Privatliv & Internet – som olja och vatten? (TELDOK Rapport 134)

--> teldok.org TELDOKs rapporter Läs dem direkt Beställ (sep fönster) Mer om TELDOK Privatliv & Internet – som olja och vatten? PG Holmlövs anmälan av TELDOK Rapport 134 ur Management of Technology 00-2 Det är inte bara i dyster science fiction som den frustande tekniska utvecklingen – kan ingen sätta stopp för alla dessa framsteg? – ser ut att hota möjligheterna till personlig integritet och privatliv. ”Storebror ser dig – överallt!” säger Aftonbladet 27 mars 2000. ”Sverige bevakas av 18 845 kameror”. Journalisten och författaren Anders R Olsson som länge intresserat sig för frågor om demokrati, personlig integritet och medborgerliga rättigheter, ger nu ut en rapport (i TELDOKs och Vinnova ( f d KFB)s program Telematik 2004) som behandlar Internet och personlig integritet. Rapporten – Privatliv och Internet – som olja och vatten? (TELDOK Rapport 134) – har som syfte att ”reda ut förutsättningarna för diskussionen om ett rättsligt skydd” för privatlivet, vad som kan kallas personvärn eller dataskydd, främst på den växande webben. Storebror här för att stanna? När man talar om integritet och IT är det lätt att se framför sig bilden av Will Smith som stä ndigt fotograferas av FBI-agenter som också drar ut listor på alla hans kreditkortinköp och andra ”elektroniska spår” som han lämnat. ”På Internet avsätter människor ofta flera och mer avslöjande spår än vid kommunikation och informationssökning med äldre teknik”, menar Anders R Olsson. En skräckbild av en nutida allvetande Storebror erbjuds av vad som påstås vara ett internationellt övervakningssystem vid namn ECHELON , som främst kontrolleras av USAs spionorgan National Security Agency. ECHELON sägs avlyssna all tele- och datatrafik över hela världen, e-post, fax och telefoni, i polisiärt och säkerhetssyfte. Det ligger i sakens natur att USAs regering förnekar att ECHELON existerar; debatten fortsätter ändå. Storebror möter oss också i en kanske mer välviliig form, som oplanerade och oförutsedda – och oönskade! – konsekvenser av tekniska system som utvecklats för behjärtansvärda ändamål, påminner Anders R Olsson. Vem vill inte ha olycksfri och köfri biltrafik? Men kanske inte till priset av att alla bilars och alla bilisters varje rörelse kan registreras och sparas... Det praktiska och nyttiga är också – ur ett annat perspektiv – ”djupt obehagligt”. Många småbröder ... Bedömare varnar för att tekniken gör att ”Lillebror” utgör större hot mot privatlivet. Lillebror är företagen som skaffar sig alltmer sofistikerade möjligheter till ”data mining” och ”profiling”. Ur sina växande databaser över kundbesök och kundinköp kan företagen med ökande träffsäkerhet förklara och förutsäga vilka köpbeslut som fattas – och kommer att fattas – av olika kundgrupper. Lillebror – företaget som arbetsgivare – kan också utan svårighet se till villka sajter som de anställda surfar. Och de anställdas e-post kan enkelt och på flera olika punkter fångas upp, påpekar Nicklas Lundblad från SITI i Kista, för tillfället vid Sveriges Tekniska Attachéer i Menlo Park, Silicon Valley. På webbsajten www.integritet.nu tipsar han och andra bl a om verktyg för att skydda sig mot kontroll av e-post. Men tekniken är ”både service och mardröm”, erinrar Nicklas Lundblad: ”När vi använder särskilda medlems- och kundkort kan våra köp registreras och vi kan underrättas om när produkter som vi vanligen köper erbjudas till nedsatta priser.” Produktionen kan anpassas till efterfrågan, allt blir bättre och billigare. ”Din profil är guld värd för handlarna på Nätet”, säger docent Anders Lundgren , Program Director Electronic Markets vid Center for Information and Communications Technology , Handelshögskolan i Stockholm. Vid flera av de senaste företagsuppköpen i IT-branschen har just de förvärvade företagens kundregister varit särskilt begärliga. I Upside Magazine (mars 2000) skriver Geoffrey James angående ” The Price of Privacy ” att ett segment nätkunder handlar för vardera mer än 100.000 kronor per år via Internet; det kan vara värt 1.000 dollar att hitta och värva en sådan kund. Redan innan varor och tjänster såldes till hundratusentals privatpersoner över Internet fanns branschanalytiker som hävdade att detaljisternas största tillgångar var deras möjligheter att dra slutsatser ur sina kundregister. Claes-Robert Julander , avgående rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, var bland de första att envist hävda nyttan av att använda transaktionsdata i offensivt marknadsföringssyfte. Krönikören Larry Magid , i Upside Magazine , konstaterar att vi numera måste betala mer för våra matvaror om vi inte använder ”förmånskort” som gör det möjligt för livsmedelskedjan att kartlägga alla våra inköp. Amazon.com , t ex, slog igenom inte bara genom att erbjuda tillgång till all världens böcker, som de knappt själva behövde lagerhålla. Amazon.com visade också på möjigheterna att tappa nya data ur gamla register när man publicerade kundernas bokrecensioner på webben; inbjöd andra sajter att tjäna pengar på köp förmedlade via Amazon.com; och visade vilka böcker som ”passar ihop” med varje titel (genom att förteckna vilka andra böcker just de läsarna beställt). ... har blivit mer än lagom kaxiga Det är inte alltid behagligt att släppa anden ur flaskan. Amazon.com väckte viss uppståndelse när företaget visade vilka böcker de anställda på t ex Microsoft köpt – inte alltid böcker i företagsledningens smak. Bland ett urval från de mest besökta webb-sajterna i USA samlar 93% in uppgifter om besökarnas namn eller adresser. 57% sparar minst någon demografisk uppgift. Uppgifterna kan säljas eller bearbetas vidare för att skapa mer träffsäker marknadsföring – och ännu mer detaljerade databaser. Men undersökningsföretaget Jupiter Communications visar – efter en enkät besvarad av 2.000 konsumenter – att två tredjedelar oroar sig för att webb-sajterna säljer vidare personuppgifter. I Sverige avstår nio av tio från att fortsätta besöka vissa sajter när de måste lämna ut personlig information, uppger svenska Netsurvey (efter en ganska begränsad studie med enkätformulär på några webb-sajter). 77% avstår ”ibland” från inköp eller vidare besök, och 14% avstår ”alltid”. Varför inte? De flesta vill inte ”lämna ut personlig information till okända”. Och hela 44% litar inte på ”företagens försäkran om sekretess” för frivilligt lämnade personuppgifter. Det finns flera exempel på att blotta misstanken att en Lillebror kan utvinna personliga data ur sina kundregister får de registrerade kunderna att tveka, t o m bojkotta – och kanske sälja sina aktier. Företaget DoubleClick , som från sina servrar tillhandahåller annonsmaterial till ledande webb-sajter, såg sin aktiekurs störtdyka när oroade konsumenter kunde läsa att DoubleClick efter företagsförvärv hade möjlighet att namnge vilka fysiska individer som faktiskt klickat på företagets annonser. Och Real.com stämdes på 500 miljoner dollar när företaget (utan att meddela det på förhand) med sin produkt Real Jukebox började registrera vilka CD-skivor användarna hade hemma. Det ena värdet står ofta mot det andra, som också andra integritetsskildrare än Anders R Olsson är väl medvetna om. I kampen för det tekniskt möjliga och för det som är tillfredsställande förströelse har utvecklats standarder som gör det möjligt att se vilka MP3-kodade musikstycken som finns på hårddiskar hos (anonyma) personer världen över. Med t ex Napster (och Mac-varianten Macster ) kan man sekundsnabbt söka efter artister och titlar på tusentals hårddiskar och sedan kopiera musikfilen från den (anonyma) användare som har bäst uppkoppling. Och utvecklingen slutar inte vid musik ... Rättighetsinnehavarna och upphovsmännen bakom (vissa av) dessa musikverk menar att spridningen är olaglig. CNET rapporterar att heavy metal-bandet Metallica gått ännu ett steg längre, som är en intressamnt illustration till (det bristande) personvärnet på Internet. Metallica har helt enkelt samlat ihop namnen på 335.435 individer som – olagligen, enligt gruppen – kopierat och spridit Metallicas inspelningar, och hotar nu med att stämma Napster.com som gjort den påstådda piratkopieringen möjlig. Privatliv & Internet Anders R Olsson närmar sig problemet integritet och Internet längs flera spår. Först hotbilder, som de ovan. Han fortsätter med det rättsliga perspektivet: internationell praktik och debatt. Vilken typ av lagar om personvärn finns i olika länder? Debatten om hur personlig integritet bäst skyddas har pågått i mer än 30 år. Ur ett tekniskt perspektiv diskuterar han bl a olika ”Privacy Enhancing Technologies” – PETs eller med försök till en svensk term, personvärnsstärkande tekniker. PETs kan t ex innebära att transaktioner och identiteter skyddas av koder. PETs och andra tekniska standarder som stöder integritetsskydd kan "aldrig bli mer än komplement till andra lösningar för integritetsskydd”. Anders R Olsson drar slutsatsen att det (ännu?) inte förefaller finnas många exempel på att enskilda råkat ut för svåra integritetskränkningar via Internet. Detta kan förstås bero på att ”empiriska studier nästan helt saknas”, något som gör frågan svår att diskutera och hantera, och som får Anders R Olsson att diskutera några lämpliga åtgärder. Mer forskning behövs! Sidan senast ändrad 11 maj 2000 av PG Holmlöv , 08 713 5129