Arkiverad 2001-11-07 · www.teldok.org
Pressmeddelande om Via TELDOK 30, 31 och 32
Datumet visar när sidan fångades av webbarkivet. Texten återges i en läsbar version; menyer och upprepningar från originalet kan förekomma.
-->
teldok.org
Rapporter
Läs dem direkt
Beställ (sep fönster)
Mer om TELDOK
Beställ
Från grovarbetare till nätsurfare?
Beställ
Vill Du bli nådd?
Beställ
”IT-ism” – Informationstekniken som vision och verklighet
Stockholm 12/5 -98
PRESSMEDDELANDE
Tre nya titlar inom programmet Telematik 2001:
Vill du bli nådd? – för och emot att vara ständigt uppkopplad
”IT-ism” – Informationstekniken som vision och verklighet
Från grovarbetare till nätsurfare?
Under våren har dessa tre utgivningar – som ur olika perspektiv belyser och analyserar IT och det nya kunskapssamhället – tillkommit. Nedan presenteras de var för sig:
Vill du bli nådd? – för och emot att vara ständigt uppkopplad
Aldrig förr har vi varit så nåbara som nu. ”Nallen” i fickan eller handväskan. Eposten som dyker upp på datorskärmen. Det har blivit modernt att vara tillgänglig jämt och ständigt.
I den nya småskriften
Vill du bli nådd? – För och emot att vara ständigt uppkopplad
samtalar tre forskare om för- och nackdelar med den ökade nåbarheten i IT-samhället:
Yvonne Waern, professor i psykologi, specialiserad på datorstöd för samarbete
Nils-Erik Gustafsson, gränssnittsexpert inom IT-industrin
Olle Bälter, forskare på KTH som har studerat hur människor använder e-post
I skriften sägs bland annat:
”Man kan skydda sig mot kommunikationsöverflödet”
”Epost och mobiltelefoni kräver en ny etikett”
”Effektivare, visst – men ingen garanti för bättre beslut”
”En ny slags teknostress kan bli följden”
”Daniel fick stå ensam med sin bandyklubba i innebandyhallen – han hade inte tillgång till epost!”
”Vill du bli nådd” har tagits fram av vetenskapsjournalisten Per Gustafsson, som specialiserat sig på samspelet människa, teknik och samhälle.
Har du frågor som rör småskriften, kontakta gärna redaktören Per Gustafsson:
Epost:
pergus@bahnhof.se
Tel och fax: 08-84 50 14
”IT-ism” – Informationstekniken som vision och verklighet
”Det finns en klan därute som lever gott på att åka runt och veva med armarna och tala om att vi Gått In I En Ny Era. Jag har döpt denna klan till propellermössorna” skriver Ola Larsmo i DN (980215). I skriften
”IT-ism”: Informationstekniken som vision och verklighet
funderar tre forskare på hur det kan komma sig att det inte tycks finnas någon gräns för påståenden om informationsteknikens oerhörda betydelse. Än är det demokratin som ska blomstra, än är det ekonomin som ska räddas med IT. IT kan förvandla statliga utredningar till politiska reklampamfletter. Med kritiska röster är det tvärtom. Den som försöker höja ett milt ifrågasättande finger avfärdas snabbt som pratandes i nattmössan.
Fenomenet blir inte mindre märkligt just därför att det på område efter område råder en omfattande och mycket tydlig diskrepans mellan vision och verklighet när det gäller IT. I rapporten går forskarna igenom sin forskning om IT och utbildning, hackerkulturen, distansarbete, äldre, politiska texter och produktivitetsutveckling. På område efter område är resultatet detsamma, diskrepansen mellan retorik och praktik är både genomgående och högst påtaglig. Det märkliga är att detta faktum inte alls tycks återverka på propellermössornas trovärdighet. Hur kan det komma sig?
I boken lanseras begreppet ”IT-ism” för att benämna den övertalande kraft som pratet om IT idag har, dvs de löften och föreställningar som sprids av såväl etablerade forskare som ”informationsanalytiker”. Men IT-ism blir också ett redskap för att förstå hur både pratet och teknikutvecklingen till synes kan pågå utan att diskrepansen mellan vision och verklighet blir besvärande.
Författare till
”IT-ism”
är Lennart Sturesson, Magnus Johansson och Jörgen Nissen, alla verksamma vid Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring.
Från grovarbetare till nätsurfare?
–Vilka krav ställer IT-samhället på skolan?
–Hur skall det i framtiden gå för de elever som inte vill eller kan tillgodogöra sig ökade teoretiska kunskaper; de elever som tidigare kunde välja att i huvudsak arbeta med sina händer?
Dessa frågeställningar är utgångspunkten för skriften
Från grovarbetare till nätsurfare
, som är baserad på intervjuer och rundabordssamtal med:
Ylva Johansson, skolminister
Bengt Wahlström, omvärldsanalytiker
Åsa Sohlman, huvudsekreterare i Kunskapslyftskommittén
Håkan Eriksson, neuropsykolog
Lars-Åke Henriksson, LO-ombudsman
Gunilla Söderström, rektor vid Höglandsskolan i Bromma
Camilla Modéer, direktör vid Industriförbundet
Töres Theorell, professor
Komplexiteten ökar i arbetslivet liksom abstraktionsgraden i arbetsuppgifterna. Arbetsorganisationen blir föränderlig och alla skall i framtiden kunna vara chefer i projekt och under vissa tidsperioder. Ett arbetsmarknadens A-, B- och kanske C-lag förutses växa fram.
Beträffande den framtida arbetsmarknaden pekar rapporten på följande sannolika utveckling:
kunskapsproduktionen kommer att öka och informationssektorn blir större
upplevelsesektorn expanderar, främst då media och turism
vårdsektorn kommer att öka med inriktning på omvårdnaden
undervisningssektorn expanderar
en utökad säkerhetssektor och miljösektor förutspås.
Kraven på arbetssökande ökar beträffande formell kompetens, teknisk kompetens, social kompetens och språkkunskaper. Ett livslångt lärande blir nödvändigt. Framtidens skola ställer också nya krav på lärarna både beträffande pedagogik, kunskaper och vad man skall lära ut. Konkurrensen mellan skolorna ökar.
Detta är några av slutsatserna i rapporten, som bland annat bygger på intervjuer och ett rundabordssamtal med ett antal experter inom olika områden.
Författare till rapporten är Bo Carlsson, konsult i strategisk informationsteknik, samt Rebecca Byron, sistaårsstudent på PAO-programmet (Personal, Arbete, Organisation) vid Stockholms Universitet.
Programmet ”Telematik 2001” har tillkommit för studier av tidiga användare och användningsområden som redan i dag kan ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen i riktning mot informations- och kunskapssamhället. Inom programmet pågår dels projekt som rör IT och hushållen respektive IT i näringslivet, dels projekt som dokumenterar diskussioner ”för och emot informationssamhället” i lättillgängliga skrifter. Totalt femton rapporter eller småskrifter förväntas bli utgivna under åren 1997–1998.
VINNOVA (
f d
KFB, Kommunikationsforskningsberedningen) är en statlig myndighet som bland annat stödjer forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet, d v s fysiska transporter samt post- och telekommunikation. Mer information om VINNOVA (
f d
KFB) finns bl a på
www.vinnova.se
.
TELDOK är styrelsens för Telia-koncernen initativ till dokumentation av erfarenheter från tidig IT-användning. TELDOK publicerar och sprider rapporter samt ordnar seminarier och studieresor. Mer information om TELDOK finns bl a på
www.teldok.org
.
Telematik 2001 – programsekretariat:
VINNOVA (
f d
KFB), Box 5706, 114 87 Stockholm
Kontaktperson:
Maria Edholm
, VINNOVA (
f d
KFB)
Tel:
08 473 3146
E-mail: maria.edholm@vinnova.se
Göran Axelsson
, TELDOK
Tel: 08-454 46 90, fax: 08-758 58 88
E-mail: goranaxelsson@compuserve.com
Sidan senast ändrad 15 maj 1998 av
PG Holmlöv
, 08 713 5129.
Länkar från den bevarade källsidan
Historiska länkar kan vara brutna eller ha annat innehåll idag.
Källa
Ursprunglig adress: https://www.teldok.org/t2001/pressvia30_32.htm
Texten är hämtad ur det bevarade materialet. Ursprungliga sakuppgifter och formuleringar har inte moderniserats.