vill då bygga framtidens e-tjänster, om de helt plötsligt kan försvinna från nätet eller redan före skapande måste förhandla om att få access till slutkund?\nProblemets dimensioner\nEtt sätt att betrakta nätverksneutralitetsdebatten är att lyfta fram nedan underliggande dimensioner. Vi lyfter här fram ett par av många möjliga.\nPolitik och yttrandefrihet\n“What's at stake is everyone's ability to communicate with everyone else.”, Daniel Weitzner, MIT\nInternet blir allt viktigare som en demokratiskt plattform. I skrivande stund rapporteras flitigt kring hur Internet är en viktig plattform för de amerikanska presidentkandidaterna, både för att nå ut med information till medborgare, men även för att samla in kampanjbidrag.\nInternet, med sin princip om applikationsneutralitet och intelligens i nätets ändpunkter ger alla samma möjligheter att uttrycka sig. Eftersom alla kan starta sin egen informationstjänst finns mycket små möjligheter att reglera och hindra det fira ordet.\nDet politiska perspektivet är inte på något sätt dominerande I debatten kring nätverksneutralitet men dimensionen finns där även i Sverige. Det handlar inte enbart om diktaturer som filtrerar tillgång till obekväma webbsiter, utan en tanke om att det är viktigt att alla kan kommunicera med varandra utan att någon har möjlighet att reglera eller begränsa detta.\nKulturkrock mellan “Silicon Valley & Washington”\nI och med att olika tjänster konvergerar möts även olika kulturer. Sidak (2007) beskriver debatten som en kulturkrock mellan det dynamiska ”Silicon Valley” och det statiska, regulatoriska ”Washington”, där regulatorn vill maximera slutkundens ”välstånd” genom att stimulera till billigare bredbandstjänster, en statisk optimering. Det dynamiska ”Silicon Valley”-perspektivet talar istället om innovationsmöjligheterna i nätets ändpunkter och möjligheten att stimulera framväxten av nya produkter och tjänster.\nIngenjörer talar även om en kulturkrock mellan ”Netheads” och ”Bellheads”, d.v.s. internetkulturens principer att bygga tjänster på enkelhets/best-effort-principen och telefonibranschens önskan att ha ”quality-of-service” och minutdebitering. (Wired 1996: “The most vicious battle on the Net today is a secret war between techies. At stake is nothing less than the organization of cyberspace”). Detta är en perspektivskillnad som ofta vållar problem vid diskussion kring uppbyggnaden av nästa generations nätverk (NGN). Relevant här, och i många andra diskussioner.\nInternets struktur\nInternet är uppbyggt som en stor mängd nätverk som sammankopplas vid olika trafikutbytespunkter, där olika operatörer har överenskommelser kring trafikutbyten mellan de olika nätverken. Se Faratin et al. (2007) för en längre diskussion kring hur trafikutbyte mellan Internetoperatörer sker och finansieras. Idag utbyts trafik mellan dessa nätverk enligt en\nbest effort\n-modell där ingen värdering läggs i vad ett datapaket innehåller utan de länkar som finns används och blir det kapacitetsbrist drabbas alla lika mycket.\nOfta talas om konvergens, att olika tjänster som tidigare krävt separat infrastruktur sakta smälter samman till att bli IP-baserade tjänster i samma nät. Att nya tjänster använder samma transportteknologi innebär inte alltid dock att de levereras över Internet utan enbart att samma teknologi används internt hos en leverantör. Idag har vi exempelvis bredbands-tv, som levereras parallellt över DSL- eller “Internet via kabelteve”-anslutningen men i ett logiskt separerat nät. En möjlig utveckling är alltså att Internet blir\nen av flera tjänster\nsom levereras i en större infrastruktur, snarare än att alla tjänster levereras över Internet. Skillnaden däremellan kan låta liten men handlar om på vilka nivåer konkurrens tillåts.\nInternet är uppbyggt enligt\nend-to-end\n-principen. Till skillnad från nätverk som telenätet med intelligensen centralt placerad i nätet och\n“dumma”\nändpunkter, är Internet uppbyggt på principen att så mycket intelligens som möjligt finns i nätets ändpunkter och själva nätverket arbetar enbart med att vidarebefordra meddelanden mellan ändpunkterna. Nätverket vet inte vad du gör, utan transporterar alla paket, oavsett vad de innehåller eller vilka tjänster som kommunicerar.\nAccessnät-ägaren debiterar (historiskt) inte för vilka tjänster som konsumeras utan endast för anslutning till nätet som sådan, och den trafik/kapacitet som erbjuds både gentemot konsumenter och innehållsleverantörer. Alla aktörer är likvärdiga (servrar och klienter, innehållsleverantörer och innehållskonsumenter, …). Nätleverantören ersätts för överföringskapaciteten oavsett om du levererar eller konsumerar tjänster.\nSkillnaden mellan olika typer av internetanslutna ändpunkter blir dock allt större. En stor del av trafiken på nätet går idag i riktning från innehållsleverantörer som huvudsakligen skickar data till konsumenter vilka huvudsakligen tar emot data. Är detta en effekt av att asymmetriska förbindelser säljs till konsumenterna, eller är detta ett “naturligt tillstånd”? (Se demokratidimensionen ovan.) Obalansen är påfrestande för de betalningsmodeller som idag används för att utbyta trafik.\nMängden information som flödar mellan olika ändpunkter vilka\ninte\när stora internationella webbsiter som YouTube, Google eller liknande ska dock inte uteslutas. En stor del är idag s.k. P2P-trafik där ändpunkter utbyter information med varandra “direkt” eller serverlöst. Många har även direktkommunikation via telefoni, datorspel eller genom egna webbservrar.\nInternets fantastiska innovationskraft har ofta tillskrivits just denna egenskap, att alla ändpunkter är neutrala i nätverket och att ingen åtskillnad görs mellan vem som tillhandahåller en tjänst och vem som konsumerar denna. På Internet är alla datorer likvärdiga om än med olika anslutningskapacitet. För att lansera en ny tjänst behöver du enbart bygga applikationen, utan att några anpassningar till nätverket görs.\nDetta skapar en regulatorisk utmaning eftersom många diskussioner ofta utgår ifrån att det finns någon som tillhandahåller en tjänst, och någon som konsumerar denna. I Sverige har vi exempelvis lagen om elektronisk kommunikation (LEK) som talar om\n”allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster”\n, vilka i Internetsammanhang även kan drivas av privatpersoner hemifrån.\nKan vi definiera nätverksneutralitet?\nDet finns ingen allmänt vedertagen definition för vad nätverksneutralitet är eller bör vara. Utan nya regleringar är nätverksneutraliteten i fara, heter det. Neutralitet åstadkoms alltså via ny reglering. Termen används som ett argument från ena (eller ibland båda) sidan.\nI USA har flera lagförslag presenterats för att garantera att ingen enskild bredbandsleverantör diskriminerar trafik eller blockerar tillgång till enskilda webbsiter, bland annat\n“Internet Freedom and Nondiscrimination Act of 2006”,\ninget har dock gått till beslut ännu men debatten är aktiv. I slutet av februari genomförde FCC en öppen hearing i frågan.\nVissa delar av debatten som den förs i USA är starkt dominerad av hur infrastrukturen ser ut där. Vissa anser att EU har lyckats bättre med konkurrens och reglering, vilket kan vara en anledning till att nätverksneutralitets-debatten är av senare datum här. Den större frågan, gällande hur nästa generations infrastruktur ska finansieras, delas av EU och USA. En fördjupning kring regleringssystemet i EU presenteras i texten\nNetwork Neutrality in the EU\n(Chirico et al. 2007).\nHur tar sig nätverksneutralitet (eller brist därpå) konkreta uttryck på hemmaplan? I Norge hade man problem 2006 när en internetleverantör begränsade bandbredden till NRKs tjänster. Denna begränsning upphörde först efter stora kundprotester. I Sverige drabbades nyligen TeliaSoneras tjänst\nSurfOpen\nav massiv kritik från mediebranschen när man försökte byta ut annonser på de sidor som besöktes mot TeliaSoneras egna annonser. I mindre skala sker dagligen trafikprioritering hos många svenska aktörer, ofta för att begränsa den bandbredd som äts upp av fildelning.\nHuvudsakligen diskuteras tre olika frågor: 1. blockering av enskilda applikationer eller innehåll, 2. trafik\ndiskriminering\n(s.k.\ntiering\n) av olika tjänster (eller\nprioritering\n, underförstått på bekostnad av de oprioriterade) och 3. problem som uppstår genom vertikal integration på marknaden i allmänhet.\nFörbud mot blockering\nDe som förordar en reglering som förbjuder blockering anser att den som tillhandahåller nättjänster inte bör få blockera (eller ens prioritera) enskilda applikationer eller innehåll. Det handlar (i de flesta länder) inte huvudsakligen om censur utan snarare om att en Internetleverantör skulle spärra, eller försvåra möjligheterna för en konsument att konsumera konkurrerande innehållstjänster, exempelvis försvåra för konsumenten att använda en IP-telefoni eller hyrvideotjänst som konkurrerar med den som internetleverantören erbjuder i egen regi.\nMöjligheten att erbjuda flera integrerade tjänster över samma infrastruktur, t.ex. både telefoni, tv och internet (sk. TriplePlay) kan ge nätleverantören större intäkter som snabbare täcker investeringskostnaderna i det nät som krävs av bandbreddskrävande tjänster.\nI Sverige har vi genomfört en frivillig blockering av barnpornografisk material och i Danmark har domstolar beslutat att vissa tjänster såsom\nAllofmp3.com\noch\nThePirateBay.org\nska blockeras. Många operatörer spärrar även vissa portar (t.ex. port 25 för mailservertrafik) och försvårar för andra typer av tjänster, av säkerhetsskäl.\nDessa åtgärder kan dock fortfarande anses små i jämförelse med andra slutna system där man har försökt bygga avgränsade miljöer (sk.\nwalled gardens\n), såsom mobiltelefonoperatörernas egna portaler eller de bredbands-tv-tjänster som lanseras via telejacket.\nSammantaget kan blockering/prioritering ske av säkerhetsskäl, för att lagen så kräver, eller för att hindra icke-egna tjänster. Dessutom finns helt “normal” trafikbalansering som i olika grad och vid olika tillfällen behöver göras på alla nät av alla storlekar. En ev nätverksneutralitets-reglering skulle förbjuda vissa typer av prioritering, men inte alla typer. Hur skulle samhället utifrån kunna bedöma vilken typ\ntraffic management\nsom sker, och om den är laglig eller inte? Att utforma regleringen är svårt. (Faratin et al. 2007) skriver:\n“Any simplistic rules that try to define network neutrality as the elimination of discrimination will fail even to match today’s reality by a wide margin. There is a substantial level of economic discrimination today just in the variation in willing to peer, and the emergence of paid peering and partial transit only increase this space. Partial transit and paid peering may be seen as efficiency-enhancing responses to changing market conditions. While there may be opportunities for abuse by providers with excessive bargaining power, the complexity of what is in place today, and what seems to be working today, would argue that the best way to address any potential concern would be to focus on the sources of bargaining power and identify anti-competitive opportunism, rather than to impose ex ante restrictions on the range of bilateral contracts.”\nEn tydligare\ndeklaration\nav tekniska parametrar i (internet)accesstjänster skulle kunna göra det enklare att bedöma vad accessleverantörerna “gör” och om de ägnar sig åt något osynligt otillåtet tekniskt. (Häll och Fältström 2008) kallar detta “Märkning” och vill göra det lättare för konsumenter att bedöma för vilka användningsområden en specifik tjänst är bäst lämpad och göra det svårare för accessleverantörer att blockera “i lönndom”. Men märkningen kommer inte åt ekonomisk diskriminering, exemplevis sampaketeriring av flera tjänster (bundling) - TriplePlay är paradexemplet.\nFörbud mot diskriminering av olika tjänster (tiering)\nEtt sätt att finansiera nätet kan vara att ta ut större avgifter för de tjänster där betalningsviljan är högre än genomsnittet. Helt enkelt prissätta på betalningsvilja. Se (Odlyzko 2008). Historiska paralleller finns det gott om från andra infrastrukturslag; tåg med värdefull last betalar högre pris per km än de som fraktar kol. Osv. Ett sätt att uppnå detta är att dela upp nätet i olika accessnivåer, där innehållsleverantörer kan betala extra för att köpa en prioriterad tjänst, samtidigt som övrig nättrafik fortsätter att levereras efter\nbest\neffort\n-principen. Principen liknar skillnaden mellan att skicka brev med A-post eller B-post.\nPå så sätt kan en innehållsleverantör som vill kunna erbjuda en tjänst med högre krav än det som uppnås via\nbest effort\navtala med olika accessleverantörer om att deras innehåll ska prioriteras.\nDetta sker idag i viss mån redan idag genom tredjepartsaktörer såsom\n”Content Delivery Networks”\n(CDN) såsom\nAkamai\noch\nLimelight Networks\nsom har placerat ut datorer runt om i hela världen som kan mellanlagra information. På så sätt kan innehåll levereras från en plats som ligger närmare användaren. Som exempel kan nämnas att filmsiten\nYouTube\nanvänder\nLimelight Networks\nför att leverera sina filmer utan att varje filmvisning ska skickas från USA till resten av världen varje gång någon ser en film och kommer för vissa tjänster att vara nödvändiga även om en oändlig mängd bandbredd fanns tillgänglig eftersom naturlagar sätter vissa begränsningar när information ska skickas över långa avstånd. Dessa aktörers existens skapar en konkurrens mot nätleverantörer då de erbjuder en alternativkostnad för att köpa ytterligare bandbredd.\nDen debatt som skett i USA har till viss del initierats av att accessleverantörerna vill börja ta betalt av innehållsleverantörerna för att deras tjänster inte ska prioriterats ned.\nPåhittat exempel på hur en sådan framtid skulle kunna se ut, källa:\nhttp://isen.com/blog/\nFrån ett tekniskt perspektiv är varje datapaket jämbördigt. Så designades Internet. Ur ett ekonomiskt perspektiv behöver dock så inte vara fallet. Olika tjänster har olika\nvärde\nför de inblandade, vilket manifesteras i olika betalningsvilja för olika typer av tjänster. Detta kan ge en bättre kostnadsallokering om kostnader fördelas i förhållande till värde och betalningsvilja. Liksom det kan skapa större samhällsekonomiskt\nvärde\nenligt nationalekonomisk teori.\nEtt problem är då att även om betalningsviljan skulle finnas för att teckna avtal om tjänster med bättre prestanda än\nbest effort\nblir det tekniskt svårt för små aktörer att teckna denna typ av avtal. Återigen är dock frågan tveeggad, då möjligheten att leverera ”premium”-tjänster både kan leda till att nya, spännande tjänster kan erbjudas, samtidigt som en segmentering av Internet i snabbare och långsammare delar kan hindra möjligheterna att erbjuda andra tjänster. Även här innebär reglering både positiva och negativa effekter.\nPå EU-nivå förefaller det dock som att det kommande telekompaketet kommer att innehålla någon form av formulering i riktning mot reglering som motverkar att Internet delas upp i snabba och långsamma delar:\n\"I firmly believe in net neutrality. I firmly believe in the principle of access for all. The Commission does not want to see a two-speed internet where the rich benefit and the poor suffer. As information and communications technologies (ICTs), and the internet is a fundamental driver of our economy our policy of net neutrality we feel will create a dynamic and innovative net economy and society that in turn will fuel our competitiveness. I will ensure in the new Telecom Package to be presented by the Commission on 13 November that these principles are once again reaffirmed.\", (Viviane Reeding citerad i Wikipedias artikel om Net Neutrality)\nÄr detta en regionalpolitisk dimension? Ska det vara en rättighet för alla att kunna nå nätet med lika hög bandbredd? I stad såväl som på landsbygd? Kan vi jämföra med andra infrastrukturslag, vägar, järnvägar, el, vatten, avlopp?\nFörbud mot vertikal integration\nIncitamentet att blockera och diskriminera blir allt större när nätleverantörer försöker bredda sin verksamhet för att vertikalt komma uppåt i näringskedjan och även erbjuda tjänster på högre nivå. I Sverige ser vi idag till exempel en trend där bredbandsleverantörer i större utsträckning även försöker erbjuda sampaketering med telefoni, tv-kanaler och filmuthyrning.\nVissa anser att det enda sättet att verkligen motverka problem med att operatörer försöker prioritera sina egna tjänster på ett sätt som hindrar utvecklingen är att vertikal integration motverkas och att bredbandsnät i större utsträckning byggs av operatörsneutrala aktörer där olika aktörer sedan får vara med att konkurrera med sina tjänster och att statliga stöd bör riktas till denna typ av neutrala aktörer.\nViss kritik har framförts kring hur statliga bredbandspengar har gått till att finansiera tjänster som sedan blivit mycket inlåsta. En spännande nuvarande utredning är ”Bredband 2013” som lämnar sin rapport den 18 april 2008 några dagar innan vårt seminarium (men efter att denna text skrivits).\nVem ska betala för ny infrastruktur?\nSammanfattningsvis kan (som vi skrev inledningsvis) diskussionen beskrivas som en strid om hur utbyggnaden av ny infrastruktur ska finansieras. Ska slutkunder betala för att komma åt Google via direkta betalningsrelationer med innehålls/tjänsteleverantörer? Eller ska slutkundens accessleverantör ta på sig rollen att förhandla med innehålls/tjänsteleverantörer (Google, BBC med flera)? Eller ska slutkundens accessleverantör kräva pengar av innehålls/tjänsteleverantörernas ISP, så att ”kanterna” (slutkund respektive innehållsleverantör) hålls utanför penga-ekvationen som det historiskt fungerat?\nMotståndarna mot krav på nätneutralitet hävdar alltså att de behöver “kontroll över nätet” för att kunna räkna hem de stora investeringarna som krävs. Om sampaketering med andra tjänster får ske, och konkurrerande tjänster kan diskrimineras emot finns större möjligheter till intäkter. En reglering som förbjuder tjänstedifferentiering annat än olika bandbreddsnivåer innebär färre intäktsmöjligheter.\nEtt problem med bredbandsmarknaden är att det råder en asymmetri i betalningsvilja. (Sidak kallar detta ”the two-sidedness of the market”), både mellan olika tjänster och mellan olika kundgrupper. En annan metod att öka intäktsmöjligheter är att gå bort från likhetsprincipen och möjliggöra att operatörer tar olika betalt beroende på vilken betalningspotential den underliggande informationen har, på samma sätt som kreditkortsbolag ofta tar en viss procent av transaktionskostnaden för att täcka sina kostnader. Eller kräva andra former av intäktsdelningslösningar.\n”In the debate over network neutrality, the real issue of consequence is how owners of broadband access networks will shift their business models away from subscriber-funded model to a model that relies more on advertising. That clash with the other players in the market is the heart of the network neutrality controversy” (Sidak 2007)\nEftersom möjligheter till kanalisation begränsas av servitut och är förknippat med stora kostnader, som sedan kan utnyttjas av många aktörer (där olika aktörer kan hyra enstaka fiberanslutningar eller våglängder i en fiberkabel) bör staten ta en aktiv roll i denna infrastruktur. En infrastruktur som byggs och förvaltas av ett statligt infrastrukturbolag, eller genom olika former av offentlig-privat samverkan, i vilken olika leverantörer sedan kan konkurrera på högre nivåer. En utveckling som illustreras av framväxten av öppna stadsnät.\nFlera sidor på debatten\nDebatten har flera “sidor”. Jämföra gärna informationsfilmerna från organisationerna\nSaveTheInternet.com\n[http://www.youtube.com/watch?v=cWt0XUocViE] och\nHands off the Internet\n[http://www.handsoff.org/] för att se hur samma argument, som exempelvis innovation, används av olika sidor i debatten.\nMotståndare till reglering\nProfilerade motståndare till nätverksneutralitets-reglering är de stora leverantörerna av Internet, telefoni och kabel-tv, företag som AT&T, Verizon, Comcast & Sprint. I Faratins modell är dessa ofta så kallade Eyeball-ISP:er.\nDe anser att operatörer måste kunna ta betalt för att få tillräcklig avkastning på sina investeringar, för att ha råd att bygga den nya infrastrukturen. De anser att företag som Google tjänar miljarder genom att åka snålskjuts på deras arbete och gratis utnyttja nätverk som de inte behövt finansiera. De borde ha rätt att kräva ersättning från innehållsleverantörer för det innehåll de levererar genom sina nät.\nEn lagstiftning som kräver nätverksneutralitet, resonerar de, skulle begränsa utbyggnaden av Internet och därmed dess användbarhet. Dessutom är det en myt att Internet någonsin skulle varit neutralt, olika anslutningskapaciteter finns överallt och prioritering sker ofta.\nMer reglering är en innovationsbegränsande faktor eftersom det blir mer regler att ta hänsyn till när man skapar nya tjänster. Det finns inte heller någon direkt risk att operatörer skulle blockera innehåll, det ligger inte i deras intresse.\nFörespråkare av reglering\nProfilerade förespråkare till reglering är de stora Internetföretagen som Amazon, Ebay, Google, Microsoft och Yahoo. De anser att operatörsavgifter som baserar sig på annat än paketflöden (“tjänsternas värde”) skulle begränsa mängden nya tjänster på Internet, och att konkurrensen inte är tillräcklig för att marknadskrafterna ska fungera.\nReglering krävs, menar de, för att hålla internet fritt och öppet, och möjliggöra nya innovationer.\nBehövs reglering?\nHur hanterar vi frågan i Sverige? Vilket nationellt utrymme har vi att påverka?\nKan vi finna “objektiva” fakta att lägga fast så att våra politiker förstår konskekvenser av det ena eller andra regulatoriska anslaget?\nDetta diskuterar vi den 21:a april. Och därefter. Vi publicerar och trycker ett utökat “bakgrundsdokument”. Vi lanserar en webplats med forum. Vi ordnar nya fördjupande seminarier.\nReferenser / Vidare läsning\nChirico, van der Haar, Larouche,\nNetwork Neutrality in the EU\n,\nhttp://ssrn.com/abstract=1018326\nFaratin et al. (2007)\nComplexity of Internet Interconnections: Technology, Incentives and Implications for Policy\n,\nhttp://people.csail.mit.edu/wlehr/Lehr-Papers_files/Clark%20Lehr%20Farat...\nHäll, Maria och Fältström, Patrik,\nÄr IP Infrastruktur\n,\nhttp://stupid.domain.name/stuff/ip-infrastructure.pdf\nKlaffy, KC, 2007,\nNo Access To Internet Performance Data\n,\nhttp://itc.conversationsnetwork.org/shows/detail3440.html\nMarsden, Christopher T (2007)\nNet Neutrality and Consumer Access to Content\n, Scripted vol. 4 issue 4, September 2007,\nhttp://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1089063\nNoam, Eli,\nMake the user the gatekeeper\nhttp://www.ft.com/cms/s/0/f9b75e64-d8a2-11dc-8b22-0000779fd2ac.html?ncli...\nOdlyzko, Andrew (2008)\nNetwork neutrality, search neutrality, and the never-ending conflict between efficiency and fairness in markets\n,\nhttp://www.dtc.umn.edu/∼odlyzko\nReding, Viviane (2008-01-14)\nThe Access Revolution: an evolytion of regulation for competition\n,\nhttp://ec.europa.eu/commission_barroso/reding/docs/speeches/2008/brussel...\nSidak, J. Gregory (2007)\nWhat is the Network Neutrality Debate Really About?\n, International Journal of Communication 1 (2007), 377-388,\nhttp://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1006587\nThorngren, Bertil (2006)\nNet neutrality, not as neutral as it sounds\n,\nhttp://www.ericsson.com/ericsson/corpinfo/publications/ericsson_business...\nWikipedias avsnitt om Net Neutrality\n,\nhttp://en.wikipedia.org/wiki/Network_neutrality\nNetheads vs Bellheads, Wired Magazine 4:10 1996,\nhttp://www.wired.com/wired/archive/4.10/atm.html\nOm Teldok 2.0\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleligt helhetsperspektiv.\nFör mer information, se\nhttp://www.teldok.se\nBilaga\nStorlek\nNatverksneutralitet_bakgrund.pdf\n716.65 kB\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.\nIntressanta länkar\nEFF \"Test Your ISP\" Project | Electronic Frontier Foundation\nSenator to ISPs: \"Think twice\" about 'Net neutrality... or else\nUnderstanding Infrastructure | Linux Journal\nKommenterat.net \" Nätverksneutralitet\nTelepocalypse by Martin Geddes: Network schmootrality\nLocking out competing providers is bad | stupid.domain.name\nTelepocalypse by Martin Geddes: Westminster eForum: A retrospective\nBook review: \"The Future of the Internet (And How to Stop It)\" - O'Reilly Radar\nxkcd -Network Neutrality in the lower left hand corner!\nxkcd - A webcomic of romance, sarcasm, math, and language - By Randall Munroe\nA trans-Atlantic definition of net neutrality\nSlashdot | Virgin Media CEO Says Net Neutrality Is Already Gone\nInternet Evolution - Andrew Odlyzko - Threats to the Internet: Too Much or Too Little Growth?\nSSRN-What is the Network Neutrality Debate Really About? by J. Gregory Sidak\nNetwork neutrality - Wikipedia, the free encyclopedia\nKeeping pace? Torrents of traffic and the Internet backbone\nDoc Searls Weblog · Frames that prevent a neutral Net\nNetwork neutrality: code words and conniving at yesterday's FCC hearing (Part 2 of 2) - O'Reilly Radar\nComcast, net neutrality advocates clash at FCC hearing\nFree! Why $0.00 Is the Future of Business\nmore", "url": "https://www.teldok.se/seminarier/natverksneutralitet/bakgrund", "date": "2008-09-17", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20080917233228id_/http://www.teldok.se:80/seminarier/natverksneutralitet/bakgrund", "stamp": "20080917233228", "fetch_id": 1130, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "7cb8d8016ae89036", "title": "Seminariedokumentation | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nNätverksneutralitet, 21 april 2008\nBakgrundsfakta\nSeminariedokumentation\nKommande seminarier\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nSeminarier / Workshops\n›\nNätverksneutralitet, 21 april 2008\nSeminariedokumentation\nOm seminariet\nDen 21 april 2008 samlades ett 40-tal personer på KTH i Stockholm för att diskutera hur den i USA aktuella frågan kring nätverksneutralitet kommer att beröra oss här i Sverige. Med intressanta personer både som talare och i publiken blev det en mycket spännande eftermiddag på många sätt. Om inte annat genom de underliga\nvetegräs-shots\nsom serverades under en bensträckare. Under den akademiska ankomst-kvarten och som ackompagnemang till wheatgrass visade vi en ihopklippt\nvideoslinga\nsom exemplifierade de olika sidornas argument och sätt att berätta om nätverksneutraliteten. Uteslutande engelsspråkiga klipp - när ser vi de första svenska video-argumenten?\nHär har vi samlat de ljudinspelningar från presentationerna, de presentationsbilder som användes. Vi har även mixat ihop bilder och ljud till video för att på bästa sätt kunna återberätta vad som sades. Tryckt dokumentation från seminariet håller på att sammanställas och presenteras här i takt med att den blir färdig.\nBoken\nBoken som\npdf\nBoken som\ntorrent\nBoken kan köpas via\nAdlibris\n,\nBokus\neller i din bokhandel..\nOBS\nVi har en bunt böcker som vi gratis skickar till de som är intresserade. Skicka ett mail till\ninfo@teldok.se\nmed adress så skickar vi ett exemplar gratis så länge lagret räcker.\nPresentationer\n1. Peter Nõu hälsar välkommen till seminariet. (\nljud\n,\npresentationsbilder\n,\nfilm\n)\n2. Stefan Görling presenterar kortfattat\nbakgrundstexten\n. (\nljud\n,\npresentationsbilder\n,\nfilm\n)\n3. Patrik Fältström berättar om hur Internet fungerar idag. (\nljud\n,\npresentationsbilder\n,\nfilm\n)\n4. Arne Kaijser talar om infrastruktursystems uppbyggnad i ett historiskt perspektiv. (\nljud\n,\npresentationsbilder\n,\nfilm\n)\n5. Daniel Westman diskuterar övregripande sätt nätverksneutralitet kan komma att regleras. (\nljud\n)\n6. Henrik Nilsson diskuterar rådande regulation i Sverige och EU. (\nljud\n,\npresentationsbilder\n,\nfilm\n) (Tyvärr problem med ljudinspelningen!)\n7. Henrik och Daniel diskuterar juridiska frågor. (\nljud\n)\n8. Peter inleder den allmänna frågestunden. (\nljud\n)\n9. Bertil Thorngren säger några väl valda ord för att summera presentationerna. (\nljud\n)\n10. Allmän diskussion och frågor. (\nljud\n)\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/seminarier/natverksneutralitet/presentationer", "date": "2009-05-03", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20090503095036id_/http://www.teldok.se:80/seminarier/natverksneutralitet/presentationer", "stamp": "20090503095036", "fetch_id": 1131, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] }, { "id": "1f1e6340bd2da98e", "title": "Kommande seminarier | Teldok 2.0", "body": "IT - Teknik, ekonomi, politik\nMeny\nOm Teldok 2.0\nPublikationer\nSeminarier / Workshops\nLunchseminarium med Matt Mason, 28 oktober 2009\nNätverksneutralitet, 21 april 2008\nKommande seminarier\nTeldoktankar\nFeed aggregator\nPrenumerera\nKontakt\nHem\n›\nSeminarier / Workshops\nKommande seminarier\nBeskrivning\nVi arbetar på kommande seminarier, i mån av tid och intressanta ämnen. Hör gärna av er med förslag till\ninfo@teldok.se\nTeldok 2.0 är ett oberoende, icke-vinstdrivande forum som studerar och diskuterar utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken från ett samhälleigt helhetsperspektiv.", "url": "https://www.teldok.se/seminarier/oppna_plattformar", "date": "2010-08-18", "kind": "Äldre webbplats", "date_type": "Arkiverad", "source_url": "https://web.archive.org/web/20100818071701id_/http://www.teldok.se/seminarier/oppna_plattformar", "stamp": "20100818071701", "fetch_id": 1132, "tags": [], "categories": [], "reports": [], "pdfs": [] } ], "pdfs": [ { "sha": "4b61526c689dee9d3cd03d12b6d311203779753da20d7f9025a2d2683a2c696b", "path": "pdf/4b61526c689dee9d3cd03d12b6d311203779753da20d7f9025a2d2683a2c696b.pdf", "cover": "omslag/4b61526c689dee9d3cd03d12b6d311203779753da20d7f9025a2d2683a2c696b.jpg", "pages": 16, "validation": "valid" }, { "sha": "0418f7f54a452981ab008ac3a589c921137465074ec70c6eece0fbd6b90ede8d", "path": "pdf/0418f7f54a452981ab008ac3a589c921137465074ec70c6eece0fbd6b90ede8d.pdf", "cover": "omslag/0418f7f54a452981ab008ac3a589c921137465074ec70c6eece0fbd6b90ede8d.jpg", "pages": 358, "validation": "valid" }, { "sha": "0bed8c0c29b740e8a157534fb947bc12432ece4ce36349f642ed44a7edb7db1a", "path": "pdf/0bed8c0c29b740e8a157534fb947bc12432ece4ce36349f642ed44a7edb7db1a.pdf", "cover": "omslag/0bed8c0c29b740e8a157534fb947bc12432ece4ce36349f642ed44a7edb7db1a.jpg", "pages": 93, "validation": "valid" }, { "sha": "be8b5cf0ffe5cc0173a08715e153bf5ca1be05b771f3183fa2b9c9d08ee613f0", "path": "pdf/be8b5cf0ffe5cc0173a08715e153bf5ca1be05b771f3183fa2b9c9d08ee613f0.pdf", "cover": "omslag/be8b5cf0ffe5cc0173a08715e153bf5ca1be05b771f3183fa2b9c9d08ee613f0.jpg", "pages": 188, "validation": "valid" }, { "sha": "33cb1be6f51d41439ba868f50e9a1111e1b7334993e83ba8048b23ed101f0343", "path": "pdf/33cb1be6f51d41439ba868f50e9a1111e1b7334993e83ba8048b23ed101f0343.pdf", "cover": "omslag/33cb1be6f51d41439ba868f50e9a1111e1b7334993e83ba8048b23ed101f0343.jpg", "pages": 80, "validation": "valid" }, { "sha": "5fa120f172e310f811451139c3cbfb26af197c4d6be824fcdd2f12558d84c4e3", "path": "pdf/5fa120f172e310f811451139c3cbfb26af197c4d6be824fcdd2f12558d84c4e3.pdf", "cover": "omslag/5fa120f172e310f811451139c3cbfb26af197c4d6be824fcdd2f12558d84c4e3.jpg", "pages": 77, "validation": "valid" }, { "sha": "3e6e87660617c24cf9d53886bd6af3334659a1527115ae12af8d3bff36172cd3", "path": "pdf/3e6e87660617c24cf9d53886bd6af3334659a1527115ae12af8d3bff36172cd3.pdf", "cover": "omslag/3e6e87660617c24cf9d53886bd6af3334659a1527115ae12af8d3bff36172cd3.jpg", "pages": 99, "validation": "valid" }, { "sha": "20b745da2cc6c1f0a4662e104067453f32ff6e5fc81c2e91d0cc6544f94b7182", "path": "pdf/20b745da2cc6c1f0a4662e104067453f32ff6e5fc81c2e91d0cc6544f94b7182.pdf", "cover": "omslag/20b745da2cc6c1f0a4662e104067453f32ff6e5fc81c2e91d0cc6544f94b7182.jpg", "pages": 63, "validation": "valid" }, { "sha": "e55b46065e8e5f99894493d240421263504fe57b600de3d86a805ccc3f1f489f", "path": "pdf/e55b46065e8e5f99894493d240421263504fe57b600de3d86a805ccc3f1f489f.pdf", "cover": "omslag/e55b46065e8e5f99894493d240421263504fe57b600de3d86a805ccc3f1f489f.jpg", "pages": 63, "validation": "valid" }, { "sha": "ac45e02f684217cc6bc0848560e94660f02ad4687e6bd00cc384321fc2199961", "path": "pdf/ac45e02f684217cc6bc0848560e94660f02ad4687e6bd00cc384321fc2199961.pdf", "cover": "omslag/ac45e02f684217cc6bc0848560e94660f02ad4687e6bd00cc384321fc2199961.jpg", "pages": 70, "validation": "valid" }, { "sha": "e4864156ff6c937f278934459c2f6011e0903978e0ca3b7fd696cb74b8eb6fa1", "path": "pdf/e4864156ff6c937f278934459c2f6011e0903978e0ca3b7fd696cb74b8eb6fa1.pdf", "cover": "omslag/e4864156ff6c937f278934459c2f6011e0903978e0ca3b7fd696cb74b8eb6fa1.jpg", "pages": 94, "validation": "valid" }, { "sha": "3f76c9a56359ced0377e8624bd238b9ed049614e7c4bc1ac29a0fdc80479e288", "path": "pdf/3f76c9a56359ced0377e8624bd238b9ed049614e7c4bc1ac29a0fdc80479e288.pdf", "cover": "omslag/3f76c9a56359ced0377e8624bd238b9ed049614e7c4bc1ac29a0fdc80479e288.jpg", "pages": 154, "validation": "valid" }, { "sha": "4d7e214fd9ed6a304423c0eff02da52a045c0f856ba71cf9b6d11ddf4d1c8bcd", "path": "pdf/4d7e214fd9ed6a304423c0eff02da52a045c0f856ba71cf9b6d11ddf4d1c8bcd.pdf", "cover": "omslag/4d7e214fd9ed6a304423c0eff02da52a045c0f856ba71cf9b6d11ddf4d1c8bcd.jpg", "pages": 76, "validation": "valid" }, { "sha": "8e788b03a1d0bad278a40c190d62d82e60271a42c8b60d66aaebcf5faaae4d79", "path": "pdf/8e788b03a1d0bad278a40c190d62d82e60271a42c8b60d66aaebcf5faaae4d79.pdf", "cover": "omslag/8e788b03a1d0bad278a40c190d62d82e60271a42c8b60d66aaebcf5faaae4d79.jpg", "pages": 105, "validation": "valid" }, { "sha": "68e90031d5b6e3fc6a5cbb7eb74429829cf22ee76c655b9bc632cf1266b3a14c", "path": "pdf/68e90031d5b6e3fc6a5cbb7eb74429829cf22ee76c655b9bc632cf1266b3a14c.pdf", "cover": "omslag/68e90031d5b6e3fc6a5cbb7eb74429829cf22ee76c655b9bc632cf1266b3a14c.jpg", "pages": 60, "validation": "valid" }, { "sha": "a88de700c2417134b699c95d115fa76203e84185ebdc1316cccba3ff0696b0bc", "path": "pdf/a88de700c2417134b699c95d115fa76203e84185ebdc1316cccba3ff0696b0bc.pdf", "cover": "omslag/a88de700c2417134b699c95d115fa76203e84185ebdc1316cccba3ff0696b0bc.jpg", "pages": 65, "validation": "valid" }, { "sha": "fc6e5aa0d6bfd6441656e2a5b983048d8902d2f4905025dea4e5731bd0290ddb", "path": "pdf/fc6e5aa0d6bfd6441656e2a5b983048d8902d2f4905025dea4e5731bd0290ddb.pdf", "cover": "omslag/fc6e5aa0d6bfd6441656e2a5b983048d8902d2f4905025dea4e5731bd0290ddb.jpg", "pages": 113, "validation": "valid" }, { "sha": "c8bfa61803622cb08b06d55d72dd7b31220b03243da277dcc24bc97129082e92", "path": "pdf/c8bfa61803622cb08b06d55d72dd7b31220b03243da277dcc24bc97129082e92.pdf", "cover": "omslag/c8bfa61803622cb08b06d55d72dd7b31220b03243da277dcc24bc97129082e92.jpg", "pages": 54, "validation": "valid" }, { "sha": "41a144a378345f1d69df71d707e4f4def253559434e768ddaf72c814493b7f64", "path": "pdf/41a144a378345f1d69df71d707e4f4def253559434e768ddaf72c814493b7f64.pdf", "cover": "omslag/41a144a378345f1d69df71d707e4f4def253559434e768ddaf72c814493b7f64.jpg", "pages": 4, "validation": "valid" }, { "sha": "c3224ee6e51cb0a311f6a0a791da50f626a018f243990efbae8a39bf38d9975c", "path": "pdf/c3224ee6e51cb0a311f6a0a791da50f626a018f243990efbae8a39bf38d9975c.pdf", "cover": "omslag/c3224ee6e51cb0a311f6a0a791da50f626a018f243990efbae8a39bf38d9975c.jpg", "pages": 71, "validation": "valid" }, { "sha": "a01d9bbd3347e9e840b2797e094013f17f8619308d2575f2e0b1bbba7f7f21fb", "path": "pdf/a01d9bbd3347e9e840b2797e094013f17f8619308d2575f2e0b1bbba7f7f21fb.pdf", "cover": "omslag/a01d9bbd3347e9e840b2797e094013f17f8619308d2575f2e0b1bbba7f7f21fb.jpg", "pages": 16, "validation": "valid" }, { "sha": "0f1030fa12f83eab1d2fba7ae8f0106cce4b61cd7cbcfa8363b9ea9de40c6d7c", "path": "pdf/0f1030fa12f83eab1d2fba7ae8f0106cce4b61cd7cbcfa8363b9ea9de40c6d7c.pdf", "cover": "omslag/0f1030fa12f83eab1d2fba7ae8f0106cce4b61cd7cbcfa8363b9ea9de40c6d7c.jpg", "pages": 20, "validation": "valid" }, { "sha": "4be418658c4fd4e7c93d7fd4e4448cf4e9a122e818242acb630b353c1f9a727f", "path": "pdf/4be418658c4fd4e7c93d7fd4e4448cf4e9a122e818242acb630b353c1f9a727f.pdf", "cover": "omslag/4be418658c4fd4e7c93d7fd4e4448cf4e9a122e818242acb630b353c1f9a727f.jpg", "pages": 20, "validation": "valid" }, { "sha": "65858ea1f2aa08e929ed976b1d4513484084027c3e97fe3104d54c1d4a1ad743", "path": "pdf/65858ea1f2aa08e929ed976b1d4513484084027c3e97fe3104d54c1d4a1ad743.pdf", "cover": "omslag/65858ea1f2aa08e929ed976b1d4513484084027c3e97fe3104d54c1d4a1ad743.jpg", "pages": 24, "validation": "valid" }, { "sha": "9a640ca139c684a8a7f66fa8f0d5b192775a651d04b0a79d31fb518536828839", "path": "pdf/9a640ca139c684a8a7f66fa8f0d5b192775a651d04b0a79d31fb518536828839.pdf", "cover": "omslag/9a640ca139c684a8a7f66fa8f0d5b192775a651d04b0a79d31fb518536828839.jpg", "pages": 20, "validation": "valid" }, { "sha": "a1343eef8ab97e7f8eabebd9c9f0752b3ce746e0da2a404c446610fe4723dfaa", "path": "pdf/a1343eef8ab97e7f8eabebd9c9f0752b3ce746e0da2a404c446610fe4723dfaa.pdf", "cover": "omslag/a1343eef8ab97e7f8eabebd9c9f0752b3ce746e0da2a404c446610fe4723dfaa.jpg", "pages": 18, "validation": "valid" }, { "sha": "5c9f0267cbe02c903fb1cab76e3dde8e43158b2a52a131197df2dcf5c10d0235", "path": "pdf/5c9f0267cbe02c903fb1cab76e3dde8e43158b2a52a131197df2dcf5c10d0235.pdf", "cover": "omslag/5c9f0267cbe02c903fb1cab76e3dde8e43158b2a52a131197df2dcf5c10d0235.jpg", "pages": 20, "validation": "valid" }, { "sha": "96713f1f1e2f10efadd4fb6c40caf8230ee7cbc72610df23a74345a16c206732", "path": "pdf/96713f1f1e2f10efadd4fb6c40caf8230ee7cbc72610df23a74345a16c206732.pdf", "cover": "omslag/96713f1f1e2f10efadd4fb6c40caf8230ee7cbc72610df23a74345a16c206732.jpg", "pages": 24, "validation": "valid" }, { "sha": "f1213d5805b9a87810380ec56b70838390e0bb7bfc8e726c1de4516bb29c50d8", "path": "pdf/f1213d5805b9a87810380ec56b70838390e0bb7bfc8e726c1de4516bb29c50d8.pdf", "cover": "omslag/f1213d5805b9a87810380ec56b70838390e0bb7bfc8e726c1de4516bb29c50d8.jpg", "pages": 24, "validation": "valid" }, { "sha": "42f4104212a49b9f0b15467ddff6e7c398801ef3cf9d9b683b5265c13ee68006", "path": "pdf/42f4104212a49b9f0b15467ddff6e7c398801ef3cf9d9b683b5265c13ee68006.pdf", "cover": "omslag/42f4104212a49b9f0b15467ddff6e7c398801ef3cf9d9b683b5265c13ee68006.jpg", "pages": 32, "validation": "valid" }, { "sha": "83ccd04e1e13f91ee28c632f3ea86684cf09e66989923a05557a24c9fc957631", "path": "pdf/83ccd04e1e13f91ee28c632f3ea86684cf09e66989923a05557a24c9fc957631.pdf", "cover": "omslag/83ccd04e1e13f91ee28c632f3ea86684cf09e66989923a05557a24c9fc957631.jpg", "pages": 24, "validation": "valid" }, { "sha": "1aff0b4e316498adace26bc8a48426af3d8f223c84c81179deda4c3de1b4c36a", "path": "pdf/1aff0b4e316498adace26bc8a48426af3d8f223c84c81179deda4c3de1b4c36a.pdf", "cover": "omslag/1aff0b4e316498adace26bc8a48426af3d8f223c84c81179deda4c3de1b4c36a.jpg", "pages": 36, "validation": "valid" }, { "sha": "f77e9c213570a48a31759d9cf5f2c2acf88211c67d67dc2a7678070b05486e8a", "path": "pdf/f77e9c213570a48a31759d9cf5f2c2acf88211c67d67dc2a7678070b05486e8a.pdf", "cover": "omslag/f77e9c213570a48a31759d9cf5f2c2acf88211c67d67dc2a7678070b05486e8a.jpg", "pages": 23, "validation": "valid" }, { "sha": "5df421397849989137600c43019efda44841dc821b164511547ec2e3c30a34b6", "path": "pdf/5df421397849989137600c43019efda44841dc821b164511547ec2e3c30a34b6.pdf", "cover": "omslag/5df421397849989137600c43019efda44841dc821b164511547ec2e3c30a34b6.jpg", "pages": 28, "validation": "valid" }, { "sha": "9f5f323abe5310cc209ef229f653fc3fe68076dece9bd6d4d61f345b4e821634", "path": "pdf/9f5f323abe5310cc209ef229f653fc3fe68076dece9bd6d4d61f345b4e821634.pdf", "cover": "omslag/9f5f323abe5310cc209ef229f653fc3fe68076dece9bd6d4d61f345b4e821634.jpg", "pages": 16, "validation": "valid" }, { "sha": "5d472b68e9e76198051b553f3ece3a4ba404ad5445cae2b157f09d97351461d8", "path": "pdf/5d472b68e9e76198051b553f3ece3a4ba404ad5445cae2b157f09d97351461d8.pdf", "cover": "omslag/5d472b68e9e76198051b553f3ece3a4ba404ad5445cae2b157f09d97351461d8.jpg", "pages": 20, "validation": "valid" }, { "sha": "f52a9c2466bb6a956beeb31f380e0223530eff7d199e9ada009aae4a27d1b7fe", "path": "pdf/f52a9c2466bb6a956beeb31f380e0223530eff7d199e9ada009aae4a27d1b7fe.pdf", "cover": "omslag/f52a9c2466bb6a956beeb31f380e0223530eff7d199e9ada009aae4a27d1b7fe.jpg", "pages": 28, "validation": "valid" }, { "sha": "6813722d45e70b5e6f2b93176b9a19ac1b76a8644bdc242644ef6b2b4c669b20", "path": "pdf/6813722d45e70b5e6f2b93176b9a19ac1b76a8644bdc242644ef6b2b4c669b20.pdf", "cover": "omslag/6813722d45e70b5e6f2b93176b9a19ac1b76a8644bdc242644ef6b2b4c669b20.jpg", "pages": 20, "validation": "valid" }, { "sha": "ac5bf4b06d915f691036fb428d059065d5674bd74dc829f3894e1d39f107bc12", "path": "pdf/ac5bf4b06d915f691036fb428d059065d5674bd74dc829f3894e1d39f107bc12.pdf", "cover": "omslag/ac5bf4b06d915f691036fb428d059065d5674bd74dc829f3894e1d39f107bc12.jpg", "pages": 56, "validation": "valid" }, { "sha": "6199d2feacac64207551ed49913b6988ea3225966f326bfd82da839fda3e304a", "path": "pdf/6199d2feacac64207551ed49913b6988ea3225966f326bfd82da839fda3e304a.pdf", "cover": "omslag/6199d2feacac64207551ed49913b6988ea3225966f326bfd82da839fda3e304a.jpg", "pages": 92, "validation": "valid" }, { "sha": "fa440fab2663a7eaf83022da382e43530a503a4239c85e6f89a52c3346575b23", "path": "pdf/fa440fab2663a7eaf83022da382e43530a503a4239c85e6f89a52c3346575b23.pdf", "cover": "omslag/fa440fab2663a7eaf83022da382e43530a503a4239c85e6f89a52c3346575b23.jpg", "pages": 110, "validation": "valid" }, { "sha": "f9068110308a2190334639c98dba491d9e307378c91f6d873dd8a1a016d22215", "path": "pdf/f9068110308a2190334639c98dba491d9e307378c91f6d873dd8a1a016d22215.pdf", "cover": "omslag/f9068110308a2190334639c98dba491d9e307378c91f6d873dd8a1a016d22215.jpg", "pages": 211, "validation": "valid" }, { "sha": "a8bb696a74cfdc077d79b708ee083c2df7b8b49dcf1fe941ae2ee0178918676d", "path": "pdf/a8bb696a74cfdc077d79b708ee083c2df7b8b49dcf1fe941ae2ee0178918676d.pdf", "cover": "omslag/a8bb696a74cfdc077d79b708ee083c2df7b8b49dcf1fe941ae2ee0178918676d.jpg", "pages": 150, "validation": "valid" }, { "sha": "01d97f80d4317c6a3539d135eb5449ca5d890de12c4b67891e36e369172425b8", "path": "pdf/01d97f80d4317c6a3539d135eb5449ca5d890de12c4b67891e36e369172425b8.pdf", "cover": "omslag/01d97f80d4317c6a3539d135eb5449ca5d890de12c4b67891e36e369172425b8.jpg", "pages": 98, "validation": "valid" }, { "sha": "83bddca25d521900442c9259b6ae5a827771dc9d72f92f0c855d9b7101c9cb73", "path": "pdf/83bddca25d521900442c9259b6ae5a827771dc9d72f92f0c855d9b7101c9cb73.pdf", "cover": "omslag/83bddca25d521900442c9259b6ae5a827771dc9d72f92f0c855d9b7101c9cb73.jpg", "pages": 82, "validation": "valid" }, { "sha": "7ef6b418e47fdaaf1ebc18ee5acd0b94e7104d0dcbd034f8a21eb81c1521cb42", "path": "pdf/7ef6b418e47fdaaf1ebc18ee5acd0b94e7104d0dcbd034f8a21eb81c1521cb42.pdf", "cover": "omslag/7ef6b418e47fdaaf1ebc18ee5acd0b94e7104d0dcbd034f8a21eb81c1521cb42.jpg", "pages": 68, "validation": "valid" }, { "sha": "98ad4249adef908e0ee495f1243847bb8ef41daac1992ba63e56525f6eab00aa", "path": "pdf/98ad4249adef908e0ee495f1243847bb8ef41daac1992ba63e56525f6eab00aa.pdf", "cover": "omslag/98ad4249adef908e0ee495f1243847bb8ef41daac1992ba63e56525f6eab00aa.jpg", "pages": 174, "validation": "valid" }, { "sha": "8229df3e877cc386a84a4fbb8557518448883460018b57470b275be46a5295b8", "path": "pdf/8229df3e877cc386a84a4fbb8557518448883460018b57470b275be46a5295b8.pdf", "cover": "omslag/8229df3e877cc386a84a4fbb8557518448883460018b57470b275be46a5295b8.jpg", "pages": 102, "validation": "valid" }, { "sha": "c941818b24fabdf2f0c0a4b98dead6e717f918979e2be6b5c5971c65bd8f1a92", "path": "pdf/c941818b24fabdf2f0c0a4b98dead6e717f918979e2be6b5c5971c65bd8f1a92.pdf", "cover": "omslag/c941818b24fabdf2f0c0a4b98dead6e717f918979e2be6b5c5971c65bd8f1a92.jpg", "pages": 112, "validation": "valid" }, { "sha": "ed1c01a05b578c9f831c90f769e7f36e9085bcef78cc2e821b58f6dae5f7a0f9", "path": "pdf/ed1c01a05b578c9f831c90f769e7f36e9085bcef78cc2e821b58f6dae5f7a0f9.pdf", "cover": "omslag/ed1c01a05b578c9f831c90f769e7f36e9085bcef78cc2e821b58f6dae5f7a0f9.jpg", "pages": 68, "validation": "valid" }, { "sha": "b1b501e4abcce65d695adbb070998ea7ea1725e63f7d4101400a60e35d9719b0", "path": "pdf/b1b501e4abcce65d695adbb070998ea7ea1725e63f7d4101400a60e35d9719b0.pdf", "cover": "omslag/b1b501e4abcce65d695adbb070998ea7ea1725e63f7d4101400a60e35d9719b0.jpg", "pages": 124, "validation": "valid" }, { "sha": "b9f40ea4c245e1752858abc0c2ac089b1293f0c5381f049f5355d5af1b1d98a6", "path": "pdf/b9f40ea4c245e1752858abc0c2ac089b1293f0c5381f049f5355d5af1b1d98a6.pdf", "cover": "omslag/b9f40ea4c245e1752858abc0c2ac089b1293f0c5381f049f5355d5af1b1d98a6.jpg", "pages": 110, "validation": "valid" }, { "sha": "ddf57bc227f74734efa66e5e4a1c0a9474002ac28e5b5ffacb6576695872f7e4", "path": "pdf/ddf57bc227f74734efa66e5e4a1c0a9474002ac28e5b5ffacb6576695872f7e4.pdf", "cover": "omslag/ddf57bc227f74734efa66e5e4a1c0a9474002ac28e5b5ffacb6576695872f7e4.jpg", "pages": 148, "validation": "valid" }, { "sha": "de8d1ce2d2cc03c4077bbc37c8c532fdc2cb92fa3998201f2c56db406da24768", "path": "pdf/de8d1ce2d2cc03c4077bbc37c8c532fdc2cb92fa3998201f2c56db406da24768.pdf", "cover": "omslag/de8d1ce2d2cc03c4077bbc37c8c532fdc2cb92fa3998201f2c56db406da24768.jpg", "pages": 108, "validation": "valid" }, { "sha": "a9ad114f912f9222b39ae0c0391680f159b607b60fd92d5366ac2d168d9a20fb", "path": "pdf/a9ad114f912f9222b39ae0c0391680f159b607b60fd92d5366ac2d168d9a20fb.pdf", "cover": "omslag/a9ad114f912f9222b39ae0c0391680f159b607b60fd92d5366ac2d168d9a20fb.jpg", "pages": 95, "validation": "valid" }, { "sha": "01bea39863d362e9f6af9154711652dd619a6eeab86ae3ed84ce654a32f8596e", "path": "pdf/01bea39863d362e9f6af9154711652dd619a6eeab86ae3ed84ce654a32f8596e.pdf", "cover": "omslag/01bea39863d362e9f6af9154711652dd619a6eeab86ae3ed84ce654a32f8596e.jpg", "pages": 97, "validation": "valid" }, { "sha": "89b67d15cba676ae445ebcd3cf9adba2705c4bc7c800348d73693d7565941f95", "path": "pdf/89b67d15cba676ae445ebcd3cf9adba2705c4bc7c800348d73693d7565941f95.pdf", "cover": "omslag/89b67d15cba676ae445ebcd3cf9adba2705c4bc7c800348d73693d7565941f95.jpg", "pages": 213, "validation": "valid" }, { "sha": "73be72bca7c15802b56d3f94ce57b8a0455945f86522cb3a11762bb94e713880", "path": "pdf/73be72bca7c15802b56d3f94ce57b8a0455945f86522cb3a11762bb94e713880.pdf", "cover": "omslag/73be72bca7c15802b56d3f94ce57b8a0455945f86522cb3a11762bb94e713880.jpg", "pages": 96, "validation": "valid" }, { "sha": "e6d1bb93dc386c1667cccef4e4f24e53b743c7b42670b1f91f7908ad51d7d5bd", "path": "pdf/e6d1bb93dc386c1667cccef4e4f24e53b743c7b42670b1f91f7908ad51d7d5bd.pdf", "cover": "omslag/e6d1bb93dc386c1667cccef4e4f24e53b743c7b42670b1f91f7908ad51d7d5bd.jpg", "pages": 161, "validation": "valid" }, { "sha": "2fa9997b712004b2099788c2ffaac9642443fa2d2d0438255ca3d4c3a6466943", "path": "pdf/2fa9997b712004b2099788c2ffaac9642443fa2d2d0438255ca3d4c3a6466943.pdf", "cover": "omslag/2fa9997b712004b2099788c2ffaac9642443fa2d2d0438255ca3d4c3a6466943.jpg", "pages": 96, "validation": "valid" }, { "sha": "bd57a491f9bcd3c36a8fbdea17ec0c58cdc9e8535fe2ae3e99426f43a69e691a", "path": "pdf/bd57a491f9bcd3c36a8fbdea17ec0c58cdc9e8535fe2ae3e99426f43a69e691a.pdf", "cover": "omslag/bd57a491f9bcd3c36a8fbdea17ec0c58cdc9e8535fe2ae3e99426f43a69e691a.jpg", "pages": 80, "validation": "needs_ocr" }, { "sha": "4818426ad242d142a2136e8cec8d89a5c9dec25cb49cb7647370683658cd9344", "path": "pdf/4818426ad242d142a2136e8cec8d89a5c9dec25cb49cb7647370683658cd9344.pdf", "cover": "omslag/4818426ad242d142a2136e8cec8d89a5c9dec25cb49cb7647370683658cd9344.jpg", "pages": 174, "validation": "valid" }, { "sha": "273e27fa561ffab03f0530e7fe1931d5220fd76f8d4409e348c3d116daf0df68", "path": "pdf/273e27fa561ffab03f0530e7fe1931d5220fd76f8d4409e348c3d116daf0df68.pdf", "cover": "omslag/273e27fa561ffab03f0530e7fe1931d5220fd76f8d4409e348c3d116daf0df68.jpg", "pages": 68, "validation": "valid" }, { "sha": "bbddb03f656a8012acd2ab26a3493301563bea401f07928e380d6cc35c4398e0", "path": "pdf/bbddb03f656a8012acd2ab26a3493301563bea401f07928e380d6cc35c4398e0.pdf", "cover": "omslag/bbddb03f656a8012acd2ab26a3493301563bea401f07928e380d6cc35c4398e0.jpg", "pages": 53, "validation": "valid" }, { "sha": "ad4f9d7387c9d110d85e1e0d52b154d93b716a490a58d17d6ced847350669a54", "path": "pdf/ad4f9d7387c9d110d85e1e0d52b154d93b716a490a58d17d6ced847350669a54.pdf", "cover": "omslag/ad4f9d7387c9d110d85e1e0d52b154d93b716a490a58d17d6ced847350669a54.jpg", "pages": 448, "validation": "valid" }, { "sha": "481b7015fafb63d2b412ce514e278b5e2c3525195b6925cbecd9de5b6d9d2752", "path": "pdf/481b7015fafb63d2b412ce514e278b5e2c3525195b6925cbecd9de5b6d9d2752.pdf", "cover": "omslag/481b7015fafb63d2b412ce514e278b5e2c3525195b6925cbecd9de5b6d9d2752.jpg", "pages": 41, "validation": "valid" }, { "sha": "a0ed7b0a582e8c335019f4ab700e81f38d4b256d055f6d4f3cfb99e7e0cb3227", "path": "pdf/a0ed7b0a582e8c335019f4ab700e81f38d4b256d055f6d4f3cfb99e7e0cb3227.pdf", "cover": "omslag/a0ed7b0a582e8c335019f4ab700e81f38d4b256d055f6d4f3cfb99e7e0cb3227.jpg", "pages": 132, "validation": "valid" }, { "sha": "f056e3820df288d82302dca3f9574d3909f65a9b20abc5625450b12a296799b3", "path": "pdf/f056e3820df288d82302dca3f9574d3909f65a9b20abc5625450b12a296799b3.pdf", "cover": "omslag/f056e3820df288d82302dca3f9574d3909f65a9b20abc5625450b12a296799b3.jpg", "pages": 211, "validation": "needs_ocr" }, { "sha": "144c17f8a3cd96c3be406f31e60f4be3ce33573a5350f44e2d477e5ecf53a7bc", "path": "pdf/144c17f8a3cd96c3be406f31e60f4be3ce33573a5350f44e2d477e5ecf53a7bc.pdf", "cover": "omslag/144c17f8a3cd96c3be406f31e60f4be3ce33573a5350f44e2d477e5ecf53a7bc.jpg", "pages": 94, "validation": "valid" }, { "sha": "002f656d2dacc0ff3f293024c1c2ca94a5d38288164075d88d0fd3f033d14f8c", "path": "pdf/002f656d2dacc0ff3f293024c1c2ca94a5d38288164075d88d0fd3f033d14f8c.pdf", "cover": "omslag/002f656d2dacc0ff3f293024c1c2ca94a5d38288164075d88d0fd3f033d14f8c.jpg", "pages": 95, "validation": "valid" }, { "sha": "caccf9e9a523575f68dbb609ac1334c6c9b363febb0deecfe400052353c2370e", "path": "pdf/caccf9e9a523575f68dbb609ac1334c6c9b363febb0deecfe400052353c2370e.pdf", "cover": "omslag/caccf9e9a523575f68dbb609ac1334c6c9b363febb0deecfe400052353c2370e.jpg", "pages": 86, "validation": "valid" }, { "sha": "86d8d720630a9128db1e2af0a1ea39194672052692f1dacc7bf1905cfa534d07", "path": "pdf/86d8d720630a9128db1e2af0a1ea39194672052692f1dacc7bf1905cfa534d07.pdf", "cover": "omslag/86d8d720630a9128db1e2af0a1ea39194672052692f1dacc7bf1905cfa534d07.jpg", "pages": 93, "validation": "valid" }, { "sha": "408827224277c82c3e18ef762b59571793234ba47b318e53933f174ad1035e41", "path": "pdf/408827224277c82c3e18ef762b59571793234ba47b318e53933f174ad1035e41.pdf", "cover": "omslag/408827224277c82c3e18ef762b59571793234ba47b318e53933f174ad1035e41.jpg", "pages": 160, "validation": "valid" }, { "sha": "e155fa7b7fd52a899dba8dd297f0500b6b724a8247fb0be7feb45e56d71d6ca7", "path": "pdf/e155fa7b7fd52a899dba8dd297f0500b6b724a8247fb0be7feb45e56d71d6ca7.pdf", "cover": "omslag/e155fa7b7fd52a899dba8dd297f0500b6b724a8247fb0be7feb45e56d71d6ca7.jpg", "pages": 160, "validation": "valid" }, { "sha": "3286e8b1270efee72c699e60c4b8a28dbbc95b9e47cd998d1f51f2d1e0ea167f", "path": "pdf/3286e8b1270efee72c699e60c4b8a28dbbc95b9e47cd998d1f51f2d1e0ea167f.pdf", "cover": "omslag/3286e8b1270efee72c699e60c4b8a28dbbc95b9e47cd998d1f51f2d1e0ea167f.jpg", "pages": 106, "validation": "valid" }, { "sha": "418642c6ffc4797752ce34366048dcbc7f6f4aa66704179d64fe07a408d359b1", "path": "pdf/418642c6ffc4797752ce34366048dcbc7f6f4aa66704179d64fe07a408d359b1.pdf", "cover": "omslag/418642c6ffc4797752ce34366048dcbc7f6f4aa66704179d64fe07a408d359b1.jpg", "pages": 99, "validation": "valid" }, { "sha": "8e19774d616573bf4307c8922b0a97992299095a4eed471cbe6e6837cf93f5ae", "path": "pdf/8e19774d616573bf4307c8922b0a97992299095a4eed471cbe6e6837cf93f5ae.pdf", "cover": "omslag/8e19774d616573bf4307c8922b0a97992299095a4eed471cbe6e6837cf93f5ae.jpg", "pages": 149, "validation": "valid" }, { "sha": "de2ccbf5158c3f74d1adbc9c944bc67e0caef07b6a5d331ddfdba34400d6f6b8", "path": "pdf/de2ccbf5158c3f74d1adbc9c944bc67e0caef07b6a5d331ddfdba34400d6f6b8.pdf", "cover": "omslag/de2ccbf5158c3f74d1adbc9c944bc67e0caef07b6a5d331ddfdba34400d6f6b8.jpg", "pages": 78, "validation": "valid" }, { "sha": "0bef25c00fc61e3b1c1d520eb65edb9ab6639b991809b0ac2637da9b34acf1cb", "path": "pdf/0bef25c00fc61e3b1c1d520eb65edb9ab6639b991809b0ac2637da9b34acf1cb.pdf", "cover": "omslag/0bef25c00fc61e3b1c1d520eb65edb9ab6639b991809b0ac2637da9b34acf1cb.jpg", "pages": 111, "validation": "valid" }, { "sha": "1937bed360d6533b5838d3e030add94bf4143c8be0e7b9c9ddb7520cc0e39467", "path": "pdf/1937bed360d6533b5838d3e030add94bf4143c8be0e7b9c9ddb7520cc0e39467.pdf", "cover": "omslag/1937bed360d6533b5838d3e030add94bf4143c8be0e7b9c9ddb7520cc0e39467.jpg", "pages": 45, "validation": "valid" }, { "sha": "eb959eb59039275ad667870016d6bb49911f29d6bec1e4074efbd2ce9bb6531c", "path": "pdf/eb959eb59039275ad667870016d6bb49911f29d6bec1e4074efbd2ce9bb6531c.pdf", "cover": "omslag/eb959eb59039275ad667870016d6bb49911f29d6bec1e4074efbd2ce9bb6531c.jpg", "pages": 37, "validation": "valid" }, { "sha": "808cdfd9d117be455983baa623c703e4f0a6a9fac3a2be120a593c3e816410e4", "path": "pdf/808cdfd9d117be455983baa623c703e4f0a6a9fac3a2be120a593c3e816410e4.pdf", "cover": "omslag/808cdfd9d117be455983baa623c703e4f0a6a9fac3a2be120a593c3e816410e4.jpg", "pages": 244, "validation": "valid" }, { "sha": "c79a5fbf693fe6749d8e89b055b277d1d3a3bc684df9f50e1dc49011350aad83", "path": "pdf/c79a5fbf693fe6749d8e89b055b277d1d3a3bc684df9f50e1dc49011350aad83.pdf", "cover": "omslag/c79a5fbf693fe6749d8e89b055b277d1d3a3bc684df9f50e1dc49011350aad83.jpg", "pages": 98, "validation": "valid" }, { "sha": "6a08abf1055ee1ac97c04d0c042ff4906a5fbe509222d6b63792ee08873bb42e", "path": "pdf/6a08abf1055ee1ac97c04d0c042ff4906a5fbe509222d6b63792ee08873bb42e.pdf", "cover": "omslag/6a08abf1055ee1ac97c04d0c042ff4906a5fbe509222d6b63792ee08873bb42e.jpg", "pages": 130, "validation": "valid" }, { "sha": "f2602a1cfdccf6579e36c5b119f241255d1875d7ca1e5db9b329d02c68a31a1d", "path": "pdf/f2602a1cfdccf6579e36c5b119f241255d1875d7ca1e5db9b329d02c68a31a1d.pdf", "cover": "omslag/f2602a1cfdccf6579e36c5b119f241255d1875d7ca1e5db9b329d02c68a31a1d.jpg", "pages": 96, "validation": "valid" }, { "sha": "646ee0b78961ba0789710a5895e9ba2953e76e3a8df3d5e49c03c3753c262ce4", "path": "pdf/646ee0b78961ba0789710a5895e9ba2953e76e3a8df3d5e49c03c3753c262ce4.pdf", "cover": "omslag/646ee0b78961ba0789710a5895e9ba2953e76e3a8df3d5e49c03c3753c262ce4.jpg", "pages": 145, "validation": "valid" }, { "sha": "19761fc65ed143d4bb980ba3ebe28110f3cb43c3fbbdd76903bcd91063900b03", "path": "pdf/19761fc65ed143d4bb980ba3ebe28110f3cb43c3fbbdd76903bcd91063900b03.pdf", "cover": "omslag/19761fc65ed143d4bb980ba3ebe28110f3cb43c3fbbdd76903bcd91063900b03.jpg", "pages": 93, "validation": "valid" }, { "sha": "158ef20353cf1c8734c37b739ea3e500c4e4fde2d665bfd2d7b241df29a4c05c", "path": "pdf/158ef20353cf1c8734c37b739ea3e500c4e4fde2d665bfd2d7b241df29a4c05c.pdf", "cover": "omslag/158ef20353cf1c8734c37b739ea3e500c4e4fde2d665bfd2d7b241df29a4c05c.jpg", "pages": 66, "validation": "valid" }, { "sha": "60757b3f3cfd5ccb1f2e205071bf2ea90866b283a76ea4d8b7f644e5a4ce0d9d", "path": "pdf/60757b3f3cfd5ccb1f2e205071bf2ea90866b283a76ea4d8b7f644e5a4ce0d9d.pdf", "cover": "omslag/60757b3f3cfd5ccb1f2e205071bf2ea90866b283a76ea4d8b7f644e5a4ce0d9d.jpg", "pages": 100, "validation": "valid" }, { "sha": "660b3287352689217dafaab7da837ad8d3e0859e23b696fa6d52a3e9dfd950ae", "path": "pdf/660b3287352689217dafaab7da837ad8d3e0859e23b696fa6d52a3e9dfd950ae.pdf", "cover": "omslag/660b3287352689217dafaab7da837ad8d3e0859e23b696fa6d52a3e9dfd950ae.jpg", "pages": 146, "validation": "valid" }, { "sha": "f912e0b9ec4e0def00ce97b1e5ac6f400a293c77f4412bb2712d2eb1bafa8a34", "path": "pdf/f912e0b9ec4e0def00ce97b1e5ac6f400a293c77f4412bb2712d2eb1bafa8a34.pdf", "cover": "omslag/f912e0b9ec4e0def00ce97b1e5ac6f400a293c77f4412bb2712d2eb1bafa8a34.jpg", "pages": 153, "validation": "valid" }, { "sha": "7540032c6c92c1eff9409616389b1b3aaaff553e0588e4016a287404c0aaa42a", "path": "pdf/7540032c6c92c1eff9409616389b1b3aaaff553e0588e4016a287404c0aaa42a.pdf", "cover": "omslag/7540032c6c92c1eff9409616389b1b3aaaff553e0588e4016a287404c0aaa42a.jpg", "pages": 78, "validation": "valid" }, { "sha": "72ae43ae91d7a5a0a702e9a07745c21d9a7ccd5ef46ecc5ae39644379520cf1a", "path": "pdf/72ae43ae91d7a5a0a702e9a07745c21d9a7ccd5ef46ecc5ae39644379520cf1a.pdf", "cover": "omslag/72ae43ae91d7a5a0a702e9a07745c21d9a7ccd5ef46ecc5ae39644379520cf1a.jpg", "pages": 320, "validation": "valid" }, { "sha": "8fe79fea4d203d0ef99ba2c662e5ade8676fb2333a4797c8139cb3aea8bdafac", "path": "pdf/8fe79fea4d203d0ef99ba2c662e5ade8676fb2333a4797c8139cb3aea8bdafac.pdf", "cover": "omslag/8fe79fea4d203d0ef99ba2c662e5ade8676fb2333a4797c8139cb3aea8bdafac.jpg", "pages": 141, "validation": "valid" }, { "sha": "ec0c520a1e1cc026ff8e09968760cc33bb9fc1d645cf7dcbc1186cbd88349852", "path": "pdf/ec0c520a1e1cc026ff8e09968760cc33bb9fc1d645cf7dcbc1186cbd88349852.pdf", "cover": "omslag/ec0c520a1e1cc026ff8e09968760cc33bb9fc1d645cf7dcbc1186cbd88349852.jpg", "pages": 73, "validation": "valid" }, { "sha": "8bfe39ae397922bd916d7254b02543b3bd473bbd79c3b86b9cf74e6eef847d7d", "path": "pdf/8bfe39ae397922bd916d7254b02543b3bd473bbd79c3b86b9cf74e6eef847d7d.pdf", "cover": "omslag/8bfe39ae397922bd916d7254b02543b3bd473bbd79c3b86b9cf74e6eef847d7d.jpg", "pages": 119, "validation": "valid" }, { "sha": "114f38a611a079165efb7048788e91b1f04718c7e10a0c3f49eeeab98d28059b", "path": "pdf/114f38a611a079165efb7048788e91b1f04718c7e10a0c3f49eeeab98d28059b.pdf", "cover": "omslag/114f38a611a079165efb7048788e91b1f04718c7e10a0c3f49eeeab98d28059b.jpg", "pages": 47, "validation": "valid" }, { "sha": "e579813dda9b60015ee2c727475d7aa63a8d27041ad84e5c55a81c2ca877ccdb", "path": "pdf/e579813dda9b60015ee2c727475d7aa63a8d27041ad84e5c55a81c2ca877ccdb.pdf", "cover": "omslag/e579813dda9b60015ee2c727475d7aa63a8d27041ad84e5c55a81c2ca877ccdb.jpg", "pages": 119, "validation": "valid" }, { "sha": "23f141918cfba7a734bb0696fc38dd729570d6e64863a903ffb20571d822cb3d", "path": "pdf/23f141918cfba7a734bb0696fc38dd729570d6e64863a903ffb20571d822cb3d.pdf", "cover": "omslag/23f141918cfba7a734bb0696fc38dd729570d6e64863a903ffb20571d822cb3d.jpg", "pages": 37, "validation": "valid" }, { "sha": "7ee72248de254789a4dd15f2286f96197f2a5b89705c144173dd13fc552fbe54", "path": "pdf/7ee72248de254789a4dd15f2286f96197f2a5b89705c144173dd13fc552fbe54.pdf", "cover": "omslag/7ee72248de254789a4dd15f2286f96197f2a5b89705c144173dd13fc552fbe54.jpg", "pages": 66, "validation": "valid" }, { "sha": "d3722537bb9e74c59ce018040bf649ace9cfc537a7dc16457166685c047ae1b3", "path": "pdf/d3722537bb9e74c59ce018040bf649ace9cfc537a7dc16457166685c047ae1b3.pdf", "cover": "omslag/d3722537bb9e74c59ce018040bf649ace9cfc537a7dc16457166685c047ae1b3.jpg", "pages": 71, "validation": "valid" }, { "sha": "8a1b41d69baf0f065d48ae5a1b798c51df15e6e426249a5126d97c3813b5a12b", "path": "pdf/8a1b41d69baf0f065d48ae5a1b798c51df15e6e426249a5126d97c3813b5a12b.pdf", "cover": "omslag/8a1b41d69baf0f065d48ae5a1b798c51df15e6e426249a5126d97c3813b5a12b.jpg", "pages": 89, "validation": "valid" }, { "sha": "6e32af805662142aba90f568bb2f734e3e5481ba57769ab2f3f06c624319aa99", "path": "pdf/6e32af805662142aba90f568bb2f734e3e5481ba57769ab2f3f06c624319aa99.pdf", "cover": "omslag/6e32af805662142aba90f568bb2f734e3e5481ba57769ab2f3f06c624319aa99.jpg", "pages": 118, "validation": "valid" }, { "sha": "81b16236721a3704586b36f4e5516d6953c03c813990b073163a7a7cb411d449", "path": "pdf/81b16236721a3704586b36f4e5516d6953c03c813990b073163a7a7cb411d449.pdf", "cover": "omslag/81b16236721a3704586b36f4e5516d6953c03c813990b073163a7a7cb411d449.jpg", "pages": 45, "validation": "valid" }, { "sha": "0c348145ed276c4b01bb30e964734f6c768cd779a1d362677fe0356a09e7960a", "path": "pdf/0c348145ed276c4b01bb30e964734f6c768cd779a1d362677fe0356a09e7960a.pdf", "cover": "omslag/0c348145ed276c4b01bb30e964734f6c768cd779a1d362677fe0356a09e7960a.jpg", "pages": 94, "validation": "valid" }, { "sha": "2364a32fefe1aa5ad319dd5ab4bc72514a0e924b563a4ec87a7bc6e9918ddb0b", "path": "pdf/2364a32fefe1aa5ad319dd5ab4bc72514a0e924b563a4ec87a7bc6e9918ddb0b.pdf", "cover": "omslag/2364a32fefe1aa5ad319dd5ab4bc72514a0e924b563a4ec87a7bc6e9918ddb0b.jpg", "pages": 81, "validation": "valid" }, { "sha": "9fe1281fa1ebb52fc28e6d0c286c5ec1e88b5d59e709ab9542b26c9b996536bb", "path": "pdf/9fe1281fa1ebb52fc28e6d0c286c5ec1e88b5d59e709ab9542b26c9b996536bb.pdf", "cover": "omslag/9fe1281fa1ebb52fc28e6d0c286c5ec1e88b5d59e709ab9542b26c9b996536bb.jpg", "pages": 103, "validation": "valid" }, { "sha": "56758ffd766eb56398cf768defbf11ff54e96b88dc4dcf3d3dda928ff2d186f0", "path": "pdf/56758ffd766eb56398cf768defbf11ff54e96b88dc4dcf3d3dda928ff2d186f0.pdf", "cover": "omslag/56758ffd766eb56398cf768defbf11ff54e96b88dc4dcf3d3dda928ff2d186f0.jpg", "pages": 109, "validation": "valid" }, { "sha": "c5ec775d6ddeabfcc8a8fac0fc1c7843fbb9160c61339d1df1ed8a3e562340e9", "path": "pdf/c5ec775d6ddeabfcc8a8fac0fc1c7843fbb9160c61339d1df1ed8a3e562340e9.pdf", "cover": "omslag/c5ec775d6ddeabfcc8a8fac0fc1c7843fbb9160c61339d1df1ed8a3e562340e9.jpg", "pages": 111, "validation": "valid" }, { "sha": "23cbffb42c7d90125e4dea5914a95f04908c00005db0a0f57a44ce0eaba3df5f", "path": "pdf/23cbffb42c7d90125e4dea5914a95f04908c00005db0a0f57a44ce0eaba3df5f.pdf", "cover": "omslag/23cbffb42c7d90125e4dea5914a95f04908c00005db0a0f57a44ce0eaba3df5f.jpg", "pages": 178, "validation": "valid" }, { "sha": "cbcdcce75f7ae61aa8520788581c321a92ed905beb6bbafd12deb708a8dbc2ee", "path": "pdf/cbcdcce75f7ae61aa8520788581c321a92ed905beb6bbafd12deb708a8dbc2ee.pdf", "cover": "omslag/cbcdcce75f7ae61aa8520788581c321a92ed905beb6bbafd12deb708a8dbc2ee.jpg", "pages": 128, "validation": "valid" }, { "sha": "e69a39095480444e4d9b6cfdd83c9c27cefad8f103d6d726a48898432d10508d", "path": "pdf/e69a39095480444e4d9b6cfdd83c9c27cefad8f103d6d726a48898432d10508d.pdf", "cover": "omslag/e69a39095480444e4d9b6cfdd83c9c27cefad8f103d6d726a48898432d10508d.jpg", "pages": 194, "validation": "valid" }, { "sha": "086d8a973cb7b7a18705535c44ed679314b20e107872bc9bbb4cf779fbd5c43c", "path": "pdf/086d8a973cb7b7a18705535c44ed679314b20e107872bc9bbb4cf779fbd5c43c.pdf", "cover": "omslag/086d8a973cb7b7a18705535c44ed679314b20e107872bc9bbb4cf779fbd5c43c.jpg", "pages": 268, "validation": "valid" }, { "sha": "e047e21ce476dca25444f14f20612faca2ce3d0117f2c09b6119ccace7adef9b", "path": "pdf/e047e21ce476dca25444f14f20612faca2ce3d0117f2c09b6119ccace7adef9b.pdf", "cover": "omslag/e047e21ce476dca25444f14f20612faca2ce3d0117f2c09b6119ccace7adef9b.jpg", "pages": 308, "validation": "valid" }, { "sha": "1b17ba92c7da172dfaf62d5a587297411b293e057bb46b390ddde441bf2be53e", "path": "pdf/1b17ba92c7da172dfaf62d5a587297411b293e057bb46b390ddde441bf2be53e.pdf", "cover": "omslag/1b17ba92c7da172dfaf62d5a587297411b293e057bb46b390ddde441bf2be53e.jpg", "pages": 127, "validation": "valid" }, { "sha": "3d02513cec9e1685bab7ebee2a4da321c6e8ab7ab9810c2bae3da412b80cd4a1", "path": "pdf/3d02513cec9e1685bab7ebee2a4da321c6e8ab7ab9810c2bae3da412b80cd4a1.pdf", "cover": "omslag/3d02513cec9e1685bab7ebee2a4da321c6e8ab7ab9810c2bae3da412b80cd4a1.jpg", "pages": 53, "validation": "valid" }, { "sha": "1f527fd496b8cbff293edbb78dd84f6a7e209b0c1f2aabeaf0e9127ac2c5f82d", "path": "pdf/1f527fd496b8cbff293edbb78dd84f6a7e209b0c1f2aabeaf0e9127ac2c5f82d.pdf", "cover": "omslag/1f527fd496b8cbff293edbb78dd84f6a7e209b0c1f2aabeaf0e9127ac2c5f82d.jpg", "pages": 55, "validation": "valid" }, { "sha": "afae2db653bef812dc229de4f193c25c452a8420282e3ab96738c98a94384ca1", "path": "pdf/afae2db653bef812dc229de4f193c25c452a8420282e3ab96738c98a94384ca1.pdf", "cover": "omslag/afae2db653bef812dc229de4f193c25c452a8420282e3ab96738c98a94384ca1.jpg", "pages": 61, "validation": "valid" }, { "sha": "898bda9778f9f3cf04e0f3e73db1d4d84ed11710b399e9527edbe10b29eb845a", "path": "pdf/898bda9778f9f3cf04e0f3e73db1d4d84ed11710b399e9527edbe10b29eb845a.pdf", "cover": "omslag/898bda9778f9f3cf04e0f3e73db1d4d84ed11710b399e9527edbe10b29eb845a.jpg", "pages": 85, "validation": "valid" }, { "sha": "0e81013b0a9f0c47c7961495b48d3c3d1974e31cffb5fece6268b294bfcd526a", "path": "pdf/0e81013b0a9f0c47c7961495b48d3c3d1974e31cffb5fece6268b294bfcd526a.pdf", "cover": "omslag/0e81013b0a9f0c47c7961495b48d3c3d1974e31cffb5fece6268b294bfcd526a.jpg", "pages": 145, "validation": "valid" }, { "sha": "01c4444927b36a37565cf517fa67bfb03661d1d3e47181166982dd41869996bf", "path": "pdf/01c4444927b36a37565cf517fa67bfb03661d1d3e47181166982dd41869996bf.pdf", "cover": "omslag/01c4444927b36a37565cf517fa67bfb03661d1d3e47181166982dd41869996bf.jpg", "pages": 65, "validation": "valid" }, { "sha": "abbdeaf729daae8a30bc1dfcbd4c0e4017de29de90e5a81c43e510b084abb53b", "path": "pdf/abbdeaf729daae8a30bc1dfcbd4c0e4017de29de90e5a81c43e510b084abb53b.pdf", "cover": "omslag/abbdeaf729daae8a30bc1dfcbd4c0e4017de29de90e5a81c43e510b084abb53b.jpg", "pages": 114, "validation": "valid" }, { "sha": "ed421546231a2444168723dc1ca7bc09df3ce06b4f0403c053634c50cf8dc182", "path": "pdf/ed421546231a2444168723dc1ca7bc09df3ce06b4f0403c053634c50cf8dc182.pdf", "cover": "omslag/ed421546231a2444168723dc1ca7bc09df3ce06b4f0403c053634c50cf8dc182.jpg", "pages": 109, "validation": "valid" }, { "sha": "5f4acc20d34477f7cf08ca16bc9b67c1340add88679c0ad64c6b175a059cf944", "path": "pdf/5f4acc20d34477f7cf08ca16bc9b67c1340add88679c0ad64c6b175a059cf944.pdf", "cover": "omslag/5f4acc20d34477f7cf08ca16bc9b67c1340add88679c0ad64c6b175a059cf944.jpg", "pages": 89, "validation": "valid" }, { "sha": "5c4de35d7d224218e60a23a6c6c79c21618852ec2981a9f22393ccc2b395dd60", "path": "pdf/5c4de35d7d224218e60a23a6c6c79c21618852ec2981a9f22393ccc2b395dd60.pdf", "cover": "omslag/5c4de35d7d224218e60a23a6c6c79c21618852ec2981a9f22393ccc2b395dd60.jpg", "pages": 97, "validation": "valid" }, { "sha": "263e5ed2542a7ffe45728ed6a23b702ac3763d889e92a10a0e776c44e8f775ee", "path": "pdf/263e5ed2542a7ffe45728ed6a23b702ac3763d889e92a10a0e776c44e8f775ee.pdf", "cover": "omslag/263e5ed2542a7ffe45728ed6a23b702ac3763d889e92a10a0e776c44e8f775ee.jpg", "pages": 65, "validation": "valid" }, { "sha": "e3198e20073f9b048efd32bb80d4fefac3b0522b6ae08c20a5391f54fe501e58", "path": "pdf/e3198e20073f9b048efd32bb80d4fefac3b0522b6ae08c20a5391f54fe501e58.pdf", "cover": "omslag/e3198e20073f9b048efd32bb80d4fefac3b0522b6ae08c20a5391f54fe501e58.jpg", "pages": 42, "validation": "valid" }, { "sha": "30f9557e75edcac3462455587e86d2b5e4c548bd3564d18849ead3559f42fd55", "path": "pdf/30f9557e75edcac3462455587e86d2b5e4c548bd3564d18849ead3559f42fd55.pdf", "cover": "omslag/30f9557e75edcac3462455587e86d2b5e4c548bd3564d18849ead3559f42fd55.jpg", "pages": 80, "validation": "valid" }, { "sha": "79e5e17d081c6fb5424cc541bd70dfe19b1c5034734481f16cff5928085d9fd1", "path": "pdf/79e5e17d081c6fb5424cc541bd70dfe19b1c5034734481f16cff5928085d9fd1.pdf", "cover": "omslag/79e5e17d081c6fb5424cc541bd70dfe19b1c5034734481f16cff5928085d9fd1.jpg", "pages": 158, "validation": "valid" }, { "sha": "18a2a90482bf4275cdf25457bc013a7047b8ce04fc56a326268601621ed8ac31", "path": "pdf/18a2a90482bf4275cdf25457bc013a7047b8ce04fc56a326268601621ed8ac31.pdf", "cover": "omslag/18a2a90482bf4275cdf25457bc013a7047b8ce04fc56a326268601621ed8ac31.jpg", "pages": 47, "validation": "valid" }, { "sha": "9a6d408e520bebcd91d25e5405d8e4e6c0b5f22832656119fdd07df84361cc66", "path": "pdf/9a6d408e520bebcd91d25e5405d8e4e6c0b5f22832656119fdd07df84361cc66.pdf", "cover": "omslag/9a6d408e520bebcd91d25e5405d8e4e6c0b5f22832656119fdd07df84361cc66.jpg", "pages": 58, "validation": "valid" }, { "sha": "5894cc533e6dda7b05d2fe8cfa5afe5dca478a5a2a9e8f1c5ee046968a0bd279", "path": "pdf/5894cc533e6dda7b05d2fe8cfa5afe5dca478a5a2a9e8f1c5ee046968a0bd279.pdf", "cover": "omslag/5894cc533e6dda7b05d2fe8cfa5afe5dca478a5a2a9e8f1c5ee046968a0bd279.jpg", "pages": 56, "validation": "valid" }, { "sha": "faa482a291a64aba495674266e245ff6e2c6f6c3543a436216992c77d54ced9f", "path": "pdf/faa482a291a64aba495674266e245ff6e2c6f6c3543a436216992c77d54ced9f.pdf", "cover": "omslag/faa482a291a64aba495674266e245ff6e2c6f6c3543a436216992c77d54ced9f.jpg", "pages": 90, "validation": "valid" }, { "sha": "e5a1beea5b432d7b3da9ef7d8a3d1f1b2b1c195ddec624bab23b22f0034b6958", "path": "pdf/e5a1beea5b432d7b3da9ef7d8a3d1f1b2b1c195ddec624bab23b22f0034b6958.pdf", "cover": "omslag/e5a1beea5b432d7b3da9ef7d8a3d1f1b2b1c195ddec624bab23b22f0034b6958.jpg", "pages": 76, "validation": "valid" }, { "sha": "cfedba0d03907e9a209bb45c1007bf7129dfa3854958cb81547bda465aea82b3", "path": "pdf/cfedba0d03907e9a209bb45c1007bf7129dfa3854958cb81547bda465aea82b3.pdf", "cover": "omslag/cfedba0d03907e9a209bb45c1007bf7129dfa3854958cb81547bda465aea82b3.jpg", "pages": 214, "validation": "valid" }, { "sha": "cbb49215c231a4065a86442c3c35b704f90259b6d8b6b81904062dbf137f37f4", "path": "pdf/cbb49215c231a4065a86442c3c35b704f90259b6d8b6b81904062dbf137f37f4.pdf", "cover": "omslag/cbb49215c231a4065a86442c3c35b704f90259b6d8b6b81904062dbf137f37f4.jpg", "pages": 269, "validation": "valid" }, { "sha": "93a4181713c506357377258e08985a8b1a8024610d30de339d4dbfb67896a216", "path": "pdf/93a4181713c506357377258e08985a8b1a8024610d30de339d4dbfb67896a216.pdf", "cover": "omslag/93a4181713c506357377258e08985a8b1a8024610d30de339d4dbfb67896a216.jpg", "pages": 87, "validation": "valid" }, { "sha": "de213748a4de52f404a791733a0e9c5d4c8292686e3de2b04767b27b5c511017", "path": "pdf/de213748a4de52f404a791733a0e9c5d4c8292686e3de2b04767b27b5c511017.pdf", "cover": "omslag/de213748a4de52f404a791733a0e9c5d4c8292686e3de2b04767b27b5c511017.jpg", "pages": 80, "validation": "valid" }, { "sha": "d754f97d89a2b337b9af42f03822284fd7460a9872a915c6e9c0a33eed1acc45", "path": "pdf/d754f97d89a2b337b9af42f03822284fd7460a9872a915c6e9c0a33eed1acc45.pdf", "cover": "omslag/d754f97d89a2b337b9af42f03822284fd7460a9872a915c6e9c0a33eed1acc45.jpg", "pages": 108, "validation": "valid" }, { "sha": "f131a9d7d193086db9966c24d240302b4ab1c35e5a3c882949a1d4fce74dd042", "path": "pdf/f131a9d7d193086db9966c24d240302b4ab1c35e5a3c882949a1d4fce74dd042.pdf", "cover": "omslag/f131a9d7d193086db9966c24d240302b4ab1c35e5a3c882949a1d4fce74dd042.jpg", "pages": 109, "validation": "valid" }, { "sha": "f23b955cd9794e0641ebc5675bc850c6d5d66833f902e2d76fde9d32140f2cf1", "path": "pdf/f23b955cd9794e0641ebc5675bc850c6d5d66833f902e2d76fde9d32140f2cf1.pdf", "cover": "omslag/f23b955cd9794e0641ebc5675bc850c6d5d66833f902e2d76fde9d32140f2cf1.jpg", "pages": 109, "validation": "valid" }, { "sha": "02fa916b13053cd89388736af93ed05fc560b4988a7bc927e694d0bd05c62026", "path": "pdf/02fa916b13053cd89388736af93ed05fc560b4988a7bc927e694d0bd05c62026.pdf", "cover": "omslag/02fa916b13053cd89388736af93ed05fc560b4988a7bc927e694d0bd05c62026.jpg", "pages": 157, "validation": "valid" }, { "sha": "314646ed12095d4674957bc61ca17a7664f93f593d55c328c942217c3634c402", "path": "pdf/314646ed12095d4674957bc61ca17a7664f93f593d55c328c942217c3634c402.pdf", "cover": "omslag/314646ed12095d4674957bc61ca17a7664f93f593d55c328c942217c3634c402.jpg", "pages": 248, "validation": "valid" }, { "sha": "e0c1d4de1d7fbd276408233ae33b981220b9cb595bfff33c7a2974328623bc79", "path": "pdf/e0c1d4de1d7fbd276408233ae33b981220b9cb595bfff33c7a2974328623bc79.pdf", "cover": "omslag/e0c1d4de1d7fbd276408233ae33b981220b9cb595bfff33c7a2974328623bc79.jpg", "pages": 56, "validation": "valid" }, { "sha": "caa0ed5ae35b352d1e4f43a0103b9cbdfe4c5c8396dd01eeca1b85e4acab21c7", "path": "pdf/caa0ed5ae35b352d1e4f43a0103b9cbdfe4c5c8396dd01eeca1b85e4acab21c7.pdf", "cover": "omslag/caa0ed5ae35b352d1e4f43a0103b9cbdfe4c5c8396dd01eeca1b85e4acab21c7.jpg", "pages": 51, "validation": "valid" }, { "sha": "58baa70c71317a30dc15d0e68000364168312fb12f1a41952bf08a28ebb92711", "path": "pdf/58baa70c71317a30dc15d0e68000364168312fb12f1a41952bf08a28ebb92711.pdf", "cover": "omslag/58baa70c71317a30dc15d0e68000364168312fb12f1a41952bf08a28ebb92711.jpg", "pages": 125, "validation": "valid" }, { "sha": "bf592b33dbc5b905030e5ecf6ba38fc593b8ab0eaa2cb753695cdbb2738c9eba", "path": "pdf/bf592b33dbc5b905030e5ecf6ba38fc593b8ab0eaa2cb753695cdbb2738c9eba.pdf", "cover": "omslag/bf592b33dbc5b905030e5ecf6ba38fc593b8ab0eaa2cb753695cdbb2738c9eba.jpg", "pages": 52, "validation": "valid" }, { "sha": "c7cad4e9be7ba06ec677af67d86da59c2c99d2d4809dcfd77cd680edfc803ea2", "path": "pdf/c7cad4e9be7ba06ec677af67d86da59c2c99d2d4809dcfd77cd680edfc803ea2.pdf", "cover": "omslag/c7cad4e9be7ba06ec677af67d86da59c2c99d2d4809dcfd77cd680edfc803ea2.jpg", "pages": 78, "validation": "valid" }, { "sha": "1716ff0fb2b8fa1968f36cdb399293701b128ba77d26bf077b2ef12da663bb04", "path": "pdf/1716ff0fb2b8fa1968f36cdb399293701b128ba77d26bf077b2ef12da663bb04.pdf", "cover": "omslag/1716ff0fb2b8fa1968f36cdb399293701b128ba77d26bf077b2ef12da663bb04.jpg", "pages": 130, "validation": "valid" }, { "sha": "48f49598fc5991cab1cf7598e26ce3f008ba2ba064cc2feefb2f1d1dca4e8abd", "path": "pdf/48f49598fc5991cab1cf7598e26ce3f008ba2ba064cc2feefb2f1d1dca4e8abd.pdf", "cover": "omslag/48f49598fc5991cab1cf7598e26ce3f008ba2ba064cc2feefb2f1d1dca4e8abd.jpg", "pages": 98, "validation": "valid" }, { "sha": "72ea37c4232a072330f6eb13e24063b2da8f89034cfe915fc1d1d371951ecfaa", "path": "pdf/72ea37c4232a072330f6eb13e24063b2da8f89034cfe915fc1d1d371951ecfaa.pdf", "cover": "omslag/72ea37c4232a072330f6eb13e24063b2da8f89034cfe915fc1d1d371951ecfaa.jpg", "pages": 172, "validation": "valid" }, { "sha": "c8881d2aaa4112f63a66989473fb7c1e378f4dcc1005fbbfd33890cfaf4ad125", "path": "pdf/c8881d2aaa4112f63a66989473fb7c1e378f4dcc1005fbbfd33890cfaf4ad125.pdf", "cover": "omslag/c8881d2aaa4112f63a66989473fb7c1e378f4dcc1005fbbfd33890cfaf4ad125.jpg", "pages": 72, "validation": "valid" }, { "sha": "9230de88dda04266678d7250d30cfa86605065da15cdfed798e4962563ed024f", "path": "pdf/9230de88dda04266678d7250d30cfa86605065da15cdfed798e4962563ed024f.pdf", "cover": "omslag/9230de88dda04266678d7250d30cfa86605065da15cdfed798e4962563ed024f.jpg", "pages": 68, "validation": "valid" }, { "sha": "01bb7c20d56296dc396affeb8478cc16764f5589040080ddb93c9fe99f9f3fb3", "path": "pdf/01bb7c20d56296dc396affeb8478cc16764f5589040080ddb93c9fe99f9f3fb3.pdf", "cover": "omslag/01bb7c20d56296dc396affeb8478cc16764f5589040080ddb93c9fe99f9f3fb3.jpg", "pages": 76, "validation": "valid" }, { "sha": "6abbab2d8c35522f23d0d8acf9fda50df4ab49223b907d4f0222935441bd29b3", "path": "pdf/6abbab2d8c35522f23d0d8acf9fda50df4ab49223b907d4f0222935441bd29b3.pdf", "cover": "omslag/6abbab2d8c35522f23d0d8acf9fda50df4ab49223b907d4f0222935441bd29b3.jpg", "pages": 92, "validation": "valid" }, { "sha": "8420a639b192707908cc551ce3b80ce7df9f99e83e2f333fbec5f7340d525c76", "path": "pdf/8420a639b192707908cc551ce3b80ce7df9f99e83e2f333fbec5f7340d525c76.pdf", "cover": "omslag/8420a639b192707908cc551ce3b80ce7df9f99e83e2f333fbec5f7340d525c76.jpg", "pages": 81, "validation": "valid" }, { "sha": "6ee0d724fa757d77c6661f519918f4d6d6bdebe39511802a711a39a4b511e87b", "path": "pdf/6ee0d724fa757d77c6661f519918f4d6d6bdebe39511802a711a39a4b511e87b.pdf", "cover": "omslag/6ee0d724fa757d77c6661f519918f4d6d6bdebe39511802a711a39a4b511e87b.jpg", "pages": 66, "validation": "valid" }, { "sha": "ace48a6063c3c8a049ba6d571998f46c2abad524fc030e821db586329774b193", "path": "pdf/ace48a6063c3c8a049ba6d571998f46c2abad524fc030e821db586329774b193.pdf", "cover": "omslag/ace48a6063c3c8a049ba6d571998f46c2abad524fc030e821db586329774b193.jpg", "pages": 300, "validation": "valid" }, { "sha": "c0e43b08a78f54bb10ebf0e046f1aabd13a4e36a12c4d770f24bdd34df1e05d5", "path": "pdf/c0e43b08a78f54bb10ebf0e046f1aabd13a4e36a12c4d770f24bdd34df1e05d5.pdf", "cover": "omslag/c0e43b08a78f54bb10ebf0e046f1aabd13a4e36a12c4d770f24bdd34df1e05d5.jpg", "pages": 146, "validation": "valid" }, { "sha": "a7db8cb050d68ac7010a7c64d3656915606b24fdcb0a3aaef8e45dad1b6ebc70", "path": "pdf/a7db8cb050d68ac7010a7c64d3656915606b24fdcb0a3aaef8e45dad1b6ebc70.pdf", "cover": "omslag/a7db8cb050d68ac7010a7c64d3656915606b24fdcb0a3aaef8e45dad1b6ebc70.jpg", "pages": 113, "validation": "valid" }, { "sha": "f6cf201d0a5f0e2b9763cf56aa4687b86bd84977b5ffa0ddda63d83b02c7985f", "path": "pdf/f6cf201d0a5f0e2b9763cf56aa4687b86bd84977b5ffa0ddda63d83b02c7985f.pdf", "cover": "omslag/f6cf201d0a5f0e2b9763cf56aa4687b86bd84977b5ffa0ddda63d83b02c7985f.jpg", "pages": 4, "validation": "valid" }, { "sha": "43e93b13c087930e81a2e9ffd5a2353ceea357833de5f567b35d51eff6dd5fd1", "path": "pdf/43e93b13c087930e81a2e9ffd5a2353ceea357833de5f567b35d51eff6dd5fd1.pdf", "cover": "omslag/43e93b13c087930e81a2e9ffd5a2353ceea357833de5f567b35d51eff6dd5fd1.jpg", "pages": 49, "validation": "valid" }, { "sha": "f2903df6c4b9d1027a5acc8e9892b5d013760960f7b251db5b72c914e9e13cbe", "path": "pdf/f2903df6c4b9d1027a5acc8e9892b5d013760960f7b251db5b72c914e9e13cbe.pdf", "cover": "omslag/f2903df6c4b9d1027a5acc8e9892b5d013760960f7b251db5b72c914e9e13cbe.jpg", "pages": 93, "validation": "valid" }, { "sha": "89a52f430c62b29f223c3fe25bbe8630ef0014d468900bbbb0219fa6e0ae487a", "path": "pdf/89a52f430c62b29f223c3fe25bbe8630ef0014d468900bbbb0219fa6e0ae487a.pdf", "cover": "omslag/89a52f430c62b29f223c3fe25bbe8630ef0014d468900bbbb0219fa6e0ae487a.jpg", "pages": 133, "validation": "valid" }, { "sha": "25dd6e3bc763aeb4eefd1e9f141b58e49eff9fa031f7ce580609295c054b209c", "path": "pdf/25dd6e3bc763aeb4eefd1e9f141b58e49eff9fa031f7ce580609295c054b209c.pdf", "cover": "omslag/25dd6e3bc763aeb4eefd1e9f141b58e49eff9fa031f7ce580609295c054b209c.jpg", "pages": 149, "validation": "valid" }, { "sha": "46724930e80ce014ec33160f7c16c617a834a1c81202be3f355e7921161433e7", "path": "pdf/46724930e80ce014ec33160f7c16c617a834a1c81202be3f355e7921161433e7.pdf", "cover": "omslag/46724930e80ce014ec33160f7c16c617a834a1c81202be3f355e7921161433e7.jpg", "pages": 57, "validation": "valid" }, { "sha": "9d26f0cbf75a4056c55bec8a0fae12c747dcf0a51281704f5b94ccf33c497dde", "path": "pdf/9d26f0cbf75a4056c55bec8a0fae12c747dcf0a51281704f5b94ccf33c497dde.pdf", "cover": "omslag/9d26f0cbf75a4056c55bec8a0fae12c747dcf0a51281704f5b94ccf33c497dde.jpg", "pages": 212, "validation": "valid" }, { "sha": "77b84b393a058429031f0bac1c13ab99c69910b259895175d13244aa2263425a", "path": "pdf/77b84b393a058429031f0bac1c13ab99c69910b259895175d13244aa2263425a.pdf", "cover": "omslag/77b84b393a058429031f0bac1c13ab99c69910b259895175d13244aa2263425a.jpg", "pages": 4, "validation": "valid" }, { "sha": "9ce2fc2854ecf491fec762ff237290335dbff1a86cd50ba4e955a8b41c0e3644", "path": "pdf/9ce2fc2854ecf491fec762ff237290335dbff1a86cd50ba4e955a8b41c0e3644.pdf", "cover": "omslag/9ce2fc2854ecf491fec762ff237290335dbff1a86cd50ba4e955a8b41c0e3644.jpg", "pages": 119, "validation": "valid" }, { "sha": "60413d62a9511dcb103fabd4336834edfed651e94a34fe8603aa42d354c68051", "path": "pdf/60413d62a9511dcb103fabd4336834edfed651e94a34fe8603aa42d354c68051.pdf", "cover": "omslag/60413d62a9511dcb103fabd4336834edfed651e94a34fe8603aa42d354c68051.jpg", "pages": 38, "validation": "valid" }, { "sha": "59d63511a6a0e30c4b2198669cc4ee4e3a1fa564967624bc4d650b4ba04d4ccf", "path": "pdf/59d63511a6a0e30c4b2198669cc4ee4e3a1fa564967624bc4d650b4ba04d4ccf.pdf", "cover": "omslag/59d63511a6a0e30c4b2198669cc4ee4e3a1fa564967624bc4d650b4ba04d4ccf.jpg", "pages": 2, "validation": "valid" }, { "sha": "e9dd9c619acdff051ae2a81737b66dec74db01404a5b40c8db2ad64bd0e5f546", "path": "pdf/e9dd9c619acdff051ae2a81737b66dec74db01404a5b40c8db2ad64bd0e5f546.pdf", "cover": "omslag/e9dd9c619acdff051ae2a81737b66dec74db01404a5b40c8db2ad64bd0e5f546.jpg", "pages": 105, "validation": "valid" }, { "sha": "15d52c1627ef4047e047fefa191dcb4221f6eff051e58a198664394d1aa043c7", "path": "pdf/15d52c1627ef4047e047fefa191dcb4221f6eff051e58a198664394d1aa043c7.pdf", "cover": "omslag/15d52c1627ef4047e047fefa191dcb4221f6eff051e58a198664394d1aa043c7.jpg", "pages": 210, "validation": "needs_ocr" }, { "sha": "8817e1889f0a5acf2de3741ca4ace493a7763412d08da235e0852b5407f78f1a", "path": "pdf/8817e1889f0a5acf2de3741ca4ace493a7763412d08da235e0852b5407f78f1a.pdf", "cover": "omslag/8817e1889f0a5acf2de3741ca4ace493a7763412d08da235e0852b5407f78f1a.jpg", "pages": 342, "validation": "valid" }, { "sha": "ac11eab8e6c673ac1a121bb6e30db7edd3aba54591ddd5694a499b504803e6a9", "path": "pdf/ac11eab8e6c673ac1a121bb6e30db7edd3aba54591ddd5694a499b504803e6a9.pdf", "cover": "omslag/ac11eab8e6c673ac1a121bb6e30db7edd3aba54591ddd5694a499b504803e6a9.jpg", "pages": 283, "validation": "valid" }, { "sha": "095375c228f1ff9ee8d9b18524bebd90ffc07619f92ef96049c4d7db3976a55a", "path": "pdf/095375c228f1ff9ee8d9b18524bebd90ffc07619f92ef96049c4d7db3976a55a.pdf", "cover": "omslag/095375c228f1ff9ee8d9b18524bebd90ffc07619f92ef96049c4d7db3976a55a.jpg", "pages": 214, "validation": "valid" }, { "sha": "eb7ee65c192a43fdc49cf6459051ffff476791c7591fe3fdfcf1aaf98f393af9", "path": "pdf/eb7ee65c192a43fdc49cf6459051ffff476791c7591fe3fdfcf1aaf98f393af9.pdf", "cover": "omslag/eb7ee65c192a43fdc49cf6459051ffff476791c7591fe3fdfcf1aaf98f393af9.jpg", "pages": 52, "validation": "valid" }, { "sha": "0a4b3c784368f60687c34d13260715f47ba4441bc0d24362221418f178048fd8", "path": "pdf/0a4b3c784368f60687c34d13260715f47ba4441bc0d24362221418f178048fd8.pdf", "cover": "omslag/0a4b3c784368f60687c34d13260715f47ba4441bc0d24362221418f178048fd8.jpg", "pages": 110, "validation": "valid" }, { "sha": "b23919fa0f247422ee81c78d57aa0086c2945a11b2054948d52a7a5438b8e272", "path": "pdf/b23919fa0f247422ee81c78d57aa0086c2945a11b2054948d52a7a5438b8e272.pdf", "cover": "omslag/b23919fa0f247422ee81c78d57aa0086c2945a11b2054948d52a7a5438b8e272.jpg", "pages": 99, "validation": "valid" }, { "sha": "687f30e1fe2ae5ab583aad61c065e6a359eb1433c00705aeeb2aa6ee3747f7c3", "path": "pdf/687f30e1fe2ae5ab583aad61c065e6a359eb1433c00705aeeb2aa6ee3747f7c3.pdf", "cover": "omslag/687f30e1fe2ae5ab583aad61c065e6a359eb1433c00705aeeb2aa6ee3747f7c3.jpg", "pages": 57, "validation": "valid" }, { "sha": "a7344f28278f757b55faea662827e573fee7bb321ac401645919350bc6799986", "path": "pdf/a7344f28278f757b55faea662827e573fee7bb321ac401645919350bc6799986.pdf", "cover": "omslag/a7344f28278f757b55faea662827e573fee7bb321ac401645919350bc6799986.jpg", "pages": 57, "validation": "valid" }, { "sha": "42ca9e409ae12485564536ce88c06169d253676c4f53bb0e07a12329fdaae97a", "path": "pdf/42ca9e409ae12485564536ce88c06169d253676c4f53bb0e07a12329fdaae97a.pdf", "cover": "omslag/42ca9e409ae12485564536ce88c06169d253676c4f53bb0e07a12329fdaae97a.jpg", "pages": 175, "validation": "valid" }, { "sha": "efa7acac0c7c536d13f4d15704b5e0e94a6ce344b7f109e8691721ceb374aefd", "path": "pdf/efa7acac0c7c536d13f4d15704b5e0e94a6ce344b7f109e8691721ceb374aefd.pdf", "cover": "omslag/efa7acac0c7c536d13f4d15704b5e0e94a6ce344b7f109e8691721ceb374aefd.jpg", "pages": 189, "validation": "valid" }, { "sha": "f7dd1debcea370132757e7819b75a13e7880d56ccd02da547864e6c8a581d72d", "path": "pdf/f7dd1debcea370132757e7819b75a13e7880d56ccd02da547864e6c8a581d72d.pdf", "cover": "omslag/f7dd1debcea370132757e7819b75a13e7880d56ccd02da547864e6c8a581d72d.jpg", "pages": 127, "validation": "valid" }, { "sha": "eb483d93ff1c35883a4213c7202a25638539b46f9ad73baf35350aec63df2f7f", "path": "pdf/eb483d93ff1c35883a4213c7202a25638539b46f9ad73baf35350aec63df2f7f.pdf", "cover": "omslag/eb483d93ff1c35883a4213c7202a25638539b46f9ad73baf35350aec63df2f7f.jpg", "pages": 110, "validation": "valid" }, { "sha": "aa4afca4668a97f9dc576b2db6696cc6d90fddcb026e436fe3c1fef1de8964fd", "path": "pdf/aa4afca4668a97f9dc576b2db6696cc6d90fddcb026e436fe3c1fef1de8964fd.pdf", "cover": "omslag/aa4afca4668a97f9dc576b2db6696cc6d90fddcb026e436fe3c1fef1de8964fd.jpg", "pages": 85, "validation": "valid" }, { "sha": "360d00de72d27ac62aa85e5fddfab73cf81051ceaf3558cfef1f547c7e079e2b", "path": "pdf/360d00de72d27ac62aa85e5fddfab73cf81051ceaf3558cfef1f547c7e079e2b.pdf", "cover": "omslag/360d00de72d27ac62aa85e5fddfab73cf81051ceaf3558cfef1f547c7e079e2b.jpg", "pages": 86, "validation": "valid" }, { "sha": "dd61694bb0c5cc18bafb74f4d920e4f8270eb9f7b44ec647d709869ac81ebf51", "path": "pdf/dd61694bb0c5cc18bafb74f4d920e4f8270eb9f7b44ec647d709869ac81ebf51.pdf", "cover": "omslag/dd61694bb0c5cc18bafb74f4d920e4f8270eb9f7b44ec647d709869ac81ebf51.jpg", "pages": 115, "validation": "valid" }, { "sha": "a2f7841325e8a833ea1be9388f66687583d3b427f5fd2d809e774f594b837563", "path": "pdf/a2f7841325e8a833ea1be9388f66687583d3b427f5fd2d809e774f594b837563.pdf", "cover": "omslag/a2f7841325e8a833ea1be9388f66687583d3b427f5fd2d809e774f594b837563.jpg", "pages": 80, "validation": "valid" }, { "sha": "0c7aa6c0db045ae5d85ab63317c2f7c9315d05a236de9f009425a34bcfcd5afb", "path": "pdf/0c7aa6c0db045ae5d85ab63317c2f7c9315d05a236de9f009425a34bcfcd5afb.pdf", "cover": "omslag/0c7aa6c0db045ae5d85ab63317c2f7c9315d05a236de9f009425a34bcfcd5afb.jpg", "pages": 180, "validation": "valid" }, { "sha": "8222fbb8d9beae582b448c3973ceadf704c515b8d3f72248a2124720e5ca3991", "path": "pdf/8222fbb8d9beae582b448c3973ceadf704c515b8d3f72248a2124720e5ca3991.pdf", "cover": "omslag/8222fbb8d9beae582b448c3973ceadf704c515b8d3f72248a2124720e5ca3991.jpg", "pages": 98, "validation": "valid" }, { "sha": "f39d2f89449711a394369287d41eb042497b2deb87946b33dc6565847eeb4041", "path": "pdf/f39d2f89449711a394369287d41eb042497b2deb87946b33dc6565847eeb4041.pdf", "cover": "omslag/f39d2f89449711a394369287d41eb042497b2deb87946b33dc6565847eeb4041.jpg", "pages": 269, "validation": "valid" }, { "sha": "de6b9cf08c30717ca4089fb283624a0bc5f9f21feea55967a1eed8551d2e1b31", "path": "pdf/de6b9cf08c30717ca4089fb283624a0bc5f9f21feea55967a1eed8551d2e1b31.pdf", "cover": "omslag/de6b9cf08c30717ca4089fb283624a0bc5f9f21feea55967a1eed8551d2e1b31.jpg", "pages": 82, "validation": "valid" }, { "sha": "7f2324eb690946b48be672bba62610c43fc5a311163d4ed1872e30740b473afb", "path": "pdf/7f2324eb690946b48be672bba62610c43fc5a311163d4ed1872e30740b473afb.pdf", "cover": "omslag/7f2324eb690946b48be672bba62610c43fc5a311163d4ed1872e30740b473afb.jpg", "pages": 108, "validation": "valid" }, { "sha": "a5fa3e19f58a7911fca4922ec4d888b9c9c3877637567a5c26143df1e42be344", "path": "pdf/a5fa3e19f58a7911fca4922ec4d888b9c9c3877637567a5c26143df1e42be344.pdf", "cover": "omslag/a5fa3e19f58a7911fca4922ec4d888b9c9c3877637567a5c26143df1e42be344.jpg", "pages": 98, "validation": "valid" }, { "sha": "6c7d0d96ee1a6ca5d935b5363b3266cc75e03574926aef5d3e326f08717476a0", "path": "pdf/6c7d0d96ee1a6ca5d935b5363b3266cc75e03574926aef5d3e326f08717476a0.pdf", "cover": "omslag/6c7d0d96ee1a6ca5d935b5363b3266cc75e03574926aef5d3e326f08717476a0.jpg", "pages": 122, "validation": "valid" }, { "sha": "8bd6529dbaa669f046cca1d1ce4cddc2f19217f1e165d6dd85d16cf8f9d85e74", "path": "pdf/8bd6529dbaa669f046cca1d1ce4cddc2f19217f1e165d6dd85d16cf8f9d85e74.pdf", "cover": "omslag/8bd6529dbaa669f046cca1d1ce4cddc2f19217f1e165d6dd85d16cf8f9d85e74.jpg", "pages": 76, "validation": "valid" }, { "sha": "ed542bfff28163aae0787fce563380fe9a886bc947efe2da72dc2e5d88803185", "path": "pdf/ed542bfff28163aae0787fce563380fe9a886bc947efe2da72dc2e5d88803185.pdf", "cover": "omslag/ed542bfff28163aae0787fce563380fe9a886bc947efe2da72dc2e5d88803185.jpg", "pages": 62, "validation": "valid" }, { "sha": "8114b2d5120337dafb067bbbbccd957df5823853c89635ed4023f0959f4cd6e0", "path": "pdf/8114b2d5120337dafb067bbbbccd957df5823853c89635ed4023f0959f4cd6e0.pdf", "cover": "omslag/8114b2d5120337dafb067bbbbccd957df5823853c89635ed4023f0959f4cd6e0.jpg", "pages": 67, "validation": "valid" }, { "sha": "75ba30034a4fd3a33dde611e48744aaa2c075859b7e06d04600d2ddae070882a", "path": "pdf/75ba30034a4fd3a33dde611e48744aaa2c075859b7e06d04600d2ddae070882a.pdf", "cover": "omslag/75ba30034a4fd3a33dde611e48744aaa2c075859b7e06d04600d2ddae070882a.jpg", "pages": 105, "validation": "valid" }, { "sha": "e245f0760e9d6999cb714b5ee0274ae332a78d640aeedf3bf7570e7c5906c5d0", "path": "pdf/e245f0760e9d6999cb714b5ee0274ae332a78d640aeedf3bf7570e7c5906c5d0.pdf", "cover": "omslag/e245f0760e9d6999cb714b5ee0274ae332a78d640aeedf3bf7570e7c5906c5d0.jpg", "pages": 78, "validation": "valid" }, { "sha": "b19f99aea80b7b630534ad0c762d6aba192ae29cd699139b2a2a8785cbcdab73", "path": "pdf/b19f99aea80b7b630534ad0c762d6aba192ae29cd699139b2a2a8785cbcdab73.pdf", "cover": "omslag/b19f99aea80b7b630534ad0c762d6aba192ae29cd699139b2a2a8785cbcdab73.jpg", "pages": 65, "validation": "valid" }, { "sha": "3fd858b8b4c5c10144dd13561b1810773e62551d58f62b73ad501441dae4e128", "path": "pdf/3fd858b8b4c5c10144dd13561b1810773e62551d58f62b73ad501441dae4e128.pdf", "cover": "omslag/3fd858b8b4c5c10144dd13561b1810773e62551d58f62b73ad501441dae4e128.jpg", "pages": 69, "validation": "valid" }, { "sha": "194be1143aea2c51e817989696603d36854b713beeac2d6a443d3c1fe4f4568b", "path": "pdf/194be1143aea2c51e817989696603d36854b713beeac2d6a443d3c1fe4f4568b.pdf", "cover": "omslag/194be1143aea2c51e817989696603d36854b713beeac2d6a443d3c1fe4f4568b.jpg", "pages": 146, "validation": "valid" }, { "sha": "a891893b6c354efbfecebaefe48473454657b2d3ed7f92a58f01e259db478a0c", "path": "pdf/a891893b6c354efbfecebaefe48473454657b2d3ed7f92a58f01e259db478a0c.pdf", "cover": "omslag/a891893b6c354efbfecebaefe48473454657b2d3ed7f92a58f01e259db478a0c.jpg", "pages": 45, "validation": "valid" }, { "sha": "bd20a6edc857bb76c20461c62e82cedf8f1c8e43019ed1022b426a47ef3d5842", "path": "pdf/bd20a6edc857bb76c20461c62e82cedf8f1c8e43019ed1022b426a47ef3d5842.pdf", "cover": "omslag/bd20a6edc857bb76c20461c62e82cedf8f1c8e43019ed1022b426a47ef3d5842.jpg", "pages": 34, "validation": "valid" }, { "sha": "0bcbfe95b674dba7e51dcbcb97c66feda01c1fbb4f1d735c6c4be48f321ecb23", "path": "pdf/0bcbfe95b674dba7e51dcbcb97c66feda01c1fbb4f1d735c6c4be48f321ecb23.pdf", "cover": "omslag/0bcbfe95b674dba7e51dcbcb97c66feda01c1fbb4f1d735c6c4be48f321ecb23.jpg", "pages": 129, "validation": "valid" }, { "sha": "547d987a7e196382da8b9244f69207b9466b3e34a5d331a19318820cfc680cac", "path": "pdf/547d987a7e196382da8b9244f69207b9466b3e34a5d331a19318820cfc680cac.pdf", "cover": "omslag/547d987a7e196382da8b9244f69207b9466b3e34a5d331a19318820cfc680cac.jpg", "pages": 32, "validation": "valid" }, { "sha": "1c93b22d6810f5fec8b2c81b31dccc0a53f6faf95e5c661de70b7580ff1a0ea3", "path": "pdf/1c93b22d6810f5fec8b2c81b31dccc0a53f6faf95e5c661de70b7580ff1a0ea3.pdf", "cover": "omslag/1c93b22d6810f5fec8b2c81b31dccc0a53f6faf95e5c661de70b7580ff1a0ea3.jpg", "pages": 46, "validation": "valid" }, { "sha": "3cc3e0ace365887f8313976587a716ceeb847d3a593eaecee8f31590c0bc1ee0", "path": "pdf/3cc3e0ace365887f8313976587a716ceeb847d3a593eaecee8f31590c0bc1ee0.pdf", "cover": "omslag/3cc3e0ace365887f8313976587a716ceeb847d3a593eaecee8f31590c0bc1ee0.jpg", "pages": 287, "validation": "valid" }, { "sha": "05b14120ec769e65ab1c4856ef2e239fd18ddd10acc9ebcdbbe24e1022021785", "path": "pdf/05b14120ec769e65ab1c4856ef2e239fd18ddd10acc9ebcdbbe24e1022021785.pdf", "cover": "omslag/05b14120ec769e65ab1c4856ef2e239fd18ddd10acc9ebcdbbe24e1022021785.jpg", "pages": 103, "validation": "valid" }, { "sha": "81b70beca3b57b1b1a98e6377674062fd3b148664f56fd9551b0f56abc0705e0", "path": "pdf/81b70beca3b57b1b1a98e6377674062fd3b148664f56fd9551b0f56abc0705e0.pdf", "cover": "omslag/81b70beca3b57b1b1a98e6377674062fd3b148664f56fd9551b0f56abc0705e0.jpg", "pages": 136, "validation": "valid" }, { "sha": "9a93f41ef07b68c6fa497e119b7e11fab6f5f5d26bc5de29d15a3f02ed13bd35", "path": "pdf/9a93f41ef07b68c6fa497e119b7e11fab6f5f5d26bc5de29d15a3f02ed13bd35.pdf", "cover": "omslag/9a93f41ef07b68c6fa497e119b7e11fab6f5f5d26bc5de29d15a3f02ed13bd35.jpg", "pages": 76, "validation": "valid" }, { "sha": "9fbac47825bdc48428080f6678e5ad006bec427d781e6d99e2c15bd35c3952b6", "path": "pdf/9fbac47825bdc48428080f6678e5ad006bec427d781e6d99e2c15bd35c3952b6.pdf", "cover": "omslag/9fbac47825bdc48428080f6678e5ad006bec427d781e6d99e2c15bd35c3952b6.jpg", "pages": 102, "validation": "valid" }, { "sha": "e1448370e2405b8fd38e117f991c5c74cf91c683913c88f19f49256df5d5c7a4", "path": "pdf/e1448370e2405b8fd38e117f991c5c74cf91c683913c88f19f49256df5d5c7a4.pdf", "cover": "omslag/e1448370e2405b8fd38e117f991c5c74cf91c683913c88f19f49256df5d5c7a4.jpg", "pages": 24, "validation": "valid" }, { "sha": "63dad60f2ace451df1e23dea7387a1372bee328e4361c446f17921748625a734", "path": "pdf/63dad60f2ace451df1e23dea7387a1372bee328e4361c446f17921748625a734.pdf", "cover": "omslag/63dad60f2ace451df1e23dea7387a1372bee328e4361c446f17921748625a734.jpg", "pages": 67, "validation": "valid" }, { "sha": "507317c97ab9dee6dcafb40274d477d0f8b1b32dc0598dcc8a8384d7cc142331", "path": "pdf/507317c97ab9dee6dcafb40274d477d0f8b1b32dc0598dcc8a8384d7cc142331.pdf", "cover": "omslag/507317c97ab9dee6dcafb40274d477d0f8b1b32dc0598dcc8a8384d7cc142331.jpg", "pages": 87, "validation": "valid" }, { "sha": "f6c870a53ff57b2599c167e635ed19b4b9e288d4e96274b31f95ce358093704f", "path": "pdf/f6c870a53ff57b2599c167e635ed19b4b9e288d4e96274b31f95ce358093704f.pdf", "cover": "omslag/f6c870a53ff57b2599c167e635ed19b4b9e288d4e96274b31f95ce358093704f.jpg", "pages": 66, "validation": "valid" }, { "sha": "9ec4af55987fc9ca325a8ad420d7759f7ddd5a9ca8cf2dc792118fdef664668e", "path": "pdf/9ec4af55987fc9ca325a8ad420d7759f7ddd5a9ca8cf2dc792118fdef664668e.pdf", "cover": "omslag/9ec4af55987fc9ca325a8ad420d7759f7ddd5a9ca8cf2dc792118fdef664668e.jpg", "pages": 128, "validation": "valid" }, { "sha": "8da0d5ac094696561c8edcdc977d2b9a949467bab8d4aa283abda1da4aa7e77a", "path": "pdf/8da0d5ac094696561c8edcdc977d2b9a949467bab8d4aa283abda1da4aa7e77a.pdf", "cover": "omslag/8da0d5ac094696561c8edcdc977d2b9a949467bab8d4aa283abda1da4aa7e77a.jpg", "pages": 58, "validation": "valid" }, { "sha": "490a16f0a216273095d4cf04951d10c56ab704dd1dd305f6332919d9f7f6519d", "path": "pdf/490a16f0a216273095d4cf04951d10c56ab704dd1dd305f6332919d9f7f6519d.pdf", "cover": "omslag/490a16f0a216273095d4cf04951d10c56ab704dd1dd305f6332919d9f7f6519d.jpg", "pages": 105, "validation": "valid" }, { "sha": "25f034202d626f3f3374d26e4428ae24c2b66225190fc389d1b8a1b6d462450f", "path": "pdf/25f034202d626f3f3374d26e4428ae24c2b66225190fc389d1b8a1b6d462450f.pdf", "cover": "omslag/25f034202d626f3f3374d26e4428ae24c2b66225190fc389d1b8a1b6d462450f.jpg", "pages": 104, "validation": "valid" }, { "sha": "e416722afd7c5f60fe4537a48dba17cfcff6eddfa842a408f204bb6c8574e4da", "path": "pdf/e416722afd7c5f60fe4537a48dba17cfcff6eddfa842a408f204bb6c8574e4da.pdf", "cover": "omslag/e416722afd7c5f60fe4537a48dba17cfcff6eddfa842a408f204bb6c8574e4da.jpg", "pages": 56, "validation": "valid" }, { "sha": "b276b70e4accb0c696d608ccd8f930fccec605deadccc885e408002923d97392", "path": "pdf/b276b70e4accb0c696d608ccd8f930fccec605deadccc885e408002923d97392.pdf", "cover": "omslag/b276b70e4accb0c696d608ccd8f930fccec605deadccc885e408002923d97392.jpg", "pages": 70, "validation": "valid" }, { "sha": "b7ca813dd187f397d92476f68b10bb19c373285e95cbe4aff642c305404803ae", "path": "pdf/b7ca813dd187f397d92476f68b10bb19c373285e95cbe4aff642c305404803ae.pdf", "cover": "omslag/b7ca813dd187f397d92476f68b10bb19c373285e95cbe4aff642c305404803ae.jpg", "pages": 70, "validation": "valid" }, { "sha": "adcda7f2218bd3de7a6c8bae407558f161d8dca0a44f6ae824e9f30807493d6d", "path": "pdf/adcda7f2218bd3de7a6c8bae407558f161d8dca0a44f6ae824e9f30807493d6d.pdf", "cover": "omslag/adcda7f2218bd3de7a6c8bae407558f161d8dca0a44f6ae824e9f30807493d6d.jpg", "pages": 186, "validation": "valid" }, { "sha": "49e27dc4368d2670ad3515aa63a5ce48a6b3c4846d89b169b3f2f897aa5c842b", "path": "pdf/49e27dc4368d2670ad3515aa63a5ce48a6b3c4846d89b169b3f2f897aa5c842b.pdf", "cover": "omslag/49e27dc4368d2670ad3515aa63a5ce48a6b3c4846d89b169b3f2f897aa5c842b.jpg", "pages": 37, "validation": "valid" }, { "sha": "75f38260d2dd7759cb9a015268ff8e88db5e234b63e05c83428177d2d0b76b85", "path": "pdf/75f38260d2dd7759cb9a015268ff8e88db5e234b63e05c83428177d2d0b76b85.pdf", "cover": "omslag/75f38260d2dd7759cb9a015268ff8e88db5e234b63e05c83428177d2d0b76b85.jpg", "pages": 225, "validation": "valid" }, { "sha": "18df3ebe930d4b2a0a1773d5cb6dc93e925c395b2eb2e4287e2b641f11ca3e77", "path": "pdf/18df3ebe930d4b2a0a1773d5cb6dc93e925c395b2eb2e4287e2b641f11ca3e77.pdf", "cover": "omslag/18df3ebe930d4b2a0a1773d5cb6dc93e925c395b2eb2e4287e2b641f11ca3e77.jpg", "pages": 38, "validation": "valid" }, { "sha": "83194a22d777ae051b07c62fab788023ca43ae808de838d8454a32c4b7b53640", "path": "pdf/83194a22d777ae051b07c62fab788023ca43ae808de838d8454a32c4b7b53640.pdf", "cover": "omslag/83194a22d777ae051b07c62fab788023ca43ae808de838d8454a32c4b7b53640.jpg", "pages": 55, "validation": "valid" }, { "sha": "6335973ac9ea29c1a9a85c23c310873ec3a07b13c94cf41a2814fb4426ee6592", "path": "pdf/6335973ac9ea29c1a9a85c23c310873ec3a07b13c94cf41a2814fb4426ee6592.pdf", "cover": "omslag/6335973ac9ea29c1a9a85c23c310873ec3a07b13c94cf41a2814fb4426ee6592.jpg", "pages": 41, "validation": "valid" }, { "sha": "891dd582dda8d60c3c4f977ad6a4ba030dcd4988c8fb6ad93d649f227fb23c17", "path": "pdf/891dd582dda8d60c3c4f977ad6a4ba030dcd4988c8fb6ad93d649f227fb23c17.pdf", "cover": "omslag/891dd582dda8d60c3c4f977ad6a4ba030dcd4988c8fb6ad93d649f227fb23c17.jpg", "pages": 55, "validation": "valid" }, { "sha": "7f4d0ad9cc77238e4364929447f314812f61c840ee315724df6f8fe1e910e06a", "path": "pdf/7f4d0ad9cc77238e4364929447f314812f61c840ee315724df6f8fe1e910e06a.pdf", "cover": "omslag/7f4d0ad9cc77238e4364929447f314812f61c840ee315724df6f8fe1e910e06a.jpg", "pages": 56, "validation": "valid" }, { "sha": "71d8d7a9beeb22c625b0bc4d4dd54f6f191c51e3997c1aaf732fe99fe61e2c87", "path": "pdf/71d8d7a9beeb22c625b0bc4d4dd54f6f191c51e3997c1aaf732fe99fe61e2c87.pdf", "cover": "omslag/71d8d7a9beeb22c625b0bc4d4dd54f6f191c51e3997c1aaf732fe99fe61e2c87.jpg", "pages": 32, "validation": "valid" }, { "sha": "d60d96be9f0c178a96d2c34023f2f217617de02631e86e1dde27dc02ef171aa0", "path": "pdf/d60d96be9f0c178a96d2c34023f2f217617de02631e86e1dde27dc02ef171aa0.pdf", "cover": "omslag/d60d96be9f0c178a96d2c34023f2f217617de02631e86e1dde27dc02ef171aa0.jpg", "pages": 150, "validation": "valid" }, { "sha": "4adb912c45cf9310c1f9f24ede3671c01b98390c79fdc87ddf90d5d21fa9c710", "path": "pdf/4adb912c45cf9310c1f9f24ede3671c01b98390c79fdc87ddf90d5d21fa9c710.pdf", "cover": "omslag/4adb912c45cf9310c1f9f24ede3671c01b98390c79fdc87ddf90d5d21fa9c710.jpg", "pages": 69, "validation": "valid" }, { "sha": "34fc1310cf48fd96c45dce6feca27d5f995da4ccc7b322ef347075beb540d645", "path": "pdf/34fc1310cf48fd96c45dce6feca27d5f995da4ccc7b322ef347075beb540d645.pdf", "cover": "omslag/34fc1310cf48fd96c45dce6feca27d5f995da4ccc7b322ef347075beb540d645.jpg", "pages": 78, "validation": "valid" }, { "sha": "5611c1265c7f0aa2b081155113086ef2d0b7b2f2b22b75dbf30a1e91f60de307", "path": "pdf/5611c1265c7f0aa2b081155113086ef2d0b7b2f2b22b75dbf30a1e91f60de307.pdf", "cover": "omslag/5611c1265c7f0aa2b081155113086ef2d0b7b2f2b22b75dbf30a1e91f60de307.jpg", "pages": 73, "validation": "valid" }, { "sha": "b972dab193cc1c37acc9610d7117e59215630421a186d1da5fdbaf446d3cb8ac", "path": "pdf/b972dab193cc1c37acc9610d7117e59215630421a186d1da5fdbaf446d3cb8ac.pdf", "cover": "omslag/b972dab193cc1c37acc9610d7117e59215630421a186d1da5fdbaf446d3cb8ac.jpg", "pages": 159, "validation": "valid" }, { "sha": "f1c87fa859b7866999d2d8646dc2f3f5dbd53a981b3429f612c3da10c8380118", "path": "pdf/f1c87fa859b7866999d2d8646dc2f3f5dbd53a981b3429f612c3da10c8380118.pdf", "cover": "omslag/f1c87fa859b7866999d2d8646dc2f3f5dbd53a981b3429f612c3da10c8380118.jpg", "pages": 62, "validation": "valid" }, { "sha": "a5b58ff25ac7c932ab5c7d2e15b1522c549b2c495c06c718367d88e78bbe06e6", "path": "pdf/a5b58ff25ac7c932ab5c7d2e15b1522c549b2c495c06c718367d88e78bbe06e6.pdf", "cover": "omslag/a5b58ff25ac7c932ab5c7d2e15b1522c549b2c495c06c718367d88e78bbe06e6.jpg", "pages": 18, "validation": "valid" }, { "sha": "c931e3bd58ed1d973eaff92ec2af84c0387d8608016c8b120b23a35798ff0052", "path": "pdf/c931e3bd58ed1d973eaff92ec2af84c0387d8608016c8b120b23a35798ff0052.pdf", "cover": "omslag/c931e3bd58ed1d973eaff92ec2af84c0387d8608016c8b120b23a35798ff0052.jpg", "pages": 47, "validation": "valid" }, { "sha": "8561a164501374b79f8551aaee8b44ca9929d1968dd638774b9441315fed337a", "path": "pdf/8561a164501374b79f8551aaee8b44ca9929d1968dd638774b9441315fed337a.pdf", "cover": "omslag/8561a164501374b79f8551aaee8b44ca9929d1968dd638774b9441315fed337a.jpg", "pages": 125, "validation": "valid" }, { "sha": "1635e4e0133f5aaf930371d9e1539d912b550f7cef2133590baeb402d292dcae", "path": "pdf/1635e4e0133f5aaf930371d9e1539d912b550f7cef2133590baeb402d292dcae.pdf", "cover": "omslag/1635e4e0133f5aaf930371d9e1539d912b550f7cef2133590baeb402d292dcae.jpg", "pages": 35, "validation": "valid" }, { "sha": "72438fbfc0ad760fc6c79292c6358746ebe3fee284253123c7772905083ad38a", "path": "pdf/72438fbfc0ad760fc6c79292c6358746ebe3fee284253123c7772905083ad38a.pdf", "cover": "omslag/72438fbfc0ad760fc6c79292c6358746ebe3fee284253123c7772905083ad38a.jpg", "pages": 93, "validation": "valid" }, { "sha": "6370cdead2bebdb7c5ac0dbb6ff0e13219067b7d1b70a577d75cf5081ee91f1a", "path": "pdf/6370cdead2bebdb7c5ac0dbb6ff0e13219067b7d1b70a577d75cf5081ee91f1a.pdf", "cover": "omslag/6370cdead2bebdb7c5ac0dbb6ff0e13219067b7d1b70a577d75cf5081ee91f1a.jpg", "pages": 147, "validation": "valid" }, { "sha": "7dbd621eb595fcd04183de307cd78ea616376dde872113b87da83abc6227bb1f", "path": "pdf/7dbd621eb595fcd04183de307cd78ea616376dde872113b87da83abc6227bb1f.pdf", "cover": "omslag/7dbd621eb595fcd04183de307cd78ea616376dde872113b87da83abc6227bb1f.jpg", "pages": 82, "validation": "valid" }, { "sha": "ef6dc965d79517987cc1481c3d21a982b21178a85048a1566c0ee40f26b39692", "path": "pdf/ef6dc965d79517987cc1481c3d21a982b21178a85048a1566c0ee40f26b39692.pdf", "cover": "omslag/ef6dc965d79517987cc1481c3d21a982b21178a85048a1566c0ee40f26b39692.jpg", "pages": 131, "validation": "valid" } ] }