Anmälan av: Den digitala fabriken (TELDOK Rapport 132) i MoT 3, 2000

--> teldok.org TELDOKs rapporter Läs dem direkt Beställ (sep fönster) Mer om TELDOK Den digitala fabriken – verkstadsföretaget som IT-företag PG Holmlövs anmälan av TELDOK Rapport 132 ur Management of Technology 00-3 Internet kommer att fortsätta påverka samhället lika mycket som 1700-talets industriella revolution. Men själva fabrikerna då, har revolutionen alldeles upphört där? Den svenska verkstadsindustrin, med sin miljon arbetstillfällen, uppfattas ofta som dominerad av ”okvalificerade arbetsuppgifter med lågt kunskapsinnehåll för massproduktion av standardprodukter”. Det är felaktiga myter , visar författarna till den aktuella rapporten Den digitala fabriken i fyra djupgående praktikfall. Utvecklad användning av IT är i själva verket en förutsättning för konkurrenskraft, effektivitet och produktivitet i verkstadsindustrin. Men det räcker inte, menar konsultföretaget Frost & Sullivan: industrin måste börja tänka i ”totalt digitala” banor, för att kunna åstadkomma ett industriellt Internet. Internet kan inte överskattas... Betydelsen av Internet kan inte överskattas ! Det hävdar det brittiska konsultföretaget Henley Centre (www.henleycentre.com) som förutsäger vad framtidens konsumenter efterfrågar. Är då inte webben hajpad? Nej, snarare undervärderar vi fortfarande Internet: i själva verket kommer webben att påverka samhället minst lika mycket som den industriella revolutionen på 17- och 1800-talen. På drygt ett år, till år 2002, skapar Internet 10 miljoner arbetstillfällen, enligt en undersökning gjord för Andersen Consulting , rapporterar IT-Affärer i augusti 2000. Av dessa 10 miljoner jobb skapas mer än 1,2 miljoner – Internet-relaterade – jobb inom andra branscher än IT och telekom. Även den traditionella industrin och andra branscher fortsätter att bli alltmer fylld av digital information. Det är i och för sig ingen nyhet. När Marc Uri Porat studerade alla jobb inom den amerikanska ekonomin under 1970-talet för att se hur långt ”informationssamhället” hade kommit, fann han att informationssektorn redan 1977 utgjorde hälften av den amerikanska ekonomin. I alla branscher finns informationsyrken, i alla arbeten informationsinnehåll; och betydelsen av informationsarbete och kunskaper har bara vuxit. ... och fabrikerna fylls av intelligens Men själva fabrikerna då, har den industriella revolutionen upphört där? Biljätten Ford – först med det löpande bandet – bygger bilar i samma fabriker som för tio år sedan, skriver Peter Huber i Forbes ( The Electronic Economy , 14 december 1998). Men ritningarna som används, robotarna som bygger och chipsen som byggs in i bilarna är helt nya. Produktionen sker intelligentare, med omfattande IT-stöd: den digitala fabriken. Bulkproduktionen, som var tradition i verkstadsindustrin, ersätts av skräddarsydda produkter med högt teknikinnehåll, menar författarna till Den digitala fabriken . Man har inte längre en enda beställare; antalet underleverantörer minskar och de som är kvar blir partners. Det räcker inte, menar marknadskonsulterna Frost & Sullivan : tillverkningsindustrin har en ”chockerande” brist på insikt i vad webb-baserade tekniker kan uträtta. Industrins folk måste tänka – ännu mer – i totalt digitala tankebanor för att kunna använda webben på fabriksgolvet. Med ett ”industriellt Internet” kan nämligen industrin planera och samordna leveranser, produktion och kundkontakter. Elektroniska affärer – e-business – måste knytas ihop med ”e-tillverkning”. Svenska fabriker bakom myterna Bakom myterna om den traditionella ointelligenta verkstadsindustrin träder en annan bild fram, det hävdar författarna till Den digitala fabriken , Christina Johannesson och Peter Kempinsky . Här sker kunskapsintensiv och kundanpassad produktutveckling och produktion. som bygger på integrerad och situationsanpassad samverkan med leverantörer och kunder. Här finns arbetsuppgifter med stort kunskapsinnehåll. Utvecklad användning av IT för hela verkstadsföretaget är en nödvändig förutsättning för konkurrenskraft och attraktivitet. Hur går det till? Christina Johannesson och Peter Kempinsky motiverar undertiteln till sin rapport, verkstadsföretaget som IT-företag , med fyra noggrant beskrivna ”praktikfall”. Fyra svenska verkstadsföretag beskrivs som använder integrerade IT-system för att framgångsrikt kunna konkurrera och expandera, t o m internationellt. Rapporten baseras på intervjuer med de fyra verkstadsföretagen och deras samverkanspartners. Fallstudierna dokumenterar innovativ och kvalificerad användning av IT som stöd för tillväxt och samverkan. HYAB Magneter HYAB Magneter – www.hyab.se – sysslar med tillverkining av insatsvaror för magnettillverkare och med distribution – detalj- och grosshandel – av magneter. Tack vare satsning på ISO-certifiering 1993 har HYAB Magneter kunnat förbättra och rutinisera produktionsprocessen. Företaget kunde därför senare (1998) införa ett PDM-system från ett svenskt programvaruföretag – Mapas AB – för att kunna optimera produktionsstyrningen. All information om verksamheten finns lagrad i en integrerad informationsplattform, aktuell och lättillgänglig. Ritningar, arbetsinstruktioner, mätprotokoll mm finns på en server och kan nås av alla medarbetare. Systemet beräknar automatiskt resursförbrukning, arbetstid, leverans till kund och fakturering. Fokus har hittills varit på intern effektivisering. När systemet nu fungerar så bra, finns möjlighet att erbjuda kunderna mer information – direkt ur PDM-systemet – och ökat samarbete. Konstruktions-Bakelit Konstruktions-Bakelit – www.konstruktions-bakelit.com – är ett gammalt familjeföretag med 350 anställda. Företaget tillverkar – i KB Plast-delen – bl a klimatsystem till SAAB Automobile; motorrumsdetaljer till Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar; samt tankar och skyddskåpor till andra storföretag. Konstruktions-Bakelit införde CAD/CAM tidigt, på förslag av kunderna – som inte skaffade sig samma kunnande förrän sex, sju år senare. Desutom var företaget tidigt med EDI-tillämpningar och effektiv lagerhantering. De tidiga tillämpningarna har gett konkurrensfördelar. Kunderna är tidigt inblandade i produktutvecklingen. Nu bedrivs ett omfattande arbete för att integrera de olika ”informationsöarna” i samma nätverk så att hela verksamheten knyts samman i en gemensam plattform som ger möjlighet till överblick och underlättar styrningen. Neos Robotics Neos Robotics – www.neosrobotics.com – tillverkar Tricept -serien, som förenar industrirobotens flexibilitet med verktygsmaskinens bearbetningsförmåga och precision. Tricept är den första ”machine tool robot” som bygger på s k parallellkinematik och den enda sådan som serietillverkas. Tricept-moduler kan ingå i andra tillverkares NC-maskiner. På så sätt hoppas Karl-Erik Neumann, grundare till Neos Robotics och Tricepts uppfinnare, att andra maskintillverkare ska uppfatta företaget som partner snarare än konkurrent. Till det bidrar att Tricept är flexibel och generellt användbar. Kunderna finns bl a inom bil- och flygindustrin. Neos Robotics är ett litet företag med ca 25 anställda, men tack vare sitt nätverk av tunga partners kan företaget fortsätta att vara ledande inom sitt område. Samarbetet med Siemens är mest omfattande, och företagen samarbetar på jämbördiga villkor, skillnaden i storlek till trots. Medarbetarna på Neos Robotics sköter i stort sett allt informationsutbyte elektroniskt. All information finns i ett gemensamt informationssystem, och medarbetarna är alltid nåbara för kunder och partners. Sonesta Sonesta – www.sonesta.se – är ett litet industriföretag i en speciell bransch – medicinska undersökningsbord – som använt den nya tekniken för att kunna kommunicera med nuvarande och potentiella kunder. Tillverkningen har Sonesta lagt ut på Samhall Data ; och för den viktiga webb-satsningen samarbetar Sonesta med medie- och webbföretaget Comwell . För själva produkten, hur bra den än är, är inte hela konceptet – det viktiga är kunddialogen och presentationerna som sker på ternet. Sonesta dominerar den nordiska marknaden för undersökningsbord men exporterar 80% av produktionen till större marknader som USA, Storbritannien, Tyskland och Japan. Christer Sundström, företagets grundare, menar att man tahit en ”vanlig” – patenterad – stålkonstruktion och marknadsfört den på ett intelligent sätt (och med IT-stöd) så att kunderna förstår att det finns intelligens ”i produkten” (och bakom den). Internet och (andra) interaktiva presentations- och säljverktyg blev sättet för lilla Sonesta (med tiotalet anställda) att nå ut till världsmarknaden. Sonesta var först meds service och felsökning över webben, och erbjuder också webb-baserade beställningar och betalningar av undersökningsbord. Säljverktygen och webb-sajten tjänar till att involvera kunderna och öka kundanpassningen. Den digitala fabriken Författare till Den digitala fabriken är Christina Johannesson och Peter Kempinsky vid konsultföretaget FBA ( Forum for Business Administration AB ). Båda har arbetat med analyser kring IT-utveckling i näringsliv och förvaltning sedan 1980-talet och är bl a medförfattare till TELDOK Rapport 109 : IT-företag i samverkan – nätverk för bättre affärer . Den digitala fabriken är den sista rapporten (av fjorton) från programmet Telematik 2001 , vars efterföljare, programmet Telematik 2004 , fortfarande drivs av TELDOK (www.teldok.org) och f d Kommunikationsforskningsberedningen ( Vinnova ). Sidan senast ändrad 21 september 2000 av PG Holmlöv , 08 713 5129