Anmälan av: The TELDOK Yearbook 2001 (TELDOK Rapport 139) i MoT 1, 2001

--> teldok.org TELDOKs rapporter Läs dem direkt Beställ (sep fönster) Mer om TELDOK The TELDOK Yearbook 2001 – Sweden in the Information Society (TELDOK Rapport 139) PG Holmlövs anmälan av TELDOK Rapport 139 ur Management of Technology 01-1 Nu kommer The TELDOK Yearbook 2001! Boken som behandlar spridning, innehav och användning av telekom, Internet och IT, nya medier och elektronik i världen och i Sverige. Rapporten finns tryckt (370 sidor med tabeller och grafer) men kan också laddas ner – gratis! – på www.teldok.org/tdy2001 /. (Alla TELDOKs tryckta rapporter kostar 150 kr styck.) TELDOK börjar nu arbetet med en hela tiden aktuellthållen online-version av TELDOKs Årsbok, som växer fram på www.teldok.org . Samhället – särskilt ”informationssamhället” – ändras så snabbt att ingen hinner med att kartlägga det i tryckta rapporter. The TELDOK Yearbook 2001 TELDOKs nyaste Årsbok (2001 på engelska) har funnits i olika utkast på www.teldok.org sedan år 2000, men under februari 2001 levereras den till TELDOKs abonnenter – jämfört med förra Årsboken ”bara” 370 faktaspäckade sidor med 230 figurer och tabeller. Priset är 150 kronor inkl moms. The TELDOK Yearbook 2001 är som vanligt redigerad av Gull-May Holst (gull-may.holst@telia.com) – med tillägg av några ytterligare författare – och för andra gången formgiven av Skärgårdskontoret på Ljusterö . Tidigare årsböcker har mottagits med glädje. ”The TELDOK Yearbook 1997 är den mest kompletta faktasamlingen om telekommunikation och IT i Sverige”, skrev DN 1998 om den då aktuella Årsboken. ”En imponerande faktasamling inom ett viktigt samhällsområde”, menade riksmarskalken, medan Carl Bildt redan när han var statsminister tackade för en ”spännande bok om telekommunikation”. Årsboken har i sina tidigare versioner också hälsats som ”imponerande”, ”en värdefull kunskapskälla”, ”ett utmärkt uppslagsverk för alla som är intresserade av IT”, ”extremt innehållsrik”, med ”otroligt mycket gångbart”. Informationssamhällets anatomi Informationssamhället är inte papperslöst. om nu någon fortfarande trodde det. I västeuropa har produktionen av tidningspapper ökat från ett par tre till nästan 19 miljarder ton från 1950 till nu. Men produktionen av kontorspapper har under samma period ökat ännu mer, från ett par miljarder ton år 1950 till 25 miljarder ton vid seklets slut. Vi printar allt mer från våra datorer. Och många tusen gånger mer information , mätt i bits och bytes, lagras numera på magnetiska medier – framför allt på hårddiskarna i våra persondatorer. Pappersproduktionen i världen uppgick nämligen 1999 till som mest 240 Terabyte (miljoner Megabyte), varav ca hälften kontorstryck; samtidigt producerades 1.600.000 Terabyte (nästan 2.000 miljarder Megabyte) data på magnetiska medier – hälften på persondatorer. The TELDOK Yearbook 2001 tecknar bilden av det svenska informationssamhället i noggranna procentsatser och grafer. Siffrorna för förra seklet föreligger nu. 1999 fanns det 5,7 miljoner persondatorer och 1,6 miljoner Internet-abonnenter i landet, att jämföra med ”bara” 3,1 miljoner persondatorer och 1,2 miljoner Internet-abonnemang år 1997. Antalet mobiltelefonabonnenter växte till 5,1 miljoner år 1999, från 3,2 miljoner två år tidigare. Antalet fasta telefonabonnemang kunde i stort sett inte växa mer; antalet ”huvudledningar” är ca 6 miljoner båda åren. Antalet kabel-TV-abonnenter – nära 2 miljoner i Sverige – och satellit-TV-hushåll – trekvarts miljon – ökade bara marginellt mellan 1997 och 1999. Sverige i täten – hur länge? Sverige är världens mest utvecklade IT-land enligt IDC, som har undersökt 23 egenskaper i 50-talet länder : Internet-användning, PC-innehav, hur tillgänglig informationen är i samhället, samt vissa sociala data, som t ex utbildningsnivå. Och på Internationella Valutafondens rangordning av hur ”utvecklade” världens länder är – inte bara IT-användningen mäts! – låg Sverige nia år 2000, efter att ha klättrat från fjortonde plats år 1999. Enligt The Economist Intelligence Unit var Sverige världstvåa år 2000 när det gäller ”e-business readiness”, tillgång till och användning av kanaler för elektronisk handel. USA ledde förstås, och länderna vi sitter ihop med vid Polcirkeln kom trea och fyra. Men i framtiden? Enligt MIT är Telefonbolaget LM Ericsson trea bland världens telekomföretag - slagna bara av Lucent och Motorola – när det gäller forskningskvalitet (antal patentansökningar, omnämnanden i andras patentansökningar och omnämnanden i vetenskapliga artiklar). Som land satsar Sverige mest på utbildning i hela OECD, mätt som % av BNP; men mest investeras i grundutbildning. Andelen högutbildade tekniker och naturvetare är förhållandevis liten i Sverige – kanske farligt liten; vi ligger under genomsnittet i OECD. 13% av svenskarna har någon högskoleutbildning (alltså inte bara teknisk); vi ligger jämsides med bl a Belgien och Nya Zeeland, just före t ex Grekland och Polen – men långt efter Norge och USA. Finnar, holländare och (förstås) amerikaner skriver – i förhållande till folkmängden – långt fler vetenskapliga artiklar om IT och teknik än svenskarna. Och av världens tio största bibliotek – hälften finns i Nordamerika – ligger de närmaste i Frankfurt och Moskva. Kanske klarar sig Sverige ett tag till på mobilteleområdet, tror Årsboken, där vi tack vare ett fåtal framsynta men länge misstrodda ingenjörer varit tidigt framme flera gånger. Det gäller ”bara” att surfa till tekniska tekniksteg i rätt tid; och att få så stor spridning att det lönar sig för leverantörer, operatörer och användare att fortsätta utveckla teknik och tjänster. När det gäller Internet-utvecklingen – vem vet? Inte Årsbokens författare i alla fall. Allt fler telefoner i väggen eller fickan Bland världens tio största teleoperatörer – mätt i börsvärde – leder japanska NTT DoCoMo, en mobiljätte med ett börsvärde (vid mättidpunkten) på 370 miljarder dollar. DoCoMo lyckades inom loppet av blott 18 månader rekrytera 12 miljoner japaner som användare av i-mode, DoCoMos mobila Internet-tjänst. Själva moderföretaget NTT ligger fyra på listan. Tvåa i storlek bland världens teleoperatörer är fusionerade Vodaphone/AirTouch/ Mannesmann, fyra Desutsche Telekom, femma France Telekom. Därefter följer AT&T, en gång världens största företag; Bell ATlantic och GTE, SEC Communications, snabbväxande China Telecom och MCI WorldCom. Världens största telemarknad – räknat i abonnenter – är Kina. China Telecom har 25 miljoner abonnenter. Japan är näst störst: NTT Japan har 24 miljoner telefonkunder. Sedan 1960 har antalet fasta telefonabonnemang i världen vuxit med 5–6% per år. Antalet telefoner tiodubblades alltså fram till år 2000, då det fanns ca 1 miljard fasta telefonanslutningar. Mobiltelefoni växer och utvecklas fortfarande Det fanns 647 miljoner mobilteleanvändare i världen 2000 (att jämföra med en miljard abonnenter på fast telefoni). I år räknar Årsboken med att antalet växer till 836 miljoner, för att sedan bli dryga miljarden 2002 och 1,5 miljarder mobiltelefonkunder år 2005. Antalet användare av ”mobilt Internet” beräknas bli 400 miljoner år 2005, mot 30 miljoner förra året och 50 miljoner i år. Svenska Telia (TLIA) var Europas tionde största mobiloperatör 1999, ett år när 1% av jordens mobiltelefonanvändare var svenskar. Med 2,8 miljoner abonnenter fanns Telia sommaren 2000 inte längre med på tio-i-topp-listan över Europas största mobiloperatörer – 1999 års tiondeplats togs av Turkcell som har 7 miljoner mobilabonnenter. De tio främsta mobiloperatörerna i Europa hade tillsammans 63 miljoner abonnenter sommaren 1999 och 118 miljoner i mitten av förra året. Störst är Telecom Italia, som år 2000 hade ca 20 miljoner mobilabonnenter, och företaget följs av grannen Omnitel som har 12,5 miljoner mobilanvändare. Mest ökade mobiltelefonspridningen mellan 1999 och 2000 i Tyskland, där Mannesmann och Deutsche Telekoms T-Mobil båda fördubblade sina kundstockar; förra sommaren hade de tyska mobiljättarna vardera över 13 miljoner mobilabonnenter. Och tyskarna ligger bra till när det gäller länsamma kunder. För medan abonnenterna hos Telecom Italia, Omnitel, spanska Telefonica och giganten Vodaphone oftast använder kontantkort, är Mannesmanns och T-Mobils kunder oftare långtidsabonnenter. Internet har förändrat telefonin – också Sedan förra året betyder Internet mer för världens telefoni än ”vanliga” telefonsamtal. Före 1999 var Internet-/datatrafiken mycket mindre omfattande, mätt i antal förmedlade bitar, än vanliga telefonsamtal. 1999 svarade Internet-trafiken för en femtedel av världens telefoni. Och förra året – år 2000 – stannade vanliga telefonsamtal på samma nivå som 1999 ca 400 miljarder megabyte, medan Internet-trafiken femdubblades, till ca 500 miljarder Megabyte (500 Petabyte). Och historien är inte slut. Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Sverige har tillsammans knappt 180 miljoner invånare. Förra året fanns ungefär lika många Internet-användare som mobiltelefonanvändare i området: knappt 70 miljoner. Enligt prognoser har området år 2003 100 miljoner mobiltelefonanvändare och 77 miljoner Internet-användare. Antalet PC-användare beräknas bli 60 miljoner 2003 (att jämföra med knappt 40 miljoner förra året); och 24 miljoner människor kommer att ha bredband hemma år 2003 (mot 15 miljoner år 2000). Det innebär att alltfler blir delaktiga – eller åtminstone åskådare – i informationssamhället (som samtidigt blir mindre USA-dominerat); och att många kommer att surfa bara med sin TV eller sin mobiltelefon, inte med persondatorn. The TELDOK Yearbook 2001 kan läsas och laddas ner (obs! den är stor!) på www.teldok.org . Rapporten kan också beställas på TELDOKs webb-sajt (150 kr inkl moms). Sidan senast ändrad 13 februari 2001 av PG Holmlöv , 08 713 5129