Arkiverad 2000-04-22 · www.teldok.org
Om TELDOK Rapport 118 för MoT nr 2 1998
Datumet visar när sidan fångades av webbarkivet. Texten återges i en läsbar version; menyer och upprepningar från originalet kan förekomma.
->
teldok.org
in English
mer om TELDOK
gratis rapporter
Telematik 2001
Beställ
Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden?
Läs mer:
Presentation
Pressrelease
Seminarium på webben
För Management of Technology (nr 2 1998)
Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden?
Sedan vintern/våren 1998 har TELDOK och Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) publicerat ett antal ”småskrifter” inom programmet
Telematik 2001
som tillsammans och var för sig ska spegla och diskutera ”Informationssamhället ‹ för och emot”. Småskrifterna är nämligen utformade så att de återger diskussioner som kan vara rundabordssamtal, ”scientific mediation” och/eller elektoniska inlägg. (”Scientific mediation” betyder att två deltagare skriver varsitt inlägg, för resp emot, och sedan med hjälp av en moderator avgör på vilka punkter de är eniga respektive oeniga.)
Telematik 2001 har tillkommit på gemensamt initiativ av KFB och TELDOK. Motivet är tron att studier av tidiga användare och tidig IT-användning ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen i riktning mot ett informations- och kunskaps-samhälle på andra sidan tusenårsskiftet.
En av småskrifterna är ett fint exempel på just ”scientific mediation”. TELDOK Rapport 118 (KFB-rapport 1998:3) heter
Klarar den svenska offentligheten mötet med Cyberrymden?
och innehåller en diskussion på temat mellan hovrättsrådet Krister Thelin och journalisten Anders R Olsson, med professor Peter Seipel som sammanfattande moderator. KFB och TELDOK arrangerade den 2 april 1998 en presskonferens med Thelin och Olsson.
Vem äger uppgifterna om mig?
Kombinationen av IT och EU reser nya frågor om integriteten, anser hovrättsrådet Krister Thelin. Dels för att IT kan göra det lättare att sammanställa många uppgifter om enskilda människor, dels för att det privaträttsliga skyddet är starkare i andra EU-länder än i Sverige.
Vår gamla svenska offentlighetsprincip har inslag som skulle behöva exporteras, menar Krister Thelin, inte minst till det hemlighetsfulla Bryssel. Meddelarskyddet förekommer inte alls i utländsk rättstradition. Men för att Sverige med trovärdighet ska kunna hävda det legitima i att inte röja identiteten hos uppgiftslämnare och mediekällor krävs att svenska myndigheter också på andra sätt värnar den personliga integriteten. Och så är det inte.
Den grundläggande synen tycks alldeles klar hos den svenske lagstiftaren: kollektivet äger folkbokföringens (och SPARs) uppgifter om enskilda individer och hushåll. Dataregistren behövs för myndigheternas samhällsplanering, men kan också användas för att sälja uppgifter till direktreklam. Men vems är egentligen uppgifterna om den enskilde? Krister Thelin vill precisera offentlighetsprincipen så att personuppgifter skyddas men istället mediernas kontrolluppgift stärks.
Ingen kan ”äga” uppgifter om sina egenskaper
Det är farligt att se bort från de viktiga frågorna om skydd för och hot mot den personliga integriteten i det allt gränslösare IT-samhället, därom är journalisten Anders R Olsson enig med Krister Thelin. Men, skyndar han sig att tillägga, det är en osmält idé från Krister Thelins sida att någon kan ”äga” sina personuppgifter.
Vi blir ju samhällsmedborgare i ständig interaktion med andra människor, där vi alltså visar upp hur vi är utan att kunna ”äga” dessa egenskaper. Myndigheter och andra behöver få olika uppgifter av oss och om oss, och vi har inget annat val än att lämna även känsliga uppgifter om våra inkomster och sjukdomar osv när vi söker jobb eller bostad, vill teckna försäkring eller låna pengar. Dessutom lrever vi i en tid där både stater och företag vill övervaka oss med pan-europeiska polisregister, biobanker och övervakningssatelliter ‹ mycket lite finns kvar att slå vakt om.
I offentliga dataregister finns kanske 200 uppgifter tillgängliga om Krister Thelin, tror Anders R Olsson, men bara genom att betrakta och lyssna på Thelin vid en presskonferens gör att man får en mer fullständig och mer avslöjande bild av honom. Mot detta invänder Krister Thelin att han ställer upp frivilligt vid seminarier och presskonferenser, och då visar sidor som han gärna vill förevisa. Det är svårt för åhörarna att få klart för sig efter en debatt om debattdeltagarna är adopterade eller skilda eller vilken årsinkomst de har; i offentliga register framgår detta.
IT för bättre granskning
Trots den omhuldade svenska offentlighetsprincipen är Sverige ett u-land ifråga om mediebevakning, hävdar Krister Thelin. I andra länder kan medborgarna följa överläggningar i senats- och parlamentsutskott eller hela rättegångar, både i TV (hela TV-kanaler!) och via strömmande video på webben. Inte så i Sverige. Därför måste vi diskutera hur IT kan utnyttjas för att genomlysa mymdighetsmakten och för att stärka samhällsdebatten.
Telematik 2001 – programsekretariat:
KFB, Box 5706, 114 87 Stockholm
Kontaktperson:
Maria Edholm
, KFB
Tel: 08 459 1737, fax: 08 662 66 09
E-mail: maria.edholm@kfb.se
Göran Axelsson
, TELDOK
Tel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88
E-mail: goranaxelsson@compuserve.com
Sidan senast ändrad 21 oktober 1998 av
PG Holmlöv
, 08 713 5129.
Relaterade rapporter
Länkar från den bevarade källsidan
Historiska länkar kan vara brutna eller ha annat innehåll idag.
Källa
Ursprunglig adress: https://www.teldok.org/t2001/mot118.htm
Texten är hämtad ur det bevarade materialet. Ursprungliga sakuppgifter och formuleringar har inte moderniserats.